Karl J M Ahlenius

Född:1866-02-10 – Tanums församling, Västra Götalands län
Död:1906-04-23 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Geograf


Band 01 (1918), sida 300.

Meriter

Ahlenius, Karl Jakob Mauritz, f. 10 febr. 1866 i Tanum, d 23 apr. 1906 i Uppsala. Föräldrar: kaptenen vid Bohusläns regemente Jacques Ahlenius och Catherine Charlotte Salberg. Avlade mogenhetsexamen vid Göteborgs h. allmänna läroverk 27 maj 1884; student i Uppsala sept. s. å.; fil. kand. 29 jan. 1886; fil. lic. 29 maj 1893; disp. 17 maj 1895; fil. doktor 31 maj s. å.; företog geografiska forsknings- och studieresor till Jämtland, Ångermanland, Lappland och Trondhjems-fjordens omgivningar 1897, 1899 och 1900 samt till Tyskland, Österrike-Ungern, Schweiz, Italien, Frankrike och Holland 1889, 1901 och 1902. Genomgick provårskurs vid Uppsala h. allmänna läroverk 1893–94; docent i geografi vid Uppsala universitet 7 juni 1895; transporterad till docent i historia 15 febr. 1896; biträdde vid eller ledde den geografiska undervisningen vid universitetet ht. 1895–ht 1901; förestod e. o. professuren i historia sammanlagt 8 terminer 1896–1901 samt e. o. professuren i geografi fr. o. m. vt. 1902 t. o. m. vt. 1904; e. o. professor i geografi vid Uppsala universitet 15 juli 1904. LHVS 1902.

Gift 1) 18 dec. 1895 med Hildegard Möllersvärd, f. 31 dec. 1866, d 28 jan. 1896, dotter till redaktören Karl Justin Mattias Möllersvärd; 2) 15 maj 1903 med Hilma Ester Fränckel, f. 6 mars 1874, dotter till grosshandlaren Michel Fränckel.

Biografi

I överensstämmelse med geografins allmänna ställning i vårt land i slutet av förra århundradet hade A:s' geografiska studier och författarskap från början en utpräglat humanistisk läggning; hans förnämsta och mest genomförda arbeten falla inom den historiska geografins gebit (geografins historia). I sin av vidsträckt litteraturkännedom och kritisk skärpa utmärkta gradualavhandling om den nordiske renässansgeografen Olaus Magnus gav han sålunda den första sammanfattande framställningen av dennes skilda geografiska verk — »Carta marina», kartkommentarerna och »Historia de gentibus septentrionalibus» — med belysande av såväl deras förhållande inbördes som den i dem framträdande geografiska åskådningen och uppfattningen av Nordens länder och folk; en fortsättning av dessa studier bildade hans senare offentliggjorda undersökningar över Skandinaviens geografi och kartografi under 1500-talets senare hälft. Med geografins utveckling till mera markerad självständighet fördes A. in även på det fysiskt-geografiska området, varvid hans arbeten främst inriktades på en undersökning av den stora lappländska sjökedjeregionen: bl, a. utförde han under somrarna 1899 och 1900 en djuplodning av det lappländska sjösystemet från Malgomajsjön i söder upp till Lilla Luleälvs sjökedja i norr. — Ett försök att sammanknyta geografins båda huvudriktningar och på ett speciellt område tillämpa den åskådning om sambandet och växelverkan mellan naturens och människans verksamhet, som i den tyske geografen Friedrich Ratzel såg sin läromästare, framträdde i A:s' jämte gradualavhandlingen mest omfattande arbete, hans monografi över Ångermanälvens flodområde. Särskilt i fråga om skildringen av bebyggelsens uppkomst och utbredning ägde denna stort lagda undersökning att uppvisa betydande förtjänster, men måhända blev den dock i sin helhet icke vad A. ville och åsyftade; bristen på tillräckligt intim naturkännedom gjorde, att den, trots all A:s hänförelse för uppgiften, i mycket kom att stanna vid »en begeistrad ansats». Under sina sista år planerade A. och påbörjade utgivandet av en geografisk-topografisk-statistisk beskrivning över Sverige, avsedd att på modern basis lämna en sammanfattande framställning av Sveriges geografi, dess natur och klimat, bebyggelse och näringsliv jämte utförlig topografisk beskrivning. Av detta verk, som i Traps »Kongeriget Danmark» hade sin närmaste förebild, medhann A. dock själv endast utgivandet av fjorton häften; efter hans död har det emellertid fortsatts av A. Kempe o. a.

A:s' namn är också knutet till geografiundervisningens första egentliga ordnande vid Uppsala universitet; först med geografins lösgörande såsom självständigt läroämne och upprättandet av den e. o. professuren var en utveckling härutinnan efter moderna principer och krav möjlig. A. grep sig med energi och intresse an med uppgiften, och ehuru han även här endast medhann början, lades dock under hans ledning grunden till Sveriges första geografiska institution och skapades möjligheter för utbildande av vårt lands första modernt skolade geografer. I sin lärarverksamhet hävdade A. med målmedvetenhet och kraft geografistudiets självständiga karaktär; alla tendenser till ensidigt förryckande därav i vare sig naturvetenskaplig eller humanistisk riktning i honom en bestämd motståndare.

Författare

A. B. Carlsson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

A:s' efterlämnade föreläsningsanteckningar förvaras sala universitetsbibliotek.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kolumbus och upptäckandet af Amerika. Sthm 1892. 30 s. 2: a uppl. Sthm 1913. 36 s. (Studentföreh. Verdandis småskrifter 43.) — Pytheas' Thuleresa (Språkvet. sällsk. i' Upsala forhandl. 1891—94, s. 100—121; även sep. 22 s.). — Olaus Magnus och hans framställning af Nordens geografi. Upps. 1895. X, 433 s.' -)- 2 kartor. (Gradualavh.) — Sydpolarforskningen och dess hittills vunna resultat (Nord. tidskr. 1896, s. 1—19). — Om klassifikationen af människoraserna (Språkvet. sällsk. i Upsala forhandl. 1894—97, s. 44—69; även sep. 26 s.). — Sten Sture d. y. och Gustaf Trolle 1514—1517 (Hist. tidskr., Arg. 27, 1897, s. 301—330). — Die älteste geographische Kenntnis von Skandinavien (Eranos, Vol. 3, 1898—99, s. 22—47). — Om jordomfånget och oceanfrågan enligt äldre åskådningar (Nord. tidskr. 1898, s. 389—404). — Till kännedomen om Skandinaviens geografi och kartografi under 1500-talets senare hälft. Upps. 1900. (4), 141, X s. (Skrifter utg. af K. humanist, vetensk.-samf. i Upsala, Bd 6:5.) — Beiträge zur Kenntnis der Seenkettenregion ' in Schwedisch-Lappland (Bull. of the Geol. inst. of Upsala, Vol. 5: P. 1, :1900 [tr. 1901], s. 28—80 -\- 2 pl.). — Fornskandinaviska upptäcktsfärder i Nordatlantiska hafvet. Sthm 1901. 38 s. (Studentfören. Verdandis. småskrifter 96.) — Geografien vid de tyska universiteten (Ymer, Arg, 21, 1901, s. 325—337). — Sjöforskningar i Lappland (ibid., Årg. 21, 1901, s. 388—406). — Ångermanälfvens flodområde. En geomorfologisk-antropogeografisk undersökning. Upps. 1903. XII, 220, IV s. -f-: 2 kartor. — En kinesisk världskarta från; 17: de århundradet. Upps. 1903. 25, IV s. -|- 1 karta. (Skrifter utg. af K. humanist, vetensk.-samf. i Uppsala, Bd 8: 4.) —¦ Kaffe, te och rörsocker, deras ursprungliga hem och viktigaste produktionsområden (Ymer, Årg. 23, 1903, s. 243—268). — Sverige. Geografisk, topografisk, statistisk beskrifning. Sthm 1904—. (Efter A:s död fortsatt av A. Kempe, E. Apelqvist, O. Sjögren. Av A. äro utgivna D. 1, s. 1—448, väsentligen omfattande Malmöhus län, samt D. 4, s. 1—448, omfattande Södermanlands län och början av Stockholms län.) —¦ Bidrag till Siljansbäckenets geografi (Ymer, Arg. 25, 1905, s. 17—35 -|- 1 karta). — Landkonturer och hafsvidder. Skisser och studier ur geografiens historia. Upps. 1905. 147 s. — Friedrich Ratzel och hans antropogeografiska lärobyggnad (Ymer, Årg. 26, 1906, s. 36—57). — Smärre uppsatser och anmälningar i Ymer (1899, 1900, 03, 05), I vår tids lifsfrågor, N: o 29 (1903) och i tidningar; litteraturöversikter i Geograph. Jahrbuch (1896, 98, 1901, 03) och Annales de géographie (1903). Handskrifter: Efterlämnade föreläsningar och historia, UB (sign. H. 70, H. 465 a—m).

Källor och litteratur

Källor: Uppsala univ:s matrikel 1896; Handlingar ang. lediga e. o. professorsembetet i geografi vid Upsala universitet (1904); nekrolog av J. G. Andersson i Ymer 1906.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl J M Ahlenius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5612, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. B. Carlsson.), hämtad 2020-05-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5612
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl J M Ahlenius, urn:sbl:5612, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. B. Carlsson.), hämtad 2020-05-28.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se