Helge K H Almquist

Född:1880-12-17 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1944

Historiker


Band 01 (1918), sida 519.

Meriter

11. Helge Knut Hjalmar Almquist, f. 17 dec. 1880 i Stockholm. Föräldrar: med. doktorn Set Valentin Almquist och Anna Sofia Fernström. Avlade mogenhetsexamen vid Beskowska skolan 20 maj 1899; student i Uppsala 26 maj s. å.; fil. kand. 30 maj 1902; fil. lic. 31 jan. 1907; disp. 9 nov. s. å.; fil. doktor 30 maj 1908; har i vetenskapligt syfte företagit resor till Ryssland sommaren 1902, till Frankrike sommaren 1904 och till Petersburg, Moskva och Dorpat jan.–apr. och juli 1905 samt årligen 1908–14, till Tyskland, Österrike, Ryssland och Danmark. Docent i historia vid Uppsala universitet 6 dec. 1907; upprepade gånger förordnad att upprätthålla professur i samma ämne därstädes under åren 1908–13; tf. professor i historia och statskunskap vid Göteborgs högskola 1 juni 1914; av Göteborgs högskolas styrelse utsedd till professor i historia 3 juni 1915 (K. stadfästelse 26 juni s. ,å.); legationsråd över stat vid beskickningen i Petersburg 23 febr.–14 juni 1917 i anledning av beskickningens utvidgade verksamhet till följd "av övertagandet av vården av Tysklands intressen i Ryssland under kriget. LSkS 1911; ledamot av arkivkommissionen i Nischni-Novgorod 2 okt. (g. st.) 1913.

Gift 30 juli 1915 med Ingegärd Ekman, f. 22 okt. 1885, dotter till ingenjören fil. doktor Fredrik Gustav Ekman.

Biografi

A. har erhållit sin vetenskapliga utbildning under professor H. Hjärne och har särskilt upptagit dennes strävan att vinna ny belysning åt Sveriges politik genom att intränga i Östeuropas språk, samhällsliv och kultur samt genom att tillgodogöra sig dess vetenskapliga litteratur och historiska källskrifter. Hans gradualavhandling och ett par till denna anknutna arbeten äro ägnade åt för- hållandet mellan Sverige och Ryssland under 1500-talets slut och 1600-talets första år, en annan del av hans produktion åt de svensk-polska förvecklingarna under 1500-talets senare hälft; även rent östeuropeiska ämnen ha varit föremål för hans behandling. Flera av A:s studieresor ha gällt tyska, danska och österrikiska arkiv. Hans forskningar ha alltså utsträckts jämväl till den andra kulturkrets, med vilken vårt land står i särskilt nära beröring, och därvid har växelverkan mellan svensk, östeuropeisk och nordtysk politik varit föremål för hans synnerliga uppmärksamhet. På grundvalen av bl. a. förut obegagnat material från Oldenburg har han i ett omfattande arbete skildrat den i det nordiska kriget djupt ingripande gottorpska politiken 1713–14 och så givit bakgrunden till Görtz märkliga roll i Sveriges historia.

Författare

B. BOËTHIUS.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sverge och Ryssland 1595—1611. Tvisten om Estland, förbundet mot Polen, de ryska gränslandens eröfring och den stora dynastiska planen. Upps. 1907. XXXV, 274 s. (Gradualavh., belönad med Geijerska priset och fil. fakultetens pris.) — Tsarvalet år 1613. Karl Filip och Mikael Romanov (Hist. studier tillägn. H. Hjärne 1908, s. 197 —224; även sep. 28 s.). — Johan III och Stefan Batori år 1582. Dominico Alamannis beskickning till Sverige (Hist. tidskr., Arg. 29, 1909, s. 69—123). — Smärre bidrag till det svenska Wasahusets historia. 1—4 (Personhist. tidskr., Årg. 12, 1910, s. 16—26). — En fransk kondottier i Sverige på Karl IX: s tid (ibid., Arg. 13, 1911, s. 1—16). —.Karl Karlsson Gyllenhielm mot Oxenstiernorna 1639—40 (ibid., s. 17—34). — Henrik IV i sitt förhållande till Polen och Sverige (Hist. tidskr., Arg. 31, 1911, s. 181,—' 198). — Från Erik XIV:s sista regeringstid (Personhist. tidskr., Årg. 13, 1911, s. 288—294). — Görtz' resa till Orienten år 1714 (Karolinska förb. årsbok, 1911, s. 206—232). — Karl IX och Petrus Petrpsa. En gammal tradition i ny belysning (Personhist: tidskr., Arg. 14, 1912, s. 20 —43). — Slavisk kultur (Världskulturen, Bd 8, 1912, s. 471—533; även i dansk uppl.). — Polskt författningslif under Sigismund III (Hist. tidskr., Arg. 32, 1912, s. 151—195). — Die Carenwahl des JahreS- 1613. Die schwedische Throncandidatur und ihre Vorgeschichte (Zeitschr. f. osteurop. Geschichte, Bd 3, 1913, s. 161—202; utvidgad uppl. av ovanst. avh. av 1908). — Konungarätt och partityrahni. Tal. Upps. 1914. 21 s. — Karl XIV Johan och den begynnande skandinavismen. Cirkuläret af år 1837 (Hist. tidskr., Årg. 34, 1914, s. 198—209). — Den politiska! krisen och konungavalet i Polen år 1587. Gtbg 1916. VI, 216 s. (Göteborgs högskolas årsskr., Bd 20: 2.) — Bidrag till kännedomen om striden mellan konung Sigismund och hertig Karl 1598—1599. Gtbg 1916. V, 89 s. (Ibid., Bd 20: 3.) — August von Hartmansdorffs personlighet och tidigare politiska bana. 1—2 (Hist. tidskr., Arg. 36, 1916, s. 69—116'; 38, 1918, s. 1—49). —. Reformationstiden och stormaktstidens förra skede (Svenska, folkets historia av H. Schiick, H. Almquist, A. Stille och C. Hallendorff, Bd 2, Lund 1916—; under utgivning). — Renässans, reformation och nutid. Gtbg 1917. 32 s.

Bidrag till kritiken av Karl Karlsson Gyllenhielms memoarer (Sv. humanist, tidskr., Arg, 1, 1917, sp. 289—295). — Holstein-Gottorp, Sverige och den nordiska ligan i den politiska krisen 1713—1714. Upps. 1918. LII, .398 s. (Skrifter utg. af K. humanist, vetensk.-samf. i Uppsala, Bd 21: 1.) — Artiklar rör. slavisk historia i Nord. familjebok (2: a uppl.); reseskildringar i Hvär. 8 dag (1905); litterära och polit. uppsatser samt recensioner i Hist. tidskr. (1911, 12), Svensk tidskr. (1912), Sv. humanist, tidskr. (1917), Sv. dagbladet och Göteborgs morgonpost.

Utgivit: Nouveaux documents sur 1'histoire de la Russie en 1612— 1613 (Le monde oriental, 1907, s. 36—65). — Handlingar rörande mötet i Reval, konung Sigismunds resor till Sverige och polska legationen 1599. Sthm 1910. XXI, 330 s. (Hist. handl., D. 23: 1—2.) — Karolinska anekdoter från frihetstiden (Personhist. tidskr., Arg. 18, 1916, s. 66—103).

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handL 26 Juni 1915; Göteborgs högskolas matrikel 1891—1910 (1916).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Helge K H Almquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5702, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOËTHIUS.), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5702
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Helge K H Almquist, urn:sbl:5702, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOËTHIUS.), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se