Johan Axel Almquist

Född:1870-08-13 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1950

Bibliotekarie, Arkivarie


Band 01 (1918), sida 516.

Meriter

10. Johan Axel Almquist, den föregåendes kusin, f. 13 aug. 1870 i Stockholm. Föräldrar: grosshandlaren och bruksägaren Bernhard Ulrik Georg Almquist och Hedda Martina Wihlborg. Avlade mogenhetsexamen i Stockholm (Beskowska skolan) 20 maj 1889; student i Uppsala s. å.; fil. kand. 12 sept. 1891; fil. lic. 31 jan. 1895; disp. 6 apr. s. å.; fil. doktor 31 maj s. å.; har såväl på. egen bekostnad som med understöd av statsmedel företagit resor (1896, 1899, 1901, 1909) till Norge, Danmark, Tyskland, Österrike Schweiz, Finland, Östersjöprovinserna och det egentiga Ryssland för studier av arkiv- och biblioteksväsendet samt för bedrivande av historiska forskningar. E. o. amanuens vid universitetsbiblioteket i Uppsala 21 sept. 1891–nyåret 1895 samt vid riksarkivet 1 mars 1895 och vid K. biblioteket i Stockholm 15 maj s. å.–sept. 1903; amanuens vid slottsarkivet 20 sept. 1896; v. slottsarkivarie 24 jan. 1899; riksarkivets bibliotekarie 1 juli 1899–1906; ord. amanuens i riksarkivet 22 apr. 1904; tillika bibliotekarie hos H. M. konungen 1 dec. 1906 och hos H. K. H. kronprinsen s. å.; kvarstod i förstnämnda egenskap efter tronskiftet 8 dec. 1907; erhöll avsked från v. slottsarkivarie-befattningen 4 juli 1908; extra arkivarie i riksarkivet 6 nov. s. å.; bibliotekarie hos H. M. drottningen s. å.; förste arkivarie och chef för riksarkivets nyupprättade fjärde sektion 3 nov. 1909; ledamot av styrelsen för personhistoriska samfundet 14 apr. 1910 och av dess redaktionskommitté 1917; ledamot i styrelsen för Sunds aktiebolag 20 juni 1910 och dess v. ordförande sedan nyåret 1911; ledamot av Svenskt biografiskt lexikons redaktionskommitté apr. 1913; första bergslagsdistriktets deputerade i järnkontoret från 1917. LSkS 1898 och samfundets skattmästare från dec. 1902; historiograf i KMO 1907; OIISGbmt s. å.; RVO 1911; RNO 1917; innehar dessutom flera utländska ordnar. 

Gift 26 nov. 1893 med Gerda Cecilia Dillner, f. 6 mars 1873, dotter till professorn Göran Dillner.

Biografi

Åt bok- och biblioteksväsendet har A. ägnat en betydande del av sin ämbetsverksamhet och sitt författarskap. Hans största praktiska biblioteksarbete är nybildandet och katalogiserandet av H. M. konungens bibliotek, bestående av de förut på spridda ställen av slottet förvarade, till det mesta oordnade boksamlingar, som tidigare tillhört änkedrottning Josefina, Oskar II, drottning Sofia, hertigparet av Dalarna samt Gustav V och drottning Viktoria. Biblioteket fyller f. n. hela nordöstra slottsflygeln och kan efter frånskiljandet av dubbletter anses omfatta 50,000 volymer. Även riksarkivets bibliotek har A. till större delen omordnat, varjämte han upplagt den nu använda katalogen däröver. Bland hans bibliografiska skrifter intages främsta rummet av den stora och mönstergilla förteckningen över Sveriges bibliografiska litteratur, ett städse anlitat hjälpmedel, vilket betecknats som »ett av vår bibliografiska litteraturs mest betydande alster» (E. V. Dahlgren). De av A. utgivna supplementen till G. E. Klemmings och K. Snoilskys bekanta förteckningar över samtida tryck rörande Sveriges krig och förhållanden till främmande makter upptaga till stor del skrifter, uppdagade genom forskningar utom K. biblioteket. Som arkivman har A. deltagit i det systematiska arbete för genomförandet av proveniensprincipen vid arkivaliernas ordnande, som karaktäriserat det svenska riksarkivets senaste period. Under sin tidigare tjänstgöring i detta ämbetsverk ordnade han åtskilliga serier, däribland pergaments-brevsamlingen, domkapitlens skrivelser till K. M:t och äldre delar av Livonica. Sedan han blivit chef för den sektion av riksarkivet, vilken omfattar de där förvarade ämbetsverksarkiven, har han inriktat sin verksamhet på att göra dess arkivbestånd tillgängligt genom historiskt-administrativa utredningar i förening med tjänstemannaförteckningar; av dylika arbeten ha hittills utkommit de båda översikterna över bergs- och kommerskollegiernas organisation och personal. Till plan och syfte besläktad med dessa är en på kammararkivets »landskapshandlingar» grundad utredning rörande fögderiförvaltningen 1523–1630, varav hittills en första del jämte tillhörande tabeller föreligger. A. har härmed givit början till en klar och överskådlig framställning av den civila lokalförvaltningens invecklade och förut outforskade organisation under Vasakonungarna; då det viktiga arbetet slutförts, kommer det att erbjuda den fasta grunden för det ytterst välbehövliga ordnandet av de för vår inre historia oersättliga men alltjämt på ett ur arkivtekniska synpunkter synnerligen otillfredsställande sätt förvarade fogderäkenskaperna. Man tar säkerligen ej fel, om man i dessa för förvaltningshistorien betydelsefulla verk ser ett utslag även av A:s person- och släkthistoriska intresse, vilket bl.a. dokumenterat sig genom den nyttiga förteckningen över vår genealogiska litteratur och de undersökningar, A. ägnat åt sin egen släkt. Vid sidan av det bekanta bibliografiska arbetet »Almquistiana» må här nämnas en på kamerala handlingar och domböcker grundad framställning av släktens äldre, till allmogen hörande generationer, vilken förtjänar beaktande jämväl som ett vittnesbörd om de resultat, som kunna uppnås genom systematiskt utnyttjande av dylika källor. Då arbetet ger en upplysande skildring av en burgen allmogesläkts villkor, hör det på visst sätt tillsammans med de större arbeten, varmed A. riktat vår fattiga ekonomisk-historiska litteratur, monografierna, över Uddeholms- och Graningeverkens utveckling samt över Södermanlands hushållningssällskaps hundraåriga verksamhet. De båda brukshistorierna utgöra våra första moderna arbeten av detta slag, och särskilt skildringen av Uddeholmsverken har på grund av ämnets vikt och dess behandling karaktäriserats som »vår viktigaste bruksmonografi» (E. Heckscher). Ur arbetet om det södermanländska hushållningssällskapet bör särskilt antecknas det inledande kapitlet med dess viktiga upplysningar till hushållningssällskapens förhistoria och dess skildring av länets jordbruk under 1700-talet.

Författare

B. Boëthius.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Som urkundsutgivare intar A. slutligen ett bemärkt rum, främst genom de tio band av Gustav I: s registratur, som han publicerat; en förberedelse för detta arbete utgjorde hans forskningsresa till Östersjöprovinserna 1901, som tillförde svenska riksarkivet avskrifter av ett större antal därstädes befintliga skrivelser från Sten Sture d. y. och de äldre Vasakonungarna.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Almquistiana eller förteckning på de tryckta arbeten, som författats eller utgifvits af medlemmar af . . . slägten Almquist. Biblio-grafiskt försök. Upps. 1892. 4: o XII, 295 s. — Riksdagen i Gefle 1792. Upps. 1895. 208 s. (Gradualavh.) — Werner von Rosenfelt (Samlaren, Arg. 17, 1896, s. 75—114; även sep. 40 s.). — Uddeholmsverken. Historisk skildring. Sthm 1899. VIII, 523 s., 20 pl, o. portr., 2 släkttab., 5 grafiska tab. — Om 1600-talets svenska beskickningar till Ryssland (inledn., s. 1—VI, till F. R. Martin, Svenska kungliga gåfvor till ryske zaren 1647—1699, Sthm 1899, fol.; även i tysk uppl.). — Samtida skrifter rörande Sveriges förhållanden till främmande makter. Supplement II. Sthm 1901. 132 s. (Även i K. bibliotekets handl., 23.) — Samtida berättelser om Sveriges krig. Supplement II. Sthm 1902. 116 s. (Även i K. bibliotekets handl., 24—25.) — Några anteckningar rörande Östersjöprovinsernas arkiv. Reseberättelse. Sthm 1902. 20 s. (Även i Meddelanden fr. sv. riksarkivet, N. F., I: 2.) — Nordiska museets pergamentsbref från tiden före år 1600. Med angifvande af innehållet förtecknade. Sthm 1904. 37 s. (Även i Meddelanden från nordiska museet 1902.) — Förteckning öfver tryckta skrifter an- gående Kungl. biblioteket i StockholmnMfSthm 1904.» 24 i,s. — Sveriges bibliografiska litteratur förtecknad. % ,#-3. Sthm 1904^12. VIII, 320, 493, 269 s. (Även i K. bibliotekets handl., 26—33.) — Svensk genealogisk litteratur förtecknad. Sthm 1905. 78 s. (Skrifter och handl. utg. genom Sv. autografsällskapet VII.) — Uppfostringssällskapet. Ett bidrag till talets lärdomshistoria (Hist. tidskr., Årg. 25, 1905, s. 127—152; ävenf sep. 26 s.) — Hans Majestät konung Oscar II:s genom trycket utgifna skrifter. 1849—1907. Sthm 1908. 57 s. — Graningeverken. Historisk skildring. Sthm 1909. Fol. 241 s., 22 pl. o. portr., 2 (kartor. — Bergskollegium och bergslagsstaterna 1637—1857. Administrativa och biografiska anteckningar. Sthm 1909. 322 s. (Meddelanden fr. sv. riksarkivet, N. F., II: 3.) — Kommerskollegium och riksens ständers manufakturkontor samt konsulsstaten. Administrativa och biografiska anteckningar. Sthm 1912—15. XII, 688 s, (Meddelanden fr. sv. riksarkivet, N. F., II: 4.) — Fögderiindelningen.Si Sverige 1540—1628 och kammararkivets landskapshandlingar. En orientering och ett förslag. Sthm 1914. 39 s,, 1 karta. (Även i Bibliografiska undersökningar tillägn. Cl. Annerstedt 1914.) — Södermanlands läns Kungl. hushållningssällskap 1814—1914. D. 1—2. Sthm 1914. VI, 406, 427 s. — Kontraktsprosten Abraham Almquists (f. 1699, + 1760) fäderne- och möderne-härstamning. Sthm 1916. 68 s. — Eric Abraham Almquist (1767—1830). Biografiska data sammanställda. Sthm 1917. 16 s. (Sep. ur Sv.' biogr. lexikon med tillägg.) — Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523— 1630 med särskild hänsyn till den kamerala indelningen. D. 1; 3: 1. Sthm 1917. VIII, 400; 48 s. (Meddelanden fr. sv. riksarkivet, N. F„ II: 6.) — Uppsatser och recensioner i Svenska ättartal (1889, 90), Nord. tidskr. (1893), Hist. tidskr. (1898—1903, 07, 08, 10) och Personhist. tidskr. (1904, 05, 15); artiklar i Nord. familjebok och Sv. biogr. lexikon; referat av svenska historiskaarbeten, utkomna 1900—05, i Jahresberichte der Geschichtswissenschaft (1901—06).

Utgivit: Konung Gustaf den förstes registratur. (Handl. rör. Sveriges historia, Ser. 1.) Bd 20—29 (1549—1560). Sthm 1902—16. — Anteckningar från det sextonde seklet. Sthm 1904, 05. XIII, 438 s. (Hist. handl., D. 20: 1—2.)



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Axel Almquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5703, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5703
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Axel Almquist, urn:sbl:5703, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se