Meriter

Alnander, Samuel Johansson, f. 31 okt. 1731, d 5 juli 1772. Föräldrar: dv. komministern i S:t Lars, sedermera kyrkoherden i Kimstad Johan Alnander och Kristina Margareta Kylander. Genomgick Linköpings skola och gymnasium; student i Uppsala 18 aug. 1749; disp. 30 juni 1752; fil. kand. 8 juni 1757; disp. 12 okt. s. å.; fil. magister 20 juni 1758. Docent i historia literaria i Uppsala 6 juni 1763; teol. lektor vid kadettkåren i Karlskrona 13 maj 1767; prästvigd i Linköping 14 juli s. å. Medlem av samfundet pro fide et christianismo 1771.

Gift 14 juli 1767 med Ingrid Susanna d'Orchimont, f. 1743, d 1804, dotter till kaptenen i fransk tjänst, språkläraren Johan d'Orchimont.

Biografi

A: s liv företer intet av särskilt intresse. Han fick i hög grad pröva på de fattiga studenternas vanliga lott på denna tid: konditionerandet. Från 1751 tills han fick sin lektorsbefattning, 1767, nödgades han skaffa sig sin utkomst genom konditioner och tillbragte större delen av tiden fjärran från Uppsala. Endast några år efter tillträdet av lektoratet avled han, vid fyrtio års ålder. A. förtjänar emellertid att ihågkommas för sitt författarskap. Hans »Anvisning till et utvaldt theologiskt bibliothek», som utkom i nio delar 1762—72, avsåg att tjäna dem av de teologie studerande, som voro övertygade, »att mer än postillor fordras till läroämbetets rätta förvaltning». När detta arbete begynte utkomma, var A. en okänd konditionerande filosofie magister. Men han var ganska väl rustad för sin uppgift. Med stor arbetsamhet förenade han en betydande bokkännedom. Därtill förstod han att iakttaga stor varsamhet i sina omdömen, vid denna tid högst nödvändigt för den, som ville vara vägvisare inom teologins område. Särskilt självständig synes A. icke vara; vad han säger torde mestadels vara hämtat från utländska auktorer. Kristendomsundervisningen i skolorna har A. tjänat genom sitt »Sammandrag af den christna salighetsläran». Dess förtjänst låg mest i dess korthet och dess relativt enkla framställningssätt. Den användes vid kadettskolan i Karlskrona och vid krigsakademin på Karlberg, längre fram även vid åtskilliga läroverk. — I de Gjörwellska tidskrifterna var A. medarbetare. Hans flesta bidrag utgjordes av recensioner. Dessa, som merendels behandlade teologiska arbeten, bestodo av vidlyftiga referat, beledsagade av några berömmande ord. Ett oförsiktigt uttalande i den första av dessa recensioner gav anledning till en litterär polemik mellan A. och prosten Israel Acrelius.

Författare

G. Walli.

Arkivuppgifter

I K. biblioteket finnas talrika brev från A. till Gjörwell och J. K. Slricker, i Uppsala universitetsbibliotek likaså till J. H. Liden.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten- Dissertatio philosophica de officio clerici politico. P. I—II. Upps. 1752, 57. 4: o 15; (6), 14 s. (Prées. J. Ihre.) — Samling af gotlänska ord och talesätt (Götheborgska. magasinet, 1759, s. 397—401, 408—410). — Brev om 'doctor Doddridges Föreställning af den sanna gudaktigheten' (Den sw. Mercurius, Årg. 6, 1760—61, s. 374—384). [Föranledde en polemik med I. Acrelius (jmfr denne) ang. skillnaden mellan den engelska och lutherska kyrkan; Acrelii motskrift ingick i Den sw. Mercurius, Årg. 6, 1760—61, s. 611—622, varpå följde svar av Alnander, ibid., s. 662—670, samt ännu en replik av Acrelius i Den nya sw. Mercurius, 1761, s. 136—141, och 'återswar' av Alnander, ibid., s. 274—281.] — Rec. av A. O. Knös, Dua; oratiorueis, una de flore ecclesia? interno ac spiri-tuali. . ., et altera de Origene, in gymnasio Alexandrino prakter theologica philosophiam quoque docente . .., Sthm 1760 (Den sw. Mercurius, Årg. 6, 1760 —61, s. 526—541; anon.). — Berättelse om Anclams belägring af de preussiska och förswar af då warande öfwerste-lieutenanten wid Westgötha Dals reg. .'. . grefwe Johan Sparre, i jan. år 1759 (ibid., s. 736'—744; anon.). — Rec. av D. Collier, Einleitung zum rigtigen Verstande und nutzlicher Lesung der h. Schrift. Aus dem Englischen iibers. von F, E. Rambach. Rostock 1759 (ibid., s. 762—769; anon.). — Profess. och prosten herr Harald Hasselgrens lefverne (Nya sv. biblioteket, Bd 1, 1762, D,.; 1, s. 62—64; anon.). —iHertigl. holstenska general lieutenantens m. m. friherre Johan Gabrftel Baners lefverne (ibid., s. 183—212, 247—268; utdrag efter B:s egenh. journal). — Bref, innehållande et utdrag utur doct. J. H. Balthasars Greifswaldisches Wochenblatt, rörande de i detsamma införda svenska saker (ibid., Bd 1, 1762, D. 2, s. 115— 141). — Anvisning till et utvaldt theologiskt bibliothek. Afd. 1—9. Sthm 1762 —72. 2:a uppl. Afd. 1—6. Sthm 1762—81. — Rec. av J. F. Kryger, Tankar vid lediga stunder, D. 1—2, Sthm 1761—63 (Sv. Mercurius, 1763, s. 191 —207; 1764, s. 885—918). — Rec. av S. Baalter, Historiska anmärkningar om kyrkoceremonierna'. . . hos de första christna och i Svea rike ..., Sthm 1762 (ibid., 1763, s. 284—301). — Rec. av Nova acta histörico-ecclesiastica, Bd 1, Weimar 1758—1760 (ibid., s. 835—847). — Historia librorum prohibitorum in Svecia. Spec. I.* Upps. 1764. 4:o (6), 36 s. (Diss.) — Sammandrag af den christna salighets-läran. Sthm 1770. 134, (10) s. 4:e uppl. Sthm 1829. 108, (4) s. — Aminnelse-tal öfwer . .. super-intendenten wid Kongl. amiralitetet i Carlskrona... doctor Lorentz Muhrbeck.. . d. 2 junii 1769 (tr. tills, med H. Bergeström, Christelig lik-predikan öfwer .. . Lorentz Muhrbeck, Västerås 1770. 4: o s. 77—100). 

Översatt: [J. H. S.j Formey, Tröst för sjuklingar. Sthm 1763. 80 s. — J. P. Miller, Sammandrag af de wigtigaste bibliska historier, til up-wäckande af en lefwande tro och en sann gudsfruktan hos ungdomen. Sthm 1771. (8), 198 s. 7: e uppl. Sthm 1821. (6), 186 s. — J. Fr. Jacobi, Anledning til en förnuftig och christelig sinnes-förfatning emot döds-fruktan. Sthm 1772. 126 s. (Med anmärkn. av Gabr. Rosén.) — [J. M. Schröckh,] Om Martin Luther. Wår kyrkas reformator, doctor och professor theologie i Wittenberg, som dog år 1546. ¦ Sthm 1772. 136 s. (Fri övers.)

Källor och litteratur

Källor: S:t Lars kyrkobok 1712—62 (födelse- och doplängd Bergestrom, Lector Samuel Alnanders lefwerne (Tidningar utg. i Lund, 1779, N:O 13-15)

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Samuel Johansson Alnander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5717, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Walli.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5717
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Samuel Johansson Alnander, urn:sbl:5717, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Walli.), hämtad 2024-04-23.