Johan Mathias Ambrosius

Född:1843-02-08


Skolman


Band 01 (1918), sida 576.

Meriter

Ambrosius, Johan Mathias, till 1870, då han antog sitt sista förnamn till efternamn, Johan Mattias Ambrosius Jönsson, f. 8 febr. 1843 i Lund. Föräldrar: kyrkoherden Karl Ambrosius Jönsson och Johanna Benedikta Hünemöder. Genomgick h. elementarläroverket i Lund; student vid Lunds universitet 13 dec. 1860; fil. kand. 15 febr. 1868; disp. 20 maj s. å.; fil. doktor 29 maj s. å.; har företagit resor: i botaniskt ändamål i Norge 1865, för pedagogiska studier i Tyskland 1888, för studiet av sinnesslövården i Danmark 1901. Adjunkt vid folkskoleseminariet i Lund 20 okt. 1869–31 aug. 18.82; folkskoleinspektör i Skåne 6 mars 1874; tillkallad sakkunnig i ecklesiastikdepartementet 1877 (K. brev 5 okt.)–27 maj 1878 för utarbetande av förslag till normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor samt tjänstgjorde därvid som de sakkunniges sekreterare; folkskoleinspektör i Göteborgs stad 1 apr. 1882; ledamot i kommittén angående läroböcker för folkskolan 12 sept. 1884–24 mars 1887; inspektör över Göteborgs stads småskoleseminarium 1890–1910; lärare vid detsamma i pedagogik och psykologi samt läsmetodik 1890–vt. 1916; ledamot i kommittén angående folkundervisningen i vissa städer 26 apr. 1895–6 dec. s. å.; sekreterare i en av Göteborgs och Bohus läns landsting samt Göteborgs stad tillsatt kommitté för upprättande av uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn 24 maj 1898–31 dec. 1900; erhöll avsked från folkskoleinspektörsbefattningen 1 juli 1908. RNO 1894; LVVS 1895.

Gift 20 aug. 1870 med Emma Cecilia Brusewitz, f. 8 jan. 1846. d 15 juni 1914, dotter till stärbhusnotarien Adolf Brusewitz.

Biografi

Såsom ledare av Göteborgs folkskoleväsen under ett fullt kvartsekel har A. utfört ett betydelsefullt livsverk och satt djupa märken såväl i den skolorganisatoriska utvecklingen som i undervisningens omgestaltning till form och innehåll. Redan i början av sin ämbetstid åstadkom han en förenkling av expeditions- och förvaltningsgöromålen, införde överlärarinstitutionen och ett ändamålsenligt klassanordningssystem. Den egentliga folkskolan, som förut var treklassig, ökades genom honom med en obligatorisk fjärde klass, och han medverkade till upprättandet av en tvåklassig högre avdelning såsom överbyggnad härpå. Största intresset ägnade han emellertid åt undervisningen inom småskolan, som genom honom blev grundligt reformerad. Varm anhängare och självständig bearbetare av den s. k. ljudmetoden, gjorde han denna till grundläggande vid den första läsundervisningen; för höjande av lärarinneutbildningen grundade han Göteborgs stads småskoleseminarium, vars ledare han var under hela sin inspektörstid. Livligt intresserad för den kvinnliga ungdomens praktiska utbildning, medverkade han kraftigt till skolköksundervisningens införande liksom vid skapandet av Göteborgs skolköksseminarium. För de skolhygieniska anordningarnas förbättrande har han vidare oförtrutet arbetat. I pedagogiskt avseende har han intagit en utpräglat pestalozzisk ståndpunkt men också visat ganska mycken förståelse för nyare strävanden. Inom det kommunala området har han bl. a. tagits i anspråk genom mångårigt ledamotskap av Göteborgs kyrkofullmäktige.

Författare

R. Holm.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om den förnuftiga känslan. Af Ambrosius Jönsson. Lund 1868. 38 s. (Gradualavh.) — Om Immanuel Hermann Fichte's teism och etik. Lund 1882. (3), 144 s. (Akad. avh.) —¦ Anvisningar rörande den första undervisningen i modersmålet. Lund 1885. 22 s. (Nytt tr. Lund 1900.) — Läsebok för småskolan. 1—2. Lund 1885, 86. 92; (4), 207 s. Omarb., rikt. illustr. uppl. 1—2. Lund 1903, 04. III, 140; VIII, 284 s. Med stavning enligt Kungl. cirk. d. 7 apr. 1906. 1—2. Lund 1906. IV, 126; VIII, 248 s. (Även flera senare omtr.) — De första läsöfningarna. Lund 1891. (4), 34 s. 3: e uppl. Lund 1906. IV, 33 s. (Även flera senare omtr.) — Om viljans uppfostran. Föredrag vid 11: te allmänna folkskolläraremötet i Göteborg. Gtbg 1894. 18 s. (Även i berättelsen över mötets förhandlingar, Gtbg 1894, s. 300—315.) — Om orsakerna till ökningen af antalet unga förbrytare i vårt land (Nord. tidskr., 1898, s. 123—136). — Handbok för åskådningsundervisningen under de tvenne första skolåren. Lund 1900. VIII, 84 s. (Även flera senare omtr.) — Sånger ur Läsebok för småskolan. Med ackompanjemang af piano eller orgel. Lund 1900. 64 s. — Läsmetodik. Handledning för den första undervisningen i modersmålet. 1. Första läs-terminen. Lund 1912. (4), 72 s., 10 plbl. — Psykologi. Lund 1915. (4), 71 s. — Första läseboken. Omarb. rikt illustr. uppl. Lund 1917. VIII, 167 s. — Smärre uppsatser i Tidn. f. folkskolan, Pédag. tidskr. och Nyt Tidsskr. f. Abnormvaesendet.

Utgivit: Förhandlingar vid sjunde allmänna svenska folkskolläraremötet i Lund d. 15, 16 och 17 aug. 1871. Malmö 1872. 59 s. + bil. II, 11, 9 s. — Berättelser om folkskoleväsendet inom resp. inspektionsområden i Lunds stift för åren 1874—76 samt 1877—81. — Årsberättelser rörande Göteborgs folkskolor 1882—1907. — Årsberättelser rörande institutionen Göteborgs småbarnsskolor 1885—1915.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Mathias Ambrosius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5735, Svenskt biografiskt lexikon (art av R. Holm.), hämtad 2019-11-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5735
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Mathias Ambrosius, urn:sbl:5735, Svenskt biografiskt lexikon (art av R. Holm.), hämtad 2019-11-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se