Meriter

2. Carl Gustaf Améen, f. 19 mars 1864 i Lovö församling. Föräldrar: direktören Adolf Herman Améen och Julie Vilhelmina Forsberg. Avlade mogenhetsexamen vid Stockholms norra realläroverk 21 maj 1883; studerade vid tekniska högskolan, fackavdelning för arkitektur, 13 sept. 1883–30 apr. 1887, vid konstakademins läroverk 28 sept. 1887–vt. 1890; erhöll vid avgången K. medaljen; har såsom innehavare av Jenny Linds stipendium gjort studieresor i Tyskland, Österrike, Italien, Schweiz, Frankrike, Spanien, England m. fl. länder 1894–96. Biträdande arkitekt och kontorschef vid nordiska museet 1890–94 och 1897–99; ledamot av nordiska museets kommitté för behandling av frågor rörande museets fullbordan m. m. 1901–02; e. o. arkitekt i överintendentsämbetet (fr. o. m. 1918 byggnadsstyrelsen) 14 nov. 1902; arbetschef vid Drottningholms slotts restaurering 1907–12; ledamot av Sabbatsbergs sjukhus byggnadskommitté 1907–12 och av epidemisjukhusets byggnadskommitté 1907–10; avdelningschef för arkitekturavdelningen inom Stockholms stads byggnadskontor 1907–10; efter ingående på ny stat förordnad som avdelningschef på tio år från 1 jan. 1911; ledamot av Lidingö köpings byggnadsnämnd 1912–14. RNO 1914.

Gift 25 maj 1897 med Ragna Marie (Tulla) Platou, f. 18 juni 1863, dotter till overretsjustitiarius Kristian Fredrik Stoud Platou i Kristiania.

Biografi

Ett flertal kyrkor och andra offentliga byggnader ha uppförts efter A: s ritningar. Han använder sig i sina arbeten av fritt behandlade historiska stilarter från skilda tider. Så äro Gustavsbergs kyrka (1904) och S:t Görans kapell å Kungsholmen (1907, invigt 1910) båda uppförda i baltisk tegelstil. Inspirerat av norsk stavkyrkokonst är Idre kapell i Dalarna (1908, invigt 1914), medan Ockelbo gamla nyklassicistiska kyrka, som A. efter en brand 1905 återuppbyggt (1906–07), visar av den Hårlemanska arkitekturen starkt påverkade former. Samma principer göra sig även gällande i av honom utförda kyrkorestaureringsarbeten, varibland Österby bruks kyrka (1903), Ytter-Selö och Ludvika (1907) må nämnas. Bland A: s profana byggnadsverk märkas i främsta rummet entrén och uppgången till Kärnan i Hälsingborg, utförda 1899–1904, uppfartsvägen till Skansen i Stockholm och landsarkivet i Göteborg.

Författare

Gerda Boëthius.

Källor och litteratur

Källor- Ritningar, överintendentsämbetets arkiv (ovan anförda under stadfästelseåret); Julbok för Västerås stift 1915; M. Olsson, Ulrika Eleonora eller Kungsholms kyrka med S: t Görans kapell (Sveriges kyrkor. Konst-hist. inventarium, utg. av S. Curman och J. Roosval, 3: 1, 1915).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Gustaf Améen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5739, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerda Boëthius.), hämtad 2024-11-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5739
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Gustaf Améen, urn:sbl:5739, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerda Boëthius.), hämtad 2024-11-10.