Anders Persson

Död:1534

Bruksidkare


Band 01 (1918), sida 656.

Meriter

Anders Persson på Rankhyttan, d 1534. Son till Peder Olsson på Rankhyttan, som levde i slutet av 1400-talet.

Biografi

A. var en av de mest betydande bergsmännen i Dalarna under första årtiondet av Gustav Vasas regering och antagligen en efter tidens förhållanden ganska förmögen man. Hans far är genom bevarade handlingar känd som en ivrig jordköpare och jordbytare, och själv har han låtit upprensa Kalvbäcks gruva i Vika socken. Uppgiften, att han skulle studerat vid akademin i Uppsala samtidigt med Gustav Vasa, härrör från Peder Svarts krönika, liksom berättelsen om Gustavs vistelse vid Rankhyttan, en skildring, som icke erhållit några väsentliga tillägg av den senare traditionen. Under befrielsekriget anslöt sig A. till Gustav Vasa och var, liksom bergsmännen i allmänhet, konungen trogen i de kritiska situationerna på 1520-talet i samband med Peder Sunnanväders och daljunkerns uppträdande samt västgötaupproret. År 1526 deltog han i herredagen i Vadstena och undertecknade bland andra ombud från bergslagen en öppen skrivelse därifrån om Sören Norbys stämplingar; följande år deltog han i Västerås riksdag samt var gisslan och underhandlare hos daljunkerns anhängare, och 1529 tillhörde han de inflytelserika män i Dalarna, vilka konungen personligen tillskrev »med kärlig bön och begäran» att om möjligt förebygga uppror genom att motverka Ture Jönssons och hans anhängares stämplingar. Under jäsningen med anledning av klockskatten anslöt sig A. däremot till de missnöjda och blev en av upprorets ledare. Antagligen var det så, att han nu liksom vid föregående tillfällen följde samma politik som sin vän, den myndige Måns Nilsson på Aspeboda, då Dalarnas inflytelserikaste man. De fingo också dela samma öde. Fängslad på sin gård av konungens folk, fördes A. efter den bekanta räfsten på Kopparberget jämte de andra förnämsta ledarna först till Västerås och sedan till Stockholm, där de 1534 ställdes inför en domstol av frälsemän inom och utom rådet samt stadens borgmästare och råd. Samtliga dömdes till döden, och tre undergingo, enligt Peder Svarts uppgift, dödsstraffet, bland dem Måns Nilsson, upprorets huvudledare, samt A. Krönikans uppgift om den sistnämnde har betvivlats, ehuru med orätt. Då senare forskare antagit, att han blivit benådad och levat ännu på 1550-talet, torde detta bero på namnförväxling med någon eller några av de många »Anders Pedersson», som förekomma i tidens handlingar. Åtskilliga omständigheter tala för att domen gick i verkställighet. A:s' hustru erhöll i likhet med Måns Nilssons änka kort efter domen försvarsbrev och rätt att i sin livstid inneha mannens egendom i Rankhyttan med lösören, och icke långt därefter — antagligen hade änkan då avlidit — erhöll en annan person genom två brev av 1534 och 1535 den förbrutna egendomen, varvid A. omtalas i ordalag, som knappast tillåta tvivel om att han var död.

Författare

S. Samuelsson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Diplomatarium Dalekarlicum, utg. af CG. Kröningssvärd J. Liden (1842); Gustaf I:s registratur; Peder Swart, Kon. Gustaf krönika, utg. af N. Eden (1912).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Persson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5775, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Samuelsson.), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5775
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Persson, urn:sbl:5775, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Samuelsson.), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se