Meriter

Andersson, Lars Aksel, f. 2 mars 1851 i Halmstad. Föräldrar: garverifabrikören Lars Peter Andersson, och Karolina Matilda Kröger. Avlade mogenhetsexamen i Halmstad 24 maj 1870; student i Uppsala ht. s. å.; fil. kand. 13 sept. 1876; fil. lic. 3 nov. 1883; disp. 30 maj 1884; fil. doktor 31 maj s. å.; studerade 1877–79 i Leipzig, Cambridge och Paris; har dessutom företagit upprepade utländska resor samt deltagit i internationella kongresser. E. o. amanuens vid Uppsala universitetsbibliotek 23 sept. 1882; tf. tredje amanuens 1 nov. 1883; tredje amanuens 14 apr. 1885; tf. andre amanuens 17 jan. 1897; andre amanuens 20 sept. s. å.; v. bibliotekarie (förste bibliotekarie från 1 jan. 1910) 14 dec. 1899; överbibliotekarie 28 apr. 1911; erhöll avsked från denna befattning 2 mars 1918. RNO 1893; LHVS 1894; LSkS 1899; KNO2kl 1916; innehar dessutom flera utländska ordnar samt är ledamot av ett flertal utländska vetenskapliga samfund.

Gift 3 nov. 1880 med Hildur Kristina Wiklund, f. 26 febr. 1857, dotter till handlanden i Östersund Per Wiklund.

Biografi

A: s universitetsstudier i Sverige och utlandet ägnades företrädesvis åt det språkvetenskapliga området, och de omfattande språkkunskaper, han därunder grundlade, ha varit av väsentlig betydelse för hans senare verksamhet. Särskilt åt svensk språkvetenskap har han ägnat ett intresse, som kommit till synes såväl i självständiga publikationer som i utgivandet av äldre svenska skrifter; ända från 1894 har han deltagit i redaktionen av Svenska akademins ordbok såsom granskare av korrekturen till densamma. Bland hans utgivningspublikationer må särskilt framhållas »Skrifter från reformationstiden i urval» och »Thet Nyia Testamentit på swensko af år 1526». Till de i den förstnämnda serien ingående skrifterna »Een nyttwgh wnderwijsning» och »Een skön nyttugh vnder-wisningh», båda liksom 1526 års nya testamente föranledda av jubelfesten till minne av Uppsala möte 1593, äro fogade omfattande litterärhistoriska, bibliografiska, textkritiska och språkliga utredningar av högt värde. Ett utmärkande drag för de nu nämnda såväl som för övriga av A, publicerade skrifter är den utomordentliga noggrannhet, varmed texterna återgivits.

Alltifrån den tid, då A. inträdde i bibliotekstjänst, har emellertid huvuddelen av hans arbetskraft ägnats åt biblioteksmannens uppgifter. För dithörande studier har han besökt så gott som alla Europas länder och även Förenta staterna. Under dessa resor, av vilka ett flertal företagits med offentligt understöd, har han grundligt satt sig in i utländska biblioteksförhållanden och särskilt i biblioteksskötsel och biblioteksteknik förvärvat ingående insikter. Närmast hava dessa studier och de personliga förbindelser, som därunder knutits, kommit den institution till godo, som han från början oavbrutet tillhört. Uppsala universitetsbiblioteks bokförvärv har i synnerhet legat honom om hjärtat: han kan sägas hava grundlagt dess utländska bytesförbindelser och har ej blott genom personliga underhandlingar i de främmande institutioner, han besökt, utan även genom en omfångsrik korrespondens utvecklat dessa förbindelser till en omfattning, som icke har sin like i något svenskt, antagligen icke heller i något utländskt bibliotek. För närvarande byter Uppsala universitetsbibliotek publikationer med inemot 2,000 utländska samfund och institutioner av varjehanda slag. Även i övrigt och på så gott som alla områden har A:s verksamhet varit av betydelse för den institution, han tillhört. Såsom tjänstförrättande universitetsbibliotekarie avgav han 14 juli 1906 till det större akademiska konsistoriet ett utförligt utlåtande, vari han framhöll bibliotekets behov av större lokalutrymme, ökade arbetskrafter och rikligare anslag till inköp och inbindning. De förslag, vari detta sakrika och väl motiverade utlåtande utmynnade och som i alla instanser förordades, hade till följd, att 1907 års riksdag på K. M:ts proposition beviljade en förhöjning av bibliotekets, årsanslag från 24,000 till 60,000 kr. ävensom en förhöjning i anslaget till avlöning åt de e. o. amanuenserna från 3,500 till 6,400 kr. Då samma års riksdag likaledes godkände ett av A. såsom tjänstförrättande universitetsbibliotekarie ingivet förslag om införande av elektrisk belysning i en del av bibliotekets lokaler och om ett årsanslag av 3,000 kr. till bekostande av vakthållning i läsesalen i syfte att göra densamma tillgänglig för studier även under eftermiddagarna, så kunde den dåvarande chefen, L. Bygden, i sin årsberättelse för 1907 uttala, att Uppsala universitetsbibliotek aldrig förr, så långt dess historia går tillbaka, fått så många och viktiga önskemål på en gång uppfyllda. Ett tillfälligt förordnande, 1908, såsom universitetsbibliotekarie föranledde, att A. också kom att såsom Uppsalabibliotekets representant taga del i förberedelserna för utarbetande av förslag till nya lönestater för de tre stora statsbiblioteken. Den betydande insats, han gjorde i dessa förberedelser, hade till följd, att han av sin chef anmodades att jämte honom och representanterna för universitetsbiblioteket i Lund och K. biblioteket i Stockholm biträda vid den slutliga avfattningen av den underdåniga framställning med förslag till löneregleringar för de tre biblioteken, som avgavs 11 okt. 1908 och som, i huvudsak godkänd av regering och riksdag, ledde till fastställelsen av nya lönestater med väsentligt ökade löneförmåner och med inrättande, för Uppsala universitetsbibliotek, av två nya befattningar av förste bibliotekaries grad och två av andre bibliotekaries, varförutom detta bibliotek erhöll ett ordinarie anslag av 15,000 kr. förnämligast till bestridande av de e. o. arbetskrafternas avlöning. A:s verksamhet såsom överbibliotekarie och chef för Uppsala universitetsbibliotek har företrädesvis kännetecknats av med framgång krönta bemödanden att åt detta bibliotek bereda vidgade och förbättrade lokaler, påkallade av det oavvisliga behovet att skaffa ökat utrymme för de ständigt växande samlingarna, flera arbetsplatser åt studieidkare och nya arbetsrum åt personalen. Sedan en av A. i förening med arkitekten A. Anderberg utarbetad plan för dessa arbeten blivit av vederbörande i huvudsak gillad, beviljade 1913 års riksdag för tillbyggnad och ominredning av bibliotekshuset ett belopp av 599,000 kr., vartill sedermera kommit genom universitetskanslern beviljade anslag för återställande av byggnadens monumentala vestibul till dess ursprungliga skick samt för iståndsättande av vissa delar av byggnadens fasader. De härav betingade arbetena påbörjades i slutet av 1913 och fortgingo sedan under A:s ledning och överinseende, så att i början av 1917 en ny läsesal, betydligt större än den gamla, och nya rymliga expeditionslokaler kunnat öppnas för begagnande. Samtidigt hava ändringsarbetena, vilka omfattat den gamla byggnadens flesta delar från källaren till vinden, nått sin fullbordan: det väsentliga av vad som därmed vunnits är, att genom den översta våningens (den forna Carolinasalens) fullständiga inredning plats blivit beredd för bibliotekets svenska trycksamling, att lokaler erhållits till särskilt tidskriftsläsrum, visningssal, arbets- och förvaringsrum för handskrifterna, för plansch-och kartsamlingar, tidningskällare m. m.

I samband med A:s verksamhet såsom biblioteksman står hans författarskap på det bibliografiska området. Bland hithörande arbeten må nämnas det register till Warmholtz' »Bibliotheca historica Sueo-Gothica», som han utgav redan 1889 och varigenom begagnandet av detta den svenska bibliografins klassiska verk blivit väsentligt underlättat, hans förteckning över G. E. Klemmings skrifter (1891), hans bio-bibliografi över Uppsala universitets styrelse, lärare och tjänstemän 1872–97 samt framför annat hans utgivning av Klemmings »Sveriges bibliografi 1481–1600», varav fyra häften, omfattande tiden t. o. m. år 1530, utkommit och som, ehuru grundat på Klemmings anteckningar, i väsentlig grad är utgivarens verk. Resultaten av den forskning, som i detta arbete nedlagts, äga visserligen i avseende å den egentliga inkunabeltiden (intill år 1500) ej längre, efter senare undersökningar (av I. Collijn), full giltighet, men för den behandlade delen av 1500-talet är det alltjämt ett tillförlitligt och oumbärligt hjälpmedel för svenskt litteraturstudium. A: s stora arbetskraft och varma intresse för Uppsala universitet har även vid sidan av bibliotekstjänsten på flerfaldigt sätt tagits i anspråk, så för utgivandet av flera av universitetets publikationer samt såsom »övermarskalk» vid de stora akademiska högtidligheterna 1887, 1893 och 1907.

Författare

E. W. Dahlgren.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Columbi Ordeskötsel (Samlaren, Årg. 4, 1883, s. 65—67). — Om Johan Salbergs Grammatica Svetica. Ett bidrag till kännedomen om 1600-talets svenska. 1.* Upps. 1884. III, 100 s. (Gradualavh.) — C. G. Warmholtz, Bibliotheca historica Sueo-Gothica. Register. Upps. 1889. (5), 126 s. — G. E. Klemming, Sveriges bibliografi 1481—1600, redigerad och utg: H. 1—4 (1481—1530). Upps. 1889—92. 216, (2) s. (Skrifter utg. af Sv. literatursällsk, 10.) — Bibliographia Klemmingiana 1844— 1889. Förteckning öfver de af öfverbibliotekarien G. E. Klemming . . . förf. och utg. skrifter (Ur några antecknares samlingar, Upps. 1891, s. 1—40). — Om kejsarens mandata och hertig Georgs af Sachsen bref till Luther (Samlaren, Årg. 12, 1891, s. 70—77). — Die erste Original-Ausgabe des Sommertheils von Luthers Kirchenpostille [jämte tvenne andra smärre meddelanden] (Centralbl. f. Bibliothekswesen, Jahrg. 10, 1893, s. 486—490). — Universitetets styresmän, lärare och tjänstemän. Schematisk öfversikt samt bio-bibliografi. St. 8: o 185 s. (Upsala universitet 1872—1897. Festskrift 1897. 3.) — Svensk Comenius-bibliografi, tillegnad Erik Dahlgren den 7 juni 1898. 1*. Upps. 1898. 39 s. — Catalogue de 1'exposition suédoise de 1'enseignement supérieur. Établissements d'enseignement su-périeur et savants. Publications savantes. Upps. 1900. VII, 103 s. (Exposition universelle de Paris 1900.) — Die Gothenburger Stadtbibliothek (Centralbl. f. Bibl.-wesen, Jahrg. 18, 1901, s. 170—172). — The research libraries of Sweden (The library journal, Vol. 29, 1904, N:o 12, s. 71—84; föredrag vid bibliotekariekongressen i St. Louis 1904). — The Swedish catalog of accessions (ibid, s. 112—113). — Om Uppsala universitets biblioteks allmänna ställning och behof af förhöjdt årsanslag för inköp af böcker. Upps. 1906. 48 s. — Der internationale Druckschriften-Leihverkehr zwischen den Bibliotheken (Zentralbl. f. Bibl.-wesen, Jahrg. 25, 1908, s. 501— 515; föredrag vid internat. hist. kongressen i Berlin 1908). — Statistiska tabeller angående undervisningen vid universiteten i Berlin, Göttingen och Heidelberg (Handl. rör. de nya univ.-statuterna, Upps. 1909, s. 72—116). — Swedish Bibles (Hist. catalog of the printed editions of Holy Scripture in the library of British and foreign Bible society, Vol. 2, 1911, s. 1492—1526; tills, med K. Fries; tiden 1526—1800 av A.). — Förslag till beredande af ökadt utrymme inom Uppsala universitets bibliotek. Upps. 1912. 29 s, 6 pl. — Bibeln i 1600-talets andaktsböcker (Bibliogr. undersökn. tillägn. C. Annerstedt 1914, s. 51—66). — Utlåtanden i befordringsfrågor och andra inlagor rörande Uppsala univ.-bibliotek; smärre meddel, anmälningar m. m. i Hist. tidskr. Nord. revy, Samlaren och Zentralbl. f. Bibl.-wesen; artiklar i Nord. familjebok.

Utgivit: Skrifter från reformationstiden i urval. 1. Olavus Petris Kröningspredikan. 1528. 2. Olavus Petris Predikan mot ederna. 1539. 3. Een nyttwgh wnderwijsning. 1526. Med inledn. och glossar. 4. Een skön nyttugh vnderwisningh. 1526. Med inledn. och glossar. . Upps. 1889 —93. (4), 15; XV, 21; 223, CLXXXVII; 15, XXXVI s. (Skrifter utg. af Sv. literatur-sällsk, .11: 1—4; 1—2 tills, med H. .Schiick). — Variarum rerum vocabula cum Sueca interpretatione. Stockholm 1538. Glosor till Terentii Andria. Med inledn, anmärkn. och alfabet, index över de svenska orden. 1.* Täkst. Upps. 1890. 74 s. — Ett bröllopskväde från 1500-talet Samlaren, Årg. 14, 1893, s. 21—26). — En psalm från reformationstiden ibid. Extra häfte, 1893, s. 62—64). — Thet Nyia Testamentit på swensko af år 1526. 1.* Text. Upps. 1893. Fol. 290, X s, 1 facs. — David Svenssons Breviarium juridicum Hallandicum. Upps. 1895. VI, 71 s. (UUÅ 1895.) — Uppsala universitets matrikel. 1—4 (1595—1680). Upps. 1900—04. V, 268 s. (UUÅ 1900, 02, 04; installationsprogr. H. 5 [1680—1700] utg. av A. B. Carlsson och J. Sandström 1911.) — Samlaren. Årg. 22—27, 1901—06. — Uppsala universitets biblioteks årsberättelser 1911—1917.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 28 apr. 1911 (meritförteckn.), RA; Uppsala univ. matrikel 1916.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
L Aksel Andersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5791, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. W. Dahlgren.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5791
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
L Aksel Andersson, urn:sbl:5791, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. W. Dahlgren.), hämtad 2024-04-18.