Meriter

Andersson, Ernst Laurentius, f. 22 nov. 1867 å Ska-gersholm i Finnerödja församling. Föräldrar: jägmästaren Johan Andersson, av en gammal närkisk bondsläkt, och Augusta Karolina Fredrika Groth. Genomgick Skara h. allmänna läroverk; avlade mogenhetsexamen därstädes 8 juni 1887; elev vid Ombergs skogsskola 15 juni s. å.–16 juni 1888 samt vid skogsinstitutet i Stockholm 2 juli 1888–14 juni 1890. E. jägmästare i västra distriktet och assistent i Kinne revir 26 sept. 1891; tillika skogsförvaltare 10 nov. s. å.–1 aug. 1899 å Aspa bruk med 20,000 hektar skog i Örebro och Skaraborgs län; föreståndare för Värmlands och Örebro läns gemensamma skogvaktarskola vid Lervik, Persberg, samt den därmed förenade järnkontorets praktiska kolarskola i Värmland 1 nov. 1901; tillika assistent i Älvdals revir 26 nov. s. å.–5 maj 1908 samt skogsförvaltare vid Storfors bruk 1 jan. 1903, vars skogar användes som demonstrationsskog för de båda skolorna; överflyttade 1 (nov. 1906 till Gammalkroppa, då skolorna förlades till nämnda ort; skogschef 1 nov. 1907 vid Kopparbergs och Hofors sågverksaktiebolag med en skogsmarksareal av 200,000 hektar; i denna egenskap tillika verkställande direktör i Amungen-Runns flottningsförening samt styrelseledamot i Dalälvamas flottningsförening; e. jägmästare i Gävle-Dala distrikt 5 maj 1908–2 apr. 1913; ledamot i den av rikets skogsvårdsstyrelser tillsatta kommittén för planläggande av riksskogstaxering dec. 1908–1910 samt av kommissionen för utförande av en försökstaxering av virkestillgång och tillväxt m. m. i skogarna i Värmlands län 23 dec. 1910–21 mars 1915; utövade fr. o. m. 1911 endast konsulterande verksamhet i Kopparbergs och Hofors bolags tjänst, då hans tid upptogs av nyssnämnda och andra uppdrag, däribland skogsundersökning och taxering samt planläggning av skogshushållningen å Koberg, Brattfors, Svarta, Stjärnfors-Ställdalen, Laxå-Aspa och Villingsberg; jämte jägmästare Nils Gr. Ringstrand sakkunnig åt första försvarsberedningen för utredande av den framtida avkastningen från statens skogar i Norrland och Dalarna 7 okt. 1912–30 juni 1913; tillkallad såsom särskild sakkunnig av den av svenska trävaruexportföreningen 31 mars 1913 tillsatta kommittén för avgivande av yttrande över norrländska skogsvårdskommitténs förslag till utsyningslag för Norrland och Dalarna, vilket yttrande avgavs 29 nov. 1913; återinträdde i aktiv tjänst som skogschef hos Kopparbergs och Hofors sågverksaktiebolag 1 mars 1915; ledamot av kyrkofondskommittén 28 jan. 1916. Gift 1 nov. 1896 med Fanny Emilia Andersson, f. 7 mars 1871, dotter till ombudsmannen i Värmlands och Örebro läns brandstodsbolag Lars Andersson.

Biografi

Vid värmländska bergsmannaföreningens femtionde årsmöte 25 apr. 1907 framträdde A. första gången inför offentligheten med ett föredrag om »Synpunkter vid skogsafverkningens beräknande». Han hävdade häri, att den enskilde skogsägaren måste tillse, att hans egendom ständigt är räntabel, d. v. s. lämnar i avkastning eller värdeökning ett belopp, som motsvarar vanlig affärsränta eller cirka 5 % på värdet. Han framhöll, hurusom just okunnighet om skogens rätta skötsel samt om dess förmåga att förränta sitt värde särskilt bland mindre skogsägare mången gång lämnade skogshandlarna även växtlig skog i händerna. Vidare rekommenderade han starka gallringar i ungskogen, enär de kvarvarande träden i så fall genom utökande av sina årsringars bredd lämna samma virkesproduktion från ett mindre kapital (virkesmassa på rot) och alltså högre ränta. Detta föredrag väckte stort uppseende och betecknades från skogsägarhåll som »en uppfriskande vindfläkt genom att den ekonomiska sidan av skogsskötseln så starkt framhävdes». Det gav emellertid anledning till en ganska hetsig diskussion — liksom den redan länge pågått i Tyskland — mellan anhängarna av skogsränteprincipen och markränteprincipen, för vilken senare Ä:s satser voro ett uttryck. Vid flera av svenska skogsvårdsföreningens årsmöten ventilerades dessa spörsmål såsom 1909 och 1911–13; år 1911 inledde A. själv frågan »Enligt hvilka ekonomiska principer bör en rationell skogshushållning bedrivas?» och framlade därvid ett ekonomiskt program för skogshushållningen i följande satser: Skogsmarkens alstringskraft skall fullt utnyttjas och skogsproduktionen skall vara bärig, varför det är riktigt 1) att minska produktionskostnaden (räntan) genom årsringbreddens ökning, 2) att höja den producerande kvaliteten, 3) att i intet fall använda större skogskapital än nödigt är för tillgodogörande av markens alstringskraft och 4) att avbryta produktionen genom i rätt tid företagen skörd och utrangering av odugliga ämnen. Han framhöll med kraft, att dessa principer ingalunda behöva utesluta de biologiska eller öva våld på skogsproduktionens naturliga förutsättnnigar. A:s motståndare, som förfäkta skogsränteprincipen, sträva däremot efter att ernå högsta möjliga inkomst av skogsproduktionen utan någon större hänsyn till om därigenom mark- och virkeskapitalen helt eller delvis bli räntelösa. Denna princip leder till längre omloppstid och större virkeskapital än markränteprincipen, vilken däremot kräver mera intensiv vård av skogsbestånden. Sedermera har intresset för denna mera principiella sida av skogspolitiken något mattats, då den ännu ej inverkar så synnerligen mycket på de nuvarande svenska skogarnas vård, åtminstone i Norrland. Däremot har A: s ivriga förfäktande av den praktiska sidan av saken eller starka gallringar fått många efterföljare, och de sista årens skogsvetenskapliga undersökningar ha givit honom mera rätt härntinnan, än mången för 10 år sedan trodde. Förutom med omlopps- och räntabilitetsfrågorna har A. sysslat med skogsteknologiska spörsmål och bl. a. påvisat fördelen av att sommarfälla lövskog och frodväxt tall- och granskog, då virket därigenom bättre torkar och flyter bättre i flottlederna. I samband med arbetet för trävaruexportföreningens yttrande över den norrländska utsyningslagen utarbetade A. en plan för ordnandet av skogshushållningen i Lappmarken, vilken emellertid ej vann domänstyrelsens gillande.

Författare

Gunnar Schotte.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Synpunkter vid skogsafverkningens beräknande. Inledningsanförande (Werml. bergsmannafören. annaler, 1907, s. 165—185). — Skogskolning. Sthm 1907. 32 s. 2; a uppl. Sthm 1916. (Skogsvårds-fören. folkskrifter, N: o 10.) — Enligt hvilka ekonomiska principer bör en rationell skogshushållning bedrifvas? Inledningsföredrag (Skogsvårdsfören. tidskr. Arg. 9, 1911, Allm. afd, s. 285—316, 323—324, 331). — I skogs-gallringsfrågan (Werml. bergsmannafören. annaler, 1911, s. 125—130). — Flottningskostnadernas fördelning (Skogsvårdsfören. tidskr, Årg. 10, 1912, Allm. afd, s. 94—110). — Metod och tabeller för utrönande af massa- och värdetillväxtprocenten hos stående träd (ibid, Fackafd, s. 20*—32*). — Tabeller för beräkning af tillväxtprocenten å stående träd. Sthm 1912. Fol. 1 bl. — Ekonomiska principer för skogshushållningens ordnande (Meddel. fr. Sv. trävaruexportfören, Årg. 3, 1912, s. 278—284; 4, 1913, s. 29 —46). — De ekonomiska principerna åter igen (Skogsvårdsfören. tidskr, Årg. 10, 1912, Allm. afd, s. 190—192). — Högsta markränta eller högsta afkastning (ibid, s. 493—496). — Val af trädslag för skogshushållningen (Sv. trävaru-tidn, Årg. 29, 1913, s. 246—249, 265—269; anon, men signerad i sep.). — .Höjd afkastning från statens skogar i Norrland (ibid, s. 285—288, 300—303, 323—328; anon, men signerad i sep.). — Val af trädslag för skogsbruket (Skogen, Årg. 1, 1914, s. 87—106). — Statsskogarnas avkastning. Utredning till första försvarsberedningen (Skogsvårdsfören. tidskr, Årg. 12, 1914, s. 107—126, 145—152; tills, med N. G. Ringstrand). — Om lämpligaste årstiden för avverkningens utförande (ibid, s. 679—700). — Årstidens inverkan på flottgodsets flytförmåga (ibid, s. 795—798). — I bränslefrågan (Skogen, Årg. 3, 1916, s. 181—183; även avtr. i cirkulär från K. jordbruksdepartementet). — Yttranden vid sv. skogsvårdsfören. möten publicerade i Skogsvårdsfören. tidskr. fr. o. ra. år 1908; ett stort antal osignerade artiklar i Sv. trävarutidn. fr. o. m. år 1913. — Det på A:s plan grundade betänkandet ang. ordnandet av skogshushållningen i Norrland är publicerat i Meddel. fr. Sv. trävaruexportfören, Årg. 4, 1913, s. 229—250, och i Skogsvårdsfören. tidskr, Årg. 12, 1914, Bil. 1.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst L Andersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5796, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Schotte.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5796
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst L Andersson, urn:sbl:5796, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Schotte.), hämtad 2024-04-18.