Meriter

Sibylla (Sibylle) Calma Marie Alice Bathildis Feodora, f 18 jan 1908 i Gotha, Thuringen, Tyskland, d 28 nov 1972 i Sthlm, Hovförs. Föräldrar: hertigen Leopold Carl Eduard Georg Albert (Carl Eduard) av Sachsen-Coburg o Gotha o Victoria Adelheid av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glucks-burg. Ex från Alexandrinenschule, Coburg, Bayern, elev vid Kunstgewerbeschu-le, Weimar, Thuringen, prinsessa av Sverige o hertiginna av Västerbotten 20 okt 32, ordf i Prinsessan Sibyllas S:t Martin-stiftelse 38, i Prins Gustaf Adolfs minnesfond 47, i Sällsk Barnavård 48, i Kronprinsessan Margaretas minnesfond 50. – Led av Serafimerorden 22 mars 52.

G 19 (borgerlig vigsel) o 20 (kyrkl vigsel) okt 1932 i Coburg, Moritzkirche, m sv arvfursten Gustaf Adolf Oscar Fredrik Arthur Edmund (Gustav Adolf, bd 17), f 22 april 1906 i Sthlm, Hovförs, d 26 jan 1947 i Khvn (kbf i Sthlm, Hovförs), son till konung Gustav VI Adolf o Margareta (Margaret) Victoria Augusta Charlotte Norah av Storbritannien o Irland (bd 25).

Biografi

S föddes på slottet Friedenstein i Gotha som dotter till den regerande hertigen Carl Eduard av Sachsen-Coburg och Gotha. Tiden och familjesituationen var högst märklig. Carl Eduard var född prins av Storbritannien och barnbarn till drottning Victoria och hennes gemål Albert av Sachsen-Coburg och Gotha. Då hans far avlidit redan innan Carl Eduard föddes övertog denne vid sin födelse faderns titel som hertig av Albany. Vid sin farbrors död år 1900 utsågs Carl Eduard till regent i det tyska hertigdömet som utgjorde en självständig del av det tyska kejsardömet. Vid första världskrigets slut 1918 upplöstes de tyska furstendömena och republiken Tyskland utropades. Därmed förlorade hertigen sin politiska ställning som hertigdömets överhuvud men familjen kom att leva kvar i Coburg och Gotha.

Under sina tio första levnadsår fick S uppleva ett världskrig och dramatiska förändringar i familjens liv och samhällets organisation. Ändå verkar det som om mycket litet förändrades i furstefamiljens sätt att leva och tänka. S uppfostrades för det självklara värv som det innebar att vara en kunglig person i en levande monarki. S:s konfirmationslärare gav henne följande karakteristik: "Det vänliga i hennes personlighet är något äkta och ursprungligt, lika öppet som hennes blick är blå." Till detta kan fogas följsamhet och pliktkänsla, egenskaper som av tradition betecknas som kungliga. Förmågan att kunna uppträda vid evenemang och ceremonier av skilda slag uppövades och det var vanligt att S, hennes syskon och vänner uppförde små baletter och skådespel i familjekretsen.

Tysklands politiska utveckling under 1920- och 30-talen påverkade dock även S:s familj. Fadern kom i kontakt med Adolf Hitler 1922 och anslöt sig senare till den starkt högerorienterade militärorganisationen Stahlhelm. Han blev medlem av det nationalsocialistiska partiet 1933 och var 1934-45 ordförande för tyska Röda korset.

Efter förlovning i juni 1932 ingick S hösten s å äktenskap med sin syssling arvprins Gustaf Adolf. Bröllopet i Coburg blev i viss mån politiskt besvärligt för hovet och regeringen i Sverige, eftersom det skedde under den pågående tyska valrörelsen, och stora ansträngningar gjordes för att inte bröllopsfestligheterna skulle utnyttjas som ett led i framför allt det nationalsocialistiska partiets valpropaganda. Efter ankomsten till Sverige bosatte sig paret på Haga slott i Solna. Med stor självklarhet anpassade sig S till den nya livssituationen som prinsessa i en levande monarki. Hem- met på Haga, till stor del modernt möblerat, var öppet och generöst.

Med sin tyska furstliga uppfostran var det en självklarhet för S att nära följa sin man i hans representation för Sverige liksom i hans olika intressen. Prinsen var aktiv i scoutrörelsen och följaktligen kom även S att engagera sig inom denna ungdomsrörelse. Hennes egna intresseområden, som konst, kultur och musik, profilerades inte. S födde fem barn, Margaretha (f 1934), Birgitta (f 1937), Desirée (f 1938), Christina (f 1943) och Carl Gustaf (f 1946), och bilden av henne kom att i hög grad bli bilden av Modern. Inte minst genom otaliga film- och fotoreportage spreds bilden av den lyckliga familjen på Haga som något av en sv idealfamilj.

Genom den alltmer brutala nazistiska maktutövningen i Tyskland och andra världskrigets utbrott kom S:s livssituation att radikalt förvandlas. I hög grad fick hon klä skott för den i Sverige växande motviljan mot Tyskland. Anklagelse- och hotbrev blev en vardagsföreteelse. Ute i samhället möttes S av olika typer av demonstrationer. Bilden av den populära prin- sessan förmörkades. Oskyldigt blev hon en symbol för sitt gamla fädernesland. Själv kunde hon sakligt konstatera i en tidningsintervju på 1960-talet att man lätt bedrogs av det dynamiska i Hitlers framträdanden och att det var först på avstånd som man kunde se och tänka klart och då kom besinningen.

Trots allt var detta en lycklig period i den unga furstefamiljens liv. 1946 föddes sonen Carl Gustaf, arvtagaren till den sv tronen. Blott ett drygt halvår senare omkom maken, prins Gustaf Adolf, i en flygolycka. För S tog därmed livet en ny vändning, men med stor pliktmedvetenhet fortsatte hon sitt arbete för Sverige. 1950 flyttade familjen från Haga till Slottet i Sthlm.

Utåt sett var mycket oförändrat. Prinsessan fortsatte att genomföra sina representativa plikter, med årens gång alltmer i sällskap med sina döttrar. Elegansen, värdigheten och integriteten var odiskutabel men tidningarna beskrev henne gärna som den sorgsna furstinnan. Med åren kom också S att få allt större uppskattning för sitt arbete och omfattas av respekt och tillgivenhet. Efter drottning Louises död 1965 verkade hon som rikets första dam och var ett starkt och synnerligen uppskattat stöd för kung Gustav VI Adolf.

S var en sluten personlighet. Barnen har som vuxna berättat om hur lite man samtalade med henne om pappan och hans död. På samma sätt var det tabu att tala om S:s egen tyska familj. — S avled efter en tids sjukdom i cancer 1972.

Författare

Göran Alm

Källor och litteratur

Källor o litt: Utrikesdep, 1920 års dossiersystem, vol P 94 (K huset, förlovruar o giftermål), RA.

F Facius, Karl Eduard (Neue deutsche Biographie, 11, 1977); H KH prinsessan S:s av Sverige härstamn (PHT 1932); SMoK; SvD:s årsb 1932 (1933). - Muntl meddeken från kung Carl XVI Gustaf o fru Christina Magnuson.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sibylla C M A B F, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5891, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Alm), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5891
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sibylla C M A B F, urn:sbl:5891, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Alm), hämtad 2024-04-24.