Per A Siljeström

Född:1815-12-24 – Åby församling, Kalmar län
Död:1892-02-19 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Fysiker, Riksdagsledamot, Lärare


Band 32 (2003-2006), sida 231.

Meriter

Siljeström, Per Adam, f 24 dec 1815 i Åby, Kalm, d 19 febr 1892 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: kontrollören o häradsskrivaren Anders S o Catharina Magdalena Wahlström. Elev vid Kalmar gymn, studentex vid UU 8 mars 32, inskr där 9 mars 32, FK 5 dec 35, disp pro gradu 11 juni 36, fil mag 15 juni 36, doc i experimentell fysik 18 sept 44, allt vid UU, deltog i P Gaimards expedition till Spetsbergen o norra Skandinavien 38–39, lär vid Ebersteinska aftonskolan, Norrköping, 39–44, huvudlär i fysik o kemi vid Nya elementarskolan i Sthlm 45–47 o 56–31 dec 65, tillika rektor där 56–31 dec 65 (tjänstl från 62), custos machinarum o v Thamisk lektor vid VA 13 maj 46–1 mars 49, led av dir över Statens sem för utbildandet av lärarinnor, Sthlm, 29 dec 60–21 nov 62, lär o studierektor där 61–62, folkskoleinspektör i Sthlm april 62, led av Sthlms läns landsting 64–69, av AK 67–69 o 85–87B (led av särsk utsk 67, av tillfälligt utsk 67, av KU 68–69, v ordf där 86, statsrevisor 67).

G 2 aug 1849 i Norrköping, Hedv, m Carolina Lovisa Lagerqvist, f 23 sept 1823 där, ibid, d 9 april 1884 i Sthlm, Hedv El, dtr till vinhandlaren o brukspatronen Lars L o Hedvig Lovisa Norstedt.

Biografi

Efter magistergraden vid ännu inte fyllda 21 år ägnade sig Per S under ett par decennier främst åt lärarverksamhet med direkt anknytning till sin naturvetenskapliga utbildning. Han deltog 1838-39 i en vetenskaplig expedition till Spetsbergen och norra Skandinavien och verkade därefter som lärare i Norrköping och Sthlm, föreläsare vid VA och författare av läroböcker i naturvetenskapliga ämnen.

Den debatt om pedagogiska problem som följde i spåren av 1842 års folkskolestadga inspirerade S till att engagera sig i frågor om skola och undervisning. Han inledde redan 1844 en publicistisk verksamhet på detta område som han kom att fortsätta ända upp i hög ålder. Modernisering av gymnasierna, kritik av den makt kyrka och prästerskap utövade över skolan samt inrättandet av statliga flickskolor och anställandet av kvinnliga lärare var ämnen som han tog upp i broschyrer publicerade detta år.

Under tiden som lärare vid Nya elementarskolan i Sthlm – en skola inrättad för att pröva nya pedagogiska idéer – förstärktes S:s intresse för undervisningsfrågor. Tillsammans med skolans rektor grundade han Tidskrift för lärare och uppfostran (1846). Efter en del studieresor i Europa företog han 1849–50 en längre resa till USA där han besökte ett flertal stater och med stor vetgirighet betraktade allt det nya han mötte, inte minst på skolans område. Efter hemkomsten redovisade S sina intryck i ett arbete i två delar, Resa i Förenta staterna (1852–54). Det första bandet behandlade "bildningsmedlen och bildningen" och det andra "patentväsendet och jernvägslagstiftningen". Boken om skolan översattes till engelska och sägs ha varit den första i Europa utgivna skrift som någorlunda utförligt skildrat amerikanskt skolväsen.

I jämförelse med tidens sv parallellskolesystem – statliga läroverk av hygglig standard för en utvald elit och urusla kommunala folkskolor för det stora flertalet barn – framstod den amerikanska "enhetsskolan" som något radikalt annorlunda. S fann detta skolsystem – grundat på "medborgerlighetens idé" och med barn ur alla samhällsklasser, utan kyrkligt inflytande och med samundervisning – föredömligt. Amerikaresan kom också att få avgörande betydelse för hans fortsatta engagemang på skolans område.

Bland de brister i sv folkskola som S efter sin amerikanska resa särskilt uppmärksammade fanns de ofta provisoriska och i alla avseenden urusla skollokalerna. Efter att i föredrag och tidningsartiklar ha fört en verklig kampanj för förbättringar presenterade han konkreta förslag med ritningar i ett par böcker om skolarkitektur (1856). Den ena gavs senare ut under titeln Skolhuset eller om tingens betydelse för uppfostran (1884). En av hans ledande principer bestod just i att själva skolhuset – dess läge och utformning – var av stor betydelse för både barnens och allmänhetens syn på skolan. Vid sidan av de estetiska kvaliteterna – "ljust, glatt, tilldragande" – tillmättes ändamålsenligheten – "låt skolhuset vara skolhus, men ingenting annat" – och de hygieniska förhållandena stor vikt. Det torde tveklöst vara så att de s k normalritningar för folkskolebyggnader som på riksdagens initiativ presenterades 1865 i hög grad var ett resultat av S:s kampanj.

I det läge av osäkerhet och öppna motsättningar som rådde beträffande den allmänna folkskolans organisation tog S klar ställning för det ambitiösa program som bl a Torsten Rudenschöld (bd 30) verkade för. Han tog också aktiv del i det organisationsarbete i Sthlm som ledde fram till att huvudstadens på församlingsbasis splittrade folkskolesystem centraliserades och fördes samman under en gemensam skolstyrelse. S verkade för införandet av en särskild folkskoleinspektion i Sthlm och blev den förste innehavaren av en sådan tjänst. Han medverkade även i folkskolans organiserande i Gbg.

I sin strävan att utveckla folkskolan till en allmänbildande skola ivrade S för att medborgerliga ämnen och skönlitteratur skulle ges ökat utrymme på schemat. Han sökte stimulera till inrättandet av skolbibliotek och presenterade anvisningar och råd om detta i sin tidskrift Dagens häfder (1854). Han tog initiativet till en stor biblioteksinventering 1859 och publicerade en förteckning över lämplig litteratur för sockenbiblioteken och bröt därvid den gängse principen om att dessa huvudsakligen skulle bestå av religiös litteratur.

Med det mångsidiga intresse för samhällsfrågor och med den verksamhetslust som präglade S är det föga förvånande att han engagerade sig i flera politiska sammanhang även om sviktande hälsa vid några tillfällen hindrade insatser över en längre tid. Invald i borgarståndet 1862 tvingades han att avsäga sig förtroendet men återkom som ledamot av AK under flera valperioder. S:s politiska hållning var allmänt liberal med engagemang först i Lantmannapartiet och under 1880-talet i en av liberala stadsrepresentanter bildad gruppering benämnd "Vänstern". Hans politiska intressen kretsade främst kring frågor om skolans reformering och främjandet av religionsfriheten. Som utslag av en allmänt radikal och idealistisk hållning kan man se hans anslutning till krav på dödsstraffets avskaffande och hans initiativ till bildandet av Sv allmänna djurskyddsföreningen (1875).

S:s politiskt sett mest intressanta insats i riksdagen utgjorde den väl genomarbetade motion för reformering av folkskolan som han lämnade 1867. Utgångspunkten var det förhållandet att folkskolan i realiteten var en skola endast för den stora massan av folket och inte för de förmögnare och mera bildade klasserna samt att detta utgjorde ett stort hinder för dess positiva utveckling. Redan namnet "folkskola" utgjorde därvid ett hinder då det vittnade om "ond åtskillnad mellan folkklasser"; namnet borde därför ändras till "kommunalskola". Denna skola borde fungera som "en för alla klasser gemensam bottenskola" för elever upp till 14-års-åldern. Som förberedelse för en sådan utveckling borde endast sv ämnen få förekomma i läroverkets lägre klasser; dessa klasser skulle senare helt avvecklas.

S blev framgångsrik såtillvida att läroverkets första klass drogs in 1869 och att inträdesåldern därvid höjdes till tio år. Den politiska linje han verkade för redan på 1860-talet återkom i den av många andra liberala politiker, bland dem främst Torsten Rudenschöld, Adolf Hedin och Fridtjuv Berg, förda kampen för folkskolan som bottenskola, en linje som närmare ett sekel senare skulle komma att vidareutvecklas till en genomförd enhetsskolemodell.

I enlighet med S:s allmänna strävan att frigöra folkskolan från kyrkligt inflytande föreslog han i samma motion, att den administrativa enheten ovanför kommunen borde vara länet i stället för stiftet och att den motsvarande myndigheten borde vara landstinget och inte domkapitlet.

En för S angelägen fråga gällde medborgarnas rätt till fri religionsutövning. Den 1860 utfärdade förordningen om "främmande trosbekännare och deras religionsutövning" hade visserligen inneburit ett framsteg men den gav enligt S inte garantier gentemot förföljelser. 1 en motion vid 1867 års riksdag föreslog han ny lagstiftning för dissenters, dvs personer som bekände sig till den kristna religionen men som inte var medlemmar i Sv kyrkan. De borde enligt förslaget ges rätt att bilda församlingar under ledning av egna präster eller föreståndare; deras gudstjänster borde dock inte få hållas "för slutna dörrar". Han föreslog vidare att möjlighet till vad som senare benämnts borgerlig vigsel skulle införas.

S var mångsidig och idérik: hans främsta insats gällde skolan. Han var praktiskt verksam som skolman i flera roller, författare till läroböcker och publicist i pedagogiska frågor samt politiskt aktiv i bl a riksdagen. Bland hans skrifter kan förutom de ovan anförda nämnas Läsebok vid de första innanläsningsöfningarne (1859) och Smärre skrifter rörande uppfostran och undervisning (1884). S:s pedagogiska och skolpolitiska hållning kan betraktas som liberal i det att han hyllade den geijerska personlighetsprincipen och verkade för skolväsendets demokratisering. Han hade tagit starka intryck av amerikanskt skolväsen och genom sitt författarskap kom han att verksamt bidra till kännedomen om och intresset för skolsystemet i USA.

Författare

Gunnar Richardson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms m m efter S i KB o i VA:s arkiv, Centrum för ve-tenskapshist, Sthlm. - Brev från S i GUB (bl a många till S A Hedlund), KB (bl a till N Linder), RA (bl a till F F Carlson o många till F Berg) samt i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dissertatio physica comparationem inter tbermomeua aéris et spiritus vint ad temperatu-ras infra punctum geladonis aquaa sitas sistens ... P 1-2. Upsala 1837.16 s. [Preses.] - Anteckningar och observationer rörande Norrige, i synnerhet de nordligare delarna af detta land. Norrköping 1842. 191 s, 2 vikta pl-bl, 2 kartor. - Resultats des observations faites sur les aurores boréales de Bossekop en Finmark (P Gaimard, Voyages de la Commission scientifique du Nord en Scandinavie, en Laponie, au Spitzberg et aux Feröe, pendant les années 1838, 1839 et 1840, sur la corvette La Recherche Paris [1842-48?], Aurores boréales, P 2, s 551-560). - [Medverkan som observatör] (ibid, Météorologie, T 1 o 3, samt Magnétisme terrestre, T 1-3, passim). - Observations sur la direc-tion qu'affectent les stries des rochers en Norvége[l] (ibid, Geographie, geographie botanique, botanique et physiologie, T 1, P 1, s 193-219). - Observationer öfver norrskenet samt de förändringar, hvilka de jord-magnedska förhållandena undergå genom detta fenomens inflytande (VAH, 1841, Sthlm 1842, s 89-179). - Idéer om den allmänna undervisningen. Calmar 1844. 47 s. - Min runstaf. Ströskrifter, tillegnade vänner och bekanta. Runa 1-2. Calmar 1844. 36,43 s. - Arbetarens fritimmar. Skrifter i nyttiga ämnen till läsning för handtverks- och fabriksarbetare. H 1*. Inledning: Om nyttan och behofvet af läsning. Calmar 1844. 22 s. - Bref i blandade ämnen; utg. Kalmar 1844. 337 s. - Observationer öfver rullstensräfflornas riktning i Norige (VAH, 1843, tr 1844, s 19-39). - Observationer rörande Östersjöns medelvattenhöjd vid Calmar förr och nu (VAH, 1844, tr 1846, s 329-345). -Berättelse om framstegen i fysik åren 1843 och 1844. Afgifven till Kongl. vetenskaps-akademien. Sthlm 1847. 206 s. (Tills med A. F. Svanberg.) - Lärobok i fysiken för skolor och gymnasier. Kurs 1-2*. Sthlm 1848-49. 1. Erfarenhetslära. 1848. XV, 134 s. [Föret: efter (J) Hussi, Die Experimental-Physik Kursus 1. Kenntniss der Phänomene, 4. Aufl Berlin 1846, övers av C A Dellvik under inseende av S.] 2. Räkneöfning-ar... 1852. VIII, 104s,Facitbok 12s.-Minnestal (Minnesfest öfver J.J. Berzelius firad af Litteratursällskapet i Stockholm den 20 januari 1849, Sthlm 1849, s 5-80). - Resa i Förenta staterna. D 1-2. Sthlm 1852-54. 1. Om bildningsmedlen och bildningen i Förenta staterna. 1852. (8), XTV, 424 s, 5 pl-bl, 1 vikt pl. 2. Patentväsende och jernvägslagstiftning i Förenta staterna m. m. 1854. XX, 164 s. 1: The educational institutions of the United States, their character and organization, London 1853, XVI, 415 s. - Skolhusen och skolmate-rielen. Om vigten af en ändamålsenlig anordning af skolornas upplysning, luftvexling m. m., samt om be-höfliga förbättringar i dessa hänseenden, med särskilt afseende på hufvudstadens offendiga skolor. Föredag, hållet vid Pedagogiska föreningens årsmöte den 1 juni 1853 ... Tillika med några sednare tillägg. Sthlm 1853. 35 s. - Kapten Strits' märkvärdiga äfventyr under resor på hafvet och i främmande land; berättade af honom sjelf. D 1*. Sthlm 1854. 318 s, 1 pl-bl, 2 bl musikbil. [Anon, tillskr.] - Institutet för döfsuimma. Sthlm 1854. 11 s. [Undert: P. A. S.] - Afhandlingar ... H 1-3. Sthlm 1854-69. 1. ... i fysiska och filosofiska ämnen. 1854. 187 s, 2 tab. 2. ... och smärre uppsatser i fysiska och filosofiska ämnen. 1857. S 189-381. 3.... och smärre uppsatser. 1869. S 383-554. - Statistiska upplysningar om svenska elementarläroverket, utg af den vid Tredje allmänna svenska läraremötet för ändamålet nedsatta kommitté. Sthlm 1855. 4:o. 47 s. [Anon.] - Till herr grefven och öfverståthållaren. [Rubr.] Sthlm 1855. 4:o. 63 s, 2 bl tabeller. [Undert tills med C. J. Ekströmer (ordf), K. A. Almgren, C. P. Dahlgren o F. Richter.] — Sockenstämmornas beslut i frågan om en förändrad organisation af hufvudstadens folkskoleväsende, jemte några deraf föranledda anmärkningar. Sthlm 1855. 40 s. - Praktisk flickskola. [Rubr.] Sthlm 1855. 4:o. (2) s. [Undert: J. S.] - Inledning till skolarkitekturen. Sthlm 1856. IV, 108 s. - Bidrag till skolarkitekturen. Ritningar och beskrifningar öfver skolhus, skolmöbler, undervisningsmedel, m. m., till tjenst för skolstyrelser, skolföreståndare, lärare och andre för undervisningsväsendet intresserade personer utg. H 1*. [Omsl.] Sthlm 1856. 4:o. 8 pl-bl, 3 s. - Nyckel till logaritmiska tabellerna. Till tjenst för dem som, utan kunskap i algebra, vilja lära sig bruket af logaritmer. Sthlm 1858. 16 s. [Anon.] - Förberedande kurs i fysik och kemi, till elementarläroverkens tjenst utg. Sthlm 1859. 62 s. - Några ord om elementarundervisningen i fysik och kemi ... Tillika ett bihang till förfis "förberedande kurs i fysik och kemi". [Rubr.] Sthlm 1859. 8 s. - Läsebok vid de första innan-läsningsöfningarne i skolan och hemmet, utg. Sthlm 1859. 83 s. 2. tillökta o förbättr uppl 1861. 96 s, 1 pl-bl. [3. uppl okänd.] [Därefter delad i två utgåvor:] 4. om-arb o tillökta uppl 1865. 180 s, 1 pl-bl. 4. d:o [titel-uppl] 1870. 6. oförändr uppl: Läsebok (den större) vid ... 1873. 7.-9. uppl med flere nya teckningar 1875, 1877, 1878. 10.-13. uppl 1883, 1885, 1886, 1888. 5. uppl 1869. 1 pl-bl, 114 s. Läsebok (den mindre) vid de första innanläsningarne i skolan och hemmet. Utg. 1873. 116 s, 1 pl-bl. 2.-3. uppl 1874. 4. uppl 1877. -Förslag ull inrättande af sockenbiblioteker och hvad dervid bör iakttagas, jemte förteckning å dertill lämpliga böcker och skrifter (Läsning för folket, årg 25, 1859, Sthlm, s 47-68; anon; även sep, 23 s). - Läsebok för Sverges ungdom. 4. uppl. Omarb efter den af P. E. Svedbom utg 3. uppl. Sthlm 1860.527 s. [Anon.] - Bidrag till svenska elementarundervisningens historia. (Nya elementarskolan i Stockholm, Årsberättelse för läseåret 1861-1862 Sthlm 1862, s 3-16). - Lärobok i räknekonsten, till folkskolornas tjenst utarb. Sthlm 1866. 96 s, Svar till räkneexemplen [rubr], s å, 8 s. 2.-7. uppl 1867,1869, 1870, 1872,1873, 1874. 8. uppl 1876. IV, 96 s, Svar ... 8 s. 9. uppl: ... Med ett tillägg: Metersystemet, dess uppkomst o inrättning jemte föreskrifterna om dess införande i Sverige samt räkneexempel för reduktion från metersystemet till svenska decimalsystemet och tvärt om. Af E. Thyselius. 1881. IV, 108 s, Svar ... 11 s. 10. uppl 1881. Meteruppl. ... med verkstäld tillämpning af metersystemet af... Stereotyperad uppl. 1882. IV, 99 s, Svar... 8 s. [Nya uppl:] 1884, 1887, 1888,1889, 2. tr 1899.-Anförande i Riksdagens andra kammare, d. 6 maj 1867, angående jordbrukets finansiela ställning (i anledning af det för denna fråga nedsatta Särskilta utskotts utlåtande). Sthlm 1867. 18 s. Även: Riksdagens protokoll... 1867, Andra kammaren, bd 4, Sthlm 1867, s 523-533. - Lärobok i geometrien, till folkskolornas tjenst utarb. Sthlm 1867. 91 s, Svar... (2) s. 2.-4. uppl 1873, 1875, 1878. 5. uppl med författarens tillstånd genomsedd o för metersystemet lämpad af M Berlin. 1885. Stereotyperad uppl, med ... 1887. [Nya uppl:] 1888. 2.-3. tr 1999. 1905. - Posthumus eller lifvet och döden. En prolog. Sthlm 1868. 88 s. [Anon.] - Samling af räkneexempel till folkskolornas tjenst utg. H 1*, innehållande omkr. 1100 exempel i de fyra räknesätten med hela tal. Sthlm 1870. IV, 88, Svar... 10 s. 2. uppl... omkr. 1400 exempel ... tal och decimalbråk. IV, 108, 13 s. 3. oförändr uppl ... omkr. 1400 exempel ... 1878. PV, 108, 12 s. - Den hyperboreiskjuridiska eller juridisk-hyperboreiska kritiken granskad. Tillika något om författandet af böcker för folkskolan. Sthlm 1871. 52 s. - Kristendomen enligt Kristus; eller Jesu ord i Mat-thei evangelium, efter innehållet ordnade och till vägledning vid religionsundervisningen i skolan och hemmet utg. Sthlm 1871. V, 45 s. - Lag och rätt. Kort sammandrag af fäderneslandets statskunskap, äfven-som af Norges Grundlov, till läsning i folkskolan och hemmet utg. Sthlm 1871. 51 s. 2. öfversedda [omsl: omarb] uppl s å. 51 s. 3. öfVersedda uppl 1875. 56 s. 4., med förf:s tillstånd [af E Thyselius] öfversedda uppl 1879. 58 s. [Ny utg:] .... på grund af P. A. Silje-ströms liknämnda verk utg af E Hildebrand. Sthlm 1898. 69 s. 2. uppl 1902. 75 s. - Svenskt statsmanskap. Också ett försök att belysa den s. k. ministerkrisen. Af Spectator. Sthlm 1872. 44 s. [Anon.] - Lärobok i aritmetik, till skolornas tjenst utg. Sthlm 1872. 142 s, Svar ... 12 s. [Ny uppl:] .... Med författarens tillstånd delvis omarb o för metersystemet lämpad af M Berlin. Stereotyperad uppl 1883.150 s, Svar... 6 s. [Härtill även:] M Berlin, Samling af räkneexempel till rektor P. A. Sil- jeströms Lärobok i aritmetik. 1889. 97 s, Svar 22 s. - Preliminära försök till utrönande af förhållandet mellan gasers täthets- och elasticitetsförändringar vid lägre pressioner än en atmosfer. Sthlm 1873. 54 s, 1 pl-bl. (VAH, Bihang, bd 2, n:o 1.) - Vaccinationsfrågan. Ett bidrag till bestämmandet af de gränser, inom hvilka en vetenskaplig teori må äga rätt att göra sig gällande i lagstiftningen. Sthlm 1874. 106 s. - Lärobok i aritmetik för små nybegynnare. Med facittabell. Sthlm 1874. 59 s, Svar till de skriftliga räkneexemplen [rubr] 8 s. 2. uppl:... Med förf:s tillstånd för metersystemet lämpad af M Berlin. Sthlm 1883. 64 s, Svar ... 9 s. - Om Mariotteska lagen. (Tillägg till författarens af-handling om gasernas elasdcitet.) Sthlm 1875. 21 s. (VAH, Bihang, 2:10.) - Ytterligare bidrag till utredande af vaccinationsfrågan. 1-4. Sthlm 1875.1. Närmare bestämning af tvistefrågan. Vaccination o medellifs-längd m. m. Första svaret på herr doctor Törnbloms recension. 52 s. 2. Direkt bevis emot vaccinationen. Granskning af Jenners observationer. Andra svaret... 48 s. 3. Jenners närmaste efterföljare. Senare iakttagelser. Insticksteorien. Revaccination. Syfilis genom vaccination. Tredje svaret... 62 s. 4. Aftogo kopporna i Sverige före vaccinationens införande. Bevis, att deras ytterligare aftagande icke är att tillskriva vaccinationen. Fjerde svaret ... Slutord. 80 s. - Lars Johan Hierta. Föredrag hållet i Stockholms läsesalon den 21 maj 1873. Sthlm 1878. 33 s. - Tal vid Nya elementarskolans i Stockholm femtioårsminnesfest den 14 september. Sthlm 1878. 21 s. - En vigtig uppfostringsfråga till begrundande af föräldrar och andra, som nitälska för det uppväxande slägtets väl. Sthlm 1882. 16 s. [Overs:] A momentous education question for the consideration of parents and others who desire the well-being of the rising generation, London 1882, 29 s. - On the periodicity of smallpox, with some remarks on vaccination. [Rubr.] Sthlm 1882. 4 s. [Undert.] - Tableaux rélatifs å la question de la vaccination. [Sthlm 1882.] Stor fol. 1 bl. [Undert 20/11 1880.]. - Handlingar och skrifter rörande undervisningsväsendet utg. Sthlm 1884. XVIII, 963 s. - Smärre skrifter rörande uppfostran och undervisning. Sthlm 1884. VI, 380 s. - Tankebilder. (Ur en gammal mans dagbok.) Sthlm 1995. XI, 322 s. [Anon.] - En studie i sjukdomsstatistik. Sthlm 1885. 18 s. - Tretton aftnar hos en spiritist eller Spiritistisk resa genom Zodiaken och något längre. Ur en afliden spiritists efterlemna-de papper. Sthlm 1886. 198 s. [Anon.] - Om elektrisk ström genom mekaniskt tryck (VA, Ofversigt af... förhandlingar, årg 45, 1888, Sthlm 1888-89, s 27-30). -Bestämningar af magnetiska inklinationen i Stockholm, Sundsvall och Östersund (ibid, s 563-565). -Om Emanuel Swedenborg. Föredrag (Stockholms Dagblad, 1888, fol, n.r 28 (31/1), s 4, i Landsortsuppl nr 30 (1/2), s 5 f). - Efterlämnade småskrifter i pedagogiska ämnen. Sthlm 1895. 63 s. - A) Tanke om uppfostran / b) motion i andra kammaren 1867 (n:o 137) ... / c) En högre folkbildnings mål och sannolika följder / d) Paradox [ur ovan anf arb 1854-69 (h 3), 1867 o 1895] (ÅSU, årg 11, 1931, vol 1 = serievol 32. [C J L] Almquist, [J N] Cramér, (J F] Kryger, Silje-ström m. fl., Tidiga enhetsskoletankar kommenterade av B. Rud. Hall, Lund 1931, s 111-147). - Förord till R Dawes, Praktiska vinkar för en förbättrad skolundervisning med afseende på det borgerliga lifvets behof ... Sthlm 1864. - Bidrag i: Söndags-Nisse, Sthlm, 4:o, Framtiden, tidskr för fosterländsk oding utg af C v Bergen, 1868-71, Sthlm (sign P. A. S. o -T), Stockholms Aftonpost, 1871-72, Sthlm, fol, Folkskolan, illustr veckotidn för skolman o upplysningens vänner, 1874-75, Sthlm, fol.

Utgivit: Tidskrift för lärare och uppfosuare. Arg 1-2, 1846/47-1847/48. 384, 396 s. (Tills med J. A. Dahlström m fl; red för årg 1: nr 2, 4 o 6 [omsl] = s 65-128, 3 tabellbl, 193-256, 321-384.) - Reformvännen. Politiska flygblad. [Rubr.] No 1-12 (18/4-19/6). Sthlm. 4:o. 68 s. - B Cronstrand, Skrifter. För författarens vänner saml o utg... jemte en lefnadsteckning öfver förf. Sthlm 1877. V, 422 s, 1 portr, 1 facsimilbl.

Redigerat: Dagens hävder. [Rubr.] Profnr, No 1-6 (1/7 1853 - 2/1 1854) o n:r 1-12 = 7-18 (1/2 - 30/12 1854). Sthlm. 16 s, s 1-184,185-576.

Källor och litteratur

Källor o litt: K Aquilonius, Det sv folkundervismvä-sendet 1809-1860 (Sv folkskolans hist, 2, 1942); K P Arnoldson, P A S: sv folkets lärare (1892); V Fevrell, P A S (1815-1892) (K högre lärarinnesem in memori-am, ed V Fevrell, 1943); A Isling, Det pedagogiska arvet (dens, Kampen för o mot en demokratisk skola, 2, 1988); Kalmar nadons matr 1663-1863, ed S Engström (1926-51);N AKarlman, PAS (1938); Sv folkskolans märkesmän (1942); G H Liljequist, High lati-tudes: a history of Swedish polar travels and research (1993); N Runeby, Den nya världen o den gamla (1969); SMoK; A Sörensen, Det sv folkundervismvä-sendet 1860-1900 (Sv folkskolans hist, 3, 1942); Tvåkammarriksdagen 1867-1970,1 (1988).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per A Siljeström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5945, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Richardson), hämtad 2019-11-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5945
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per A Siljeström, urn:sbl:5945, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Richardson), hämtad 2019-11-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se