Oskar Sillen, Foto Herman Bergne

Oskar K G Sillén

Född:1883-11-29 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1965-12-06 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Nationalekonom, Handelstekniker


Band 32 (2003-2006), sida 239.

Meriter

1 Sillen, Oskar Karl Gustaf, f 29 nov 1883 i Uppsala, d 6 dec 1965 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: husägaren Lars Gustaf S o Augusta Charlotta Jansdtr. Mogenhetsex vid H a l i Uppsala 10 juni 02, elev vid Frans Schartaus prakt handelsinst i Sthlm 1 sept 02, avgångsbetyg där 30 maj 03, elev vid Städtische Handels-Hochschule, Köln, okt 03, diplomex där 15 nov 05, sekr o utrikeskorrespondent vid Sveriges allm exportfören 1 april 06, förste utrikeskorrespondent hos ab Separator, Sthlm, 19 nov 06, prokurist o souschef vid Alfa-Laval-Separator GmbH, Berlin, juni 07–okt 11, ordf i Sv föreläsn:fören i Berlin o i Förb av svenskar i Tyskland 09–11, doc o huvudlär i handelsteknik vid Handelshögskolan i Sthlm (HHS) 19 maj 11 (tilltr 1 april 12), prof i handelsteknik (från 34 företagsekonomi) där 16 sept (stadfäst av K M:t 23 sept) 15–51, av Sthlms handelskammare auktoriserad revisor 12, chef för organisationsavd vid ab Industribyrån 12–32, led av skogsbokföringskomm nov 13–april 21, chef för bokförings- o revisionskontoret där 17–20, ordf i Sveriges kontoristfören 17-20, led av kommissionen ang de ensk järnvägarnas bokföring maj 20-nov 22, ordf i Fören auktoriserade revisorer (FAR) 23-41, led av skattekontrollsakk juni 29-sept 33, ordf i styr för Affärsekonomiska forskminst (från 50 Företagsekonomiska forskn:inst) 29-52, led av Sveriges handelskammares centrala revisorsnämnd 31-49, verksam inom revisionsfirman Sillen, Tjus, Erikson, Olsson auktoriserade revisorer (STEO) 32-55, inom O Sillens revisionsbyrå från 55, ordf i Företagsekonomiska diskussionsfören (från 41 Företagsekonomiska fören) 36-42. - Ekon hedersdr vid vid HHS 30 maj 56.

G 1) 26 dec 1908(–20) i Sthlm, Hedv El, m journalisten Brita Emilia Gentele, f 28 juni 1889 där, ibid, d 1 mars 1968 där, Osc, dtr till bokhållaren Robert Herman G o Jenny Matilda Källström samt senare omg m borgarrådet o direktören Carl Georg Juhlin Dannfelt (bd 20, s 450); 2) 27 dec 1924 i Sthlm, Joh, m Ester Ingegerd Sylvén, f 29 aug 1886 i Bollnäs, d 26 dec 1964 i Sthlm, Engelbr, dtr till grosshandlaren Gustaf Emanuel S o Hildegard Ulrika Lovisa Lingmark samt tidigare g m överläkaren Ernst Georg Mortimer Bruhn-Fåhraeus.

Biografi

Oskar S visade tidigt intresse för merkantil verksamhet. Efter mogenhetsexamen sökte han sig till Frans Schartaus handelsinstitut i Sthlm. Han nöjde sig dock inte med examen där utan utnyttjade också ett av Sthlms grosshandelssocietet nyinstiftat stipendium till att bedriva fortsatta studier vid Handelshögskolan i Köln. S:s utbildning där varade under två läsår och han studerade nationalekonomi, försäkringsvetenskap, handelsteknik, rättslära och språk. Nationalekonomi bedömdes av S som det viktigaste ämnet och undervisningen koncentrerades till att ge en beskrivning av näringslivets institutionella utveckling, medan nationalekonomiska teorier behandlades i mycket begränsad omfattning. Ämnet handelsteknik hade en relativt undanskymd ställning före 1906. I Köln omfattade det bokföring, handelsaritmetik och handelskorrespondens (handelslära), av vilka S ansåg att endast handelsaritmetiken skilde sig från den undervisning som han fått på Schartau.

Det största antalet föreläsningstimmar avsatte S emellertid till språkstudier. Under gymnasieutbildningen och på Schartau hade han sammanlagt studerat tyska i tio år, latin i sex år, franska i sex år, engelska i fem år samt ryska och spanska i ett år vardera. I Köln fördjupade han dessa kunskaper inom en undervisning som främst var inriktad på konversationsövningar samt övningar i handelskorrespondens. Avslutningsproven där var dels skriftliga, dels muntliga och han belönades med "mit Auszeichnung", dvs med det högsta betyget.

Efter några månaders utlandspraktik i London tillträdde S en tjänst som sekreterare och ende utrikeskorrespondent vid Sveriges allmänna exportförening. En anställning vid ab Separator var något som han hoppats på redan under sin utbildning i Köln och denna önskan uppfylldes när han i nov 1906 började som förste utrikeskorrespondent där. Trots att S nu var praktiskt verksam behöll han sitt intresse för teoretiska studier. Hösten 1906 följde han prof Gustav Cassels (bd 7) finansvetenskapliga förläsningar vid StH. I juni följande år befordrades S till andra direktör (pro-kurist och ensam souschef) vid ab Separators dotterbolag i Berlin. Bolaget sysslade främst med försäljning av separatorer till den tyska marknaden. Under anställningen vid Separator fick S genom sin ledande befattning en allsidig inblick i det löpande arbetet inom ett expanderande sv multinationellt företag. Flera av de arbetsuppgifter han utförde där skulle senare komma att vara mycket relevanta både i hans arbete vid ab Industribyrån och vid HHS.

När HHS började sin verksamhet 1909, ungefär tio år efter att de första handelshögskolorna grundats i Europa, pågick fortfarande debatten om ändamålet med handelshögskolornas undervisning. I akademiska kretsar diskuterades bl a frågan om ämnet handelsteknik kunde betraktas som en vetenskap eller om ämnets praktiska karaktär gjorde att det inte hörde hemma på högskolenivå. Inom köpmannakåren i Sverige hyste man emellertid den motsatta typen av farhågor, nämligen att HHS:s undervisning skulle bli för teoretisk och att de praktiska inslagen skulle få en alltför undanskymd ställning. Kanske får ett uttalande av Alfred Lagerheim (bd 22), ordförande i HHS:s direktion, vid invigningshögtidligheten 1909 om att undervisningen vid högskolan framför allt skulle "tjäna praktiska ändamål" ses mot den bakgrunden.

När S 1912 påbörjade sin anställning som docent och huvudlärare i handelsteknik vid HHS hade undervisningen redan pågått i drygt två läsår. Organisationen och undervisningen var starkt influerad av de tyska handelshögskolorna. Det tyska inflytandet var särskilt starkt inom ämnet handelsteknik där huvudläraren Ernst Walb, rekryterad från Tyskland, till och med bedrivit sin undervisning på tyska. Trots att Walb inte författat något vetenskapligt arbete kallades han till professor vid HHS – ett förhållande som skulle ha varit otänkbart i varje annat ämne. Betydelsen av praktiska meriter kom också att väga tungt vid de diskussioner som föregick S:s anställning, när Walb återvände till Tyskland. Någon omedelbar kallelse till professor blev det inte fråga om för S; han utlovades istället en professur så snart han författat ett större vetenskapligt arbete. Den starka betoningen på betydelsen av praktiska erfarenheter fick också den konsekvensen att S – med bibehållna anställningsförmåner vid HHS – även kunde åta sig ett arbete som chef för den planerade Industribyrån.

Initiativet till ab Industribyrån hade tagits av Sveriges industriförbunds VD Erland Nordlund (bd 27). Tillkomsten av byrån illustrerar att det inom den sv industrin omkr 1910 fanns ett behov av kunskap om hur man skulle organisera verksamheten. De speciella arrangemang som gjordes beträffande S:s tjänst, med halvtidsanställningar på HHS respektive Industribyrån, tyder på att en professor i handelsteknik ansågs vara en användbar person även för det sv näringslivet. Arrangemanget med S:s anställning var emellertid något som drevs fram av omständigheterna och var inte en följd av medveten planering. Trots detta är det tydligt att man inte såg det som någon nackdel för HHS att S fick denna möjlighet till parallella sysselsättningar. Genom sin anställning vid Industribyrån fick han redan från början en inträdesbiljett till den sv industrin, med allt vad det innebar av goda kontakter och konsultuppdrag. Lösningen med de parallella anställningarna ledde också till att S fick den goda ekonomi som var en av förutsättningarna för att han skulle acceptera befattningen vid högskolan.

När S kom till HHS genomförde han förändringar i handelsteknikämnets kursinnehåll. Den tidigare starka betoningen på bank- och penningväsendet fick nu ge vika för en breddning av ämnet. Som ensam föreläsare, undantaget läraren i bankteknik, fanns det ingen möjlighet för S att genomföra den specialisering som vid denna tid påbörjats i Tyskland. Den starkt begränsade tillgången på kompetenta lärare i handelsteknik ledde också till att S under de första decennierna vid HHS själv fick svara för största delen av undervisningen. Trots den hårda arbetsbelastning som detta måste ha inneburit för honom lyckades han föra in en rad nya områden i ämnet: affärskontorets organisation, revisionsteknik, handelsaritmetik, fabriksorganisation med självkostnadsberäkningar, varuhandelns organisation och teknik, kommunikationsväsendet i varuhandelns tjänst samt institutioner i varuhandelns tjänst. Eftersom den handelstekniska litteraturen var ytterst knapphändig måste S även till stor del svara för faktainsamlingen till föreläsningarna.

1912-14 arbetade S med att skaffa sig den meritering som krävdes för en ordinarie professorstjänst i handelsteknik. I och med att han fullbordat arbetet med boken Moderna bokföringsmetoder med särskild hänsyn till fabriks- och varuhandelsföretag (1915) ansågs han kompetent att söka den sedan 1911 vakanta professorstjänsten. Ytterligare vetenskapliga skrifter som han åberopade i sin ansökan var Genvägar och kontrollmetoder vid räkning (1912) samt Grunddragen av industriell självkostnadsberäkning (1913).

S höll hela tiden fast vid den inriktning som han ursprungligen givit sin undervisning. I stället för att ändra sitt eget föreläsningsprogram valde han att fördjupa undervisningen inom de delar som han redan föreläste om samt producera nytt undervisningsmaterial. Som professor ägnade han mycken tid till föreläsningarna i balansteknik och balanskritik, vilka i mitten av 1930-talet upptog närmare 60% av hans totala föreläsningstid. En klassiker inom balansläran blev hans föredrag vid den tredje Interskandinaviska revisorskongressen i Hfors, vilket publicerades under namnet Nyare balans värderingsprinciper (1931).

Flera av S:s elever gjorde tämligen omfattande studiebesök i USA och själv blev han den förste läraren vid HHS som ansökte om medel för studier där. De intryck som han fick under en Amerikaresa 1920 kom på flera sätt att få betydelse för hans fortsatta verksamhet vid högskolan. Med tanke på S:s tidigare inriktning mot Tyskland verkar det som om han i och med denna resa för första gången uppmärksammade den utveckling som skett inom hans ämnesområde i USA. Vad han främst noterade var den långt gångna specialiseringen vid de olika handelsfakulteterna samt det stora antalet lärare inom varje delområde. Även innehållet i undervisningen imponerade. Särskilt uppmärksammade S utvecklingen i ämnet försäljningsorganisation, inom vilket han tidigare själv haft planer att börja föreläsa. De erfarenheter han fick i USA innebar emellertid att han insåg sina bristfälliga kunskaper inom området. Han menade nämligen att det var nödvändigt att behärska psykologi för att kunna förstå området försäljning.

Att den amerikanska facklitteraturen gjorde intryck på S är tydligt och han ansåg till och med att den i vissa fall nu var bättre än den tyska. Intrycken från resan omsatte han konkret genom att successivt i studieplanerna införa allt större andel amerikansk litteratur inom framför allt området kontorsorganisation. Även om S lyft fram ämnet fabriksorganisation när han kom till HHS, höll han själv inte särskilt många föreläsningar på detta tema. Antalet ökade när först Robert Kristensson (bd 21) och sedan Gerhard Törnqvist tog över dem. Fram till början av 1920-talet höll S föreläsningar om affärstransaktionernas teknik, men dessa kom sedan successivt att övertas av Törnqvist. Vid tiden för dennes utnämning till professor i företagsekonomi speciellt distributionsekonomi 1934 hade S helt koncentrerat de egna föreläsningarna till kontorsorganisation, balansteknik och balanskritik samt revisionsteknik.

S:s verksamhet vid ab Industribyrån skulle enligt överenskommelsen med Sveriges industriförbund bestå av revidering av böcker och att organisera företag "enligt moderna metoder". Dessutom skulle man inom hans avdelning förmedla köp av viss kontorsutrustning samt syssla med förlagsverksamhet. Redan under det första året fick byrån gott om uppdrag. Uppdragens mångfald, samt det faktum att flera av dem föll utanför S:s kompetensområde, ledde till att det under åren kom att bildas flera olika avdelningar inom Industribyrån. Verksamheten där bedrevs till en början i stort enligt de riktlinjer som S hade överenskommit med Industriförbundet. Byrån gav råd och utlåtanden i frågor som rörde organisation av kontorsarbete till såväl företag som enskilda personer. Dessutom anlitades den av en del allmänna och kommunala institutioner.

När Sthlms handelskammare 1912 auktoriserade Sveriges sex första revisorer var S en av dem. De auktoriserade revisorerna kom att bli den första och enda yrkeskategori som måste ha en handelshögskoleexamen. Eftersom S tillhörde denna grupp var det naturligt att Industribyrån 1913 började med "yrkesmässigt utförande av revisioner". Under de år som följde blev S vald till revisor i många företag. Aktieägarens uppslagsbok 1940–41 upptog honom som revisor i 28 bolag. – S blev den person som introducerade yrkesrevision i Sverige. 1923 tog han initiativet till bildandet av Föreningen auktoriserade revisorer och ända fram till slutet av 1950-talet var han de auktoriserade revisorernas främste talesman. S avbröt sin verksamhet vid Industribyrån 1932 som en konsekvens av den debatt om revisorns oberoende som utbröt efter Kreugerkraschen. I de utredningar som följde på denna händelse framkom nämligen kritik mot hur Sv tändsticksab:s revisorer skött sitt uppdrag. Det visade sig också att Anton Wendler, som sedan 1930 varit Kreugerkoncernens revisor, på olika sätt stått i beroende till Ivar Kreuger personligen. Presskritiken kom på så sätt att rikta sig mot auktorisationsförfarandet. Prof Gustav Cassel uttalade sig exempelvis i pressen och menade att om man "praktiskt" ville lära sig något av det som hänt, var en "radikal omläggning" av hela revisorsväsendet "en trängande nödvändighet". För att ingen skulle kunna ifrågasätta Industribyråns obundenhet gentemot Industriförbundet beslöt därför S och tre kollegor, revisorerna Fritz Tjus, Arvid Erikson och Nils Olsson, att lämna Industribyrån och inleda en egen verksamhet under namnet Sillen, Tjus, Erikson, Olsson auktoriserade revisorer.

STEO var ingen firma i egentlig bemärkelse; samarbetet bestod i att de fyra revisorerna delade lokaler och administrativ utrustning. Det dröjde ända till 1941, dvs närmare 30 år efter auktorisationen, innan S anställde sin första egna assistent, Sigurd Löfgren, som sedan kom att bli hans närmaste medarbetare. När S 1955 alltmer avvecklade sitt engagemang i byrån bildades O Sillens revisionsbyrå med Löfgren och Sven Påhlgren som huvuddelägare. Under sin långa verksamhetstid blev S vald till revisor i ett antal börsnoterade bolag, bl a ab Sveriges litografiska tryckerier (1913–55/56) och Asea (1918–53).

S var mycket aktiv med att hålla föredrag inom olika områden av sitt ämne, att författa ett imponerande stort antal böcker och artiklar samt att deltaga i olika offentliga utredningar i bokförings- och beskattningsfrågor. Bland de olika uppdragsgivarna märktes flera departement (finans, ecklesiastik, kommunikation, justitie, försvar och jordbruk) och ett antal ämbetsverk. 1925-29 medverkade S som sakkunnig i samband med tillkomsten av 1929 års bokföringslag. Fyra år senare blev han också kallad som sakkunnig i aktiebolagskommittén, vars uppgifter 1935 övertogs av lagberedningen. Till 1940 kom S i den egenskapen att delta i ett 20-tal protokollförda sammanträden rörande sin syn på olika frågor som behandlades i samband med omarbetandet av lagtexten.

S var vid flera tidpunkter i livet på rätt plats vid rätt tillfälle. På så sätt kom han att bli "den förste" inom flera områden: den förste svensken med handelshögskoleexamen, den förste sv professorn i företagsekonomi och medlem av den första kullen auktoriserade revisorer. I slutet av sin yrkeskarriär karaktäriserades S av företrädarna för HHS som en "banbrytare inom svensk företagsekonomisk undervisning och forskning"; av de sv auktoriserade revisorerna sågs han som "den egentlige skaparen av det moderna revisionsväsendet".

Författare

Eva Wallerstedt



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s arkiv (brev, dagboksanteckn:ar, föreläsman-teckn:ar, ms, betyg, fickalmanackor, bokföring m m) vid Företagsekonomiska instit, UU. - Brev från S i KB (bl a till A Berencreutz o E Heckscher) o RA (bl a till C Hallendorff).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Handelshögskolor med särskild hänsyn till deras organisation i Tyskland (Svensk export, årg 10,1904, Sthlm 19[04-]05, 4:o, s 696-698). - Genvägar och kontrollmetoder vid räkning. Sthlm 1912. 64 s. 2. uppl 1921. 66 s. - Grunddragen av industriell självkostnadsberäkning. Sthlm 1913. 60 s. ([Omsl: Sveriges industriförbund, avd: Organisation, n:o 5.) - Handelshögskolans fjärde studiefärd ... bekostad med räntemedel från Stockholms intecknings-garantiaktiebolags fond ... till Uppland, Gästrikland och Västmanland 12-22 juni 1913. Sthlm 1913. 6 s. [Undert; tills med C J Hallendorff.] - Några synpunkter vid bedömande af aktiebolags balansräkningar. (Sammanfattning av föredrag ... i Kalmar d 28 mars 1913.) (Smålands och Blekinge handelskammares årsskrift 1913, Jönköping, Meddelande n:o 2, s 38-45). - Kortsystem eller lösbladsböcker i bokföringen? (Sveriges allmänna handelsförenings månadsskrift, årg 19, 1913, Sthlm, 4:o, s 182-190). - Om handelsföretagens likviditet [föredrag] ([ibid, 21, 1915, Bilaga.] Protokoll, hållet vid... årsmöte i Stockholm d 10 aug 1915, Sthlm 1915, s 11-18). - Affärsföretagens likviditet. En studie överbetalningsberedskapen inom banker, varuhandelsföretag och fabriker. Sthlm 1915. 70 s. ([Omsl:] Sveriges industriförb ... Organisation, 9.) - Moderna bokföringsmetoder med särskild hänsyn till fabriks- och varuhandelsföretag. D 1 *. Sthlm 1915. X, 218 s. 2. uppl 1915. XI, 220 s. 3. uppl 1927. IX, 335 s, vissa med tabeller i stort format o vikta. -Betänkande [4-5: Betänkanden] och förslag angående förändrad bokföring rörande statens domäner och därmed sammanhängande frågor avgivet av enligt nå- digt brev den 7 november 1913 tillkallade sakkunniga. 1-5. Sthlm 1915-21. 4:o. [Företal, tills med Chr. L. Tenow (3-5: Gunnar Andersson) (ordf) o G Barthel-son (3: samt K Gislén).] 1. 1915. 71 s. 2. 1916. XIII, 114 s. 3. 1917. 54 s. 4. Betänkande rörande berättelse över statens domäners förvaltning, 1. Tabeller för år 1916.1917.139 s. 5. Domänverkets bokföring. Betänkande avgivet d 30 april 1921. 1921. 214 s. - Kortsystem eller lösbladböcker i bokföringen? [Omsl.] Sthlm 1916. 31 s. -Föredrag, hållet vid årsmötet 1915 ... Om olika slag av avskrifningar. Gbg 1916. 12 s. [För Sveriges enskilda järnvägars kamrerareförbund.] - Grundlinjer och exempel till föreläsningsserien Balansteknik och balanskritik. Sthlm 1916. 48 s. (Handelshögskolan i Stockholm.) [Nya uppl:] 1929. 48 s. (Tr som manuskr.) 1932. 44 s. (D:o.) - Moderna sträfvanden inom svensk fabriksorganisation (Svensk tidskrift, årg 6, 1916, Sthlm, s 421-430). - Direkt eller indirekt export? Sthlm 1917. 43 s. [Föredrag vid årsmöte s å.] ([Omsl:] Sveriges allmänna exportförening, Publikationer, n:o 7.) - Om redovisning för ekonomisk verksamhet. Sthlm 1917. 16 s. [Med anl av Förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av K förordningen ang handelsböcker o handelsräkningar ... 1855 m. m., 1916; enl uppg.] - Några råd beträffande bokföringen av skatter (Meddelanden från Sveriges industriförbund, n:r 58, Sthlm 1917, s 1-4). - Svenskrysk exportkalender 1917-1918 (Kontorsvärlden, organ för Sveriges kontoristförening, årg 7, 1917, Sthlm, 4:o, s 88, 91). - Konsten att söka plats (ibid, s 122-124, 128-142). - Några synpunkter i fråga om afskrifningar. Fö-redr vid 1917 års ordinarie bankmöte. Sthlm 1918. 4:o. 12 s. (Skrifter, utg af Svenska bankföreningen, 19.) - Vad är organisation? Ett försök till klarläggande av organisationsbegreppet inom affärsterminologien (Nordisk tidskrift i organisation, årg 1, 1919, Sthlm 19 [19] 20, 4:o, s 4-6). - Varumassor, deras väsen och uppgift (Teknisk tidskrift, årg 49, 1919, Sthlm, 4:o, Veckouppl, s 217-224). - Swedish banking described by professor of commerce (The Swedish-American trade journal, vol. 14, 1920, New York, 4:o, s 444-446). - Handelshochschulunterricht in den Vereinig-ten Staaten von Amerika. Notizen von einer Studien-reise ...Juli-November 1920 (Zeitschrift fur handels-wissenschaftliche Forschung, Jahrg 15, 1921, Leipzig, s 390-398). - En kontorsutställning i New-York (Nordisk tidskr i organisation, 3, 1921, s 2-4). - "Inflationens inverkan på balans och likviditet" (ibid, s 12 f). -Något om amerikanska bankers tekniska organisation (Bankvärlden, årg 11, 1921, Sthlm 19[21]-22, 4:o, s 8-11). - Något om debet och kredit (ibid, s 67-70). -Oförändrat värde å varulagret - en gammal svensk bruksprincip (Svensk finanstidning, årg 1, 1922-23, Sthlm, 4:o, s 131-133 [1922]). - Om bokföring för elektriska distributionsföreningar. Utarb för Statens vattenfallsverk av Älvkarleby kraftverk. Upsala 1921. 30 s. [Föret; tills med H Edholm.] - En väl organiserad avdelning inom ett statligt verk. Något om postsparbankens inre organisation (Sunt förnuft, årg 3, 1923, Sthlm, 4:o, s 141 f, 144; även sep: Något [omsl:] Varför postsparbanken valde Burroughs, 10 s). - Balanskritik ur bankmannasynpunkt (Affärsprax- is, [omsl:] specialorgan för kontorsorganisation och bokföring, 1924, Hfors, 4:o, s 28-32, 59-61). - Fabrikorganisation og driftskalkyler. - Möderne bokholderi-systemer. - To föredragsserier holdt i Oslo 22-24 jämrar 1925. Oslo 1925. 161 s. 2. opl 1928. 167 s. Även i: Norges industri, årg 7, 1925, Oslo, 4:o, s 43-56, 96-107, 117-124, 128-140. - Om värdering av goodwill (Beretning om den f0rste interskandinaviske revi-sorkongres afholdt i Kr.ania den 28. til 31. august 1924, Oslo 1925, s 92-105; även sep, 16 s: Om ... Fö-redr hållet... 31/8 1924). - Revisorsyrkets etik [föredr hos Föreningen auktoriserade revisorer] (Affärspraxis, 1925, s 249-252, o 1926, s 1-5). - Om balanskritik. Sthlm 1926. 24 s. [Föredr i Sv bankföreningen s å; enl uppg.] - Internationaler Uberblick uber das Treu-hand- und Biicherrevisionswesen (Grundriss der Be-triebswirtschaftslehre, Bd 10. Revisions- und Treu-handwesen, Leipzig 1926, s 1-54; enl uppg 2. Aufl 1920, s 1-62). - Grundlinjer och exempel till föreläsningsserien över aktiebolagens balansräkningar. Sthlm 1927. 48 s. (Trsom manuskr.) [Handelshögsk.] [Nya uppl enl uppg:] ... stencilbok. 1930. 58 s. 1932. 44 s. - Handels-Hochschulwesen in Schweden (Hand-wörterbuch der Betriebswirtschaft, Bd 3, Stuttgart 1927, sp 28-32). - Om kontorsarbetare och kontorsmaskiner (Sunt förnuft, 7, 1927, s 394-396, 398). -Rationell kontorsorganisation. En översikt (Svenska stadsförbundets tidskrift, årg 19, 1927, Sthlm, 4:o, s 301-307). - Berufsregelung durch gesetzliche Mass-nahmen oder im Wege der Selbsthilfe? (Eine Erwi-derung) (Archiv fur das Revisions- und Treuhandwe-sen, Jahrg 23, 1927, Leipzig, s 128-132). - Die Ethik des Revisorenberufes (ibid, s 244-253, 297-302). -Ein gebundenes Kartensystem (Rollkarten) ("Das System", Zeitschrift fur Organisation und möderne Be-triebsfuhrung, [enl uppg; troligen specialnr i en föregångare till denna först från följande år utg tidskr,] Berlin s 14 f). - Affärsföretagens revision ... föredrag (Ekonomisk tidskrift, årg 30, 1928, Upps & Sthlm 1928-29, Nationalekonomiska föreningens förhandlingar, s 121-135, 144-146) . - Om balansräkningar som grundval för kreditvärdighetsbedömning (Bankårsboken 1929, Sthlm 1928, s 435-461). - Bi-lanzanalytische Untersuchungen uber den Vermö-gensaufbau und die Kapitalquellen in verschiedenen Geschäftszweigen Schwedens (Annalen der Betriebswirtschaft, Bd 2, 1928-29, Berlin, Leipzig, Wien, s 19-53). - Kontorsteknik (Uppfinningarnas bok, Ny fullst omarb uppl... under red av S Lindstedt, 9. Lanthushållning m. m.....Sthlm 1929, s 879-939). - Bruksbetjänte - bruksbokhållare - brukstjänstemän. Några reflektioner till Brukstjänstemannaföreningens 20-årsjubiléum (Från svenska bruk, årg 7,1929, Sala, 4:o, h 8. Svenska brukstjänstemannaföreningen 1909-1929, s 25-27). - Om balansräkningars uppställning i formellt hänseende (Industriförbundets Meddelanden, 1929, Sthlm, s 31-37). - De viktigaste nyheterna i 1929 års bokföringslag (ibid, s 354-359). - Avskrivningsproblemet (Kooperatören, årg 16, 1929, Sthlm, [nr 20/21:] Jubileumsnr, s 71-82). - Ein norwegi-sches Gesetz betreffend die staatlich autorisierten Revisoren (Betriebswirtschaftliche Rundschau und Ar- chiv fur Revisions- und Treuhandwesen, Jahrg 25 (bzw. 6), 1929, Leipzig, 4:o, s 333 f). - Zur Geschichte der Betriebswirtschaftslehre in Schweden. (1.) Ein Uberblick iiber die betriebswirtschaftliche Literatur Schwedens bis zum Jahre 1700 / ... (2.) ... die Buch-haltungsliteratur Schwedens ... (Zeitschrift fur Han-delswissenschaft und Handelspraxis, 1929, Stuttgart, 4:o, s 55-61, 118-124). - Orienterande redogörelse för nya bokföringslagens tillämpning på de ömsesidiga brandförsäkringsbolagen. (Stenografiskt referat.) (Protokoll, hållet vid ordinarie årsmöte med Landsbygdens ömsesidiga brandförsäkringsbolags förening den 2 juni 1920 ... [rubr], Sthlm 1930, 4:o, s 2-16). -Het accountantswezen in Noorwegen (Maandblad voor accountancy en bedrijfshuishoudkunde, 8,1920, Amsterdam, no. 5, s 71-74). - Nyare balansvärderingsprinciper. Föredr vid den 3:dje interskandinaviska revisorskongressen i Helsingfors. Hfors 1931. 51, 22 s. 2. uppl okänd. 3. uppl Sthlm 1933. 2.-4. tr 1937, 1940, 1943. 4., omarb o utök uppl 1944. 72, 24 s. 5. d:o uppl 1928. 110 s. 6. d:o uppl: Balansvärderingsprinciper med särskild hänsyn till resultatsberäkning vid växlande priser och penningvärde. Sthlm 1958. 109 s. (Tills med N Västhagen.) 7. uppl 1961. 2. tr 1962. 8. uppl 1963. 2. tr 1966. 9. uppl 1968. 10. uppl 1970. 113 s. -"Lägsta värdets" princip vid värdering av varulager (Kontorsvärlden, facktidskr för ekonomi o kontorstekniska spörsmål, årg 13, 1931, Hfors, s 19-24). -Några glimtar från svenskt revisionsväsen i äldre tider (ibid, s 93-97). - Kontorarbejdere og kontormaskiner (Erhvervsekonomi, tidsskr for handel, organisation og reklame, aarg 1, 1930-31, Khvn, 4:o, s 113-120). -Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser angående förbättrad deklarationskontroll och till förstärkt taxeringsorganisation m. m. avgivet d 12 sept 1933 av skattekontrollsakkunniga. Sthlm 1933. 287 s. [Föret; tills med G Leijonmarck.] (SOU 1933: 27.) -Konsten att läsa en balansräkning [föredrag vid Hindersmässan 30/1 1937] (Blad för bergshandteringens vänner inom Örebro län, bd 23, 1937-38, Falun, s 69-86; även sep, 18 s). - Kontoristutbildningen genom tiderna (Minnesskrift, 1888 1928, Sveriges kontoristförening, Red B Ernblad, Arvid Håkansson, [omsl:] Till femtioårsjubileet d 17 mars 1938, Sthlm 1938, 4:o, s 12-13, 17 f, 21). - Aktienrecht, Schweden (Kongress-Archiv des ... 5. internationalen Prüfungs-und Treuhand-Kongresses, Berlin Bd 1-4, Berlin 1938, [okänt bd,] s 293-313; enl uppg). - Företagsekonomisk forskning. Sthlm 1940. 4:o. 16 s. [Ur Ekonomen så.]- Värdering av utestående fordringar. [Rubr; omsl:] Några synpunkter på värdering av utestående fordringar inom automobilhandeln. Tr för medlemmar av Sv automobilhandlareförbundet. Sthlm 1940. 7 s. [Även i Affärsekonomi.] - Överblick över den ekonomiska utvecklingen (Kockums mekaniska verkstads AB, Malmö 1840-1940, Malmö 1940, 4:o, s 477-506). - Schweden. Buchföhrungs- und Bi-lanzrecht (Lexikon des Kaufmännischen Rechnungs-wesens, Handwörterbuch der Buchhaltung, Bilanz Bd 2, Stuttgart 1941-42, 4:o; enl uppg). - Företagsekonomisk forskning (Teknisk tidskrift, 71, 1941, Industriell ekonomi och organisation, s 2-10). - Fiktiva vinster. Om vikten av försiktig lagervärdering i kristider (Bedriftsökonomen, årg 3, 1941, Oslo, 4:o, s 81-85). - Arsnettoresultatet i aktiebolag och den skattepliktiga årsinkomsten (ibid, 4, 1942, Bergen, s 33-41, 73-77). - Om aktiebolags årsbalansräkning enligt lagberedningens förslag. Sthlm 1942. 4:o. 21 s. [Ur Ekonomen s å.] - Om "fonder" för värdereglering och konjunkturutjämning i svenska balansräkningar (Studier i svenskt näringsliv tillägnade Jacob Wallenberg, Sthlm 1942, 4:o, s 337-356). - Affärsvinst = beskattningsbar inkomst? Föredr i Stockholms köpmanklubb d 3/2 1942 (Svensk skattetidning, årg 9, 1942, Sthlm, s 237-268; även sep, 32 s). - Studier i svensk företagsekonomi. Uppsatser o föredr 1928-1943. Sthlm 1943. 321 s. 2. uppl 1944. 3., omarb o ut-ök uppl 1946. 368 s. - Om affärsmoral. Föredr hållet vid Hakonbolagets 25-årsjubileum i Västerås d 31 maj 1943. Västerås 1943. 20 s. - Om värdering av goodwill (Om goodwill. Några inlägg i en aktuell fråga, Sthlm 1943, s 20-54; även sep, 35 s). - Några drag ur den svenska företagsekonomiska revisionens historia med särskild hänsyn till förvaltningsrevisionen (Studier i ekonomi och historia. Tillägnade Eli Heckscher Upps 1944, 4:o, s 193-212; [ny uppl] 1945). - Om redovisningen av leveranskontrakt enligt god köpmannased (Affärstekniska föreningen i Finland r. f., Publikation n:o 11. O Sillen o P Hanner, Redovisning av leveranskontrakt, Sthlm & Hfors 1944, s 3-30; från Skandinaviska banken ... Kvartalsskrift s å). - Om affärsmoral (Affärsekonomisk revy, 1945, Hfors, s 5-14). - Affärsekonomiska forskningsinstitutet och dess uppgifter (ibid, s 105-112). - Försäljningspriset måste baseras på återanskaffningspriset (Lädertidningen, årg 42,1951, Sthlm, 4:o, nr 1/2, s 10 f). - Svensk redovisningsteknik 1911-1950 (Kontorsvärlden, tidskr för kontorsorganisation 41, 1951, Sthlm, s 106-108, 111). - Om förvaltningsrevision i svenska aktiebolag. Sthlm 1952. 32 s. (Affärsekonomis skriftserie nr 31 [omsl].) - Företagsekonomiska synpunkter på varulagervärdering i årsbalanser med särskild hänsyn till penningvärdevariationer (Industriförbundets Meddelanden, 1954, 4:o, s 379-396). - [Erfarenheter av SPP och tjänstepensioneringen] (Aktuellt från SPP [omsl], 1956, Sthlm, nr 4, s 1 f). - Företal i: Hur den praktiske mannen arbetar övers o bearb fr eng av Seth Svensson, Sthlm 1920, [2.]-3. uppl 1921, 1926, 4.-5. omarb uppl 1932,1938, G Björklund, Svenskt affärsspråk, en vidräkning, Sthlm 1924, L Skare, Handbok i genomskrifts- och maskinbokföring... övers o ... omarb av P Hanner, Sthlm 1946; medv i Utredning och förslag angående de enskilda järnvägarnas bokföring Sthlm 1923, 150 s (tills med S. Norman o K Richnau; SOU 1923: 61, Kommunikationsdep); enl uppg artiklar i: R Stern, Buchhaltungs-Lexikon, Berlin & Leipzig 1913-14, 2.... Aufl 1919; bidrag i: Mer-curiischartauanernas medlemsblad, 1910-12, forts: Mercuribladet, 1923, 1927, 1928, 1934, 1940, Sthlm, Almanack för alla, 1915-18, Sthlm 1914-17 (även red där för Näringslivets avdelning tr 1915-20), Ekonomen, organ för Svenska ekonomföreningen, 1, 1924, 3, 1926, 4, 1927, 9, 1931, 10, 1932, 18, 1942, Sthlm, 4:o, (Tidskrift för) Affärsekonomi, 1928-34,1936-38, 1940-41, 1949,1951, Sthlm, 4:o, (Tidsskrift for) Revision og Regnskabsvaesen, 1937, 1940, 1942-44, 1949, Khvn, Skandinaviska banken aktiebolag Kvartalsskrift, 1940, 1942-44, 1946-47, o d:o, Quarterly review, 1940, 1942, 1946, Sthlm, 4:o; vidare: SvD 1911: 16/10, 30/12, GHT 1911: 12/12, Aftonbladet 1911: 26/12, Örebro Dagblad 1916: 16/8, Svensk handelstidning, 1918: 18, 20, 23, 28 o 31/8, 3,11,12, 17, 22 o 25/10, 12 o 14/9, 1919: 10, 11, 13 o 16/5, 4/9, 1920: 13/11, S-T 1920: 28/11; se vidare bibliografi i E Wal-lerstedt, nedan anf arb 1988, s 305-323.

Utgivit: Bokföringslagen av den 31 maj 1929 jämte därtill hörande bestämmelser i aktiebolagslagen, banklagen, sparbankslagen, strafflagen m. m. med förklarande anmärkningar, formulär o sakreg. Sthlm 1930. 136 s. (Tills med W Hemberg.) 2. uppl: ... m. m., samt lagen om bokföring vid enskild järnväg ... 1931. 184 s. 3. uppl 1939. 203 s. 4., omarb uppl 1953. 163 s. 2. tr s å. 5. uppl 1958.180 s. 6. uppl 1964. 178 s. 7. uppl 1966. 190 s. 8. uppl 1970.

Källor och litteratur

Källor o litt: Finansdep:s konseljakter 23 sept 1915, nr 4, RA.

E Wallerstedt, O S - prof o praktiker: några drag i företagsekonomiämnets tidiga utveckl vid Handelshögskolan i Sthlm (1988), o där anf källor o litt; dens, Prof o praktiker (Balans 1989, nr 12); dens, Revisor o rådgivare (Balans 1989, nr 12); dens, O S - banbrytare inom sv företagsekonomi (Föregångare inom företagsekonomin, ed L Engwall, 1995).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Oskar K G Sillén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5948, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Wallerstedt), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5948
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Oskar K G Sillén, urn:sbl:5948, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Wallerstedt), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se