W H (Henriette) Sjöberg

Född:1842-04-06 – Vists församling, Östergötlands län
Död:1915-02-06 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Målare, Grafiker, Botanisk illustratör


Band 32 (2003-2006), sida 323.

Meriter

Sjöberg, Wilhelmina Henrietta (Henriette) Sofia, f 6 april 1842 i Vist, Ög, d 6 febr 1915 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: sjötullvaktmästaren Anders Gustaf S o Helena Sofia Andersdtr. Elev vid Sv slöjdfören:s söndags- o aftonskola (Slöjdskolan), Sthlm, ht 59–vt 64 o ht 67–vt 69, lär i teckn o måln vid LA:s trädgårdsskola från 01. Grafiker o målare, botanisk illustratör. – Ogift.

Biografi

Sv slöjdföreningens skola i Sthlm öppnades officiellt för kvinnor höstterminen 1858 och Henriette S skrevs in följande år. Hon studerade där med vissa uppehåll fram till våren 1864 och fick belöningar i crayonteckning och gravyr. Hon återupptog senare sina studier och arbetade då enbart med teckning: klotsritning, figurteckning och ornamentsteckning. Hon lärde sig också de första grunderna i akvarellmålning av läraren vid skolan J Z Blackstadius (bd 4).

Utbildningen vid Slöjdskolan var yrkesinriktad. S arbetade med gravyr, först för den välkände litografen Carl Ström och därefter vid Carl Höglinds litografiska anstalt, där hon deltog i arbeten för botanisten Nils Johan Andersson (bd 1). Denne föreslog S att börja avbilda blommor för vetenskapliga verk. Hennes lärare blev Anderssons hustru Amanda, som också var sin makes konstnärliga medhjälpare.

S å som S slutade vid Slöjdskolan beslöt LA att varje år låta avbilda ett antal sv kulturväxter. Uppgiften gick till S, som under ledning av först Nils Johan Andersson och initiativtagaren Hampus v Post (bd 29) och från 1880 av Jakob Eriksson (bd 14), utförde ca 700 akvareller i folioformat. Av-bildningarna var en form av dokumentation, men de skulle också kunna användas som original för planscher i böcker och tidskrifter. Många av akvarellerna publicerades från 1870 i Sv trädgårdsföreningens tidskrift. Växterna tecknades direkt efter naturen och studerades alltifrån knopp till frukt, vilket gjorde att arbetet främst kunde utföras under den varma årstiden.

Nästa stora uppgift för S var de i litografi tryckta Botaniska väggtaflor som P A Norstedts förlag började ge ut 1896 för att användas i skolorna. Idégivare var Jakob Eriksson och planscherna spreds inte bara i Sverige utan också i övriga Norden. Sammanlagt utförde S ca hundra skolplanscher. Till skillnad från de mer berättande och ofta moraliserande planscher, som användes sedan tidigare, var S:s Botaniska väggtaflor enbart instruktiva. De skilj de också ut sig estetiskt genom sin ljusa ton och distinkta teckning.

Det arbete av S som framför allt blev uppmärksammat var färgbilderna till planschverket Svenska fruktsorter, framtaget under redaktion av Axel Pihl och Jakob Eriksson. Arbetet påbörjades 1899 och gavs ut med två häften om året, vardera med sex planscher. 1912 utgavs samtliga häften som en större bok och då hade 50 äppel-, 25 päron-, 10 körsbärs- och 15 plommonsorter från olika odlingar i Sverige presenterats i text och bild.

För vetenskapliga arbeten avbildade S även växter med sjukdomar, en grannlaga och viktig uppgift. För sina original fick hon betalt per blad; betalningen varierade beroende på svårighetsgrad. Det innebar att hon som de flesta illustratörer vid denna tid inte hade någon fast anställning, men till skillnad från övriga kolleger var hon knuten till institutioner med årslånga, ibland decennielånga uppdrag. S arbetade även som pedagog och anställdes 1901 som lärarinna i teckning och målning vid LA:s trädgårdsskola.

När S började arbeta för LA var Sveriges huvudnäring fortfarande jordbruk. VA och PS hade redan under 1700-talet arbetat för att höja kvaliteten på jordbruket och under 1800-talet bildades, förutom LA, en mängd andra institutioner och sammanslutningar i samma syfte. Många av städernas invånare hade också stora trädgårdar, och på 1890-talet började kolonirörelsen att växa. En egen jordplätt var en tillgång i försörjningen. Annat matnyttigt var bär och svamp men också medicinalväxter. Det fanns utrymme för publikationer som vände sig till olika kategorier av odlare. Avbildandet av växter, som från början hade varit en vetenskaplig angelägenhet, blev också en fråga om folkförsörjning. Det var viktigt att exakt veta hur växterna såg ut och att det som odlades fick de betingelser som gav bra kvalitet. Till skillnad från de fria konstnärerna, som skapade sig ett namn genom att markera sin egenart, måste de botaniska illustratörerna underordna sig ett uppdrag. En rätt eller felaktigt tecknad växt kunde till och med betyda liv eller död.

Inom den botaniska illustrationen utvecklade sig genom åren en estetik i nära samverkan med de vetenskapliga framstegen. Allteftersom ståndare, pistiller, knoppar, frukter, rötter och annat som ingår i växternas yttre livsprocess blev viktiga för klassifikationen utvidgades motivet. Allt skulle tecknas av så noggrant och åskådligt som möjligt och kombineras till en bild som samtidigt bar på en estetisk kvalitet. Det fanns utrymme för konstnären att balansera mellan de olika kraven och sätta sin egen prägel på bilden. Om S har sagts att hon ägde vad som krävdes av en botanisk illustratör, nämligen "det finaste natursinne och den mest minutiösa noggrannhet". Därtill kom att hon hade "ett utpräglat skönhetssinne" och förstod att i sina arbeten "inlägga konstnärlig delikatess" (Knutson).

S:s bilder känns igen på det ljusa anslaget, en lätt stilisering, en klarhet i kompositionen och en känsla för blommornas eller frukternas både artriktiga och individuella kvaliteter. Hennes illustrationer rymmer en dekorativ effekt utan att för den skull enbart bli dekorativa; en nyanserad färghållning gör dem levande. S:s akvareller är tryckta i litografi. De överfördes till stenen och därifrån till papperet av litografer. Hur mycket S själv var inblandad i detta arbete är oklart, men utbildning och tidigare verksamhet hos välkända litografer gjorde henne väl lämpad för uppdraget som tecknare av botaniska planschverk.

S tillhörde pionjärerna i Sverige inom området botaniska illustrationer och hon var den första kvinna som yrkesmässigt främst arbetade på detta fält.

Författare

Barbro Werkmäster



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Original av S i VA:s arkiv, Centrum för vetenskaps-hist, o i Bergianska trädgårdens arkiv, Sthlm. Skolplanscher av S i NordM, Skolmuseet, Sthlm, o i UUB.

Källor och litteratur

Källor o litt: S Ekegren, Skolplanschernas värld (1988); A Knutson, H S (Idun 1902, nr 17); SKL; B Werkmäster, H S: 1842-1915 (Kvinnor i naturalhist: frän 1600-talets samlare o illustratörer till modern vetenskap, ed J Lindkvist o B Werkmäster, 1998).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
W H (Henriette) Sjöberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5978, Svenskt biografiskt lexikon (art av Barbro Werkmäster), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5978
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
W H (Henriette) Sjöberg, urn:sbl:5978, Svenskt biografiskt lexikon (art av Barbro Werkmäster), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se