Carl J F Skottsberg

Född:1880-12-01 – Karlshamns församling, Blekinge län
Död:1963-06-14 – Göteborgs Annedals församling, Västra Götalands län

Botanist, Forskningsresande


Band 32 (2003-2006), sida 481.

Meriter

Skottsberg, Carl Johan Fredrik, f 1 dec 1880 i Karlshamn, d 14 juni 1963 i Gbg, Annedal. Föräldrar: rektorn Carl Adolf S o Maria Lovisa Pfeiffer. Mogenhetsex vid h latinlärov å Norrmalm i Sthlm 18 maj 98, inskr vid UU 22 sept 98, FK 16 sept 01, FL 31 jan 06, disp 18 maj 07, FD 24 maj 07, doc i botanik 27 juli 07–1 juli 20, allt vid UU, konservator vid Uppsala botaniska museum 20 sept 09–1 juni 14, prefekt för Gbgs botaniska trädgård 1 juli 19–48, prof:s n h o v 23 sept 19, grundare o led av Botaniska fören i Gbg 19 (ordf i styr till 50), led av styr för Geografiska fören i Gbg 20–26 o 31–47, av styr för Sv naturskyddsfören 27–51, av styr för Gbgs museum 28–51, sekr i Pacific Science Councils naturskyddskomm 29–49, prof i botanik vid GH 5 juni (k fullm 22 juli) 31–31 dec 47, led av styr för Röhsska konstslöjdmuseet 31–34, visiting prof vid Yale University i New Haven, Connecticut, USA, 34–35, led av överstyr för Riksfören för svenskhetens bevarande i utlandet 37–50, av styr för Sv botan fören 44–55. – LVVS 19 (sekr 24–37, ordf 39), LVA 31 (preses 49–50), LFS 41, LVS 50, HedLVVS 55, hedersled av ett stort antal utl vetensk samf.

G 27 juli 1909 i Hfors m Inga Margareta Reuter, f 3 nov 1888 där, d 31 juli 1985 i Skärv, Skar, dtr till professor Jonatan R o Anna Brunou.

Biografi

Carl S:s namn förknippas i vidare kretsar förmodligen främst med djärva vetenskapliga expeditioner i Antarktis och Sydamerika, med Gbgs botaniska trädgård och kanske också med ett omfattande populariserande författarskap. Grunden för allt detta var en synnerligen gedigen och mångsidig, internationellt ryktbar forskargärning inom framför allt växtsystematik och växtgeografi.

S föddes i Karlshamn, där fadern var rektor för stadens realskola. Fädernesläkten kom från Småland, medan hans morfar stammade från Schlesien. Redan som sexåring blev S faderlös, och under hans realskoleår flyttade familjen till Sthlm. Efter studentexamen skrev han in sig vid UU och påbörjade sina botaniska studier. Senare läste han också bl a zoologi och geologi. Redan sommaren 1899 företog han tillsammans med den fem år äldre Tycho Vestergren en exkursion till Ösel, som resulterade i två gemensamt författade uppsatser. Vestergren, med tiden ansedd som en av de främsta och mest skarpsyn ta kännarna av Sveriges flora, bör ha stimulerat S:s intresse för botaniken, kanske på ett avgörande vis. Sommaren därpå tillbringade de båda två månader tillsammans i Sarekfjällen under ledning av geologen Axel Hamberg (bd 18). Expeditionen i Sarek, i vått och stormigt väder, var tidvis mycket strapatsrik. Det är troligt att Hamberg fått upp ögonen för den både begåvade och fysiskt och psykiskt robuste S, som han sedan kunde rekommendera till Otto Nordenskjöld (bd 27), när denne skulle rekrytera sin vetenskapliga stab för Antarktis-expeditionen 1901–04.

Polarexpeditionen blev S:s stora äventyr, som samtidigt lade grunden för så gott som hela hans vetenskapliga inriktning. Den sattes upp med stöd av privata finansiärer men under betydande motstånd från den etablerade polarforskningen kring A G Nathorst (bd 26) och VA i Sthlm. Bidragande till skepsisen var sannolikt forskarlagets påfallande låga ålder – Nordenskjöld var själv endast 32 år, S ännu inte fyllda 21 och fyra av de fem övriga vetenskapsmännen 26 och 27. Den ende något äldre måste avbryta resan på grund av sjukdom.

Expeditionens fartyg Antarctic lämnade Gbg i okt 1901. Det första året avlöpte planenligt, varunder S kunde bedriva botanisk forskning på Sydgeorgien, Falklandsöarna och i någon mån nordligaste delen av det antarktiska Graham Land, medan Nordenskjöld och övriga förberedde övervintring längre söderut på den antarktiska halvön. Andra sommaren ägnades helt åt Antarktis. Expeditionen hade redan delat upp sig i tre grupper, när Antarctic i febr 1903 gick under i skruvisen. S tillhörde den grupp som hade stannat på fartyget och som nu blev tvingad att upprätta läger på den lilla Paulet-ön, varifrån de räddades i nov s å av det argentinska örlogsfartyget Uruguay, som sänts ut att söka efter expeditionen. De två andra grupperna hade då redan tagits ombord. Den mirakulöst räddade expeditionen fick hjältars mottagande vid ankomsten till Buenos Aires. På nyåret 1904 anlände gruppen landvägen från Hamburg via Khvn till Sthlm och mottogs överallt under festliga former. Därmed sattes punkt för den 50-åriga epok av sv polarforskning, som ofta benämns den "heroiska", och S kan alltså räknas som epokens siste botanist. Det skulle dröja ytterligare 50 år innan sv polarforskning åter kom igång med full kraft.

Oersättliga delar av insamlat material gick förlorade vid Antarctics förlisning, men S:s samlingar från 1902 hade sänts till Sverige och något bärgades även från det sjunkande skeppet. S hade rikhaltiga samlingar av kärlväxter, mossor, lavar och havsalger, och han kom att välja havsalger som ämne för sin doktorsavhandling, som han framlade i Uppsala 1907. Studien omfattar endast brunalgerna, en begränsning som kanske motiverades av att disputationen skulle hinnas med före den nya expedition till södra Sydamerika som nu planerades. Drygt tio år senare publicerade S, tillsammans med algologen Harald Kylin (bd 21), ett motsvarande arbete över rödalger-na. Båda avhandlingarna ingår i sviten Wissenschaftliche Ergebnisse der schwedischen Südpolar Expedition 1901–1903 (1905–21), inom vilken S också utgav flera växtsystematiska, växtgeografiska och blombiologiska arbeten om Sydgeorgiens, Falklandsöarnas och Eldslandets växtvärldar.

Direkt efter disputationen kunde S tillsammans med paleontologen Thore Halle (bd 18) och geologen Percy Quensel (bd 29) anträda sin andra stora resa, kallad Den sv Magallen-expeditionen 1907–09. Första mål var Falklandsöarna, därefter Eldslandet och det väldiga labyrintiska system av kanaler och öar som utgör Sydamerikas sydvästkust. Chiles kust följdes mot norr och ett ganska kort besök gjordes på Juan Fernandez-öarna, ett besök som skulle visa sig betydelsefullt för S:s framtida forskning. Resans mest spektakulära avsnitt blev den 260 mil långa ritten tillbaka söderut längs Cordillerans östra sida, från sjön Nahuel Huapi i norr till Punta Arenas längst i söder. Även om stödjepunkter fanns i form av mycket glest spridda nybyggarestancior gick ritten till stor del genom geografiskt okänt eller dåligt karterat land och blev både farofylld och strapatsrik. Expeditionens ekonomiska resurser var starkt begränsade och argentinska forskare tillmätte den lilla gruppen med sina fåtaliga hästar små utsikter att nå sitt mål. Efter över fyra månader anlände den dock välbehållen till Punta Arenas med insamlingar av största vetenskapliga betydelse i bagaget. Sista anhalt för expeditionen, före återkomsten till Sverige i juni 1909, blev Sydgeorgien. De botaniska resultaten från denna forskningsresa publicerades i en serie om elva arbeten.

Den tredje av S:s stora resor gällde Juan Fernandez-öarna, som alltsedan besöket 1908 hade eggat hans vetenskapliga fantasi. Resan företogs 1916-17, mitt under första världskriget, vilket dock bara i någon mån komplicerade färden över Atlanten. I sällskap med sin hustru Inga kunde S göra en grundlig utforskning av ögruppens växtvärld. Den är inte artrik men unik beträffande såväl livsformer som förekommande släkten och arter – av de senare är över 60 % unika för ögruppen om man bortser från dem som införts av människan. En dryg månad tillbringades också på Påskön. S lockades av problematiken kring denna växtvärlds historia och evolution, särskilt som den delvis möjligen härstammar från rester av en försvunnen flora på Antarktis, delvis från kontinentala Sydamerika. Han beskrev och diskuterade dessa öars vegetation i ett flertal viktiga avhandlingar 1920–56 i serien The natural history of Juan Fernandez and Easter Island, för vilken han även var utgivare.

Under mellankrigstiden företog S tre expeditioner till ögruppen Hawaii, som också har en isolerad unik öflora, viktig att diskutera i relation till Juan Fernandez och hela Stilla Havsområdet. I en rad arbeten 1926-44 framlade S sina resultat från dessa resor. En fjärde gång besökte han Hawaii 1948 i samband med en världs-omsegling, varunder han bl a också besökte Nya Kaledonien. Hela det sydtempererade och pacifika områdets växtgeografi och vegetationshistoria inneslöts i S:s forskning, och han blev i detta ämne snart en av de internationellt ledande banbrytarna. Arbetet med dessa floror innebar också kritisk växtsystematisk forskning som ledde till beskrivning av talrika nyfunna kärlväxtarter och revisioner av många släkten, särskilt i sydhemisfäriska växtgrupper. S:s uppfattning om släkten och arter har i allmänhet stått sig väl.

S besökte Juan Fernandez en sista gång 1954 och upplevde, kanske inte oväntat, besvikelse över att mycket av den naturliga vegetationen förstörts. Redan 1917 var mycket av ursprunglig skog borta. S pläderade hos Chiles regering för öarnas skydd. Naturskyddstankarna fanns tidigt hos honom. 1929-1949 var han sekreterare i den permanenta kommittén för naturskydd i Stilla havsområdet.

Disputationen 1907 hade direkt lett till docentur i botanik och två år därefter erhöll S befattningen som konservator vid Botaniska museet i Uppsala. Här kom han att vid seminarier och exkursioner inspireras av Rutger Sernander (s 65), professor i växtbiologi. De samarbetade i någon mån kring undervisning och folkbildning, men det var framför allt på ett annat plan som kontakten blev avgörande. När Gbgs stad stod inför uppgiften att i form av en botanisk trädgård förverkliga en testamentarisk donation av grosshandlaren Charles Felix Lindberg (bd 23) vände staden sig 1913 till Sernander för vidare utredning av frågan. Denne föreslog att S skulle få uppdraget att planera den nya trädgården. De båda hade då redan flera gånger tillsammans besökt den tilltänkta platsen. Valet av S kan tyckas överraskande, men Sernander önskade uppenbarligen garantera vetenskaplig inriktning och kvalitet i trädgården, samtidigt som han i S såg en handlingskraftig person.

S hade således från böljan inflytande på trädgårdens utformning och inriktning, vilket resulterade i både utökad areal och större tillgänglighet för allmänheten. 1919 tillträdde han tjänsten som prefekt med professors namn och s å hade den stora naturpark som anslöts till trädgården öppnats för allmänheten, medan invigningen av den botaniska delen ägde rum sommaren 1923 (då Gbg firade 300 år) med en, enligt S, enkel högtidlighet. Anläggningarna var nämligen långt ifrån klara och S hade ännu inte fått till stånd utökade växthus, institutionsbyggnad med bibliotek, herbariesamlingar eller forskningsutrymmen. Institutionsbyggnaden stod klar 1926. Trädgårdens vetenskapliga sida betonades även genom skriftserien Acta Horti Gothoburgensis som S började ge ut 1925 och där han själv var en av de flitigaste bidragsgivarna.

S:s arbetsbörda var närmast enorm, men han kunde kombinera forskning med prefektskap mycket tack vare att det dagliga ansvaret för planering och utveckling av trädgården låg i händerna på den kompetente trädgårdsdirektören Tore Nathorst-Windahl. S fick genom åren möjlighet att företa flera långa forskningsresor och var även gästprofessor vid Yale university i mitten av 1930-talet.

Kombinationen av vetenskapliga och pedagogiska ambitioner, riktade mot "allmänheten och den studerande ungdomen", som reglementet löd, blev från första stund den ledstjärna för trädgården, som S fullt ut följde. Trädgården kom till sin inriktning att klart skilja sig från andra i landet också genom att hortikultur och arkitektoniska kvaliteter betonades, och den nådde snabbt en rangplats bland Nordens botaniska trädgårdar liksom bland Gbgs sevärdheter. För S var det viktigt att en trädgård bekostad av stadens skattebetalare också kom den breda allmänheten tillgodo i olika avseenden. Han blev en auktoritet på området, vilket bl a visas av att han i slutet av 1920-talet fick uppdraget att omgestalta DBV:s (De badande vännerna) botaniska trädgård i Visby.

S betraktade knappast sin flyttning till Gbg som definitiv, vilket visas av att han, när tillfälle gavs 1929 sökte den professur i Uppsala som då kallades "den borgströmianska i botanik och praktisk ekonomi" (senare fysiologisk botanik). Efter en uppslitande befordringsstrid fick han dock stå tillbaka för växtfysiologen och skogsforskaren Elias Melin (bd 25), vilket han lär ha upplevt som en stor besvikelse. Emellertid hade frågan om högre undervisning i Gbgs botaniska trädgård länge diskuterats men en sådan hade inte kunnat komma till stånd emedan botanikämnet saknades i högskolans läroplan. Helt oväntat donerade direktören Gustaf Werner 1931 medel till en personlig professur för S, och därmed kunde trädgården ges formell anknytning till högskolan och utgöra plats för akademisk undervisning. I övrigt saknade högskolan naturvetenskapliga ämnen, varför fullständiga naturvetenskapliga examina inte kunde utdelas. Det blev därför inte möjligt för S att rekrytera forskande elever, något han uppenbarligen saknade.

S etablerade sig, kanske med ett visst mått av resignation, helt i Gbg, där hans resliga gestalt var väl synlig och känd i stadens kulturella och akademiska kretsar. I WS spelade han en central roll under många år. Utåt blev dock S mest uppmärksammad för sina lysande minnestal, i vilka hans litterära talang och klara iakttagelseförmåga kommer till uttryck. För en bredare krets blev han välkänd genom sina över 1 500 recensioner och andra artiklar i pressen, framför allt GHT, där han bl a under mer än fyra årtionden anmälde reseskildringar och naturalhistoria.

För botaniker i Västsverige är Botaniska föreningen i Gbg av stor betydelse. Den grundades av S redan 1919 och blev direkt ett livaktigt forum som sammanförde bo- tanister av olika slag, såväl professionella som amatörer. S var ordförande i föreningen i 30 år och mycket aktiv också som föredragshållare. Intresset för föreningen är en aspekt av S:s vilja att föra ut den vetenskapliga botaniken till en bred publik, något som också låg bakom mycket av hans arbete för Botaniska trädgården. Ännu en viktig insats längs den linjen var utgivandet (1932–40) av fembandsverket Växternas liv. Framstående sv specialister bidrog med populära men omfångsrika och vetenskapligt sett moderna framställningar av praktiskt taget hela botaniken. S skrev själv det växtsystematiska bandet och planerade ett växtgeografiskt som delvis nådde korrekturstadiet. S:s verkliga specialområde fick beklagligt nog aldrig sin plats i verket.

S var en kulturperson med betydande litterära, konstnärliga och musikaliska intressen och talanger. Till hans rika skriftställarskap för en bred publik kom de två reseskildringarna från två av hans stora resor: Båtfärder och vildmarksridter (1909) och Till Robinson-ön och världens ände (1918). De kännetecknas av en saklig men livfull prosa som inte tyngs av botaniska detaljer men ger gott utrymme åt resornas äventyr och strapatser och åt landskapets många sköna och märkliga formationer. I Båtfärder och vildmarksridter, som delvis rör sig i eldsländarnas område, uttrycker S sin avsky över hur dessa tynande folkspillror behandlas av alla slag av kolonisatörer – stat, kyrka, markägare – och förutspår, med rätta som det visat sig, dessa stammars snara undergång. Han publicerade även ett par antropologiska uppsatser enligt för tiden gängse modell. Reseböckerna pryds av ett antal akvareller av S:s hand, och han illustrerade alltid själv sina botaniska arbeten. Speciellt intressanta är de teckningar han utförde under isoleringen på Paulet-ön (nu i VA:s arkiv), av vilka några publicerades i Otto Nordenskjölds Antarctic (1904), där S bidrog med ett par kapitel. Musiken var ett annat av hans stora intressen och bland alla de styrelseuppdrag han beklädde fanns under ett antal år även ordförandeskapet i Gbgs orkesterförenings fullmäktige.

S:s emeritusår fördunklades av den svåra konflikt som uppstod i samband med successionen i Botaniska trädgården. Efterträdaren Henning Weimarck från Lund erhöll redan efter ett halvår lärostol i sin hemstad, varefter trädgårdsstyrelsen valde att kalla både till prefektur och professur Bertil Lindquist (bd 23), professor vid Skogshögskolan. S, och åtskilliga andra, protesterade mot tillsättningsförfarandet och ifrågasatte kompetensen hos efterträdaren. Animositeten mellan S och Lindquist gjorde att S visserligen behöll bostad i Gbg men från 1950 arbetade vid Riksmuseet i Sthlm. Där fick han snabbt en framskjuten position inom VA, som han länge tillhört och nu tjänade som preses 1949–50. Han åtog sig att för VA författa en minnesteckning över Linnélärjungen och resenären i Nordamerika, Pehr Kalm (bd 20), vilken svällde ut till en fyllig biografi. S hade själv gjort omfattande resor i Nordamerika och man kan ana en känsla av gemenskap med linneanerna.

Ett tecken på S:s unika ställning bland såväl sv som utländska botanister var det nära nog självklara valet av honom till president för den internationella botanikkongressen i Sthlm 1950. Den var den första efter kriget och ledde till en omfattande rekonstruktion på både organisatoriskt och personligt plan och anses allmänt ha varit en stor framgång.

Mot slutet av 1950-talet fann S det möjligt att återuppta sitt arbete i Gbg i samband med att den marinbotaniska institutionen, belägen intill Botaniska trädgården, stod klar. S hade själv initierat den redan i slutet av 1940-talet. Där fick han arbetsplats hos sin yngre vän och kollega Tore Levring, och där arbetade han intensivt ännu in på sitt sista levnadsår, framför allt åter med havsalger; han skrev dessutom in i det sista artiklar i GHT.

S hade sällsynt breda och djupa kunskaper inom sitt ämne, troligen utan motstycke bland sv botanister, och var nog i sin samtid den internationellt mest namnkunnige bland dem. För många framstod han som något kärv och otillgänglig, och han kunde utveckla starka antipatier mot sina motståndare. I vänners krets var han emellertid högt uppskattad, humoristisk och sällskaplig. I synnerhet trivdes han, under ordensnamnet Is-Kalle, i Samfundet SHT där hans spirituella och formfulländade tillfällighetspoesi skördade triumfer. S namn lever kvar bl a genom ett flertal växtsläkten som uppkallats efter honom, genom den gata med hans namn som löper utmed Gbgs botaniska trädgård och genom årliga Skottsbergföreläsningar.

Syster till S var konstnärinnan Lydia Mathilda Petronella S (1877–1948). Lydia S var elev vid Tekniska skolan i Sthlm och genomgick 1896-99 dess högre konstindustriella skola. 1900-03 studerade hon vid FrKA och for som stipendiat på studieresa till Danmark, Tyskland, England och Frankrike. Även senare besökte Lydia S utlandet och vistades bl a i Munchen i början av 1910-talet. Hon gjorde sin mest uppmärksammade insats inom bokkonsten och var en av bokförlaget Wahlström & Widstrands mest anlitade tecknare; mycket tack vare henne ansågs förlaget ha så "vackra utstyrslar". Flera författare ville ha sina arbeten utgivna genom Wahlström & Widstrand just för dessa omslags skull, i synnerhet de jugendinspirerade. Lydia S lämnade senare jugendstilen och gav gärna sina bokomslag en nordisk prägel. Hon ägde god förmåga att teckna i det lilla formatet, vilket visades bl a i originella exlibris och i de medaljongformade illustrationerna till K-E Forsslunds Till fjälls. Hon vann 1913 SvD:s affischpristävlan.

Dotter till S var Brita S Åhman (1910-1993), född i Uppsala och uppväxt i Gbg. Hon disputerade 1940 i statsvetenskap på en avhandling om den österrikiska parlamentarismen, en studie som länge ansågs höra till de bästa i ämnet, och blev därmed den första kvinnliga fil doktorn inom disciplinen. 1946–48 förestod hon Utrikespolitiska institutet i Sthlm, dit hon rekryterats av prof Herbert Tingsten, och i 25 år var hon sakkunnig och ledamot av den sv delegationen till FN:s generalförsamling. Där gjorde hon bl a en medlande insats då Fidji skulle frigöras från England. Brita S var också översättare från tyska och översatte bl a Joseph Goebbels dagböcker och polisförhören med Adolf Eichmann. Hon var gift med Sven Åhman (1907–93), DN:s New York-korrespondent under 25 år.

Författare

Bengt Jonsell



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Carl S:s arkiv är delat mellan Centrum för vetenskapshistoria, VA (dagböcker, ms, korrespondens, räkenskaper m m) o GUB (bl a brev); klippböcker i RA. - Brev från S i GUB (bl a till J Vising o många till H Söderhjelm), KB (bl a till W Forsstrand), LUB (bl a till B Hildebrand o H Weimarck samt många till S Murbeck), RA (till S Hedin o många till O Nordenskjöld), UUB (bl a till C Annerstedt, WArnell, C Fries, I Holmgren, M Hulth o I Ortendahl samt många till O Dahlgren o N Hylander) o i Centrum för vetenskapshist, VA (bl a till E Lönnberg, V Witt-rock o A Hamberg samt många till Y Sjöstedt o G Samuelsson).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Einige blutenbiologische Beobacht-ungen im arktischen Teil von schwedisch Lappland 1900. Sthlm 1901. 16 s, Taf. I-II. (VAH, Bihang, bd 27, afd 3 [Botanik ...], n:o 2; även Meddelanden från Stockholms högskola, [bd 8,] n:o 210.) - Zur Kennt-nis der Vegetation der Insel Oesel. Sthlm 1901. 97 s, 1 karta. (Tills med T Vestergren; ibid, 27: 3: 7.) - Die Malpighiaceen des Regnellschen Herbars. Sthlm 1902. 4:o. 41 s, Tafl. 1-8. (VAH, [N F,] bd 35, n:o 6.) -[Kapitel 22-27 o 30] ([Bibliotek för resebeskrifning-ar, 35: 2.] O Nordenskjöld m fl, Antarctic: två år bland Sydpolens isar, d 2, Sthlm 1904, s 398-496, 521-526; övers: .Antarctic", zweijahre in Schnee und Eis am Südpol, Bd 2, Berlin 1904, s 295-370, 385-387; Viaje al Polo sur, expediciön sueca å bordo del "Antartico", T 2, Barcelona 1905, s 449-558, 585-590; Antarctica or Two years amongst the ice of the South Pole, London (även New York & London) 1905, s 521-568, 578-583, [ny utg] 1977; Kjizni toéni, dva roky ve sni-hu a ledu, d 2, Praha 1909, s 271-338, 353-356; ngt förk: Au pöle antarctique, Paris [1905], s 313-364). -Feuerländische Bluten. Einige Aufzeichnungen und Beobachtungen. [Rubr.] Sdrlm 1905. 4:o. 75 s. ([Omsl:] Wissenschaftliche Ergebnisse der schwedischen Sudpolar-Expedition 1901-1903 ... hrsg durch O Nordenskjöld, Bd 4 [Botanik], Lieferung 2 [ingår i Abteilung 1, 1905-08]). - Die Gefässpflanzen Sudge-orgiens. [Rubr.] Sthlm 1905. 4:o. 12 s, Taf. 1-2, 1 karta. (Ibid, 4: 3 .) - Zur Flora des Feuerlandes. Flo-ristische Beobachtungen uber Gefässpflanzen gesam-melt in den Jahren 1902 und 1903. [Rubr.] Sthlm 1906. 41 s, Taf. 1-2, 1 karta. (Ibid, 4: 4 .) - Vegetationsbilder aus Feuerland, von den Falkland-Inseln und von Sitdgeorgien. [Rubr.] Qena 1906.] 4:o. (10) s, Tafel 13-24. (Vegetationsbilder [hrsg v G. Karsten und H. Schenck,] Reihe 4,Jena 19[06-]07, H 3/4.) -Observations on the vegetation of the Antarctic Sea (Botaniska studier tillägnade F. R. Kjellman, Upps 1906, 4:o, s 245-264, Taf. VII-IX, 1 karta). - Zur Kenntnis der subantarktischen und antarktischen Meeresalgen. [Omsl.] 1. Phaeophyceen. [Rubr.] Sthlm 1907. 4:o. 172 s, Taf. 1-10, 1 karta. (Wissenschaftliche Ergebnisse 4: 6 [i Abt 1].) Även med ti-telbl: Zur ... Phaeopyceen. Inaug.-Diss. [UU.]) -Pflanzenphysiognomische Beobachtungen aus dem Feuerlande. [Rubr.] Sthlm 1909 [omsl]. 4:o. 63 s, 2 pl-bl, 1 karta. (Ibid, 4: 9 [i Abt 2, 1908-19].) - Studien uber das Pflanzenleben der Falklandinseln, [Rubr.] Sthlm 1909. 58 s. (Ibid, 4: 10 .) - Båtfärder och vildmarksridter; minnen från en forskningsfärd genom Patagonien och Eldslandet. Sthlm 1909. XVI, 374 s, 1 pl-bl, 3 kartor. - Ubersicht uber die wichtig-sten Pflanzenformationen Sudamerikas s. von 41°, ih-re geographische Verbreitung und Beziehungen zum Klima. Upps ... 1910. 4:o. 28 s, 1 karta. (VAH, 46: 3. Botanische Ergebnisse der schwedischen Expedition nach Patagonien und dem Feuerlande 1907-1909,1.) - Vegetationsbilder von den Juan Fernandez-Inseln. [Rubr.] [Jena 1910.] 4:o. (14) s, Taf. 7-12. (Vegetationsbilder R8,19[10-] 11, H 2.) -Have we any evi-dences of post-glacial climatic changes in Patagonia or Tierra del Fuego? (Die Veränderungen des Klimas seit dem Maximum der letzten Eiszelt, eine Samm-lung von Berichten ... hrsg von dem Exekutivkomitee des 11. internationalen Geologenkongresses Sthlm 1910, 4:o, s 451-453). - Beobachtungen flber einige Meeresalgen aus der Gegend von Tvärminne im süd-westlichen Finnland. Hfors 1911. 18 s. (ActaSocietads pro fauna et flora Fennica, 34,n:o 11.) -Thewilds of Patagonia. A narrative of the Swedish expedition to Patagonia, Tierra del Fuego and the Falkland Islands in 1907-1909. London 1911. XIX, 336 s, 1 portr, 33 pl-bl, 3 kartor. - The vegetation in South Georgia. [Rubr.] Sthlm 1912 [omsl], 4:o. 36 s, Pl. 1-6,1 karta. (Wissenschaftliche Ergebnisse 4:12 [i Abt 2].) - Einige Bemerkungen fiber die Vegetationsverhältnisse des Graham-Landes. [Rubr.] Sthlm 1912 [omsl]. 4:o. 16 s, Taf. 1-3. (Ibid, 4: 13 .) Övers: Algunas ob-servaciones sobre las condiciones de la vegetaciön en la Tierra de Graham, Buenos Aires 1950, IV, 18 s, 3 pl-bl (Biblioteca argentina de ciencias naturales, n° 2.) -Huvuddragen av den klimadska växtgeografien. Upps 1912. 20 s. (Sommarkurserna i Uppsala 1912. Grundlinjer till föreläsningar.) - Excursion A 6. Quartärgeo-logische und morphologische Erscheinungen in Jämtland und Ångermanland... Excursion A 8. Tekto-nik und Erupdve in Norrland. Eisenerzvorkommnisse in Lappland (Compte rendu de la XI:e session du Congrés géologique international (Stockholm 1910), Fasc 1/2, Sthlm 1912, s 1271-76). - Einige Beobachtungen uber das Bluhen bei Potamogeton. Hfors 1913.14 s. (Acta Societatis pro fauna et flora Fennica, 37: 5.) - A botanical survey of the Falkland Islands. Upps... 1913. 4:o. 129 s, 1 karta, Pl. 1-14. (VAH, 50: 3. Botanische Ergebnisse 3.) - Morphologische und embryologische Studien fiber die Myzodendraceen. Upps... 1913. 4:o. 34 s,Taf. 1. (Ibid, 51: 4.) - Studien fiber die Vegetation der Juan Fernandez-Inseln. Upps ... 1914. 4:o. 73 s, Taf. 1-7. (Ibid, 51: 9. Botanische Ergebnisse 4.) - Myzodendraceae. Leipzig & Berlin 1914. 16 s. (Das Pflanzenreich ... hrsg von A. Engler, rV, 68 [omsl:] H 62.) - Om studiet av botanik. Handledning för självstudier. Utg av Tidskrift f. det sv. folkbildningsarbetet. Sthlm 1915. 40 s. (Tills med R Sernander.) - Notes on Pacific coast algae, 1. Pylaiella Postelsiae n. sp., a new type in the genus Pylaiella (University of California publications in botany, vol 6. 1914-1919, Berkeley, California, u å, s 153-164, Plate 17-19 [= no. 6, 1915]). - Die Vegetationsverhältnisse längs der Cordillera de los Andes s. von 41° s. Br. Ein Beitrag zur Kenntnis der Vegetation in Chiloé, Westpatagonien, dem andinen Patagonien und Feuer-land. Upps 1916. 4:o. 366 s, Taf. 1-23. (VAH, 56: 5. Botanische Ergebnisse 5.) - Till Robinson-ön och världens ände. Sthlm 1918. 208 s, 20 pl-bl, 2 kartor. -Göteborgs botaniska trädgård. Kort handledn för besökare av naturparken. Gbg 1919.10 s, 1 karta. [2. tillök uppl:] ... trädgård. Handledning ... 1926. 32 s, 1 karta. - Zur Kenntnis der subantarktischen und ant-arkdschen Meeresalgen, 2. Rhodophyceen. Sthlm 1919 [omsl].4:o. 88 s,Taf. 1. (Tillsmed H.Kylin; Wissenschaftliche Ergebnisse 4: 15 [i Abt 2].) - Notes on a visit to Easter Island (The natural history of Juan Fernandez and Easter Island, ed by C S, vol 1, Upps 1920-56,4:o, s 1-20,7 pl-bl [= part 1 (omsl), 1920]). -The Pteridophyta of the Juan Fernandez Islands / The ferns of Easter Island (ibid, 2. Botany, Upps 1920-53, s 1-46 o Plate 1-5, s 47-53 [i p 1,1920]; tills med Carl Christensen). - Marine algae 1. Phaeophy-ceae. Sthlm 1921. 4:o. 56 s. (VAH, 61: 11. Botanische Ergebnisse 8.) - En botanisk exkursion i mellersta Chile (Linnaea. Jubileumsskrift 1851-1921, Sthlm 1921, 4:o, s 11-15). - The phanerogams of Easter Island (The natural history of Juan Fernandez and Easter Island, 2, 1920-53, s 61-84, Plate 6-8, [i p 2, 1922]). - The phanerogams of the Juan Fernandez Islands (ibid, s 95-240, Plate 10-20 ). - Notes on Pacific coast algae, 2. On the California "Delesseria quercifolia" (University of California publications 7. 1916-1922, Berkeleyu å, s 427-436, Plate 60 [= no. 12, 1922]). - Marine algae 2. Rhodophyceae. Sthlm 1923. 4:o. 70 s. (VAH, 63: 8. Botanische Ergebnisse 9.) - Göteborgstraktens växtvärld (Skrifter utg till Göteborgs stads trehundraårsjubileum 2. O Nordenskjöld m fl, Göteborgstraktens natur, Gbg 1923, 4:o, s 289-332). - Zur Gefässpflanzenflora Westpatagoniens. Gbg 1924. 29 s. [WSH, F 4, [bd] 28: 3.] - Notes on the old Indian necropolis of Arica (Meddelanden från Geografiska föreningen i Göteborg, 3, 1924, Gbg, s 27-78, 8 pl-bl). -Juan Fernandez and Hawaii. A phytogeographical discussion. Honolulu, Hawaii, 1925. 4:o. 47 s. (Bernice P. Bishop museum, Bulletin 16.) - Einige Bemerkungen uber die alpinen Gefäss-pflanzen von Masafuera (Juan Fernandez-Inseln) (Veröffentlichungen des Geobotanischen Insdtutes Riibel in Zurich, H 3. Festschrift Carl Schröter, Zurich 1925, s 87-96). - Die Gegend von Göteborg (Vierte internadonale Pflanzengeographische Exkursion (I. P. E.); durch Skandinavien Juli-August 1925. Allge-meiner Exkursionsfuhrer fur die schwedischen Ex-kursionsteile, redigiert von G. E. Du Rietz und H. Osvald, Upps 1925, s 37-45). - Minnestal hållna i Göteborgs K. vetenskaps- och vitterhets-samhälle å dess högtidsdagar 1924-1927. Gbg 1927. 40 s, 3 pl-bl. (W-SH, 4: 32: 6.) - Artemisia, Scaevola, Santalum, and Vaccinium of Hawaii. Honolulu 1927. 4:o. 89 s, 4 pl-bl, (Bernice P. Bishop museum, Bulletin 43.) - Vårväxter (Hjalmar Wijk den 10 mars av vänner vid Göteborgs museer, Gbg 1927, 4:o, s 67-70, 1 pl-bl). - Ur sippornas levnadshistoria (Naturens liv i ord och bild ... red: L. A. Jägerskiöld o Torsten Pehrson, d 1/2, Sthlm 1928, 4:o, s 515-527, 1 pl-bl). - Uttalande (A Palmgren, Besättandet af den fasta professuren i botanik vid Helsingfors universitet år 1928, Några synpunkter Hfors 1928, [omsl,] s 32-34). - The vegetation of Easter Island / Pollinationsbiologie und Sa-menverbreitung auf den Juan Fernandez-Inseln (The natural history of Juan Fernandez and Easter Island, vol 2, Upps 1920-53, s 487-502 o Plate 28-33 resp s 503-547 [i p 4, 1928]). - Professorerna H. Kylin och O. Rosenberg som sakkunniga i systematisk botanik och växtgeografi. En granskning. Gbg 1929. 62 s. -Några upplysningar i anledning av prof. N. Svedelius' inlägg i frågan om den lediga botanikprofessuren i Uppsala samt ett svar till prof. H. Kylin. Gbg 1929. 22 s. - Besvär över Större akademiska konsistoriets förslag till återbesättande av den lediga professuren i botanik och praktisk ekonomi vid Uppsala universitet, ingivna. Gbg 1929. 37 s. - Plant communities of the Juan Fernandez Islands (Proceedings of the International congress of plant sciences, Ithaca, New York, August 16-23, 1926, vol 1, Menasha, Wisc, 1929, s 565-574). - Slutpåminnelser angående Större akademiska konsistoriets i Uppsala förslag till besättande av den lediga professuren i botanik och praktisk ekonomi. Gbg 1930. 48 s. [Bilaga:] Två konsistorieprotokoll illustrerande det akademiska befordringsväsendet... 1930. 38 s. - Bildförklaringar (K Blossfeldt, Konstformer i naturen: 120 helsidesplanscher, Sthlm 1930, 4:o, s IX-XIV). - The flora of the high Hawaiian vol-canoes (Fifth international botanical congress Cambridge, 16-23 August, 1930, Abstracts of Communications, Cambridge 1930, s 47-52, o Report of proceedings, 1931, s 91-97). - En märkvärdig öflora. Några funderingar över Juan Fernandez-öarnas växtvärld (Naturens liv i ord och bildN F, d 1/2, Sthlm 1931, 4:o, s 773-790). - Botaniska trädgården / Göteborgsnaturen (Sverigeböckerna 2. Svenska turistföreningen: En bok om Göteborg, Sthlm 1931, s 116-119). -Foreword (R & K Barrett, A yankee in Patagonia: Edward Chace Cambridge 1931, s [VII-IX]). - Ha-waii-öarna. Sthlm 1932. 61 s. (Från kunskapens fält, 13.) Övers: Las islas Hawaii, Barcelona 1941, 71 s (Co-lecciön Estudio de conocimientos generales, [omsl:] 1). - Minnestal hållna ... 1928-1932. Gbg 1932. 101 s, 4 pl-bl. (WSH, Bihang, årg 50, [1931,] Bilaga 1.) -Juan Fernandez-öarnas växtsamhällen (Memoranda So-cietatis pro fauna et flora Fennica, 7, 1930-1931, Hfors, s 248-254). - Astelia and Pipturus of Hawaii. Honolulu 1934. 4:o. II, 77 s, 19 pl-bl. (Bernice P. Bishop museum, Bulletin 117.) - Studies in the genus Astelia Banks et Solander. Sthlm 1934. 4:o. 106 s, Pl I-XXrV..(VAH, Serie 3: 14: 2.) - [De heterotrofa växterna:] Symbiosen i näringsupptagandets tjänst / Lavarna - dubbelorganismer / De parasitiska blomväxterna (Växternas liv, populärvetenskaplig bandbok... Under red av C S, bd 2, Sthlm 1934, 4:o, s 204-222, 222-228, 231-267, 6 pl-bl; tills med E Söderberg). - Endofytiska alger hos andra växter (ibid, s 228-230). — Symbios mellan djur och växter (ibid, s 290-311, 1 pl-bl; tills med E Söderberg). - Le peuple-ment des iles pacifiques du Chili (Société de biogéo-graphie, [Mémoires,] 4. Contribution å 1'étude du peuplement zoologique et botanique des iles du Paci- fique, Paris 1934, s 271-280). - Dahls blomma. Några anteckningar om Dahliakultur o Dahliakult i U. S. A. (Trädgårdsodlingen i Sverige, hyllningsskrift tillägnad Carl G. DahlSthlm 1935, s 262-268). - Myzo-dendraceae (Die natörlichen Planzenfamilien 2., stark vermehrte und verbesserte Aufl hrsg von A Eng-ler (f) ... H. Harms, Bd 16 b, Leipzig 1935, s 92-97). -Från ett gästspel i U. S. A. (En bok tillägnad Torgny Segerstedt Gbg 1936, s 219-239). -Juan Fernandez-öarnas hafsalgflora (Nordiska (19. skandinaviska) naturforskarmötet i Helsingfors den 11-15 augusti 1936 [även finsk titel], Hfors 1936, s 473). -Antarctic plants in Polynesia (Essays in geobotany in honor of William Albert SetchellBerkeley 1936, s 291-311).

- Die Flora der Desventuradas-Inseln (San Felix und San Ambrosio) nach den Sammlungen F. Johows und mit Einfügung seiner hinterlassenen Schriften hrsg und ergänzt. Gbg 1937. 87 s. (WSH, F 5, Ser. B [Matematiska o naturvetensk skrifter], bd 5: 6.) Overs: Flora de las islas de San Felix y San Ambrosio (Boledn del Museo nacional de historia natural, vol 24, Santiago de Chile 1949, s 1-64, 1 karta). - Minnestal hållna ... 1933-1937. Gbg 1937. 99 s, 4 pl-bl. (WSH, Bihang, 55, 1936, Bilaga.) - Växtgeografi (fytogeografi) (Svensk uppslagsbok, bd 30, Malmö 1937, 4:o, sp 325-334, sign C. S-g; omtr 1938). - Liliaceae of South-eastern Polynesia (Bernice P. Bishop museum of Poly-nesian ethnology and natural history, Occasional papers, vol 13, Honolulu 19[37-]38, s 233-244). - Erica-ceae and Santalaceae of Southeastern Polynesia (ibid, 14, 19[38-]40, s 31-43). - Från Donaus delta (Folkskolans läsebok, Geografi, d 2. Europa (utom Sverige), Sthlm 1939, s 243-249). - Medelhavets Spanien (ibid, s 283-290). - Föredrag 20 oktober kl 13-13.25. Kolonialväxter: Bananen (Skolradions programhäften, nr 50. Hösten 1939, Sthlm 1939, s 37 f; enl uppg omtr i reklambl för Fyffes från Banankompaniet s å, 4 s). — Översikt av växtriket (Växternas liv ... under red av C S, bd 5, Sthlm 1940, 4:o, s 137-735, 102 pl-bl). -Communities of marine algae in Subantarctic and Antarctic waters. Sthlm 1941. 92 s, Pl I—III. (VAH, 3: 19: 4.) - Vägledning för besökare av Göteborgs botaniska trädgård. Gbg 1941. 18 s, 2 kartor. - Plant succession on recent lava flows in the island of Hawaii. Gbg 1941. 32 s, 5 pl-bl. (WSH, F 6, Ser B: bd 1 [1943]: 8.) - Marine algal communities of the Juan Fernandez Island, with remarks on the composition of the flora (The natural history of Juan Fernandez and Easter Island, ed by C S, vol 2, Upps 19 [20-] 53, s 671-696 o Plate 54 [1941, i p 5, 1943]). - Additional remarks to "Marine algal..." (ibid, s 761 f [1943, d:o]).

- Med flyg över kontinenter och världshav. Sthlm 1942. 62 s. (Från kunskapens fält, 22.) - Över professor Otto Pettersson ... minnesteckning (WS: Minnestal ... Serie från 1938, n:o 1. Minnestal hållna ... 1938-1942 av J. Viktor Johansson, Gbg 19[38-]42, s 123-129, 1 pl-bl [i avsnittet Minnestal 1942, s 117-145, även utg utan pl-bl som bilaga till WSH, Bihang, 61, 1942]; även sep, 7 s, 1 pl-bl: O P, minnestal ... 24 jan 1942). - Samfundet S. H. T. Filiallogen Heimdalls historia 1918-1943. Gbg 1944. 199 s. (Anon, tills med Hugo Andersson; föret undert: Iskalle o Alchemia- des.) - On the flower dimorphism in Hawaiian Rubia-ceae. [Rubr.] Sthlm 1944. 28 s. (VA, Arkiv för botanik, [Ser. 1,] bd 31 A, n:o 4.) - The flower of Canthium. [Rubr.] Sthlm 1945. 12 s. (Ibid, 32 A: 5.) - Botanisten Rutger Sernander (Södermanlands-Nerikes nation, Majhälsning till landsmännen, 18, Upps 1945, s 19-23). - The Juan Fernandez and Desventuradas Islands (A new series of plant science book, ed by F Ver-doorn, vol 16. Plants and plant science in Latin America, Waltham, Mass., 1945, s 150-153). - The Falkland Islands (ibid, s 315-318). - Över ... professor Rutger Sernander ... minnesteckning (WS: Minnestal 2. Minnestal hållna ... 1943-1947, avj. VJ, Gbg 19[43-]47, Gbg 1947(utg 1948), s 67-76 [i Minnestal 1945, s 59-84, även utg som bilaga ull WSH, Bihang, 64, 1945]; även sep, 10 s; R S, minnestal ... 1945). -Över professor L. A. Jägerskiöld ... minnesteckning (ibid, s 116-130, 1 pl-bl [i Minnestal 1946, s 85-130, utan pl-bl först utg som bilaga till WSH, Bihang, 65, 1946]; även sep, 14 s, 1 pl-bl; L. A. J, minnestal ... 1946). - Förord (A Fredenholm, Sångoffer i öknen, dikter, Sthlm 1946, s 7-9). - Hjalmar Wijk 1877 10/3 1947. Gbg 1947. 7 s. [Anon verser.] - Botaniska trädgården i Göteborg. En återblick o ett framtidsperspektiv. Gbg 1947. 29 s, 4 pl-bl. (GHÅ, [bd] 53,1947, 2. Även: Inbjudning till Göteborgs högskolas filosofie doktorspromotion ... 1947, utfärdad av C S Bifogad skrift.) - Över professor Svante Murbeck ... minnesteckning (WS: Minnestal2,19[43-]47, s 135-142 [i Minnestal 1947, s 131-153, även utg som bilaga till WSH, Bihang, 66, 1947]; även sep, 7 s: S M, minnestal ... 1947). - Påjavanska landsvägar (Folkskolans läsebok, Geografi, 3. De främmande världsdelarna, Sthlm 1947, s 62-71). - CTH och Flora (Boken om CTH, red av R Holmström, Sthlm 1947, 4:o, s 29-40, 1 pl-bl; om Carl Torsten Holmström). - Göteborgs parker och planteringar (Svenska stadsmonografier, under red av P Harnesk, [31.] Göteborg, Gbg 1948, 4:o, s 581-620). - Philhydraceae (Flora Malesiana, Ser 1. Spermatophyta, vol 4, Djakarta 1948-54, s 5-7). -Till styrelsen för Göteborgs högskola (Sakkunnigutlåtanden rörande laboratorsbefattningen i marin botanik vid Göteborgs högskola 1949, u o [1949], 4:o [duplic maskinskr], bl 7 f, med tillägg [1950], 4 bl, undert). - [Tal dll pristagarna ...] (Les Prix Nobel en 1949, Sthlm 1950, 4:o, s 43-47 [i Le banquet Nobel 1949]). - Över professor emeritus Harald Kylin ... minnesteckning (WS: Minnestal3. Minnestal hållna ... 1948-1952 avj. VJ, Gbg 19[48-]52, s 97-103 [i Minnestal 1950, s 77-109, även utg som bilaga till WSH, Bihang, 69, 1950]; även sep, 7 s: H K, minnestal ... 1950). - Pehr Kalm. Levnadsteckning (VA, Levnadsteckningar över ... ledamöter, Bd 8, Sthlm 1949-1954, s 219-503 [= 139, 1951], o sep, 295 s; utvidgad version av art i VAÄ 1960). - A supplement to the pteridophytes and phanerogams of Juan Fernandez and Easter Island (Nos. 1, 2, 5 and 7) (The natural history of Juan Fernandez and Easter Island, ed C S, vol 2, Upps 1920-53, s 783-792 o Plate 55-57 [1951, i p 6, 19(51-)53]). - Särö (Natur i Halland. Under red av C S o K Curry-Lindahl, Sthlm 1952, 4:o, s 348-367). - På Masafueras högsta tinnar (Min bästa resa. Under red av Prins Wilhelm, Sthlm 1952, s 259-270,1 pl-bl). - Adopterad landsman (Söderman-lands-Nerikes nadon, Majhälsning till landsmännen, 25. Jubileumsnr, Upps 1952, s 67-70). - Över ... forskningsresanden Sven Hedin ... minnesteckning (WS: Minnestal.... 4. Minnestal hållna ... 1953-1957 avj. V J, Gbg 19[53-]57, s 1-16,1 pl-bl [i Minnestal/Årshögtiden 1953, s 1-33, även utg utan pl-bl som bilaga till WSH, Bihang 72, 1953]; även sep, 16 s: Sven H, minnestal ... 1953). - The vegetation of the Juan Fernandez Islands (The natural history ofjuan Fernandez 2,1920-53, s 793-960 o 30 pl-bl (Plate 58-116) [1953, i p 6]). - [Tal] (Proceedings of the Seventh international botanical congress Stockholm July 12-20 1950, Sthlm & Waltham, Mass, 1954, 4:o, s 27-32, 76 f). - A geographical sketch of the Juan Fernandez Islands (The natural history ofjuan Fernandez and Easter Island..., 1,1920-56, s 89-192 [ip2,1954]). - Notes on Oreobolus in the Hawaiian Islands (Archivum Socie-tatis zoologicae botanicae Fennicae 'Vanamo' [även finsk titel], 9, Suppl. In honorem professoris MaunoJ. Kotilainen Hfors 1955, s 335-337). - On Scirpus nodosus Rottb. [Rubr.] [Hfors] 1955. 8 s, 1 pl-bl. (Acta Soc[ietatis] pro fauna et flora Fenn[ica], 72 [Liber honorarius quem professori Alvar Palmgren ... Socle-tas ... dedicavit, Hfors], 1955, n:o 20.) - Derivation of the flora and fauna ofjuan Fernandez and Easter Island (The natural history ofjuan Fernandez and Easter Island, ed by C S, 1,1920-56, s 193-438, 1 karta [= p 3, 1956]). - Kungl. svenska vetenskapsakademien. Personförteckningar 1916-1955. Sthlm 1957. IX, 123 s. - Linné, Kalm et 1'étude de la flore nord-améri-caine au XVIIIe siècle (Colloques internationaux du Centre national de la recherche scientifique, 63. Les botanistes francais en Amérique du Nord avant 1850, Paris 11-14 septembre 1856, Paris 1957, s 179-187). -Över ... lektor Rikard Sterner ... minnesteckning (WS: Minnestal4,19[53-]57, s 122-130,1 pl-bl [i Årshögtiden 1957, s 1-130, även utg utan pl-bl som bilaga dll WSH, Bihang 76,1957]; även sep, 8 s, 1 pl-bl: R S, minnestal ... 1957). - Över ... docenten Fredrik Hård av Segerstad .... minnesteckning (ibid, 5. Minnestal ... 5. Minnestal hållna ... 1958-1964 av J. VJ, Gbg 19 [58-] 65, s 10-20,1 pl-bl [i Årshögtiden 1958, s 1-24, även utg utan pl-bl som bilaga till WSH, Bihang 77,1958]; även sep, 10 s, 1 pl-bl: F H av S, minnestal... 1958). - Bohusläns högre flora (Natur i Bohuslän, under red av C S o KCurry-LindahlUpps 1959, 4:o, s 81-106). - Recent algological work in the Antarctic (Third international seaweed symposium, Galway 1958, Abstracts, Galway [1958], s 36 f). - Prologo (C Munoz Pizarro, Sinopsis de la flora chilena, Santiago 1959,4:o, s 11, 2. ed 1966). - Opera selecta Iscalleana, edita ab aeterne fulgentis & clare radiantis Societatis SHT ... ad celebrandum LXXX:um diem natalem ei-us. Gbg 1960. 95 s, 2 portr. - In memoriam: Johan Gunnar Andersson (Södermanlands-Nerikes nation, Majhälsning till landsmännen, 32-40, [Upps, tr] Tierp 1959-67, s 158 f [1961]). -Nils Eberhard Svedeli-us 1873-1960 (Biographical memoirs of fellows of the Royal Society, vol 7, London 1961, s 295-312, 1 pl-bl). - Över professor emeritus Gösta Bodman ... minnes- teckning (WS: Minnestal5,19[58-]65, s 112-117, 1 pl-bl [i Årshögtiden 1961, s 83-117, även utg utan pl-bl som bilaga till WSH, Bihang 80, 1961]; även sep, 6 s, 1 pl-bl: G B, minnestal ... 1961). - Antarctic phycology (Actualités scientifiques et industrielies, 1312. Premier symposium organise par le S. C. A. R. [Scientific committee on Antarctic research]: Biolo-gie antarctique Paris 2-8 septembre 1962, Comptes--rendus. Paris 1964, s 147-154).-The genus Wikstroe-mia Endl. in die Hawaiian Islands. Gbg 1972. 166 s. (Acta regiae Societatis scientiarum et literarum Go-thoburgensis, Botanica, 1.) - Ett 90-tal bidr på vers o prosa (undert: Is-Kalle/Iskalle) i Tal och kväden i samfundets. H.T., 1910-16,1918-34,1936-48,1950-55, 1957-62, Upps; medverkat i: Pan-Pacific science congress, 3, Tokyo 1926, Proceedings [Tokyo] 1928, Pacific science congress, 4, Java 1929, Abstracts 1929 o Proceedings 1930, Batavia-Bandoeng, 5, Canada 1933, Abstracts 1933 o Proceedings, vol 1 o 4, 1934, Toronto, 6, California 1939, Proceedings, 4, Berkeley & Los Angeles 1940, 7, New Zealand 1949, Proceedings, abstracts, 1 o 4-5, Wellington 1951, 1953, 8, Quezon City, Philippines, Abstracts 1953 o Proceedings, 4 o 6, 1957, 1961, ibid, 9, Bangkok 1947, Abstracts 1957 o Proceedings, 4, 1962, ibid; vidare: Reports of the Princeton University expeditions to Patagonia 1896-1899, vol 8. Botany, Suppl: Revision of flora Patagonica by G Macloskie & P Dusen, with further notes by C S, Princeton, N. J., & Stuttgart 1914, 4:o; L Beckman & Å Ohlmarks, Vår väg genom världen: de geogr upptäcktsfärdernas hist, d 1-3, Sthlm 1947-51 (vetenskaplig medarb ulls med O Wieselgren); E J Werner, En gyllene bok om våt jord, Sthlm 1953 (text-granskn o vetensk medverkan), [ny utg] 1954; artiklar i Nordisk familjebok, 3. ... uppl, bd 4, 8-17, 19-20, 22-23, Sthlm 1925-37; bidrag i: VA: Öfversigt af... förhandlingar, 1900, Sthlm, Botaniska notiser, 1900, 1902-03,1905,1915-16,1939,1943,1950, Lund, The Geographical journal, 1902, 1904, 1908, London, Bo-letin del Instituto geogråfico argentino, 1903, Buenos Aires, Vintersol, illustr kalender, 1905, 1907, Sthlm 1904-06, Ymer, 1905, 1908, 1910, 1917, 1921, 1924, 1940, 1951,1958, Sthlm, Fauna och flora, 1906,1915, 1918, 1940, Upps, Svensk botanisk tidskrift, 1907, 1910-12, 1914, 1916, 1920-21, 1928, 1936, 1941, 1943, 1945, 1951-52, 1954, 1956-58, 1960, 1962, 1964, Sthlm (även notiser), The Falkland Islands Ma-gazine and Church papers, vol 19, 1908, Stanley, Populär naturvetenskaplig revy, 1911-14, Sthlm, Botanische Jahrbucher Bd 48, 1912, 50, 1913, 54, 1916, 65, 1932, Leipzig, Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet, 1912, 1916, 1922, Sthlm, 4:o (även recensioner), American anthropologist, 1913,1915, Me-nasha, Wis.,The Plant world, 1915, Baltimore, (Peter-manns) Mitteilungen aus Justus Perthes' Geographi-scher Anstalt 1917-18, Gotha, 4:o (även rec), Revista de la Universidad de Cördoba (Argentina), 1917, Cördoba, The Geographical review, 1918, New York, Geografisk Tidskrift, Bd 25,1919-20, Khvn, 4:o, Scouten, 1919, Sthlm, 4:o, Finsk tidskrift, T 88, Hfors 1920, Sveriges natur, 1920, 1927, 1930, Sthlm, Viola, illustr notis- o annonsbl för trädgården 1920, nr 3 A, ... tidn för trädgårdsodlingen i Sverige, 1932, nr 26, Sthlm, Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar, 1920-49, Gbg (Årsberättelser för Botaniska trädgården i Göteborg, 1919-48), Revista chilena de historia natural, 1921, Valparaiso/Santiago, Nordisk tidskrift... utg av Letterstedtska fören, 1922, Sthlm, 4:o, Lustgården, årsskr för Fören för dendrologi o parkvård, 1923-24, 1927, 1930,1933-34,1942, Svalöv, Meddelanden från Göteborgs botaniska trädgård, 1924, 1925/26, 1927-31, 1933-35, 1937/38, 1939/40, 1942/44, 1944/46, 1948/50, Gbg, Geografiska annaler, 1924, Sthlm, 4:o, WSH, Bihang från 1924 (anon redogörelser för WS' förhandlingar m m), Natura, organ för fören Natura, Högre latinlärov, Göteborg, 1926, Gbg (sign C. S-g), Vecko-journalen, 1926, Sthlm, 4:o, nr 26, Hvar 8 Dag, 1927-28, Gbg, 4:o, Svensk geografisk årsbok, 1928, Lund, Allmän svensk trädgårdstidning, 1929, 1932, Sthlm, 4:o, Jorden runt, 1930, 1932, 1934-35, 1938, Sthlm, 4:o, Ergo, tidn för Uppsala studenter, 1931, Upps, 4:o, Berichte der Deutschen botanischen Gesellschaft, 1931, 1958, Berlin 1932-58, VAÅ, 1932, 1950, Sthlm 1932-51, Bulletin dujardin botanique Serie 3, vol 13, 1933, Buitenzorg, Royal botanic gardens, Kew, Bulletin of miscellaneous information, 1934, London, Tropical woods, 1934, [New Haven,] (rec), Revista chilena de historia y geografia, 1935, Santiago de Chile, Ecology, 1935, Durham, N. C, The Botanical magazine, 1937, Tokyo, Brittonia, vol 2, New York, N. Y., 1937, Lilloa, revista de botånica del Instituto "Miguel Lillo", vol 1, 1937, 18, 1949, Tucu-man, Transactions of the Royal Society of New Zea-land, vol 67, 1937, Dunedin, Journal of the New Zea-land Institute of horticulture, vol 8,1938, Wellington, Nordisk familjeboks månadskrönika, 1938-39, Sdilm, 4:o, Proceedings of the Linnean society of London, Session 150-151, 1937/38-1938/39, London 1938-39, Röster i radio, 1939, Sthlm, 4:o, nr 14, Foto, tidskr för foto o film, 1940, Sthlm, 4:o, Det Kgl. norske vi-denskabers selskabs förhandlingen 1939, Trondheim 1940, Revista universitaria, Universidad catölica de Chile, 1940, 1954, Santiago, Chronica botanica, vol 7, 1942/43, Waltham, Mass., 1942, Bygd och natur, tidskr 1942, Sthlm, Svenska turistföreningens tidning, 1942, Sthlm, 4:o, Göteborgs museum, Årstryck, 1943, Gbg, 4:o, Allsvensk samling, 1943, 1949-50, Gbg, 4:o, Dopparedagen, 1943, 1948, 1951, 1953, 1956, 1958, Sthlm, 4:o, Journal of the Arnold Arboretum, vol 27, 1946, Jamaica Plain, Mass., Natio Smolandica, 1947, Upps, The New phytologist, 1947, Cambridge (rec), Boletin del Museo nacional de historia natural, 1949, Santiago de Chile, Arkiv för botanik, Ser. 2, bd 1-4, 1949/52, 1952/53, 1955/57, 1959/63, Sthlm 19[49] -63, Statens naturvetenskapliga forskningsråds årsbok, 1949/50, Sthlm 1951, Taxon, 1951, Utrecht, Anales del Instituto botänico A. J. Cavanilles, 1953, Madrid, Botanisk tidsskrift, 1954, Khvn, Moliniana, 1955, Santiago de Chile, Bulletin dujardin botanique de 1'état, 1957, Bruxelles, 4:o, Botanica marina, 1960, Hamburg, Proceedings of the Royal Society of New Zealand, 1959, Wellington, Proceedings of the Royal Society, Ser B. Biological sciences, vol 152, London 1960, Lychnos, 1960-61, Upps 1961 (rec), rec även i Botanisches Centralblatt, Just's Botanischer Jahresbe-richt o Biblioteksbladet; vidare i; Stockholms Dagblad, 1902-04 (15 st), La prensa, 1903: 2 o 6/12, 1909: 1, 2, 3,5 o 6/4, Buenos Aires (7 st), Studentföreningen Verdandis populärvetenskapliga (tidnings) artiklar, 116, 137, 148, 210, 233, 241, 278, Upps: 1904-14 (7 st), SvD 1906-13,1917-18,1923,1933 (35 st), El Mercttrio, 1908: 5/9, 1917: 11/5, 8/6 o odat, Santiago de Chile (4 st), Föreningen Heimdals populärvetenskapliga tidningsartiklar, 1909: 10, Upps, UNT 1914: 21/1, GHT 1917, 1919-63 (1164 st), Söderhamns Tidning, 1935: 18/10, Aalborg Amtstiden-de, 1937: 5/9, Gotlands Folkblad, 1950: 6/2, Visby; se vidare Bibliographia Skottsbergiana [l]-2 (Acta Hor-ti Gotoburgensis, T 13, Gbg 1940, s 239-322, av S. Hallberg o E. Marklund, resp WSH, F 6, Ser. A, bd 7, n:o 4, Gbg 1966, s 6-671 av B Peterson) o specialbib-liogr i B Peterson, nedan a a 1985, s 630.

Utgivit (redigerat): Botanische Ergebnisse der schwedischen Expedition nach Patagonien und dem Feuer-lande 1907-1909. 1-11. Upps & Sthlm 1910-38. (VAH, N F, bd 46: 3, 9, 50: 3, 51: 9, 56: 5, 57: 6, 61: 4, 11, 63: 8,10; Serie 3, bd 17:1.) [Av S: 1, 3, 4, 5, 8 o 9, se ovan 1910, 1913,1914,1916, 1921, 1923.] 2. F. Ste-phani, Die Lebermoose. 1911. 92 s. 6. A. Zahlbruck-ner, Die Flechten. 1917. 62 s. 7. P Lemoine, Les mélo-bésiées. 1920.17 s, 1 pl-bl. 10. J. Cardot & V. F. Brothe-rus, Les mousses. 1923. 74 s, Pl 1-4. 11. D E Hylmö, Meeresalgen 3. Chlorophyceae. 1938. 23 s. - The natural history of Juan Fernandez and Easter Island. Vol. 1-3. Upps 1920-56.1. Geography, geology, origin of island life. 1920-56. 38 s, 7 pl-bl, 1 karta. 2. Botany. 1920-53.960 s, 85 pl-bl. 3. Zoology. 1921-40. 688 s, 20 pl-bl. - WSH, Gbg 1924-37. (Anon; enl uppg.) - Acta Hord Got(h)oburgensis. Meddelanden från Göteborgs botaniska trädgård. T 1-18, 1924-1948. Gbg 1924-50. (Red.) 1. 1924. 258 s. 2.1925-26. 1926. 401 s. 3. 1927. 170 s. 4. 1928. 1929. 309 s. 5. 1929. 1930. 145 s, Bihang 75 s, 14 pl-bl. 6. 1930. 1931. 160 s, Bihang 111 s, 33 pl-bl, 7. 1931. 1932. 87,126 s, 34 pl-bl. 8. 1933. 280 s, 1 karta. 1934. 192 s, 1 pl-bl. 10. 1935. 1936. 210, 262 s, 58 pl-bl. 11. 1936. 242 s, 1 pl-bl. 12. 1937-38.1938. 373 s, 2 pl-bl. 13. 1939-40.1940. 528 s. (14. 1940-41. Festskrift för C S. 1940. 330 s, 1 pl-bl.) 15. 1942-44. 1944. 531 s, 6 pl-bl. 16. 1944-46. 1946. 288 s, 6 pl-bl. 17. 1947. 354 s. 18. 1948. 1950. 325 s, XXVII pl-bl. - Växternas liv. Populärvetensk handbok ... bd 1-5. Sthlm 1932-40. (Red.) 1. 1932. X, 534 s, 54 pl-bl. 2. 1934. XI, 656 s, 32 pl-bl. 3. 1936. X, 692 s, 43 pl-bl. 4.1938. IX, 695 s, 24 pl-bl. 5. 1940. XVIII, 735 s, 112 pl-bl. 2. uppl: Bd 1-11. Malmö 1953-56. Bd 1-5. 1953. (8), 283 s, 32 pl-bl; (7), 311 s, 12 pl-bl; (7), 267 s, 17 pl-bl; (7), 336 s, 14 pl-bl; (6), 299 s, 16 pl-bl. 6-8. 1954. (7), 333 s, 25 pl-bl. (7), 323 s, 12 pl-bl; (7), 308 s, 5 pl-bl. 9-10.1955. (7), 273 s, 20 pl-bl; (8), 295 s, 44 pl-bl. 11. 1956. 302 s, 58 pl-bl. - Natur i Halland. Sthlm 1952. 4:o. 403 s. (Red ulls med K Curry-Lindahl.) -Natur i Bohuslän ... Sthlm 1959. 4:o. 484 s, 2 kartor, 6 pl-bl. (D:o.) - Pehr Kalms brev till friherre Sten Carl Bielke. Åbo 1960. 254 s, 1 pl-bl. (SSLF, 382. Pehr Kalms brev till samtida 2.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 22 juli 1931, nr 8, RA; G Weimarck, C S in Antarctica; the inception of great career (opubl ms).

J G Andersson, Antarctic (1944); G Bernström, En frisk o blomstrande perenn: Botan fören i Gbg 1919-1989 (1989); F Eriksson, Gbgs botan trädgård: liv o utveckl 1914-1991(1991); GU, 1891-1995, 1 (1996); N Hylander, C S: minnesteckn (Söderman-lands-Nerikes nation: majhälsn till landsmännen, 37, 1964); J V Johansson o T Levring, nekr över S (Minnestal i WS, ser från 1938,5,1965); B Nordenstam, C S, en mångsidig o berest botanist (Till fjälls 1997-98); dens, Med C S dll världens ände (Ymer 2001); B Peterson, C S 1880-1963 (Taxon, 13, 1964); dens, S ... (Regnum vegetabile .... 112. FAStafleu & RS Cowan, Taxonomic literature, 2. ed, 5, 1985), s 627-639; A Schytt, S:s resa till Patagonien 1907-09 (Till fjälls 1997-98); SMoK; U Swenson, C S o Juan Fernandes-öarna (Sv botan tidskr, 95, 2001); Väv, Götalandsdelen (1948); G Weimarck, C S - resenär, forskare, trädgårdsprefekt, folkbildare, person (Gbgs botan trädgård, 2003); dens, C S in Antarctica: the inception of a great career (Antarctic challenges ed A Elzinga m fl, 2004). - Lydia S: Herrar Wahlström & Widstrand: brev till förlaget 1884-1984, ed A Gedin (1984); SKL. - Brita S: B Åhman dll minne (SvD 28 aug 1993); Ärat namn på Fidjiöarna (SvD 13 maj 1990).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl J F Skottsberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6027, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Jonsell), hämtad 2018-12-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6027
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl J F Skottsberg, urn:sbl:6027, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Jonsell), hämtad 2018-12-11.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se