Johannes Smedh

Född: – Tyskland (troligen i Tyskland)
Död:senast 1496

Boktryckare


Band 32 (2003-2006), sida 561.

Meriter

Smedh (Fabri, Schmidt), Johannes, f trol i Tyskland, d senast 30 sept 1496. Boktryckare trol i Lübeck, verksam i Sthlm från 94.

G m Anna.

Biografi

Lübecks tullböcker för utgående gods redovisar för perioden 1492–95 årligen ett par tre fat och tunnor med böcker destinerade till Sthlm och andra sv östersjöstäder. En Johannes Smiit skickade i maj 1494 två fat och en tunna med böcker från Lubeck sjövägen till Sthlm. Man har försöksvis identifierat honom med tryckaren Johannes Fabri eller S och rentav förmodat att denne själv medföljde sin sändning (Bruns, s 259).

Lübeck var vid 1400-talets slut navet i Östersjötrafiken. Staden hade också blivit ett tryckericentrum. Den grafiska kommunikationen följde den merkantila. En viktig handelspartner till Lübeck var Sthlm. Här fanns även en florerande bokmarknad med importerat tryck. Från Lübeck hade Sveriges två första boktryckare utgått, Johann Snell (nedan) och Bartholomeus Ghotan, verksamma i landet under 1480-talet, och till Lübeck återvände dessa också. Det är dock möjligt att S redan före 1494 befunnit sig i Sverige. 1489 tillkom det första trycket i Sverige på sv språket. Det rör sig om ett ettbladstryck i folio med latinsk rubricering, Articuli abbreviati, som innehåller ett sammandrag av en korstågsbulla, vari befogenheterna uppräknas för den utnämnde avlatskommissarien för de nordeuropeiska länderna. Trycket har framställts med stilmaterial som härstammade från Ghotan, och man har ansett att denne kvarlämnat en filialverksamhet i Sthlm, då han återvände till Lübeck 1487 (Collijn 1934-38, s 104). Där skulle Articuli abbreviati ha tryckts, troligen i 200 exemplar, förutsatt att en urkundsuppgift avser detta tryck. Det är vidare möjligt att denna filial förestods av den Johannes Fabri eller S som 1495 trycker med samma stilar och som därtill kunde vara Ghotans svåger. Med tanke på den familjekaraktär som hantverk den tiden hade är släktsambandet fullt tänkbart. Men några spår av att den förmodade filialen varit verksam 1490-94 finns inte.

Att S skulle ha anlänt till Sthlm 1494 passar väl med en brevuppgift, troligen från detta år, att tryckaren nu är kommen för att trycka "sköna böker" för Strängnässtiftet (Collijn 1947, s 40). Behovet av tryckta liturgiska handböcker för konform utövning i församlingarna var fortfarande starkt i biskopsstiften i Europa. För biskopen i Strängnäs Kort Rogge (bd 30) hade Ghotan 1487 tryckt ett Missale Strengnense. I sitt förord till det breviarium för stiftet som Rogge nu lät S börja sätta och trycka i Sthlm betonar biskopen just de stora olikheterna i de handskrivna breviarierna som skäl till den tryckta upplagan, som han anbefallde prästerna att köpa "för ett lindrigt pris" i domkyrkan. Breviariet omfattar 382 blad i tvåfärgstryck i litet oktavformat och låg enligt S:s kolofon färdigtryckt den 18 juli 1495.

S å utkom i Sthlm också en liten skrift av Jean Gerson, översatt till svenska av uppsalateologen Ericus Nicolai (bd 14), Aff dyäffwlsens frästilse. Detta 52-sidiga tryck i liten kvarto, den äldsta på svenska tryckta boken, har tryckaren signerat i slutskriften med sitt försvenskade namn: J S. Endast ett exemplar har bevarats (UUB). Efter det stora arbetet med Strängnäs-breviariet fortsatte S med ett motsvarande uppdrag, nämligen att trycka ett breviari-um för Uppsala stifts präster. Emellertid avled han innan det blev färdigt, dvs före 30 sept 1496, och enligt den latinska slutskriften slutfördes trycket, som omfattar 410 blad, av några magistrar i boktryckarkonsten på hans efterlämnade hustru Annas uppdrag. Även detta breviarium har framställts i ett litet hanterligt kvartoformat, och hela upplagan skulle enligt ärkebiskopens företal marknadsföras i bundet skick. En gissning (Schück) att S också varit bokbindare har dock inte kunnat bestyrkas. Upplagans storlek är inte känd, men som brukligt var har några exemplar tryckts på pergament.

Tryckeriverksamheten i Sthlm har troligen lagts ned snart därefter. Två år senare återfinns emellertid stilmateriel från S:s verkstad i kartusianklostret i Mariefred, där det används för att trycka en upplaga av Alanus de Rupe, Psalterium b Mariae virginis. Någon gång kring eller kort före 1525 har detta ursprungligen ghotanska typografiska materiel använts i Uppsala för ett litet ettbladstryck av en anonym populär latinsk bön; tryckaren är okänd. Med andra typer har däremot Statuta provincialia Upsaliensis provinciae tryckts 1525 av en boktryckare vid namn Bartholomeus Fabri, som förmodas (Collijn) ha varit son till S och systerson till Ghotan. Denne yngre Fabri kan beläggas som bokbindare i Uppsala 1519 och i Sthlm 1522 samt 1527-38.

S:s säkert belagda verksamhetsperiod i Sverige omfattar bara halvtannat år. Om han anlänt redan vid 1487 och sedan blivit kvar, eller kanske alternerat mellan Lübeck och Sthlm, är högst osäkert. Han kan karaktäriseras som en förhållandevis duglig och effektiv yrkesman, även om hans produktion inte tycks ha blivit särskilt stor. Så blev det också fortsättningsvis, när boktryckare anlitades. Inte förrän på 1540-talet fanns i Sverige underlag för ett kontinuerligt arbetande tryckeri, främst genom statens växande behov. En kommersiell bokmarknad med krav på större inhemska tryckeriresurser skapades först på 1600-talet.

Författare

Per S Ridderstad



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: F Bruns, Lebensnachrichten uber Lii-becker Drucker des 15. Jahrhunderts (NTBB 1915); I Collijn, Sveriges bibliografi intill år 1600, 1 (1934-38); dens, Sv boktryckerihist under 14- o 1500-talen (1947); H Schuck, Två boktryckare o bokbindare från bokuyckarkonstens första årtionden i Sverige (NTBB 1922).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johannes Smedh, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6064, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per S Ridderstad), hämtad 2018-10-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6064
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johannes Smedh, urn:sbl:6064, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per S Ridderstad), hämtad 2018-10-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se