Johann Snell

Född: – Tyskland (troligen i Einbeck)
Död:tidigast 1519 – Tyskland (troligen i Lübeck)

Boktryckare


Band 32 (2003-2006), sida 595.

Meriter

Snell, Johann, f möjligen i Einbeck, Tyskland, d tidigast 1519 trol i Lubeck. Boktryckare, huvudsakligen verksam i Lubeck 79–19, arbetade i Danmark 82, i Sverige 83–84.

Biografi

Från S:s produktion och arkivmaterial i framför allt Lubeck har hans bana delvis kunnat rekonstrueras (Collijn 1934–38). Den liknar många andra tryckares under inkunabeltiden. Möjligen lärde han yrket vid det tryckeri som Det gemensamma livets bröder sedan 1475/76 drev i Michaelisklostret i Rostock. En Johannes Snelle tycks ha sålt några traktater i Rostock 1476 och en person med samma namn immatrikulerades vid universitetet där 1481. Boktryckaren S arbetade större delen av sitt liv i Lubeck, där hans verksamhet mest utgjordes av legotryck för större officiner och förläggare i staden. I skattelängderna förekommer hans namn som boktryckare och någon gång som bokbindare fram t o m 1519; senare skotteböcker har gått förlorade.

S har av olika inkunabelforskare tillskrivits 28 tryck; alstren är dock i många fall blott fragmentariskt bevarade och endast två innehåller hans namn som tryckare. Just dessa är emellertid Danmarks resp Sveriges första daterade tryckta bok. S var alltså den länk som förde boktryckarkonsten till Norden. Omfattningen av S:s produktion är dock osäker. Ett dussintal tryck har 1479–82 utförts med typmaterial, troligen levererat av Lübecktryckaren och stilgjutaren Lucas Brandis, vilket senare använts av S i Norden. Ytterligare något halvdussin tryck från den perioden har också attribuerats till S. Den sammanlagda produktionens arkomfång överstiger emellertid vida vad som då var tekniskt rimligt för ett mindre tryckeri och hans "förmenta prestation" har betecknats som "totalt omöjlig" (Lindberg, s 108).

På något säkrare mark står forskningen när det gäller S:s verksamhet i de skandinaviska länderna 1482-84. Kallad till Odense framställde han där 1482 de tidigaste i Danmark tryckta böckerna. Pressen installerades, har det antagits, i stadens johanniterkloster. Huvuduppgiften var ett av biskopen Karl Rønnow önskat breviarium för Fyns stift. Detta Breviarium Ottoniense är endast känt i ett ofullständigt exemplar. Volymen bör ha varit drygt tusensidig, formatet är kvarto, och texten är satt med gotiska typer i två storlekar, varav S redan använt den mindre i Tyskland.

Samtidigt med det liturgiska verket tryckte S ett betydligt mindre krävande arbete, nämligen johanniterordens vice-kansler Guillaume Caoursins beskrivning av turkarnas belägring av Rhodos 1480, Descriptio obsidionis urbis Rhodie. Av detta har två kompletta exemplar bevarats, och kolofonen ger fullständig tryckuppgift: "per ... iohannem snel artis impressorie magistrum in Ottonia impressa ... 1482". Föregående år hade S i Lübeck tryckt avlatsbrev för korståg mot turkarna på beställning av johanniterordens Juan de Carduna, utsänd till Norden för av-latshandeln, och det syns naturligt att se också utgivningen av Caoursins skrift som ett samarbetsprojekt. Odenseutgåvan omfattar 14 blad i litet format utan illustrationer. Den har karaktären av en aktuell propagandaskrift, som framhäver hotet från turkarna och behovet av hjälp, och den hade redan tryckts i 7–8 olika europeiska editioner 1480–81. De större mängderna av avlatsbrev och andra tryck förbundna med turkarnas attacker trycktes inte i södra Europa, där hotet borde känts starkast, utan i nordliga regioner, där försäljningen var mest lovande (Hirsch). Boktryckarkonsten har alltid varit en kommersiell verksamhet.

Det är tänkbart att S svarat för ytterligare någon trycksak under 1482 i Danmark, men redan s å var han åter i Lübeck. När Odensebiskopen Rönnow 1483 behövde också ett Missale Ottoniense i folio, kom dock det trycket att firmeras av S:s kollega – eller kanske huvudarbetsgivare – i Lübeck Lucas Brandis. Möjligen var S då redan på ett annat uppdrag.

1483 befann sig S i Sverige, hitkallad av ärkebiskop Jakob Ulvsson (bd 20) för att trycka en mässbok för Uppsala stift. Han medförde fem olika typsnitt, varav fyra nyskurna, och flera serier inidaler. Stilmaterielen hade säkerligen levererats av Brandis. Tryckeriet inrättades i Sthlm, av allt att döma i franciskankonventet på nuvarande Riddarholmen; gråmunkarnas skriptorium var redan ett centrum för bokframställning och konventets gardian Knut Johansson var en bokvårdskunnig man. Arbetet på detta Missale Upsalense bör ha påbörjats hösten 1483, och boken, vars upplaga knappast kan ha överstigit 200 exemplar, låg färdig före sommaren 1484. Det praktfulla trycket i svart och rött har överlevt till vår tid i form av pergamentblad som använts till arkivalieomslag, och ett fåtal mer eller mindre ofullständiga exemplar har kunnat sammansättas;

Som vanligt var redan i tryckeribranschens barndom förenade S ett långdraget beställningsarbete med framställning 'av mindre trycksaker, som bedömdes ha kommersiell avsättning. Det är troligt att han av detta skäl lierat sig med eller fått uppdrag av en i Sthlm verksam köpman vid namn Matthias Lüdeke. Redan 20 dec 1483 kunde S datera slutskriften i den första i Sverige tryckta boken, en vid denna tid i Europa populär illustrerad fabel-samling på latin med titeln Dyalogus creaturarum moralizatus. Förlaga för S:s textsättning var en av de tidigaste editionerna av denna anonyma text, tryckt av Gheraerdt Leeu i Gouda 1480–82. Bokens 123 illustrationer i träsnitt är likaledes kopierade efter den förlagan; de har blivit spegelvända i Stockholmstrycket. Sex exemplar har överlevt till vår tid. Den geografiska spridningen av dem antyder att marknaden inte primärt var Sverige utan hela Östersjöområdet. Den första i Sverige tryckta boken kan alltså ha varit en exportprodukt, finansierad av en Stockholmsköpman. Bokens kolofon bör ses som reklam för tillverkaren. Den annonserade att nu, från och med 1483, finns det ett tryckeri etablerat i Sthlm, och det leds av en mästare i tryckkonsten vid namn J S.

Från S:s Stockholmspress kom också en med missaltyperna utförd liten skolbok, Remigius' Magister que pars, varav ett fragment bevarats. S fungerade även i Sthlm som accidenstryckare: i ett bladstryck massproducerades ett avlatsbrev till legaten Bartholomeus de Camerinos kampanj i Sverige 1484 för korståg mot turkarna. Tanken har framkastats att S under sin Stockholmstid också utförde bokbinderiarbete; detta kan dock inte styrkas. I pärmarna på volymer, som bundits i franciskankonventet på 1480-talet, har man emellertid funnit fragment av hans tryck från Odense och Sthlm.

S återvände senast hösten 1484 till Lübeck, där han troligen i fortsättningen mest arbetade för förläggaren och bokhandlaren Hans van Ghetelen. Det har rentav förmodats, att han haft anställning i den Ghetelenska firman både som tryckare och som bokbindare (Collijn 1934–38). I stadens skattelängder förekommer hans namn, med smärre belopp, ännu 1519. Den typografiska forskningen har inte kunnat redovisa denna senare produktion. Delar av den för det uppsalienska missaltrycket beställda stilmaterielen ävensom Dialogus-typerna stannade i Sverige, vilket tyder på att de inte var S:s egendom, och brukades där sporadiskt in på 1500-talet.

När S uppdrogs att komma till Danmark och sedan till Sverige, var han ingen av Lübecks framstående tryckare. "Nogen mestertrykker var vor pioner ikke" (Erik Dal i Caoursin, s 11). De mer kompetenta yrkesmännen var förmodligen inte tillgängliga eller lockade av uppdragen. Det är kanske talande att S inte åter anlitades, när nya tryckuppgifter i Danmark och Sverige få år senare blev aktuella. Han var som bäst en andrarangens beställningstryckare. Hans plats i historien beror enbart på att han råkade bli den förste att utöva yrket i Norden. Men S ingår i ett större mönster för bokmarknadens utveckling i Nordeuropa. För Köln har forskningen belagt "den ekonomiska organisationen av tryckeriproduktionen kring en penningstark förläggare, som höll papperet" och där "kapitalägarna utrustade boktryckare och för innehållet höll de sig till Bröderna av det gemensamma livet". För den här aktuella situationen har konstaterats att "Lübeck hade kapitalet och Rostock det andliga innehållet" (Lindberg, s 109). I centrum stod storförläggaren Hans van Ghetelen och tryckaren och stilgjutaren Lucas Brandis. I periferin arbetade en kugge som S. Hans verksamhet i Norden var tillfällig. Han hade sänts dit för att utföra ett beställningsarbete på plats, och därjämte för att pröva en marknad. Den visade sig ännu inte mogen för fasta och kontinuerligt arbetande tryckerier.

Författare

Per S Ridderstad



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: U Altmann, J S (From script to book, 1986); F Bruns, Lebensnachrichten über Lübecker Drucker des 15. Jahrhunderts (NTBB 1915); G Ca-oursin, Descripdo obsidionis urbis Rhodie [Odense 1482], Faksimileudgave (1982); I Collijn, Katalog der Inkunabeln der Kgl Bibliothek in Stockholm, 2:1 [J S 1483-84] (1916); dens, Sveriges bibliografi intill år 1600,1 (1934-38); DBL, bd 13 (1983); Dyalogus crea- turarum moralizatus 1483 [faksimilutg med kommentar o översättn] (1983); R Hirsch, Printing, sel-ling and reading, 1450-1550 (1974); P M Laursen, Tekniske undersogelser af Danmarks to aeldste trykte b0ger... (NTBB 1983); S G Lindberg, Snell-forskmens fakta o frågor (NTBB 1983); A Riising, J S (Bogven-nen 1982).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johann Snell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6089, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per S Ridderstad), hämtad 2017-10-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6089
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johann Snell, urn:sbl:6089, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per S Ridderstad), hämtad 2017-10-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se