Meriter

Sohm, Peter, dp 24 aug 1751 i Sthlm, Hedv El, d 3 febr 1819 där, Jak o Joh. Föräldrar: handlanden Peter S o Anna Maria Nyman. Anställd i Carlbohmska tryckeriet samt i Pfeiffers o Fougts tryckerier, Sthlm, faktor vid Breitkopfs boktryckeri, S:t Petersburg, 82, vid första kejserliga Kadettkårens boktryckeri där 86, rysk statsfånge i Welsk, Volodgaguvernementet, 90, åter verksam i S:t Petersburg 01, övertog A Zetterbergs tryckeri, Sthlm, 05 (K M:ts stadfästelse 29 jan), k fältboktryckare 1 nov 05 (K M:ts beslut 19 mars 06), privilegium på tryckandet av sv militära handkar 28 mars 11–juni 18.–Ogift.

Biografi

Uppväxt i en välbärgad köpmannafamilj lärde sig S till boktryckare hos de större tryckerierna i Sthlm. Han anställdes 1782 som faktor hos den tyske tryckaren Theodor Breitkopf i S:t Petersburg och försökte att där etablera sig som kulturförmedlare mellan Ryssland och Sverige; bl a skall han ha lagt grunden till ett sv lånebibliotek. S skall ha fått i uppgift av den ryska skolkommissionen att inrätta ett större tryckeri, och möjligen är det detta som han under namn av Kadettkårens tryckeri förestod från 1786. Under svensk-ryska kriget 1788-90 misstänktes han för stämplingar och tillbringade sedan elva år som fånge i staden Welsk i nordöstra Ryssland. Tillvaron där förefaller ha varit relativt dräglig. I senare skrifter skildrar och illustrerar S hur han med blommor, transparenter och symboler firade bemärkelsedagar och bjöd in lokala potentater. – Den smidige S lät i en på ryska utgiven skrift detta firande gälla kejsaren, i en svensk den sv kungen.

Sedan S frigivits 1801 försökte han åter etablera sig i S:t Petersburg, bl a genom att köpa ett koppartryckeri. 1805 återflyttade han till Sthlm och genom förvärv av Anders Zetterbergs tryckerirörelse skaffade han sig snabbt en ledande ställning. Han fick också överhetens förtroende och redan s å utnämndes han till k fältboktryckare, den förste och siste med denna titel i Sverige. Ett mobilt tryckeri som följde trupperna i fält hade tidigare inte existerat i landet; inspiration kan ha kommit från Napoleons fälttåg i Egypten, där ett sådant fanns som möjligen det första i sitt slag. Inrättandet av tryckeriet var det kanske mest aparta uttrycket för Gustav IV Adolfs mycket medvetna presspolitik, och det finansierades diskret via den s k kurirkassan direkt av kabinettssekreteraren. Under det pommerska fälttåget 1805–06 ryckte således S ut och tryckte bulletiner, deklarationer och rena propagandaskrifter från högkvarteret på svenska, franska och tyska men också pass, passersedlar och annat som på ett mer praktiskt sätt demonstrerade maktförhållandena. Även om S tryckte det mesta själv visar stiljämförelser att han också anlitade lokala tryckare. Han har nogsamt vittnat om att kungen vid två tillfällen besökte tryckeriet.

Med undantag för en kort tids placering på Åland under 1808–09 års krig var S sedan verksam vid sitt ordinarie tryckeri i Sthlm. Även under fredsåren togs han i anspråk för uppdrag av officiell karaktär, som rätteligen borde ha tillfallit den k tryckaren, men också för tryckning av propagandaskrifter som Tegnérs Krigssång för K skånska landtvärnet (1809). Hans insatser förefaller ha koncentrerats till den alltmer medvetet bedrivna försvenskningspolitiken av sv Pommern. Under kriget 1813 följde han de sv trupperna ända till Bryssel och påföljande år till Norge, där den mest remarkabla produkten var Fredrikstads Tidende som med sju nummer syftade till att göra den norska lokalbefolkningen vänligare stämd.

S var uppenbarligen en följsam och skicklig strateg som visste att odla rätt förbindelser. Han redovisar i skrifter sin bana och räknar upp de 50 utländska orter där han slagit upp sitt tryckeri, inte bara städer utan också "bondgårdar, byar och torp, under sjöfart och i hamnar". Efter att ha erhållit både honorärtitlar och Vasaorden (1816) sålde han 1818 tryckeriet till den hovet närstående Per Adam Wallmark.

I ett helt annat sammanhang framträdde S som en medveten företrädare för sin yrkeskår. Redan under tiden i Ryssland började han samla dokumentation kring boktryckare, främst böcker, stilprov och porträtt. Flera gånger skingrades samlingarna, men han donerade sin sista samling under namn av Musaeum Typographicum Sohmianum till KB och publicerade flera kataloger över den.

Författare

Anders Burius

Arkivuppgifter

S:s saml boktryckeriväsen (inkl biografika ang honom) i KB. - Brev från S i KB (till P A Wallmark).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Underdånigste fägnads-betygelse, på Hennes kongl. Höghets, vår nådigsta prinsessas, Sophia Albertinas, höga namns-dag den 24 april, 1774. Sthlm [1774]. 4:o. (3) s. [Undertverser.] -All-raunderdånigste glädje-offer, på Hennes kongl. Majestäts, Sveriges, Göthes och Vendes stormägdgsta, al-lern. Drottnings, drottning Sophia Magdalenas höga och dyra namns-dag den 15Maji, 1774. Sthlm [1774]. 4:o. (4) s. - Allraunderdånigste offergärd på Hans kongl. Majestäts, Sveriges, Göthes och Vendes stormägtigste, allernådigste konungs, konung Gustaf den tredjes, arfvinges til Norrige, samt hertigs til Sch-lessvig Hollstein, höga och dyra namns-dag, den 6Ju-nii 1774. Sthlm [1774]. 4:o. (4) s. - Userdnaja zertva Bogu i gosudarju ... nescastnyj sved Petr Som. [Vördnadsfullt offer till Gud och kejsaren. Eller bevis på emblem och inskrifterna vid de illuminadoner med vilka påsksöndagarna och statsfesterna från 1791 till 1801 blivit firade i staden Velsk, nu utg med planscher av den olycklige svensken ...] Sanktpeterburg 1801. 4:o. 45 s, 11 vikta pl. - Bevis af kärlek til konungen och fäderneslandet, ådagalagde den 19 Au- gusti 1794 och 1795, samt den 1 Novemb. 1796, såsom ock den 3 april 1801, under en ellofva - årig fångenskap uti Ryssland. ... ifrån ryska språket öfvers. H 1*. Sthlm 1805. 4:o. 12 s, 7 rikta pl. - Till Hans majeståt konungen, då han, d. 26 Martii 1806 i Ratzeburg, i nåder täcktes besöka fält tryckeriet, allerunderdånigst. [Ratzeburg 1806.] 4:o. (4) s. [Verser. Annan utg:] ... då högstbemälte herre i nåder täcktes besöka fält tryckeriet i Ratzeburg den 26 mars 1806 ... - Förteckning på de ställen, under fälttågen, så in- och utrikes, som till lands och sjöss, hvarest det kongl. Fält tryckeriet den masta tiden ensamt af directeuren och kongl. Fält boktryckaren ... blifvit begagnat ifrån 1805 till 1814, nemligen ... [Rubr.] Örebro 1814. 7 s. [Anon.] - Beskrifning om den stora illumination vid fröjdebe-tygelserne öfver den lyckligen återvunna freden, som i Stockholm anställdes den 19 dec. 1814. Jemte ett Bihang, som innehåller beskrifningen om illuminatio-nen d. 20 febr. samma år i anledning af freden i Kiel. Sthlm 1815. 76 s. [Föret sign P. S.] — Förteckning på böcker och skrifter, utgifne ifrån år 1805 ull innevarande år 1816, på direct., kgl. Fält boktryckarens ...

Peter Sohms förlag..... [Rubr.] Sthlm 1916. (4) s.

[Anon. Variant:] ... directeurens, kgl. ... [Utökad:] ... år 1818, merendels på directeuren ... bekostnad ... [Rubr.] Sthlm 1818. (8) s. - Original bevis om tvenne konungar af Sverige, som sjelfve lagt hög hand vid boktryckeri konsten, samt berättelse om någre berömde boktryckare om boktryckerier, jemte något som beträffar Kongl. Fält tryckeriet under fält tågen åren 1805-1814, såsom ock berömliga exempel på konstförvandter, hvilka gjort konsten heder. Af P. S. Sthlm 1816. 80 s. [Sign. Ny utg:] Boktryckeri konsten samt berättelse om några berömda boktryckare och boktryckerier. Sthlm 1959. 91 s. (Bokvännens bibliotek nr 47.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Kabinettet för utrikes brewäxl, huvudarkivet, vol G ICA: 2, verifikationerna 245-246, RA.

C Björkbom, K fältboktryckaren S o den sohmska samken på KB (Nord boktryckarekonst 1930); dens, Det sv fältboktryckeriet under kriget 1813-14 (Grafiskt forum 1936); IA Bonnier, Anteckmar om sv bokhandlare, 2 (1935); G E Klemming oj G Nordin, Sv boktryckeri-hist 1483-1883 (1883); J Luther, Eine schwedische Felddruckerei in Greifswald im Jahre 1806 (Zeitschrift fur Bucherfreunde 1922); R A Nil-sen, Hva fikk nordmennene å lese i 1814? (1997); SMoK; U Willers, Det sv fältboktryckeriet 1805-1808 (NTBB 1944); dens, Ernst Moritz Arndt o hans sv förbindelser (1945); A Onnerfors, Sv Pommern: kulturmöten o identifikation 1720-1815 (2003).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter Sohm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6117, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6117
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter Sohm, urn:sbl:6117, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2024-04-26.