Olof Simon Rydberg

Född:1822-12-28 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län
Död:1899-03-17 – Jakobs församling, Stockholms län

Kansliråd, Urkundsutgivare


Band 31 (2000-2002), sida 39.

Meriter

Rydberg, Olof Simon, f 28 dec 1822 i Sthlm, Ad Fredr, d 17 mars 1899 där, Jak o Joh. Föräldrar: godsägaren Olof R o Christina Krok. Elev vid Klara trivialskola o Sthlms gymn, studentex vid UU 18 okt 39, kansliex där 11 sept o vid VHAA 17 okt 56, e o kanslist i Civildep 18 okt 56, även i Kommerskoll 22 dec 57, handsekr hos Karl XV 15 nov 59–25 juni 62, prot:sekr vid Hovexp 15 jan–25 juni 62, drev skola vid Älta gård, Nacka, 64–66, notarie i AK:s kansli 67–70, prot:sekr i Hovexp 15 april 68, arkivarie över stat i UD 3 okt 81, kansliråd i KM:ts kansli från 12 juni 85. – LSkS 73, fil hedersdr vid univ i Khvn 79, LVHAA 81. – Ogift.

Biografi

R växte upp på egendomen Cedersdal i vad som då var Sthlms norra utkant och kom efter skolgång till UU. Där åhörde han föreläsningar av Geijer och Boström, läste historia, statsrätt och klassiska språk men deltog framför allt i ett intensivt student- och nationsliv och kom även i kontakt med kronprins Karl (XV) och prinsarna Gustav och Oscar (II), som då vistades vid universitetet. Detta fick viss betydelse för R:s senare levnadslopp. På grund av sjukdom fick han göra avbrott i sina studier men stannade kvar i Uppsala. R var förste kurator vid Sthlms nation i två omgångar under 1840- och 50-talen, sammanlagt en av de längsta perioder någon innehade uppdraget under 1800-talet.

R var en entusiastisk anhängare av de i huvudsak liberala idéer som kännetecknade studentskandinavismen under denna tid. Han deltog i flera av dess manifestationer, bl a i studentmötet i Uppsala i juni 1843 samt som en av studenternas representanter vid A Oehlenschlägers och professorn och politikern H N Clausens besök där 1847. R var också en av huvudpersonerna vid den stora s k Skandinaviska studentfesten i april 1848 i Uppsala - efter utbrottet av upproret i Slesvig-Holstein – då han i ett tal bl a framhöll att inte heller Finlands frihet fick glömmas bort. Den långa vistelsen i Uppsala hade dock menligt inverkat på R:s ekonomi, och han avslutade sina studier genom att hastigt avlägga kansliexamen.

Tillbaka i Sthlm 1857 skrev R in sig i ett par verk men fick ett fast uppdrag två år senare då han blev handsekreterare åt den nytillträdde Karl XV. På grund av sin alltmer försämrade ekonomi tvingades R dock 1862 lämna denna tjänst, och endast med vännen A W Dufwas (bd 11) hjälp kunde han ta sig ur sin prekära ekonomiska situation. R prövade därefter att driva en skola - en s k studentfabrik – för ynglingar som skulle förbereda sig inför avläggandet av studentexamen vid universitet, men då examen överflyttades till gymnasierna 1864 föll underlaget för verksamheten bort. R fick då dels anställning i Riksdagens kansli, dels ägnade han sig åt översättningsverksamhet; bl a översattes 1864–65 den engelske upptäcktsresanden J H Spekes ännu (1999) lästa Journal of the discovery of the source of the Nile från 1863.

Vid 1860-talets mitt torde R ha fått idén till att ge ut ett heltäckande verk omfattande Sveriges traktater med andra stater. Eftersom han saknade egna medel att bekosta ett sådant ingav han i aug 1868 en ansökan till K M:t (ED) om statsanslag till framställningskostnader men också för resor till olika arkiv i Europa. Skälet till beslutet att påbörja detta företag angavs vara att i de flesta andra europeiska länder, t ex England, Italien, Spanien och Portugal, fanns sådana mer eller mindre förtjänstfulla urkundspublikationer men inte i Sverige, trots att viss utgivning bedrevs av RA och SkS. Verket skulle bli till nytta såväl för historieforskaren som för den "praktiske statsmannen". R uppgav som sin avsikt att verket, som preliminärt kallas Samling af mellan Sverge och fremmande magter slutne fördrag, skulle innehålla förbunds-, freds-, stillestånds- och handelsfördrag, gränsregleringar, post- och telegrafkonventioner, konventioner om "förbrytares utleverering" samt andra akter som bestämt förhållandet till främmande makter. Utgåvan var tänkt att sträcka sig från äldsta tid till 1800-talet, och utgivningen beräknades ta "flera år" i anspråk. Enligt senare lämnad uppgift skulle verket omfatta åtta delar. Slutligen ökade antalet planerade delar till 15. VHAA, som fick ansökan på remiss, var i sitt utlåtande positiv men ansåg att historieforskarens och den praktiske statsmannens gemensamma intresse inte kunde anses sträcka sig tillbaka till den allra äldsta tiden. Akademin föreslog därför att utgivningen skulle ta sin början vid Gustav I:s trontillträde eller ännu hellre med Westfaliska freden. Man påpekade också att medeltidsurkunder var under utgivning i de nordiska länderna - Diplomatarium Svecanum (DS) t ex hade nått fram tom 1347. Akademin föreslog också att RA eller UD skulle vara huvudman för verket.

Ecklesiastikminister F F Carlson (bd 7), som personligen var intresserad av företaget, tillstyrkte det begärda anslaget. Statens bidrag, som fram till 1877 sporadiskt utgick med mindre summor, var dock inte tillräckligt för att bekosta det stort anlagda verket, utan medel lämnades även av förlaget Norstedt & söner och av privatpersoner, bl a A Oxenstierna (bd 28, s 478), aktuarie vid RA, och W Walldén, tidningsman och politiker samt vän till R. Han kunde påbörja förberedelsearbetena och företog många och omfattande forskningsresor till utländska arkiv, 1870 till Moskva och S:t Petersburg – där han aktivt understöddes av envoyén O M Björnstjerna (bd 4), senare utrikesminister och även intresserad främjare av R:s verk. Andra resor gick till arkiv i Danmark, Tyskland, Nederländerna, Belgien, England och Frankrike. Först sommaren 1889 var alla forskningsresor avslutade.

1877 publicerade R första delen av det verk med vilket hans namn sedan dess förknippats, Sverges traktater med fremmande magter (ST). Volymen inleds med ett omfattande förord, där R redogör för urval och utgivningsprinciper, och därefter följer urkunder från tiden 822–1335. Han följde således inte VHAA:s rekommendation när det gällde begynnelsedatum utan gick utifrån sin ursprungliga intention tillbaka till äldsta tid, bl a på grund av det onöjaktiga skick de nu i ST åter tryckta urkunderna publicerats i DS. En annan orsak var enligt R att det sv riket framträder ur "forntidens natt" med en ursprunglighet som gör det väsentligt att gå tillbaka i tiden så långt som möjligt (ST, 1, s IX). I utgåvan publicerade R även en hel del tidigare okända fördrag och behandlade diskussionsvis sådana traktater som borde funnits med men som förkommit.

Särskild uppmärksamhet väckte R.s utgåva av Nöteborgstraktaten från 1323 där han kunde påvisa att en av källorna till denna var en sv förfalskning från 1400-talets slut eller 1500-talets början. Fördraget hade också behandlats i en särskild skrift av R 1876. Nöteborgsfreden och dess innebörd är säkerligen ett av de mest diskuterade problemen i svensk-finsk medeltidshistoria, och R:s resultat angående traktattexterna har blivit bestående, medan hans åsikter om gränsdragningen har reviderats. - I en annan fråga, kanske den intensivast behandlade i nordisk medeltidshistoria: innebörden av unionsdokumenten från Kalmar 1397, framförde R först i inträdestalet i VHAA 1883 och därpå i ST - senare utvidgat och tryckt i en särskild skrift - bl a åsikten att unionsbrevet enbart var ett utkast som senare skulle bekräftas. Han blev därmed förespråkare för en av de två huvudåskådningarna i fråga om tolkningen av dokumentet. R gjorde även en grundlig identifiering av sigillen på brevet, mot vilken vissa invändningar dock publicerats (Skyum-Nielsen).

I och med att första delen publicerats utgick från 1877 årligen anslag från UD, ungefär motsvarande årslönen för en arkivarie i RA, till R för arbetets fullföljande. Bland de främsta tillskyndarna var Oscar II och kabinettssekreterare A Lagerheim (bd 12). 1881 fick R en form av officiellt erkännande då UD, formellt på initiativ av utrikesminister C Hochschild (bd 19) men kanske främst genom företrädaren Björnstjernas agerande, utsåg R till arkivarie med utgivningen som huvuduppgift, men även med skyldighet att biträda tjänstemännen vid uttolkningen av äldre men ännu gällande fördrag med främmande makter. Även gängse arkivordningsuppgifter föll på R:s lott. Utnämningen gav R en viss position och en bas att verka från. Det hade bl a betydelse när det gällde kontakter med utländska arkiv och andra myndigheter.

Fram till sin död hann R ge ut ytterligare tre delar och de två första häftena av del fem, omfattande tiden till 1609. Likaså hade han, för att verket skulle ges en större aktualitet, påbörjat utgivningen av en yngre serie, Sverges och Norges traktater, av vilken han kunde publicera två delar gällande perioden 1815-67. R hade även samlat mycket material för tiden tom 1718 och för 1814. – Arbetet fortsattes av professorerna O Alin (bd 1), C Hallendorff (bd 18) och B Boëthius samt envoyén C Sandgren och bibliotekarien S Lewenhaupt (bd 22). Det omfattar nu vad avser den äldre serien tiden tom 1648 samt 1723–71 (tr 1922), medan den yngre färdigställdes t o m 1905 (tr 1934).

R framstod snart som en av landets skarpsinnigaste och lärdaste urkundsutgivare. Hans livsverk mottogs mycket positivt av företrädare för den historiska forskningen, både i Sverige och utomlands. I recensionerna framhävs noggrannheten, den kritiska skärpan och fullständigheten. R:s monumentala arbete är ett hjälpmedel av bestående värde, och särskilt för medeltidshistorien är hans forskningsresultat av grundläggande betydelse.

Författare

Lars-Olof Skoglund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar efter R (15 vol: avskner, anteckn:ar, korrespondens rör traktatverket) i UD:s handarkiv serie 1, RA. Korrespondens efter R i Karl XV:s arkiv, vol 11 (1860-61), BFA. - Brev från R i GUB, KB (till W Wall-dén o Boktryckeri- o förlagsfirman N M Lind, Örebro), LUB o i RA (bl a till C Burenstam o A Lager-heim).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: [CJ R Burenstam,] Om Carl XII[:s] och svenska krigarnes hemfärd från Turkiet genom Siebenbürgen, Ungern och Österrike 1714, Haag 1872 [recension] (Svensk tidskrift för politik, ekonomi och literatur, 1874, Sthlm 18[74-]75, s 184-186). -Traktaten i Orechovetz den 12 augusti 1323 ... Kritisk undersökn. Sthlm 1876. 4:o. 72 s, 1 bl facs. - Genmä-le å herr docenten Claes Annerstedts recension af Sverges traktater... 1336-1361. [Rubr.] [Sthlm 1881.] 16 s. [Medföljde HT, årg 1, 1881, h 3.] - Om det från unionsmötet i Kalmar år 1397 bevarade dokumentet rörande de nordiska rikenas förening. Inträdestal i K vitterhets historie o antiqvitets akad d 15 aug 1883. Sthlm 1886. 102 s, 1 bl facs. (Även VHAAH, N. F., d 11 [= 31]: 1 [utg 1893].) - Ett inlägg i frågan om Unionsdokumentet af år 1397 (HT, 10, 1890, s 313-339).

Utgivit: G Lagerbjelke, Notice biographique sur la carriére politique ... et sur les faits personnels qui s'y rapportent écrite par lui-méme. Sthlm 1867. 203 s. [Föret undert R.] - Sverges traktater med främmande magter jemte andra dit hörande handlingar. D 1-5:1, 10-11. Sthlm 1877-98. 1. 822-1335. 1877. XXX, 637 s, 2 pl-bl. 2: 1-2. 1336-1408. 18[80-]84. X, 760 s, 3 pl-bl. 3. 1409-1520. 18[90-]95. X, 803 s. 4. 1521-1571. 18[85-]88. VI, 604 s. 5: 1. 1572-1609. 18[90-]91. X s, s 1-368. 10 (Sverges och Norges traktater .... I). 1815-1845. 1896. IX, 647 s, 1 karta. 11 (d:o, 2). 1845-1867. 1898. 774 s.

Översatt: Fr. C. Schlosser, Verldshistoria. Bd 1-4. Sthlm 1857.406,426,487,519 s. - G. G. Cervinus, Det nittonde århundradets historia ifrån fördragen i Wien. Inledn o bd 1-4. Sthlm 1863-65. Inledning i det... 1863. 126 s. 1-2. 1863. VIII, 380, 579 s. 3. 1864. (8), 381 s. 4. 1865. 585 s. - Hemliga historier och hemlighetsfulla menniskor. Sami af förborgade eller förgätna märkvärdigheter. Ulg af F Bulan. Urval ... D 1-2. Sthlm 1864-65. 394, 378 s. - J H Speke, Upptäckten af Nilens källor. Resa genom förut okända trakter af Afrika. Sthlm l8[64-]65. VIII, 623 s, (24) pl, 1 karta. - Napoleon III, Julius Ca:sars historia. Af förf auktoriserad ... D 1-2. Sthlm & Leipzig 1865-67. 1. 1865. 434 s. 2. Galliska kriget. 18[66-]67. 603, (11) s. [Omsl.] Härtill även: Atlas, Paris u å, 4:o, 32 pl-bl. - M Chevalier, Om myntet, afhandl i politisk ekonomi. Sthlm 1867[-68]. VIII, 501 s. - M Monnier, Pompeji och dess innevånare. Sthlm 1869. 191 s, 11 pl, 1 karta.

Källor och litteratur

Källor o litt: Civildep:s arkiv E IIaa:8; ED:s konseljakter 31 dec 1868, nr 26; UD;s arkiv: 1902 års dossiersystem, vol 421 o 1090-1092; Kommerskoll: Huvudar-kivet D 1:7, allt i RA. Riksmarskalksämbetets arkiv B 1:109; Hovexp:s arkiv A 1:40 o 42, allt i SIA.

E Beauvois, Traités de la Suéde [rec av ST,] 1 (Re-vue hislorique, 6, 1878); C Blackstadius, Sthlms i Upsala studerande nations medlemmar 1800-1881 (1882); G Carlsson, Kalmarunionen: till frågan om rätlsgiltigheten av 1397 års unionsavtal (HT 1930); S Carlsson oj Rosén, Sv hist 1 (3. uppl, 1969), s 204 f; J Gallén, Nöteborgsfreden o Finlands medeltida östgräns, 1 (1968)-2 (tills medj Lindh; 1991) o där anf källor o litt; E Hildebrand, Sv publikationer av hist handkar (HT 1886), särsk s 356 f o 364 f; [dens,] nekr över R (HT 1899), s 169 f; Ljonsson, Ljusets riddar-vakt (1990); Ny ill tidn 1899, s 160; D Schäfer, rec av ST, 1 (Historische Zeitschrift, 42, 1879); [C Silfve]-rst-[olpe,] rec av ST, 1 (HB 4, 1877); N Skyum-Nielsen, Et videnskabeligt falsum i debatten om Kalmarunionen (Sc 1960); SMoK; W Swahn, Bidr till Kongl Maj:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892); W E Svedelius, Anteckn:ar om mitt förflutna lif (1894), s 460; Sv bi-ogr lex, N F, bd 11 (1883); RTorstendahl, Källkritik o vetenskapssyn i sv hist forskn 1820-1920 (1964); L Weibull, Unionsmötet i Kalmar 1397, 1 (Sc 1930).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Simon Rydberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6267, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Skoglund), hämtad 2019-10-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6267
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Simon Rydberg, urn:sbl:6267, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Skoglund), hämtad 2019-10-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se