Hanna A Rydh (-Munck af Rosenschöld)

Född:1891-02-12 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län
Död:1964-06-29 – Johannes församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Arkeolog, Kvinnosakspolitiker


Band 31 (2000-2002), sida 93.

Meriter

Rydh(-Munck af Rosenschöld), Hanna Albertina, f 12 febr 1891 i Sthlm, Ad Fredr, d 29 juni 1964 där, Joh. Föräldrar: direktören Johan Albert Ryd o Matilda Josefina Westlund. Led av centralstyr för Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförb (SSUH) 09–14, studentex vid Wallinska skolan i Sthlm 21 maj 10, inskr vid StH ht 11, FKdär 11 dec 15, utförde arkeologiska undersökmar på RAA:s uppdrag 16-30, inskr vid UU vt 19, disp 28 maj 19, FL 30 maj 19, FD 31 maj 19, allt vid UU, attaché temporaire vid Musée des antiquités nationales, S:t Germain-en-Laye, Frankrike, 2425, led av styr för Sveriges Husmodersfören:ars riksförb 3641, ordf i Fredrika-Bremer-förb 3749, andre v ordf i Centrala Finlandshjälpen dec 39mars 40, v ordf i International alliance of women 39, ordf där 46-52, led av Radionämnden 3953, av 1941 års befolkningsutredms delegation för hem- o familjefrågor sept 41nov 46, av AK 4344 (led av AK:s 1 tillf utsk 44), led av sakk ang kvinnas behörighet till statstjänst sept 43juni 44, av styr för Utlandssvenskarnas fören 43, v ordf där från 47, led av styr för Folkpartiets kvinnoförb 4449, av utredn för hem- o familjefrågor jan-aug 47.  KorrespLVHAA 33, Iqml 36.

G 1) 23 juni 1919 i Djursholm, Danderyd, Sth, m antikvarien FD Bror Schnittger, f 29 april 1882 i Helsingborg, d 1 juni 1924 i Stocksund, Danderyd, son till regementsveterinären Johannes Discher Diogenes Mucius Scaevola S o Edla Maria Gödecke; 2) 11 aug 1929 i Stocksund m landshövdingen Axel Gabriel Mortimer Munck af Rosenschöld (bd 25, s 778), f 21 juli 1873 i Kristianstad, d 28 nov 1942 i Sthlm, Joh, son till hovrättspresidenten Thomas M af R (bd 26) o Augusta Charlotta Malmborg samt tidigare g m Frances Ingeborg Agneta Beijer.

Biografi

Hanna R växte upp i en välbeställd medelklassfamilj, bosatt i villasamhället Djursholm. Fadern ägde värmeaktiebolaget Calor, ett familjeföretag vilket senare leddes av R:s bror. Modern var utbildad folkskollärarinna. Likt många andra flickor i samma sociala ställning gick R i Wallinska skolan, en av de äldsta flickskolorna i Sthlm. Omedelbart efter studentexamen verkar hon ha haft tankar på läkarbanan. Hon läste matematik och fysik på reallinjen samt bevistade föreläsningar vid Kl. Dessa planer övergavs emellertid och 1915 avlade R fil kand-examen i ämnena litteraturhistoria, arkeologi och konsthistoria. Hon publicerade s å en undersökning med titeln De historiska källorna till Strindbergs Mäster Olof. Inspirerad av denna forskning utgav hon två år senare Olaus Petri, en levnadsteckning.

R:s vetenskapliga debut ägde således rum inom ämnet litteraturhistoria. Snart var hon emellertid klar över att hon skulle bli arkeolog. Under somrarna bedrev hon fältarbete och ledde själv utgrävningar. Redan 1916 hade hon påbörjat utgrävningar vid Adelsö i Mälaren, nära Björkö och det forntida Birka. Dessa undersökningar ingick i ett stort projekt som Ernst Klein (bd 21), medarbetare i SvD, hade tagit initiativ till och som tidningen finansierade. R svarade för den förhistoriska delen av undersökningen. Sina resultat presenterade hon dock först 1936 i avhandlingen Förhistoriska undersökningar på Adelsö.

R kartlade ett 80-tal fornminnesplatser på Adelsö, de flesta utpräglade gravfält, små gravgrupper eller enstaka gravar. Inalles ca 100 gravar undersöktes men också två fornborgar och några runstenar. Hon lämnade detaljerade redogörelser för både utgrävningarna och fornsaksmaterialet. Det var den dittills utförligaste publikationen över en begränsad, väl undersökt bygds forntid i Mellansverige. R:s undersökning av "Skopinntull", visade bl a att denna stora hög, belägen nära och samhörande med de tre kungshögarna på Adelsö, var en rik mansgrav från slutet av 800-talet, sannolikt tillhörande kungadynastin. Hennes resultat från Adelsö har ansetts som intagande "en viktig plats i den arkeologiska utforskningen av det gamla svenska väldets centralbygder" (Nerman, s 144).

Parallellt med arbetet på Adelsö grävde R i Gästrikland. 1917-21 publicerade hon resultaten av sin undersökning av gravfält i landskapet, bl a i Hamrånge och Vibo. I Gästriklands fornminnesförenings skrifter redovisade R arkeologiska undersökningar i landskapet, och 1922 utgav hon en översiktlig framställning, Gästrikland under stenåldern. Även om Uppland, Jämtland och Härjedalen publicerade R uppsatser. 1948 redigerade hon hembygdsboken Jämtland och Härjedalen och bidrog själv med flera avsnitt om såväl äldre som nyare tider, bl a en översikt över områdets forntid.

R:s doktorsavhandling Dosformiga spännen från vikingatiden (1919) var resultatet av hennes forskning om vikingatidens ornamentik och avsedd för licentiatexamen med fortsatt inriktning på doktorsgrad i samma ämne. Hennes beslut att doktorera på sin licentiatavhandling tillkom under inflytande från Oscar Montelius (bd 25). Denne skulle bli jubeldoktor i Uppsala 1919 och ville ha R till promotionskamrat. Hon var den första kvinna i Sverige som blev doktor i arkeologi. Vid disputationen framfördes kritiken att ämnet var för smalt och materialsamlingen alltför knapp. Denna brist berodde givetvis på den korta tid som stått R till buds. Enligt senare forskning anses heller inte materialet litet: "det var 380 spännen som behandlades, och det inom ett geografiskt väl avgränsat område" (Ryberg 1990, s 304).

1919 och tiden närmast därefter framstår som den ljusaste perioden i R:s liv. Inom några veckor blev hon såväl licentiat som doktor och hustru till sin f d lärare Bror Schnittger. De flyttade in i en nybyggd villa i Mörby, fick i rask följd två söner och kunde båda av allt att döma förutspås en god framtid inom den arkeologiskavetenskapen. R fortsatte med utgrävningarna i Gästrikland, bl a av ett gravfält vid Strömsbro 1921. Aret därpå blev hon den första som fick mottaga The international federation of university women's stora stipendium på 5 000 kr. Hennes svar, "my son's birth makes no difference", på frågan om hon som nybliven mor kunde ta emot stipendiet, gav eko över världen.

Stipendiet avsåg studier av grottor i Frankrike och Spanien. R bosatte sig med make och barn i S:t Germain-en-Laye utanför Paris, där hon knöts till Musée des antiquités nationales. Där kunde hon fördjupa sina studier i paleolitisk konst. Döden kastade emellertid redan sin skugga över familjen; maken led av en allvarlig sjukdom som snart ändade hans liv. R:s uppgift blev nu att vid 33 års ålder dra försorg om sig själv och sina barn och att fullfölja makens oavslutade arbeten. Redan 1927 gav hon ut skriften Aranaes, en 1100-tals borg i Västergötland. I den redovisades Schnittgers utgrävning 1916-23 av den västgötska borgruinen Arnäs. R författade flera partier i volymen. Färdigställandet av Schnittgers arbete på Stora Karlsö vid Gotlands västkust tog dock betydligt längre tid och först 1940 utkom verket Grottan Stora förvar på Stora Karlsö i sin slutliga version.

R gjorde också betydelsefulla insatser inom internationell arkeologi. I avhandlingen On symbolism in mortuary ceramics (1929) och uppsatsen Seasonal ferdlity rites and the death cult in Scandinavia and China (1931) tog hon upp internationella religionshistoriska problem och jämförde bl a Sverige och Kina. Med utgångspunkt från s k dödsornament på lerkärl i gravar gjordes en intressant koppling mellan fruktbarhetskult och dödsritualer. Dödsornament på föremål i gravar avsåg att ge den döde nytt liv. Samma syfte hade fruktbarhetsriter som ingick i vissa fester, bl a julen. R:s största internationella uppgift inom arkeologin blev den utgrävning hon 1953-54 företog som ledare för en sv arkeologisk expedition i Rang Mahal i nordvästra Indien nära gränsen till Pakistan. Vid Rang Mahal påträffades bl a lämningar av vanliga boningshus och av förmodade tempel från 200-600 e Kr. De viktigaste fynden utgjordes av vackert utformad keramik, ingående analyserad och beskriven av R.

R såg det som en viktig uppgift att popularisera sin vetenskap. När hon 1922 tillsammans med Bror Schnittger utgav den mycket anlitade Där fädrens kummel stå, en utfärdsbok för Stockholmstraktens fornlämningar, hade hon i åratal lett utfärder till kulturhistoriskt intressanta platser. Som ledare för regelbundna utfärder i Statens historiska museums regi 1925-29 var hon pionjär för en verksamhet som med tiden blev alltmer populär och utvecklad. Under årens lopp gav hon ut en lång rad populärvetenskapliga arbeten, bl a Grottmänniskornas årtusenden (1926), tillkommen under tiden i Frankrike. I detta arbete, främst skrivet för barn och ungdom, skildras ingående Cro Magnon-människans konstnärliga insatser med fokus på de djurframställningar som nådde sin fulländning under grottidens slutepok. 1926 kom också Kvinnan i Nordens forntid, en översikt över kvinnans ställning, verksamhet och utstyrsel från stenålderns äldstajägar- och fiskarskede till forntidens slut.

Den populärvetenskapliga barnboken Mor berättar om hur det var förr i världen (1930) blev så omtyckt att den följdes av nya delar och flera upplagor. Böckerna tog form när R gjorde historiska barnprogram för radion men den egentliga tillkomsten skedde tillsammans med de egna barnen i hemmet, framför brasan eller i arbetsrummet. I berättelserna blandades skildringar av Nordens forntid, Egyptens faraoner och pyramider, Knossos, Rom, Gårdarike och Inkafolket.

Från tidig ålder och hela livet igenom var R socialt och kulturellt engagerad. Redan som 16-åring blev hon ledare inom SSUH och fick sedan alltmer ansvarsfulla uppdrag inom denna organisation. I kamratbrev från denna tid framstår hon också som klart feministiskt medveten. Orädd som hon var vågade hon klaga hos Fredrika-Bremer-förbundet över att dess propaganda bland studentskor sköttes dåligt. Trots ett kyligt bemötande från förbundet engagerade hon sig i kvinnosaksarbetet. Som 20-åring deltog R som marskalk vid Internationella rösträttsalliansens kongress i Sthlm och berättade senare om det starka intryck hon tog därav.

När R trädde ut i livet stod de sv kvinnorna inför nya förhållanden. 1920 stiftades en ny äktenskapslag, varigenom mannens målsmannaskap över hustrun upphörde, 1921 fick kvinnorna rösträtt och 1923 utformades en ny behörighetslag som vidgade kvinnors rätt till statlig tjänst. Rösträtten, myndigheten och rätten till arbete hade varit kvinnornas viktigaste krav i nästan 50 år. När nu lagändringarna drivits igenom gällde det att använda de nya rättigheterna och att ta ett samhälleligt ansvar. I detta ingick också medvetenhet om och kamp mot hindrande yttringar av en förkastad men ändå kvardröjande patriarkalisk könsideologi. R såg dessa nya krav, men det skulle komma att dröja innan hon fick tillfälle till insatser på central nivå inom kvinnorörelsen.

I sitt andra äktenskap var R landshövdingfru i Östersund 1931–38 med en mängd representativa och sociala uppgifter. Hon framstod under denna period som något av en prototyp för den moderna kvinnan med förmåga att kombinera hustruns, moderns och yrkeskvinnans roller. Något år före återflyttningen till Sthlm, i samband med makens pensionering, valdes hon till ordförande i Fredrika-Bremer-förbundet. Under R:s tolv år på denna post växte förbundet kraftigt. Hon insåg att ju större förbundet var "desto mer slagkraft skulle det få" och hon "ägnade sig med frenesi åt att på resor runt om i landet bilda nya kretsar" (Anrep, Hertha 1964). Ett 40-tal nya kretsar tillkom, nära dubbelt så många som fanns när hon tillträdde.

Kommittén för ökad kvinnorepresentation tillkom på Fredrika-Bremer-förbundets initiativ och R blev dess ledare. Kommittén trädde i funktion inför varje valår och aktiverade kvinnorna för det politiska livet. Ett annat initiativ av R var de s k nämndkvinnomötena, en form av studie-och konferensdagar endast öppna för kvinnliga ledamöter i kommunala nämnder och anordnade länsvis av förbundets kretsar. På programmet stod information om aktuella samhällsfrågor, främst inom olika grenar av socialvården. På grund av R:s engagemang för ökad utbildning på hemarbetets område, hon var sedan 1936 styrelseledamot även i Husmodersföreningarnas riksförbund, anhöll Fredrika-Bremer-förbundet hos regeringen om utredning av aktuella hem- och familjevårdande frågor. Aktionen stöddes av andra kvinnoorganisationer och verkade även som pådrivande faktor vid tillsättandet av 1941 års befolkningsutredning, där R blev ledamot av en delegation för hem- och familjefrågor.

R:s arbete för kvinnosaken hade, i likhet med hennes verksamhet som arkeolog, en internationell prägel. Ett resultat härav var de åttaveckorskurser om "Socialsverige" som från 1948 hölls för kvinnor från orientaliska länder. R hade under sina många resor upprörts över de asiatiska kvinnornas hårda levnadsvillkor och kurserna avsåg att förbereda dem för en samhällsförändring som hon förutsåg och som sv kvinnor redan upplevt. Sitt viktigaste internationella uppdrag utförde R som ordförande i The International alliance of wo-men. En framgång under hennes ledarskap där var att kvinnoalliansen fick konsultativ status inom FN:s ekonomiska och sociala råd och därmed ökade sina möjligheter att hävda ett kvinnoperspektiv inom dessa områden.

Sitt engagemang i kvinnorörelsen sökte R kombinera med en politisk karriär inom Folkpartiet. Denna blev dock inte långvarig. Efter att ha bevistat två riksdagar i AK uppsattes hon vid 1944 års val inte på valbar plats, vilket väckte ett visst missnöje in- om partiet. 1948 lanserade partivänner under Ellen Hagens (bd 17) ledning hennes namn på en särlista, men inte heller denna gång invaldes hon i riksdagen. Därefter begränsades R:s politiska förtroendeuppdrag till en syssla som nämndeman.

R har beskrivits som en "utpräglad karaktär, rättrådig, pålitlig, i högsta grad generös och vänfast" (Nerman, s 148). Hon blev mycket uppmärksammad i sin samtid och förefaller att ha varit ovanligt omtyckt och respekterad både i sitt yrke och som företrädare för kvinnosaken.

R:s könsideologi som den uttrycktes i hennes arkeologi har analyserats i modern genusforskning. Det har sagts att R och hennes arbete framstår som en paradox. Hon åstadkom mycket för att förbättra kvinnors villkor och som Sveriges första kvinnliga arkeolog var hon gränsöverskridare och förebild, men i sina arkeologiska kvinnopresentationer framförde hon "en bild vars könsideologiska innehåll snarast bör ha motverkat en kvinnlig emancipation" (Arwill-Nordbladh 1995, s 97).

R:s förmåga att förena yrke med äktenskap och familjeomsorger väckte respekt. Den kvinnosyn som hon uttryckte vann genklang inom alla politiska riktningar och var möjlig för kvinnor i alla samhällsklasser att identifiera sig med. Samtidigt som hon krävde lika lön för lika arbete, fler kvinnor i politiken och jämställdhet i yrkeslivet, värnade hon om hemmet och familjen och motionerade i riksdagen om inrättande av ett särskilt hemdepartement. Den ekonomiska jämställdhet som var ett nödvändigt villkor för jämlika maktrelationer skulle kvinnan, enligt R, uppnå genom att verka inom männens sfär så långt det gick att förena med hemmets uppgifter. R ifrågasatte således inte den traditionella arbetsdelningen mellan könen eller själva existensen av en hushållssfär. Vid något enstaka tillfälle framställde hon kravet att pojkar och män skulle hjälpa till med hemsysslorna, men i stort gick hennes lösning ut på hjälp till kvinnan i form av deltidsarbete, allmän barnomsorg, maskinell utrustning, kollektiva tvättstugor och hemhjälp åt överansträngda husmödrar. Sådana krav var allmänt omfattade inom sv kvinnorörelse, medan R:s ihärdiga agitation för obligatorisk hushållsutbildning mötte motstånd inom Fredrika-Bremer-förbundet. Helt i linje med den sv folkhems- och välfärdspolitiken innebar R:s synsätt dock att de traditionella könsrollerna konserverades.

Författare

Hjördis Levin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s saml (179 vol: prot, konc, dagböcker, räkenskaper, foton, klipp m m) i Kvinnohist samkarna, GUB. R:s o Bror Schnittgers arkiv (ms, korrespondens, handhar rör arkeologi) i ATA. - Brev från R i GUB, KB (bl a till Ellen Hagen, Signe Henschen o Klara Johanson), LUB (bl a till C M Furst, H Hildebrand o Alice Lyttkens), RA, UUB (bl a till H S Nyberg o Stina Rodenstam), SSA o i ÖLA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De historiska källorna till Strindbergs "Mäster Olof. Sthlm 1915. 57 s. (Skrifter från Stockholms högskolas litteraturhistoriska seminarium utg av K Warburg, 2.) — Olaus Petri. En levnadsteckn. Upps 1917. 39 s, 1 pl. (Biblioteket Sverges vår, 17.) -Jacob Adlerbeth (SBL, bd 1, Sthlm 19[17-]18, Sthlm, 4:o, s 115-117; även sep, 3 s). - Arvid August Afzelius (ibid, s 234-238; även sep, 5 s). - De arkeologiska undersökningarna på Adelsö sommaren 1916 (Fornvän-nen, årg 12,1917, Sthlm, s 90-95, 1 karta). - S. k. eld-slagningsstenar från järnåldern (ibid, s 172-190). -Dosformiga spännen från vikingatiden. Akad avh ... Uppsala. Sthlm 1919. 162 s. - Från uppländska graf-fält. IV. Några fynd från graffältet vid Ytterbyn, Häve-rösunds s;n, Uppland (UFT, bd 8, Upps 1918-21, s 177-180 [i h 34, 1919]). - Nordiska arkeologmötet i Köpenhamn sommaren 1919 (Rig, bd 2,1919, Sthlm, 4:o, s V-VIII). - Ett förhistoriskt fynd av människohår från Adelsö (ibid, även i; Studier tillägnade Oscar Almgren ... [sep tr ur bd 3, 1920 o 2, 1919], 1919, s 237-242). - [Inlägg i: Arkeologerna och vården av de förhistoriska fornminnena. Diskussion ... febr 1921 (referat),] (ibid, 4, 1921, s 11 f). - En ristning på lös skifferplatta. Ett meddelande (Fornvännen, 16, 1921, s 61 f). - Dalarnas arkeologi. Sthlm 1922. 5 s. - Där fäd-rens kummel stå. En utfärdsbok för Stockholmstraktens fornlämningar. D [l]-2. Sthlm 1922-28.1. 87 s, 4 pl-bl. (Tills med B Schnittger.) 2. uppl 1928.94 s, 4 pl-bl. (Förf; H R.) 2. Med historik över den antikvariska topografien av B Schnittger. 86 s, 4 pl-bl. (D;o.) - Gästrikland under stenåldern (Från Gästrikebygder, Västerbergs elevförbunds årsbok, årg 3,1922, Västerberg, Storvik, s 112-132; även sep, 24 s). - Etruskiska gravmålningar (Nordisk tidskrift... utg av Letterstedtska fören, 1922, Sthlm, s 167-175). - Die Verbreitung deutscher Miinzen in den Funden aus der Wikinger-zeit Schwedens (Studien zur vorgeschichtlichen Ar-chäologie, Alfred Götze ... dargebracht Leipzig 1925, s 225-236, 1 karta). - Grottmänniskornas årtusenden. Sthlm 1926. 214 s, pl I-VIII). - Kvinnan i Nordens forntid. Sthlm 1926. 160 s. (Natur och kultur 67.) - Aranses. En 1100-tals borg i Västergötland utgrävd av Bror Schnittger, beskriven. Sthlm 1927. 4:o. 102 s, 14 pl-bl. (Tills med B Schnittger; VHAA, Monografiserien n;o 16.) - Solskivans land. Skildringar i ord o bild från det gamla och nya Egypten. Sthlm 1927. 191 s. Övers: The land of the sun-god, descrip-tion of ancientand modern Egypt, London 1929, 202 s, 33 pl-bl. - [Nordischer Kreis:] C. Vorrömische Ei-senzeit ... 1. Skandinavische Länder ... (Reallexikon der Vorgeschichte, Bd 9, Berlin 1927, 4:o, s 88-100, Tafel 153-164). - Tut-anch-Amon (OoB, årg 36,1927, Sthlm, s 577-591). - Kring Medelhavets stränder. Forntid och nutid. Sthlm 1928. 237 s. - [Ubersicht uber die Literatur desjahres 1926(-1927), C, 5,] c) Schweden (Vorgeschichtliches Jahrbuch ... hrsg v M Ebert, Bd 3, Berlin und Leipzig 1928, s 174-179, o 4, 1930, s 171-180). - On symbolism in mortuary cera-mics (The Museum of Far eastern antiquities, Bulletin n:r 1, Sthlm 1929, 4:o, s 71-120, (24) s text till pl I-IX). - Adelsö. Sthlm 1930. 57 s. (Svenska fornminnesplatser. Vägledningar utg genom Kung!, vitt. hist. och antikvitets akademien n:o 15.) - Mor berättar om hur det var förr i världen. D [l]-3. Sthlm 1930-38. [L] 1930. 151 s. 2.-3. uppl 1931, 1933. 4. översedda uppl 1939. 2. 1932. 152 s. 2. uppl 1936. 3. 1938. 160 s. Övers: Mor fortaeller om hvordan der var i Verden i gamle Dage, Khvn 1947, 211 s. - En fornborg (Svenskt scoutliv, utg av Sveriges scoutförbunds ga-rantfören, 1930, Sthlm, s 54-59; även sep, 6 s). - Stora Karlsö under forntiden. Karlsö (tr Sthlm) 1931. 102 s, 1 tab, 1 karta. - Ett ovanligt julbröd. Jämtlands läns museum (Heimbygdas tidskrift, 1. Fornvårdaren 4. Festskrift till Carl J. E. Hasselberg på hans 75-årsdag... utg av E Festin, Östersund 1931, s 349-352). - Seaso-nal fertility rites and the death cult in Scandinavia and China (The Museum of Far eastern antiquities, Bulletin, 3, 1931, s 69-98). - Ett geometriserat växtmotiv på vikingatida smycken (Arkeologiska studier tillägnade H. k. h. kronprins Gustaf Adolf .... Sthlm 1932, 4:o, s 104-110). - Hur man levde i Faraos land. Sthlm 1933. 132 s. (Vår underbara värld [4].) Övers: Livet i Faraos land, bearb avj Grieg Cederblad, Oslo 1951, 41 s, 1 karta. - Hos stenåldersfolket. Sthlm 1933. 60 s. (De ungas bokserie.) - Bland fornminnen och indianer. Sthlm 1934. 276 s. Övers: Argentine to Andes, London and Glasgow 1940, XI, 171 s, 24 pl-bl. - Förhistoriska undersökningar på Adelsö. Sthlm 1936. 4:o. 234 s, 5 pl-bl. (VHAA, [omsl:] Arkeologiska monografier, 24.) — Oscar Montelius. En vägrödjare genom årtusenden. Sthlm 1937. 162 s. (Stora män och kvinnor [omsl].) - Grottan Stora förvar på Stora Karlsö undersökt av Lars Kolmodin och Hjalmar Stolpe. Beskriven. Sthlm 1940. 4:o. XI, 87 s, 25 pl-bl, 1 pl. (Tills med B Schnittger; VHAA, [omsl:] Arkeologiska monogr [Handlingar, Monografiserien, 5].) - Frihet och demokrati. Sthlm 1940. 15 s. (Medföljer som bilaga till Hertha [omsl].) - Den svenska frihetens rötter (Svenska folkets väsens-kärna, Sthlm 1940, s 9-18). - Kvinnorna och husmoderskallet (Social årsbok, 1942, Sthlm, s 120-128). - Forord (I Fredrika Bremers spår. Fredrika-Bremerförbundet 1884-1944, Sthlm 1944, 4:o, s 7 f). - Två portalfigurer: Fredrika Bremer - föregångerskan / Sophie Leijonhufvud-Adlersparre, Fredrika-Bremer-förbundets stirtarinna (ibid, s 15-27). - Särskilt yttrande (SOU 1945, 4. Socialdep. Betänkande angående den husliga utbildningen, avgi- ven av 1941 års befolkningsutredning, Sthlm 1945, s 156-162). - Skoldebatten går vidare. Några reflexioner i anledning av en aktuell stridsfråga (Karlstads-Tidningen, 1945, 10/12, s 3). - Min resa till Indien. Sthlm 1946. 226 s, 10 pl-bl. - Några tankar kring den mänskliga samhällsutvecklingen (A Ahlberg, Ingvar Andersson m. fl., Vad jag önskar, Sthlm 1947, s 152-160). — Inte bara kvinnligt problem (Idun, årg 63, 1950, Sthlm, 4:o, nr 6, s 7, 18). - Brytningstid i Orienten. Sthlm 1952. 201 s, 16 pl-bl, 1 karta. - Letter from India / Voyage en extreme Orient / Letter / In the very far East (International women's news, organ of the International alliance of women vol 47-55, 1952-60, Haywards Heath, England, 4:o, s 63 f, 149, 153 f, 158-160 [1953]). - The Swedish archaeological expedition to India (Antiquity, a quarterly review of archaeology, vol 27, 1953, Gloucester, s 169 f). - Det gåtfulla Japan (Samtid och framtid, tidskr för idépolitik o kultur, årg 11, 1954, Norrköping, 4:o, s 375-381). - Kort meddelande om den svenska arkeologiska expeditionen till Indien (Fornvännen, 49, 1954, s 169-173). - Indisk ökenby. Sthlm 1956.132 s, 12 pl-bl. - En by i öknen (Vårt Röda kors, årg 11,1956, Sthlm, 4:o, s 112 f). - Bröllop och begravning i en indisk by (ibid, s 134-136). - Hundra miljoner skolbarn (Idun, 71, 1958, nr 36, s 12). - Rang Mahal. The Swedish archaeological expedition to India 1952-1954 ... with contributions by H Arbman, K. Gösta Eriksson et al. Lund, Bonn, Bombay 1959. 4:o. VII, 217 s, 7 pl-bl, pl 1-86. (Acta archaeologica Lundensia, Papers of the Lunds universitets historiska museum, Series in 4°, n° 3.) - The Rang Mahal pottery (Kushan-Gupta time) with special consideration to its possible Harap-pa elements (Indologen-Tagung 1959, Verhandlung-en der indologischen Arbeitstagung in Essen-Brede-ney Villa Högel 13.-15. Juli 1959 Göttingen 1960, s 272-280). - Förord i Fredrika-Bremer-förbundets skriftserie nr. 3, 5, 6, 8 o 10, Sthlm 1941-45; medv i SOU 1943: 15 o 18, 1945: 4, 47, 50 o 55 (av 1941 års befolkningsutredning) samt 1944: 24 (revision av lagstiftningen om kvinnas behörighet att innehava statstjänst); bidr i bl a: Meddelanden af Gestriklands fornminnesförening [rubr], 1916/17-1918, forts: ... av Gestriklands kulturhistoriska förening [rubr], 1919-1921,Gefle 1917-21; Hertha, [omsl:] tidskr för den sv kvinnorörelsen utg av Fredrika-Bremer-förb, 1917: 3, 1920: 7,1922: 9,1923: 1,1927:4, 5,7,1928: 7,8,1934: 7, 9, 1935: 9, 1937: 7-9, 1938: 1, 6-10, 1939: 1, 4, 5, 1940: 1, 4-8/9, 11, 12, 8:o, 1941: 2/3-5, 8/9, 1942: 1, 3, 5-8/9, 11,1943: 1,2,5-11, 1944:1,2,4,5,8/9,11, 1945: 1,2,4,6/7, 8/9, 11, 1946: 3, 4, 8/9, 11, 1947: 1, 2, 4-6, 10/11, 12, 1948: 1/2-5/6, 1949: 1-7/8, 1950: 1, 5, 6/7, 1964: 1, 4:o, Sthlm; Heimbygdas tidskrift, 2. Jämten, 1932-38, Östersund; Folkpartiet, 1941: 7, 11, 1943: 1, 2, 1944: 5, Sthlm, 4:o; Jorden runt, magasin för geogr o resor, 1946,1948, 1950, 1952, 1953, 1962, 1963, 1965, Sthlm, 4:o.

Redigerat: B Schnittger, Bjärka-Säby under forntiden. Sthlm 1926. 4:o. 68 s, 1 karta. (Bjärka-Säby i monografier .) - Jämtland och Härjedalen. Upps 1948.574 s, 1 karta. (Hembygdsböckerna, Läseböcker för skola o hem.) [Egna bidr s 7-11, 18-20, 43-95, 169-173, 315-324, 340-357, 383-390, 434-445, 502-514.]

Översatt: L Wooley, Abraham och hebréernas ursprung, Sthlm 1937, 192 s; S Casson, Hur människan upptäckte sig själv, historien om forskningen i människans ursprung, Sthlm 1942, 300 s, 8 pl-bl (tills med M. Munck af Rosenschöld, även bearb o med tillägg); E Chiers & G G. Cameron, De skrevo i lera; vad de babyloniska tavlorna berätta, i sv bearb, Sthlm 1939, 240 s.

Källor och litteratur

Källor o UU: E Anrep, H R in memoriam (SvD 8 juli 1964); dens, Fredrika-Bremerförb:s hedersled avled den 29 juni 1964 (Hertha 1964); E Arwill-Nordbladh, Paradoxen H R: arkeologi, emancipation o konstruktion av kvinnlighet (Arkeologiska liv: om att leva arkeologiskt, ed J Nordbladh, 1995); dens, Genuskon-struktioner i nord vikingatid: förr o nu (1998); L Drangel, Folkpartiet o jämställdhetsfrågan (Liberal ideologi o politik 1934-1984, 1984); E Ewerlöf, H R död (SvD 30 juni 1964); I Fredrika Bremers spår: FredrikaBremerförbundet 1884-1944, ed M v Konow (1944); BNerman, H Rin memoriam (Fornv 1965); E Ryberg, H R- förmedlare av förhistorien (ibid 1990); dens, Levande fakta med fantasins hjälp (Kronos 1991); E Rydelius o A Odhe, Kvinnokavalkad: en bilderbok om sv kvinnors liv 1918-1944 (1946); SMoK; Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 1 (1988).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hanna A Rydh (-Munck af Rosenschöld), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6279, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hjördis Levin), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6279
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hanna A Rydh (-Munck af Rosenschöld), urn:sbl:6279, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hjördis Levin), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se