Oscar F Rydqvist

Född:1893-06-13 – Sundsvalls Gustav Adolfs församling, Västernorrlands län
Död:1965-03-12 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Journalist, Manusförfattare, Redaktör


Band 31 (2000-2002), sida 109.

Meriter

2 Rydqvist, Oscar Fredrik, syssling till R 1, f 13 juni 1893 i Sundsvall, d 12 mars 1965 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: handlanden Claes Oscar R o Hilda Charlotta Vilhelmina Larsson. Studentex vid H a l i Sundsvall 7 juni 11, inskr vid UU 15 sept 11, medarb i Sundsvalls Tidn 11-13, i Dagen 13-15, i Grönköpings Veckoblad 16-24, i DN periodvis 16–24, fast anställd där 1 febr 24–59, anställd i filmbranschen (bl a i ab Sv biografteatern o ab Sv filmindustri) 16–23, red o ansv utg av Fasetten maj–sept 18, förf.

G 16 febr 1918 i Sthlm (enl vb för Halmstad) m Oda Hansine Hansen, f 8 nov 1894 i Khvn, d 4 juli 1970 i Sthlm, Kungsh, dtr till belysningsmästaren Hans Peder H o Anna Knutson.

Biografi

Oscar R tillhörde en östgötasläkt men växte upp i Sundsvall där fadern innehade en mindre framgångsrik handelsrörelse. Flera av släktens medlemmar verkade inom teatern. R bedrev oavslutade akademiska studier vid UU i bl a statistik och konsthistoria men medarbetade parallellt i Sundsvalls Tidning. Våren 1916 inträdde han i DN som föga sakkunnig sportreporter men visade sig snart vara en allround-journalist med rekordartad arbetsförmåga och ovanligt ledig och levande stil. Vid denna tid övergick en rad skickliga huvudstadsjournalister till den snabbt expanderande filmindustrin där löneläget var betydligt högre än inom pressen, bland dem R:s chef på DN Oscar Hemberg (bd 18). Av denne lockades även R redan hösten 1916 över till det nya mediet och under de följande åren bedrev han växelbruk mellan tidningen och arbetet som reklammakare och manusförfattare inom stumfilmen. Fast anknuten till DN blev R först 1924.

Under signaturen Åbergsson var R under mellankrigstiden den folkkäre reportern som DN skickade för att skildra stora inrikes evenemang, en viktig uppgift före etermediernas genombrott. Särskilt följde han Gustav V och Per Albin Hansson i spåren. Med sin demokratiska och lätt respektlösa ton bidrog R till att minska det tidigare stora avståndet mellan styrande och styrda, han "log ihjäl fördomarna" (Lagercrantz 1953). Framställningssättet, som snabbt blev ett ideal för yngre journalister, var i hög grad präglat av filmen med korta skarpt belysande repliker och snabba växlingar mellan svepande översikter och intima närbilder. När tillfälle gavs förde han också in en fläkt av sagans värld i sina skildringar. R hade i ungdomen varit vänsterradikal men utvecklades med tiden dll en varm anhängare av Per Albin Hansson och dennes folkhemspolitik. Att DN:s reportage kom att präglas av sådana stämningar var en stor tillgång för tidningen som på ledarplats drev en entydigt borgerligt-liberal linje men samtidigt hade många arbetare bland sina prenumeranter.

När Grönköpings Veckoblad 1916 trädde fram som självständigt pressorgan blev R denna tidnings främste medarbetare. Han hade meriterat sig genom kåserier i Söndags-Nisse, där Grönköping sedan länge figurerat, och ansågs av de bägge tidningarnas redaktör Hasse Z vara en av mycket få skribenter med sinne för den säregna form av parodi som redan utbildats i Veckobladet. Med inspiration från sin egen uppväxt i en provinsstad och från samtida litterära småstadsskildringar gav R Grönköping konturer som kom att beslå under lång tid; bl a utökade han persongalleriet med träffsäkert gjorda karikatyrer som polis Paulus Bergström, bodbiträdet och skalden Alfred Vestlund och förrädaren Peterzohn. Påverkad av de samtida politiska omvälvningarna förstärkte R också Veckobladets samhällskritiska funktion. Genom att parodiera chauvinism och överdriven svenskhet kom han att föra besinningens talan och den inriktning han gav Veckobladet innebar, givetvis under sken av motsatsen, ett mera öppet ställningstagande för den politiska vänstern än vad tidningen tidigare och senare stått för. När domarna föll i den s k förräderiprocessen mot bl a Zeth Höglund (bd 19) publicerade R en indignationsdikt, Ni krossar oss ej!, i den vänstersocialistiska tidningen Stormklockan (9 sept 1916) samtidigt som han parodierade processen i Grönköpings Veckoblad. Det låg således allvar bakom R:s samhällskritik, även när han formulerade den med ett leende.

R:s insatser för filmen var mestadels anonyma fram till introduktionen av talfilmen då hans förmåga att skriva en lättflytande och kvick dialog blev en väsentlig tillgång. Han kom att svara för minst 14 filmmanuskript, merparten tillkomna i samarbete med regissören Gustaf Edgren. Bland deras produktioner fanns krävande men mindre trovärdiga kostymfilmer men också en kassasuccé som Simon i Backabo (1934), med Fridolf Rhudin (bd 30) i huvudrollen, och den politiskt orienterade Karl Fredrik regerar (1934) efter riksdagsmannen John Sandens litterära förlaga. Den senare filmen, en melodram om stataren som blev jordbruksminister, anknöt till den då aktuella förbrödringen mellan arbetare och bönder, politiskt formaliserad i 1933 års krisuppgörelse. En komedi för scenen av R:s hand som filmades två gånger var Hans majestät får vänta (1931 och 1945). I filmer där R fanns bland upphovsmännen hände det mycket, bildväxlingarna var snabba men scenerna kunde ibland uppfattas som onödigt korta.

På bokmarknaden framträdde R i första hand med kåseri- och novellsamlingar men 1918 gav han också ut ett par faktaböcker där läsaren nästan dag för dag kunde följa den militära och diplomatiska utvecklingen under första världskrigets sista månader. Ett bidrag till barnlitteraturen var R:s mycket uppskattade katthistorier, samlade i Jeppe reser jorden runt (1928) med två fortsättningar. Dessa böcker, i viss mån föregångare till Gösta Knutssons (bd 21) berättelser om Pelle Svanslös, innehöll inte bara djuräventyr av konventionellt slag utan också många satiriska anspelningar på dagens händelser.

Författare

Andreas Tjerneld



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms i Sv riksteaterns arkiv, RA. - Brev från R i GUB (bl a till E Taube), KB (bl a till O Holmberg o O Molander) o i LUB (bl a till P Lindberg o A Möller).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tidens visor. Sthlm 1916. 78 s. [Dikter.] - Äventyrsmarknaden och andra historier förknippade med huset Sjögatan 26. Sthlm 1918. 333 s. -Abergsson: Svenska ärans olycksdecimeter. Sthlm 1918. 136 s. [Pseud.] - Foch. Världsslaget - mannen. Sthlm 1918. 103 s. - Prins Max och fredsoffensiven. Sthlm 1918. 144 s. - Från Grönköping med omnejd -Stockholm och så vidare av polis Paulus Bergström. Sthlm 1918. 150 s. [Pseud; ev tills med H Zetterström m fl.] 2. uppl så. - Ministären Karlsson. Kompletterande anteckningar för historieskrivare. Sthlm 1919. 249 s. - Den hemliga gniststationen i Grönköping. Lösa blad ur ett samhälles historia av Grönköpings veckoblads redaktion. Sthlm 1919. 177 s. [Anon.] - Överklassare. Sthlm 1921. 190 s. - Virveln. Sthlm 1922. 216 s. [Ny utg:] Sedan Bastiljen fallit - historisk roman. 1937. 222 s. (Gula biblioteket.) - Karusellen. Teoretiska övningar i praktisk filosofi av Åbergsson. Sthlm 1924. 158 s. [Omsl.] - Ringen du gav mig. Komedi i 3 akter. Sthlm 1929.120 s. -Jeppe reser jorden runt. En stockholmskatts äventyr i fyra världsdelar berättade av honom själv. Sthlm 1928. 188 s. 2.-3. uppl s å. [Ny utg] 1937. 194 s. (Bonniers barnbibliotek, 42.) 2.-4. uppl 1941,1944,1952. Övers: Jeppe reistum die Welt, Stuttgart 1928, 134 s, 4 pl-bl. - Jeppe på nya äventyr. Sthlm 1930. 191 s. 2. uppl s å. -Jeppe reser till Nordpolen. Sthlm 1931.179 s. -1 glädje och sorg. Den gamla uthyrningsfrackens berättelser upptecknade och till trycket befordrade. Sthlm 1932. 145 s. -En handfull amerikanskt. Journalistiskt strövtåg. Sthlm 1933. 233 s, 17 pl-bl. - "Ingen har varit så många gånger i Dagens Nyheter —" (Ur Dagens nyheters historia. 1889-1921. D 1. Bakom spalterna. Minnesanteckningar ... Utg I Ljungquist, Sthlm 1952, s 344-355). - Bidr i: Söndags-Nisse (i Grönköpings Veckoblad, självständigt från 1916), anon (från 21/3 1915 under sign Åbergsson), till mitten av 1920-talet; Sundsvalls Tidning 1911-13 (ferier), Dagen 1913-15, DN 1916, från 25/4, Stormklockan 1916, 6, 8 o 15/3 samt 9/9.

Redigerat: Ur Grönköpings Stads krönika. En festskrift med anledning av Stadens 300 årsjubileum. Sthlm 1924. 4:o. 16 X 4 s. (Tills med H Zetterström o G Törneqvist.)

Utgivit: Fasetten. 1918, n:r 1-21 (11/5-28/9). Sthlm. Fol.

Källor och litteratur

Källor o litt: K A Adrup, Abergsson (Tingstens tid: en krönika om DN 1946-1963, 1989); C Collenberg, Oscar Hemberg: tidn:makare, revyförf o framstående i den sv filmens värld (1998); L Furuland o M 0rvig, Barnlitt:en (Ord o bilder för barn o ungdom, 1, 1990); O Lagercrantz, En stor journalist: O R (DN 19 juni 1953); dens, Han kunde en lek (DN 13 mars 1965);Jolo fjan Olof Olsson], "Han formade det han skrev om" (DN 13 mars 1965); SMoK; Sv filmografi, 2-4 (1979-82); S Tjerneld, Hasse Z: en sv humorist (1962); Ur DN:s hist, ed I Ljungquist, 1-3 (1952-54); K Wikberg, Samhällets skrattspegel: studier i Grönköpings Veckoblad (1978).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Oscar F Rydqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6286, Svenskt biografiskt lexikon (art av Andreas Tjerneld), hämtad 2018-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6286
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Oscar F Rydqvist, urn:sbl:6286, Svenskt biografiskt lexikon (art av Andreas Tjerneld), hämtad 2018-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se