Nicolaus (Claus) Ryting

Död:1472-05-06

Kansler


Band 31 (2000-2002), sida 145.

Meriter

Ryting, Nicolaus (Claus), d 6 maj 1472. Inskr vid univ i Leipzig vinterterminen 33, baccalaureus in artibus vinterterminen 34, mag vinterterminen 36, allt vid univ i Leipzig, verksam där ännu 42, jur utr doctor, kanik i Uppsala 45, i kung Kristoffers tjänst 45, kung Karls kansler senast 51–57, åter i kungens tjänst 69.

G senast 1454 m Valborg Bengtsdtr, d senast 1486, tidigare g m mag Andreas Bondonis.

Biografi

R bar ett tillnamn som i hans tid förekommer i Sthlm och Västerås. En Clemens Henrici R var på 1480-talet teologie lektor vid dominikanerkonventet i Sthlm, kallades att föreläsa vid det nya lärosätet i Uppsala och ägde en av tidens största sv boksamlingar, ett 60-tal arbeten, av vilka sju volymer återstår. Ett inventarium av hans hand visar förbindelser med Västerås och Bergslagen.

R var stockholmare till börden. Han nämns som fastighetsägare i staden redan 1437 och uppgav sig som student i Leipzig vara "de Holmis". Vid detta tidens av svenskar mest besökta universitet inskrevs R 1433 som en av sju svenskar i den sachsiska nationen och promoverades tre år senare till magister som en av fem svenskar. 1440 och 1442 fungerade han som examinator. Hans långa vistelse bör ha samband med att han senare kallas doktor i både civil och kanonisk rätt, något för sv förhållanden ovanligt. Sådana studier gjorde honom lämpad för tjänst i kansli och domstol. Vid hans hemkomst var unionsmonarkin återupprättad. I aug 1445 infann sig R i Vadstena kloster med brev av kung Kristofer, där denne från Khvn begärde att till R, "kanik i Uppsala, vår älsklige kaplan och tjänare", skulle överlämnas som lån den förnämsta av de kronor kung Erik deponerat där, att bäras av Dorotea (av Brandenburg; bd 11) vid Kristofers kröning, sedan de först förmälts. Följande år intogs R jämte tre andra k kanslitjänare i Sthlms Helga lekamens gille; de var då i Kristofers följe på hans tåg till Gotland.

Kungens död 1448 fick R att satsa på den nya sv regimen. Som klerk hade han endast mottagit de lägre vigningarna; hans kanonikat torde ha varit en sinekur som lön för kungatjänsten och icke ha inneburit tjänstgöring vid domkyrkan. I fortsättningen ser han sig som lekman; hans sigill (1453) visar en öppen bok, den lärdes symbol. När Valborg Bengtsdtr intogs i Helga lekamens gille var hon R:s hustru.

Sedan 1451 var Valborg änka efter Andreas Bondonis. Denne, "de Arosia", (från Västerås), inskrevs 1418 vid Leipzigs och 1420 vid Wiens universitet. I Wien undervisade han 1422 såsom magister och tillika baccalaureus i teologi. Son av en prästman i förbindelse med en kvinna besutten i Gagnef i Dalarna fick han påvlig dispens för prästvigning 1426, något som han således icke utnyttjade. Efter hemkomsten förefaller han ha vistats ömsom i Västerås och i Sthlm, där han intogs i Helga lekamens gille; i båda städerna hade han fast egendom. Rikets råd, lett av ärkebiskop Nicolaus Ragvaldi (bd 26), uppdrog 1438 åt honom att vid Uppsala domkyrka föreläsa "som en mäster in studiis privilegiatis plägar att göra". Vad som kom ut av detta första initiativ till universitet är dock ovisst.

R:s namn har förts fram vid identifieringen av den orator som vid Karl Knutssons kröning 1448 framförde ett lovtal på ett latin fyllt av klassiska allusioner, det första kända sv utslaget av den nya humanismen (Liedgren). Säker tidpunkt för hans inträde i Karls tjänst som hans kansler föreligger först vid slutet av 1451, då han jämte två riksråd och kungens fogde dömde i Sthlms rådhusrätt. R blev högt betrodd i sin juridiska och diplomatiska kompetens utan att dock intagas i rikets råd eller anförtros rikets sigill. "Han medförde till konungens tjänst enastående kvalifikationer: stor lärdom, mångsidig erfarenhet, kanske även något av renegatens avoghet mot den krets han lämnat, och inom vilken han knappast kan ha varit över hövan älskad" (Brilioth). R satt i sept 1453 med i den domstol av riksråd som på kungens käromål dömde nio landsflyktiga herrar och män från liv, ära och gods för högmålsbrott på grund av deras samröre med kung Kristian under pågående krig. Betänkligt var här att första namn var Bengt Gustavsson (Tre rosor), som Karl egenmäktigt avsatt från Skara biskopsstol och nu lät dömas av en världslig domstol. I juli året därpå avfärdades R till Lybeck för att å Karls vägnar erbjuda ett långtgående samarbete riktat mot Kristian utifrån gemensam kamp mot sjörövare, dock utan framgång.

Mellan dessa två uppdrag faller R:s mest ryktbara gärning. Han och Erik Eriksson (Gyllenstierna; bd 17), Karls svärson och hovmästare var "efter vår nådige herres konung Karls befallning" de två domarna vid en räfst över hela riket (utom Finland). 'Kung Karls räfst' är främst känd såsom tidsgräns bakåt för det adelns återtagande av till kyrkan avsöndrade gods som utgjorde tredje punkten av Västerås recess 1527. Från nov 1453 till mars 1454 färdades de två herrarna Växjö - Jönköping - Skara -Örebro - Västerås - Uppsala - Strängnäs -Linköping. Skillnaden var betydande gentemot den senare stora räfsten 1413-14, då, i enlighet med en utfärdad stadga, i varje lagsaga biskop och lagman gemensamt dömde med bisittare ur domkapitel och frälse. Här dömde enbart världsliga domare även i mål där andlig institution var ena parten, och de lokala auktoriteter-na var skjutna i bakgrunden. I vilken mån räfsten innebar ett försök att tränga kyrkan tillbaka från sentida förvärv under frälse är i forskningen omstritt; de till ett 40-tal kända dombreven omfattar alla slags egendomsmål. Den protest som domkapitien i Uppsala, Linköping, Strängnäs och Västerås 15 jan 1454 på Örebro slott framförde till kung Karl riktade sig mot själva rättegångsförfarandet såsom stridande mot kyrkans rätt. Tydligen skedde därefter viss förändring däri. – Året därpå fällde R konungsdom i Vadstena tillsammans med lagmannen.

När Karl i febr 1457 utsattes för uppror och tog sin tillflykt till Sthlm, var R en av de tre han förgäves sände ut att underhandla med ärkebiskopen. R åtföljde sedan icke kungen vid hans flykt till Danzig utan blev kvar i Sthlm, något som ställer i tvivelsmål hans nära förhållande som den- nes rådgivare. 'Herr doktor Nicolaus' är upptagen i skotteboken 1462; han ägde fastighet på Stortorgets norra sida och också utanför murarna. Av den nya regimen sågs han med misstro. När kung Kristian i april 1463 anlände till staden, ditkallad av rykten om Karls förestående återkomst, fängslades R jämte några riddersmän och borgare såsom misstänkta för sammansvärjning. De kastades i slottstornet, men pinliga förhör ledde ingenstans utan de frigavs.

Vid Karls återkomst 1467 trädde R åter i hans tjänst. När Lybeck bemödade sig att uppnå en fredlig uppgörelse mellan de två kungarna, sändes R dit för att främja Karls intressen. Vid de resultatlösa förhandlingarna där i okt 1469 var han Karls ombud jämte dennes svåger Gustav Karlsson (Gumsehuvud; bd 17) och måg Erik Eriksson (Gyllenstierna) samt ärkedjäknen i Uppsala Kort Rogge (bd 30), även han juris doktor.

R begravdes, liksom hans konung, hos franciskanerna på Riddarholmen i Sthlm. Klosterdiariet upptar honom på hans dödsdag som stor gynnare av orden och konventet.

R är i Sverige den mest renodlade företrädaren för en i senmedeltidens och renässansens Europa bekant kategori: den juridiskt skolade klerken som vänder kyrkan ryggen och ställer sin förmåga till den världsliga maktens tjänst. Vilket hans faktiska inflytande var är inte möjligt att avgöra. I Sthlms stad åtnjöt han stort anseende: efter hans död talas ännu om kanslershuset vid Stortorget, hans hustru Valborg kallas kanslerskan och sonen Erik får stundom 'kansler' som tillnamn. Enda spår efter R:s bibliotek är att denne son satte 'böcker' i pant.

Författare

Herman Schück



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Pergibrev 26 febr 1455, RA. C G Andra;, Kanonisk rätt eller Sveriges lag: Juridiken som medel i den polit kampen vid mitten av 1400-talet, otr ms hos förf.

BSH 3 (1870); YBrilioth, Den senare medeltiden 1274-1521 (Sv kyrkans hist, 2, 1941); G Carlsson, Sthlms Helga lekamens gilles handkar: gillesboken (PHT 1922); dens, De båda guldkronorna i Vadstena kloster (Fornv 1956); Handkar rör Helga lekamens gille i Sthlm ed I Collijn, 1 (1921); E Hildebrand, Doktor C R o gråbrödraordens mästare ( HT 1890); K H Karlsson, Den sv konungens domsrätt o formerna för dess utöfning under medeltiden, 1 (1890); S Kraft, Tidsskedet 1448-1520 (Sveriges hist till våra dagar, 3: 2, 1944); K Kumlien, Västerås till 1600-talets början (1971); J Liedgren, Oratio de laudibus Caroli Regis 8 (Lychnos 1950-51); E Lönnroth, Sverige o Kalmarunionen 1397-1457 (1934); Die Matrikel der Universi-tät Leipzig, 1-3 (1895-1902); G Paulsson, Annales Suecici medii aevi (1974); SRS, 1:1 (1818), s 75; STb 1-3 (1917-30); Sthlms stads jordebok 1420-1474 (1876) o 1474-1498 (1914); Sthlms stads skottebok 1460-1468 ... (1926). - Clemens Henrici R: I Collijn, Sv boksamkar under medeltiden o deras ägare, 2, Cle-mens Rytinghs boksaml o bokdepositioner (Saml 1903). - Andreas Bondonis: G Carlsson, a a; dens, Paris - Uppsala: ett stycke tidig sv univ:hisl (KA 1955); S Lindroth, Till UU:s förhist (1968); A Nelson, Om UU under medeltiden (1927); Västerås hm, 1:1 (1939).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nicolaus (Claus) Ryting, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6292, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schück), hämtad 2022-05-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6292
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nicolaus (Claus) Ryting, urn:sbl:6292, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schück), hämtad 2022-05-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se