Per (Pär) K Rådström

Född:1925-08-29 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län
Död:1963-08-29 – Högalids församling, Stockholms län

Författare, Journalist, Översättare


Band 31 (2000-2002), sida 153.

Meriter

2 Rådström, Per (Pär) Kristian, son till R 1, f 29 aug 1925 i Sthlm, Ad Fredr, d 29 aug 1963 där, Högalid. Elev vid H a l för gossar å Norrmalm i Sthlm 41–42, hos fotografen K W Gullers i Sthlm 42, anställd vid Sv morgonbladet 43, vid Expressen 44-45, vid Radiodiffusion francais' sv sändn:ar 47, vid Gbgs morgonpost 49, vid Radiotjänsts underhålln:avd 56, medarb i radio o TV. Förf o översättare.

G 1) 16 dec 1948(–51) i Sthlm, Enskede, m banktjänstemannen Brita Ljudmila Nilse, f 25 febr 1921[1] där, Matt, d 8 maj 1954 där, Enskede, dtr till adjunkten FM Per Hilmer Erik N o Antonina Michailovna Kurotschkina; 2) 10 nov 1951 (–60) i Sthlm, Maria, m Gunborg Ann-Marie (Anne Marie) Wahlgren, f 9 dec 1919, i Malmö, S:t Pauli, dtr till ämnesläraren Axel W o Lilly Johanna Carolina Nordborg samt senare omg m prof Thure Gösta Tunevall; 3) 30 april 1960 i Sthlm, Gust Vasa, m Gunnel Margareta Kårsell, f 7 sept 1931 i Sthlm (enl fdb för Skellefteå), dtr till läkaren ML Bertil Napoleon K o Märta Lindfors.

Biografi

Pär R föddes som yngste son till R 1 och dennes under pseudonymen Berit Lampe följetongs- och novellförfattande maka Berta. Efter en slätstruken skolgång, som avbröts efter ett år på Norra latin i Sthlm, blev R hjälpreda hos fotografen K W Gullers. Arbetet var uppenbarligen avsett som en inskolning på den journalistiska banan. R var journalistiskt verksam under hela sitt yrkesaktiva liv; förteckningen över alla tidningar och tidskrifter han medverkat i är lång och inleds 1943 på Sv morgonbladet, där han oftast uppträdde under signaturen Seb. (förkortning för Sebastian, ett täcknamn han tycks ha använt i sin ungdom). När Expressen grundades i nov 1944 var R en av medarbetarna; hans anställning upphörde dock redan ett halvt år senare. I kulturtidskriften OBS! medverkade han 1946-55. Främst är dock R:s namn knutet till AB. R:s blick för massmedias avgörande roll i den sociala alkemin återspeglas ej blott i hans medvetna arbete på att etablera sig i pressen utan även i hans påfallande intresse för etermedia. Arbetet i sv radio och television gjorde R till en känd profil.

R:s egentliga radiodebut skedde 1947 i Radiodiffusion francais' sv kanal, där han under en period var anställd; i Radiotjänsts regi framträdde han första gången 29 sept 1953 med Bokkarusellen går: En rundtur med P R i underhållningsromanernas värld, och i den nystartade televisionen 14 april 1956 med Upphittat: Elisa-veta, Jules Sylvain och P R i en lek med tillvaratagna effekter. Hans närvaro i radion är särskilt påfallande: 225 program i Sverige där han medverkade i egen person eller som textleverantör. Under perioden 1955–56 tycks särskilt samarbetet med författarkollegan Lars Forssell ha varit fruktbringande: tillsammans svarade de för sju program; ett sista sändes 1962. R var under 1956 fast anställd som manuskriptsekreterare åt Tage Danielsson på Radiotjänsts underhållningsavdelning, vilket innebar att han skrev, spårade upp och översatte manus. R:s första roman, Kirsten död, lämnades till Albert Bonnier i aug 1945 men avvisades. Ungefär vid samma tid påbörjade han prosapoemet Jerikos murar: En bok om någonting utanför människan, som i sept 1947 lämnades till Bonnier för publicering men också refuserades. Samma motgång vederfors R 1951, då Norstedts refuserade Kättaren och elden. Dessa initiala motgångar till trots var R en flitig leverantör till bokmarknaden: hans första tryckta roman, Men inga blommor vissnade, utkom 1946, och därefter hann han publicera ytterligare nio romaner och en novellsamling; fem postuma samlingar har också utgivits.

Men inga blommor vissnade kan sägas vara en omarbetad version av Kirsten död. Där hette den rast- och rotlöse hjälten Greg Håkansson; nu kallas han enbart Greg och handlingen har omlokaliserats, men åtskilliga episoder har överflyttats mer eller mindre ordagrant. Framställningen är tämligen diffus, men det kan vara ett medvetet val för att ge texten en hallucinatorisk prägel.

Samma litterära teknik – eller brist på teknik – kännetecknar Stjärnan under kavajslaget (1949), som är ännu ett exempel på R:s benägenhet att återanvända refuserat material: romanens slut utgörs i stort sett av Jerikos murar. Det har antagits att det funnits ytterligare en version av Jerikos murar som innehållsligt legat ännu närmare Stjärnan under kavajslaget (Werkmäster). I den publicerade formen bearbetar textens huvudperson Stephen Hydes identitetsproblem, trolöshet och ensamhet till följd av en total minnesförlust.

Tiden väntar inte (1952), Greg Bengtsson & kärleken (1953) och Ärans portar (1954) utgör en trilogi om den oduglige drömmaren Greg Bengtsson. Liksom i de tidigare verken ligger dessa texter nära R:s egna upplevelser, och det är svårt att dra gränsen mellan självbiografiska derivat och ren dikt. Generellt kan kanske ändå sägas att R:s romaner gradvis lösgör sig från den nära bindningen till hans omedelbara upplevelsesfär. Läsaren får i trilogin följa hjältens uppgång och fall i den stockholmska intellektuella halvvärlden. Från att inledningsvis ha sökt en tillflykt i dagdrömmar om det av honom själv skapade alternativriket Baravia tvingas den miserable Bengtsson så småningom landa i verkligheten och se sina egna tillkortakommanden. När han till slut går en våldsam död till mötes är det osäkert huruvida det rör sig om en olyckshändelse eller ett självmord. Hos såväl kritik som publik blev Ärans portar R:s genombrott.

Paris, en kärleksroman (1955) är uppbyggd kring en mysteriestruktur, som först så småningom blir tydlig för läsaren: vem är puckelryggen Ponce-Cauchy? Kring denna berättelses narratologiska kärna grupperar sig de erotiska turerna mellan två unga gifta par och de samtidigt cyniska och nostalgiska skildringarna av parisisk salongskultur ett par decennier efter Scott Fitzgeralds, Ernest Hemingways och Gertrude Steins guldålder i den franska huvudstaden.

I Ballong till månen (1958) ges en satirisk skildring av det amerikanska samhället sett genom den rotlöse engelsmannen Cyril G. B. A. Berracs ögon. R har här bearbetat impulser från en vistelse i USA 1956-57. Samtidigt återkommer flykting-och skuldmotiv som tidigare behandlats, framför allt i Stjärnan under kavajslaget. Berracs valhänta försök att blanda sig i ett folks – i den fiktiva brittiska kronkolonien Magnoröarna – eller en individs, James Jameson alias Lord Jim, öden havererar, och han framstår såsom lika oduglig och misslyckad som R:s tidigare hjältefigurer.

Sommargästerna: Provisoriska memoarer (1960) handlar om vikten av självreflexion, av att vårda sina minnen, om minnets opålitlighet och om huruvida man kan lita på en berättare. På ytplanet jagar en person vid namn P R sin dubbelgångare Paul Renberg. Den förstnämnde framstår emellertid som alltmer opålitlig och suspekt och den sistnämnde försvinner under mystiska omständigheter.

Samlingsvolymen Ro utan åror (1961) omfattar 14 av R:s 60 dittills publicerade noveller. Under avdelningsrubriken Minnen i tre stycken fantiserar R kring Almqvist, Stagnelius och Strindberg. R:s verk kännetecknas överlag av en iögonenfallande rikedom på litterära citat och allusioner; särskilt tycks de båda förstnämnda ha lämnat material, exempelvis Almqvists Drottningens juvelsmycke i Ballong till månen och Stagnelius' Suckarnes mystär i Ärans portar.

Huvudpersonen i Översten (1961), Peter Renner, är ytterligare en typisk Rådströmhjälte: vag, undflyende, med oklar bakgrund och diffusa mål. Hans uttryckliga strävan är identitetslöshet och självutplåning. Han är involverad i två verksamheter: dels arbetar han med ett nattklubbsprojekt i Paris våren 1961, dels är han tjänare åt Översten, alias överste Gustafsson, alias den avsatte konung Gustav IV Adolf, en figur med ömsom konkret, ömsom allegorisk funktion. Renner ser som sitt yttersta mål att öka Överstens makt och i det syftet avser han att framställa en kopia av den verkliga världen. Därigenom skall han sprida The mirror-terror och orsaka den verkliga världens kollaps. Iögonenfallande glidningar i tid och rum hör till de tidstypiska narratologiska greppen i romanen. Med Mordet: En sörmländsk herrgårdsroman (1962) gestaltade R ännu en gång ett av sina älsklingsmotiv: identitetsproblemet. Den rotlöse, internationellt välkände trollkarlen George Bergman återvänder till sin barndoms Södermanland, går där tillrätta med sina minnen och begår i sin strävan att upplösa sitt förlamande förhållande till den avlidne fadern ett symboliskt mord på barnet inom sig själv.

Ur det stora antalet press- och radiobidrag av R:s hand har de postumt utgivna samlingarna Den korta resan (1968), P R i press och radio (s å), Att komma hem (1982), P R (1983) och Låt leva sommarens svala (1990) sammanställts. Den största delen av hans omfångsrika författarskap – där inte minst det underfundiga, dagsaktuella kåseriet utgör en betydande andel – har dock ej nått bokmarknaden (1999).

Ett markant intresse för amerikansk litteratur och musik, särskilt populärlitteratur och jazz, kan beläggas tidigt i R:s karriär. Sålunda översatte han tillsammans med Gustaf-Adolf Mannberg och Carl-Erik Lindgren jazzlegenden Milton "Mezz" Mezzrows och Bernard Wolfes memoarvolym Really the Blues (1946; sv titel: Dans till svart pipa, 1953), och det finns mycket som tyder på att R omkring 1950 övervägde en framtid som författare av kriminalberättelser i den amerikanska, 'hårdkokta' stilen.

R:s intresse för kriminalfiktion – främst av de inflytelserika amerikanerna Dashiell Hammett och Raymond Chandler – kan beläggas såväl i hans läsning som i hans litterära gärning. Det tidigaste exemplet torde vara en ganska grov parodi på Hammett, dennes anonyme detektiv The Continental Op, och romanen The Maltese Falcon (1930). R:s historia heter Den kon-tinentale Op kommer tillbaka och publicerades under pseudonymen Hashiell Damm'it (OBS! 1949: 3). Andra kapitlet av R:s roman Stjärnan under kavajslaget (1949) utgör en motiv- och stilparodi på den 'hårdkokta' skolan i allmänhet och Hammett i synnerhet. Under perioden 1949-53 medverkade R som författare av 'hårdkokta' kriminalberättelser i Folket i Bild och Lektyr (i sistnämnda organ oftast under signaturen Pete Rod). R:s följetong 200, 000 falska (Lektyr 1952) avlöstes mycket riktigt av Hammetts Malteserfalken (1952). Översättningen är anonym, men det ligger nära till hands att spekulera om inte R ligger bakom detta arbete, med tanke på hans dokumenterade intresse för just denna roman.

Beträffande R:s intresse för Chandler har en utgångspunkt sannolikt varit dennes novell Drama i bergen (No Crime in the Mountains, 1941), vilken i översättning av R:s gode vän Uno Floren gick som följetong i Lektyr under R:s tid som medarbetare där (1951, nr 26-30). Man kan också notera att R i romanen Sommargästerna (1960) ger en stiliserad synopsis av "en detektivroman från Los Angeles", vilket bör syfta på Chandler, som nästan alltid har Los Angeles som spelplats för sina kriminalhistorier – Hammett föredrog San Francisco. I R:s roman Översten (1961) finns en tydligare allusion till Chandler, eller ett lån om man så vill.

Kärleken till Chandler lockade R till översättningen av tvenne radiodramer, som han gav titlarna Ett litet snöre – värt 30 000 dollars (The Long Rope) och Cirkus i stan (The Flying Trapeze), sända i radio 28 jan och 11 febr 1958. Det rör sig om två avsnitt ur den populära amerikanska radioserien The Adventures of Philip Mar-lowe (1948–49), där författarna Mel Dinelli, Gene Levitt och Robert Mitchell diktade nya äventyr åt Chandlers privatdetektiv.

R var produktiv även inom science fiction (sf), som både översättare och författare. Hans första lärospån i genren, en översättning av Robert Blochs novell En enkel till Mars, trycktes i OBS! 1950. R:s första egna sf-novell, Rymdskeppet Tellus' återkomst, publicerades i Vi 1953. Strax därpå, 29 sept 1953, sändes hans första sv radioprogram, Bokkarusellen går: En rundtur med P R i underhållningsromanernas värld, där sf utgör ett väsentligt inslag. I artiklar i Morgon-Tidningen 1953-54 recenserade R sf-böcker. 1958–60 var han  tillsammans med vännerna Uno Floren och Gustaf-Adolf Mannberg  knuten till sf-tidskriften Galaxy. Uppenbarligen skulle det R:ska namnets lyskraft ge den nystartade tidningen en skjuts framåt. Två bidrag av R:s hand finns belagda där, nämligen novellerna 372 möter kärleken och Utan att bländas, båda tryckta 1958. Han skrev s å fler berättelser inom genren, publicerade i andra organ. För radio skapade han 1962 sf-serien Varför svarar du inte?, en radioföljetong i fyra avsnitt, där handlingen utspelas på ett rymdskepp.


R gästspelade även inom andra genrer. För skådespelerskan Gaby Stenberg skrev han varietén Kom och frys med mig 1956, vilken uppfördes på Berns salonger i Sthlm; s å författade han tillsammans med Lars Forssell radiokabareten Två åsnor, som 1958 sattes upp på Gbgs stadsteater. R skrev under början av 1960-talet flera ka-bareter för nöjesetablissemanget Hambur-ger börs i Sthlm, bl a en tillsammans med Beppe Wolgers 1960, och han översatte den engelske skådespelaren Peter Usti-novs komedi Romanoff och Juliet 1956. Han skrev schlagertexter, översatte noveller och var periodvis en flitig litteraturrecensent.

R:s filmmanuskript Kvinnan som försvann förverkligades 1949 av Europa Film, med bl a Kenne Fant, Inger Juel, Felix Al-vo och Keve Hjelm i rollistan. Den salufördes som "den första svenska jazzfilmen". Strax före sin död färdigställde R ytterligare ett filmmanuskript, Glädjens stad, åt Sandrews. Det är en uppgörelse med samtidens rivningsbenägna, trafikbej åkande och överbeskäftiga stadsplanering, med Sthlm som exempel. Detta opus realiserades ej. R uppträdde även som filmkritiker, först i Expressen och Gbgs Morgonpost, sedan i Bonniers litterära magasin (BLM).

Det är inte omöjligt att den unge R inledningsvis tänkt sig en konstnärlig karriär. Ett intresse för konst finns redan manifesterat i den uppsats R skrev som 14-åring om upplevelsen av Picassos Guernica på Liljevalchs konsthall i Sthlm. Till R:s konstnärliga verk kan, förutom de 60 kolorerade och svartvita illustrationerna till hans andra längre verk, Jerikos murar (194547), bl a även hans illustrationer till olika bidrag i tidskrifterna OBS! och All världens berättare under 1940-och 1950-talen räknas. Hans ceuvre omfattar även oljemålningar, bl a av ansikten med tomma ögonhålor i samtidig enface och profil, skulpturer och reliefer, ofta kvinnofigurer med ett linjespel som rökslingor. Han ritade kartor över fantasiländer, som ibland också fick liv i hans böcker, sydamerikanska revolutionsländer, eller länder formade som kvinnokroppar med dubbeltydiga geografiska benämningar.


Med åren blev R berest: upprepade turer i Västeuropa från 1945 och en tur som sjöman till Västindien (Trinidad) 1946, förutom en avbruten vistelse i USA 195657, vilken bl a lämnat spår i romanen Ballong till månen (1958). Den tidigarelagda hemresan skall förmodligen ses i ljuset av hans karriär: avfärden till USA hade avbrutit den framgångsrika anställningen på Radiotjänst, och R fick dessutom svårt att bevaka sina intressen på det litterära fältet i Sthlm.


I febrmars 1955 deltog R i det internationella Salzburg Seminar in American Studies på slottet Leopoldskron utanför Salzburg, där han närvarade vid seminarieserien Art, the Novel, and Populär Cul-ture. Genom ett erhållet stipendium kunde R under några månader 1956 bedriva studier i amerikansk historia och idéhistoria vid University of Chicago men for sedan söderut till Louisiana och Florida och därpå västerut till Arizona, varefter han återvände till Sverige.


R erbjuder ett intressant exempel på en författare som via ett utbrett nät av kontaktpersoner inom det litterära etablissemanget  hela skalan, omfattande bl a förlagschefer och redaktörer, recensenter och illustratörer - arbetar sig fram till en erkänd position inom det samdda kulturlivet. De viktigaste därvidlag var R:s båda kontaktmän på P A Norstedt & Söners förlag, Ragnar Svanström, historiker, litterär chef, sedermera förlagschef, och Lasse Bergström, litterär rådgivare, förlagschef, sedermera VD. Bergström synes från slutet av 1950-talet ha varit R:s särskilt förtrogne på förlaget. Centrala positioner i R:s karriär hade också författarna R 1 (Pärs far), Stig Carlson, Eyvind Johnson, Artur Lundkvist och tidningsmännen Uno Floren, Gustaf-Adolf Mannberg och Sten Möllerström. Fadern var en viktig katalysator i R:s karriär, ej blott som arbetsgivare i sin egenskap av redaktör för All världens berättare 1945-52 utan även som aktiv väg-beredare i andra sammanhang. Det förefaller troligt att följetongspubliceringen av R:s bearbetade filmmanuskript Kvinnan som försvann, i veckotidningen Vårt hem 1949, materialiserats genom faderns tillskyndan.


Ideologiskt tycks R ha rört sig från en odeciderad position som så småningom blev socialdemokratisk. Från 1949 medverkade han i den folkrörelseägda tidskriften Folket i bild och från 1952 i socialdemokratiska Morgon-Tidningen. 1957 inleddes hans arbete för AB, som året innan köpts av LO. R fick nya vänner med mer eller mindre markerade vänstersympatier, bl a poeten Petter Bergman och Lars Forssell. Han får socialdemokratiskt orienterade beskyddare som Stig Carlson, Artur Lundkvist och Karl Vennberg och samarbetar med kulturpersonligheter med samma politiska dragning, t ex Hans Alfredson, Tage Danielsson och Monica Zetterlund. Att R verkligen lyckades med sitt uppsåt att bli accepterad i det vänsterkulturella fältet kan bl a avläsas av hans medverkan i det rent socialdemokratiska nummer av Vintergatan som redigerades av Lars Forssell 1959. R:s bidrag heter Att vara redaktör, minnen av min far. De författare som R i sitt bidrag nämner i uppskattande ordalag är Jan Fridegård, Harry Martinson, Artur Lundkvist och Rudolf Värnlund.

Ett starkt antikvariskt engagemang blandat med karaktäristiskt nostalgiska toner präglar två skrifter där R samarbetade med konstnären och författaren Stig Claesson, Klara 1954 (1954) och Det Klara som försvinner (1955), om de då nyligen påbörjade rivningarna av stadsdelen Klara i centrala Sthlm. Samtidigt exemplifierar dessa skrifter R:s tidskänsla, en närmast seismografisk förmåga att känna av och förmedla samtidens atmosfär, som ofta framhållits av kommentatorer.

Med den klarsyn om de kulturella och sociala fältens spelregler och villkor som R på olika sätt dokumenterade är det föga förvånande att han med mästerhand kunde regissera bilden av sig själv, sitt liv och samspelet mellan liv och dikt. Författaren Klas Östergren har framhållit att det "står en mytflora av sällsynt sort kring P R:s person, idag så vildvuxen att den helt skymmer själva föremålet". Det är helt följdriktigt att R förmodligen har sv rekord i antalet pseudonymer. Trots en sky av vittnen och en doktorsavhandling 1990 om hans liv och verk tycks den verklige R oåtkomlig, gåtfullt gäckande bakom sina olika masker.

Författare

Dag Hedman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s efterlämnade papper i Gunnel R:s ägo; ms till radio- o TV-program i Sveriges radios dokumentarkiv. Ms även i LUB och i Bonniers arkiv, Sthlm. — Brev från R i KB o i Norstedts arkiv, Sthlms företagsminnen.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Men inga blommor vissnade. Sthlm 1946. 153 s. - Stjärnan under kavajslaget. Sthlm 1949. 159 s. [Ny utg] 1970. 124 s. (En PANbok.) - Tiden väntar inte. Sthlm 1952. 254 s. [Ny utg] 1988. - Greg Bengtsson & kärleken. Sthlm 1953. 208 s. [Ny utg] 1988. - Orientering mot livet (Varför skriver vi? Fjorton unga författare har ordet. Under red av L Bergström, Sthlm 1953, s 76-83; från Arbetaren, 1953, nr 49). - Ärans portar. Sthlm 1954. 217 s. 2. uppl s å. [Nya utg:] 1957. 215 s. 1969. 147 s. (En PANbok.) 1978. 158 s. (En bok för alla.) ... Förord: G-A Mann-berg. 1984. 226 s. (Bra klassiker.) 1988. 217 s. - Klara 1954. Sthlm 1954. Fol. 16 s. (S Ehrén m fl, Klara 1954 [grafiska blad i stor fol], texthäfte.) - Det Klara som försvinner. Sthlm 1955. 74 s. (Teckningar: Stig Claesson.) — Paris. En kärleksroman. Sthlm 1955. 217 s. 2. uppl s å. [Nya utg:] 1968. 160 s. (En PANbok.) 1984. (MånPocket.) - Ballong till månen. Sthlm 1958. 227 s. [Nya utg:] 1968. 158 s. 1990. 218 s. - Förlaget (Satiri-con, de elaka böckernas bok, urval av B Holmqvist, Sthlm 1958, s 502-507; ur Ärans portar). - En marsdag 1959 (Levande stad, en bok om Stockholm tillägnad Carl Albert Anderson redaktionskommitté: G Etzler m fl, Sthlm 1959, s 99-108; omtr i Levande svensk prosa, en antologi av C Topelius, bd 2, Sthlm 1962, s 460-467). - Ur Men inga blommor vissnade (Tolv blå toner, en sv jazzantologi av Stig Carlson, Sthlm 1959, s 59-66). - Sommargästerna. Provisoriska memoarer. Sthlm 1960. 218 s. [Ny utg] 1969. 136 s. (En PANbok.) - [Inlägg från radio om författarens ställning i samtiden] (S Arnér m fl, Författare tar ståndpunkt. Inledningar: A Lundkvist, Sthlm 1960, s 39-46). - Översten. Sthlm 1961. 194 s. 2.-3. uppl s å. [Ny utg] 1967. 122 s. (En PANbok.) - Ro utan åror. Noveller. Sthlm 1961. 141 s. [Ny utg] 1968. 117 s. (D:o.) - Lunchen (Det glada Stockholm, urval o kommentarer av Jan Olof Olsson, Sthlm 1961, s 174-179; ur Greg Bengtsson & kärleken). - Sommargästerna. Provisoriska memoarer. Ro utan åror. Noveller. Sthlm 1962. 238 s. (Bokklubben Vår bok.) - Mordet. En sörmländsk herrgårdsroman. Sthlm 1962. 209 s. 2. uppl s å. [Nya utg:] 1964. 212 s. (D:o [skyddsoms]].) 1970. 145 s. (En PANbok.) 1990. 212 s. Övers: Mor-derstwo, Warszawa 1968, 170 s; härur ett kapitel: The rcfugee (Sweden writes, Sthlm 1965, s 24-36). - Den korta resan. Sthlm 1963. 31 s. [Föret av L Bergström.] - Segraren (20 berättelser för film, Sthlm 1963, s 183-198). - Med anledning av denna utställning (Gummesons konstgalleri ... Katalog nr 270. Berto Marklund, 1-30 bilder i trä och brons [utställningskatalog jan-febr 1963], Sthlm 1963,4:o, s [2] f; även eng övers). - Den korta resan. Red: K Bergengren. Sthlm 1968. 143 s. (En PANbok.) - Pär R i press och radio. Red: K Bergengren. Sthlm 1968. 184 s. (D:o.) [Ny utg] s å (tr 1971). (D:o.) - Att komma hem. Urval o red: Eric Fylkeson & M Rising. Hargshamn 1982. 77 s. (Janus, h 22 = årg 5, 1982: 6.) Overs: Dönus, Izmir 1988, 64 s. -Texter i urval av N Rådström och med ett förord av K Östergren. Sthlm 1983. 397 s. - Låt leva sommarens svala. Noveller, artiklar o kåserier i urval av J Werkmäster. Sthlm 1990. 173 s. - Bidr i: OBS!, 1946:16,18,19,1947:6,22,23,1948:1,2,17,1949: 3, 11,24/25,1951: 6, 7,9,20,1953:1, 2, 3, 7,10,1954: 6, 7, 11, 12,1955: 1, 2, 4-7, Sthlm; Sesam - den nya litteraturtidningen, 1946: 7, Sthlm, 4:o; All världens berättare, 1948:9,1951:1,1952: 9, 1953:11, Sthlm; Vårt hem, 1949:19-25 (följetong), Sthlm, 4:o; Folket i bild, 1949: 4, 48, 1950: 7, 13, 1951: 52, 1952: 45, 1953: 53, 1955: 31, 41, 1956: 7, 25, 1958: 27,1959: 41, 49, 1960: 51, 52/53,1961: 47,1962: 34,48, 50,51/52, forts: Nya Folket i bild, 1963: 9, 10, Sthlm, 4:o; Idun, 1950: 35, 46, 50, 1954: 33, 1955: 50, 1958: 49, 1959: 1, 25, 1960: 42,50,1961:10, forts: Idun-Veckojournalen, 1963: 38, Sthlm, 4:o; Lektyr, 1950: 32, 1951: 27, 31, 40, 43, 44, 49,1952: 20-29,1953: 17,19, 31, 52, Sthlm, 4:o; "Ditt og datt", 1951: 2, 4, Oslo, 4:o; Julkvällen, 1952, Sthlm, fol; FIB-aktuellt, 1953: 51/52, Sthlm, 4:o; Svensk jul [utg: Riksförb Sveriges lottakårer], 1953, Sthlm, 4:o; Urshults krönika, 1953, Urshult; Vi, 1953: 28,1955: 6, 9, 1957: 48, 1959: 31/32, 1963: 37, Sthlm, 4:o; Vi damer, 1953: 8, Sthlm; Bar, tidskr om viner o sprit, 1954: 4, Sthlm; Hörde Ni?, 1954: 7, 9, 1955: 5, Sthlm; Bokvännen, 1955: 9, Sthlm; Frihet, organ för Sverges socialdemokratiska ungdomsförb, 1955:1, Eskilstuna, fol; Julfacklan, socialdemokratiska arbetarepartiets jultidn, 1955, 1958, Sthlm; Söndagsnisse Strix, 1955: julnr, Sthlm, 4:o; Veckojournalen, 1955: 34, 35, 42, 1957: 29, 39-41, 1959: 7, Sthlm, 4:o; Röster i radio, 1956: 5, 10,1957: 20,1959: 20, 1961: 9, 27, 29, 34, 41, 45, Sthlm, 4:o; Bonniers månadstidning med Eva, 1957: juli-aug, 1960: 6-8, Sthlm; BLM, 1958, 1959, 1961, 1962, 1963, Sthlm; Läste Ni?, 1958: 6, 1959: 5, 1960: 4, 1962: 4, 1963: 2, Lund; Galaxy, science fic-tion, 1958: 1, 3, Sthlm; Julskrattet, Publicistklubbens jultidning, 1958, Sthlm; Se, 1958: 22, Sthlm, 4:o; Teknikens värld, 1959: 24; Vintergatan, Sveriges författa-reförenings kalender, 1959,1962, Sthlm; Pentabladet, 1961: 1,3, Gbg; Ung linje, 1961:1 [Malmö]; Atlas, the magazine of the world press, 1962: 2, 4, New York; Motor, 1962: 15, Sthlm; Sparfrämjaren, intern tidn för Sveriges sparbanker, 1962: 9/10, Sthlm; Jury, 1985: 1, Bromma; vidare bl a: Svenska morgonbladet 1943-44 (27 st), Expressen 1944-45, 1948, 1954, 1958,1963 (44 st), 1964:6/1,21/6, 31/10,1965:6/1, 1966: 16/10, DN 1945, 1953-54, 1958-61, 1973: 5/1, Göteborgs Morgonpost 1949 (109 st), Morgon-tid- ningen 1952-55 (46 st), Arbetaren, Sthlm, 1953, Kristianstads läns tidning 1953, Norrköpings tidningar, 1953, Norrbottens-Kuriren, Luleå, 1954, SvD 1955, 1958-60, 1990: 21/10, Aftonbladet 1957-63 (215 st), 1971: 17/7, 1972: 8/7, 1974: 1/9, St-T 1958: 7/8, 1984: 22/6-22/7 (följetong); Politiken, Khvn, 1959-61 (7 st), o Helsingborgs Dagblad 1959; se P R, en kronologisk bibliografi (J Werkmäster, P R, ett författarliv, Sthlm 1990, s 340-376).

Översatt: Dom första osen är helvassa (Hårdkokt, urval av Å Löfgren, Sthlm 1950, s 140-146, ur följ arb); M "Mezz" Mezzrow & B Wolfe, Dans till svart pipa, Sthlm 1953, 402 s (tills med C-E Lindgren, G-A Mannberg), 2.-3. uppl 1953, 1954, [ny uppl] 1955, [ny utg] (även deluppl Hfors) 1965, 343 s (Tema), [nya uppl:] 1975 (Trend pocket [omsl]), 5.[!] uppl 1982; S Carroll, Si, mjölkmannen kommer (Mannen i svart 2 [omsl]. Stora skräckboken, en antologi sammanställd av T Jungsledt, Sthlm 1959, s 395-407, ur AvB 1954, [ny utg] 1972, s 285-294, 2. uppl s å); Minns du den sommar [schlager med originaltitel Green fields] (I minne, 1986, Upps, hösten [omsl: okt-nov-dec], s 94); bidrag i: All världens berättare, 1945:10,1947: 11,1948: 2, 3,12,1950: 10, 1951: 4, 5, 9, 10, 1952: 8, 10, 1953: 6, 9, 11, 1954: 1, OBS!, 1950: 5, 6, Vårt hem, 1950, julnr, FIB, 1953: 14, Arbetaren, 1961: 3, 51, Sthlm, fol.

Inspelning: talskivan Dagbok från arkivet, Sthlm 1971, 30 cm, 33 1/3 varv: Att spisa jazz (1955), Mellan raderna (1956), Paris-intryck (1958), Författare tar ståndpunkt (1959); Ett år mitt i kriget (1960), Gatans själ (1961).

Källor och litteratur

Källor o litt: G-A Mannberg, Förord (P R, Ärans portar, 1984); J Werkmäster, P R: ett förfdiv (1990) o där anf källor o litt.

Gjorda rättelser och tillägg

1.Korrigering av tidigare uppgift, , 2014-01-09


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per (Pär) K Rådström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6295, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dag Hedman), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6295
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per (Pär) K Rådström, urn:sbl:6295, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dag Hedman), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se