U Arnold Rörling

Född:1912-08-05 – Överluleå församling, Norrbottens län
Död:1972-04-26 – Överluleå församling, Norrbottens län (I Boden)

Författare, Journalist


Band 31 (2000-2002), sida 193.

Meriter

Rörling, Ulrik Arnold, f 5 aug 1912 i Överluleå, Nb, d 26 april 1972 i Boden. Föräldrar: småbrukaren Oskar Fridolf R o Hulda Sundqvist. Jord- o skogsbruksarbetare, elev vid Sunderby folkhögskola, Nb, 30–32, verkstadsarb i Sthlm 37, elev vid LO-skolan i Brunnsvik, Ludvika, 41, journalist vid Norrländska socialdemokraten, Boden, 4346 o från 50, vid Åhlén & Åkerlunds förlag, Sthlm, 46, vid A-pressens Sthlmsredaktion 4750. Förf.


G 19 april 1941 i Sthlm (enl vb för Åker, Söd) m Gertrud Lindqvist, f 14juni 1919 i Åker, dtr till svarvaren Sigurd L o Ester Amalia Lindkvist.

Biografi

Arnold R:s barndomshem var torftigt i alla avseenden och hans skolgång inskränkte sig till sexårig folkskola. Hela livet bedrev han självstudier inom vidsträckta ämnesområden, och han försökte alltifrån tidiga ungdomsår uttrycka sig i skrift.

Liksom sin far arbetade R främst med flottning, skogsarbete och småbrukarsyss-lor. Under 1930-talsdepressionen blev han arbetslös och sökte sig till Sunderby folkhögskola. I en intervju har han betygat att folkhögskolan var den arbetslöse och bildningssökande kroppsarbetarens nästan enda tillflykt. På skolan hade han turen att få en inspirerande litteraturlärare och kom äntligen på allvar igång med att läsa litteratur, först Rydberg, Lagerlöf och 1890-talslyriker men sedan också författare som Dostojevskij och arbetarskildrarna. Mellan kurserna arbetade han sommartid som bonddräng. Sunderby var en krisdig folkhögskola, och under andra årskursen började han enligt egen utsago se kritiskt på skolan som "präglades av en ljusblått nationalisdsk-idealistisk anda" (Wennström).

R hade svårt att förverkliga sina frihetsdrömmar och finna en plats i arbetsliv och samhälle. Efter flera misslyckade uppbrottsförsök tog han sig mot 1930-talets slut till Stockholmstrakten och arbetade bl a på ett gjuteri och en gasmaskfabrik samtidigt som han sålde en och annan novell till tidningarna. 1941 fick han möjlighet att genomgå LO-skolan på Brunnsvik. Under en sjukdomsperiod kunde han nu avsluta vad som skulle bli hans debutroman Rallare i by (1941). Med folklivsskildringens realistiska grepp berättar R där om hur ett järnvägsbygge förändrar människornas livsbetingelser i en norrländsk glesbygd då seklet var ungt. Boken färdigställdes i stor hast men belönades med andra pris i Folket i Bilds romanpristävlan och utkom genast i förlagets folkbokserie. Juryn, med bl a Vilhelm Moberg som ledamot, berömde R för "den goda typskildringen och den rörliga handlingen". Själv var R inte utan skäl ganska kritisk mot sin egen debutbok och fann den ofullgången.

Därnäst följde den mer genomarbetade småbrukar- och skogsarbetarskildringen Vi väntar våren (1946), en tidskrönika och utvecklingsroman från 1930-talets krisår med självbiografiska inslag från uppväxttiden. Flera bedömare har ansett att detta är R:s bästa bok. Den följande romanen När sol går upp (1947) var i viss mån en fortsättning med delvis samma persongalleri. En tredje och sista gång grep han sig an med att bearbeta sina tidiga minnen av den inskränkta miljö som en småbrukarby i Norrbotten kunde vara. Resultatet som lät sig avläsas först två decennier senare i romanen Drömmar undanbedes (1966) blev litterärt sett inte fullt jämförbart med Vi väntar våren  kanske för att författaren hade svårt att komma till rätta med sina skuldkänslor och nå fram till en djupgående förståelse och försoning med ursprungsmiljön.

Till R:s främsta verk hör däremot de lågmälda novellerna i Sång till psalmodikon (1949) som till stor del är finstämda porträtt av avsigkomna människor i nordsv glesbygd. Därefter gick R över till att skriva historiska romaner, även de förlagda till övre Norrland: Häxeld (1948) om masspsykos och häxprocesser på 1600-talet, Silvernatten (1950) om gruvdrift på drottning Kristinas tid och  efter 14 års tystnad som författare  Facklan i min hand (1964) om den norrländske gruvpionjä-ren Jonas Meldercreutz' (bd 25) försök vid mitten av 1700-talet att skapa ett nordsv Bergslagen.

R var en berättarbegåvning med egna erfarenheter från ett brytningsskede i Norrland och med starkt intresse för norrländsk kulturhistoria. Ekonomiska svårigheter och en påtaglig självkritik förefaller ha hämmat utvecklingen av hans författarskap. Han måste ständigt växla mellan diktning och journalistik, främst i Norrländska socialdemokraten. R:s viktigaste bidrag till tidningen var kulturartiklar och omsorgsfullt genomarbetade bygdereportage. Han skrev också tidningens historia. Under en period arbetade han i Sthlm som medarbetare vid Åhlén & Åkerlunds förlag och vid A-pressens Sthlmsredaktion. R har vittnat om hur han upplevde dessa växlingar mellan olika yrken och skrivar-roller som hinder och handikapp i sitt författarskap.

Sina litterära insatser gjorde R i efterföljd till en norrländsk diktare som Gustav Hedenvind-Eriksson (bd 18), vilken också växlade mellan motiv ur samtid och historia. Därmed anslöt R sig till vad man kunde kalla en klassisk norrlandsskola. Inom denna litterära tradition hade sådana små-brukar- och proletärskildringar som han särskilt ägnade sig åt varit dominerande alltsedan första världskrigets dagar, och brytningen mellan bondevärld och industrisamhälle hade lika länge förblivit ett huvudmotiv i norrlandslitteraturen.

Sedan 1973 utdelas årligen ett litteraturpris till R:s minne. Priset syftar till att uppmuntra yngre lovande författarskap med norrländsk anknytning.

Författare

Lars Furuland



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Rallare i by. Roman. Sthlm 1941. 282 s. [Ny utg] 1952. 239 s. ([Omsl:] FIB[:s folkböcker,] 97.) - Vi väntar våren. Roman. Sthlm 1946. 292 s. - När sol går upp. Sthlm 1947. 206 s. - Häxeld. Sthlm 1948. 168 s. - Sång till psalmodikon. Noveller. Sthlm 1949. 190 s. - Silvernatten. Sthlm 1950. 240 s. - Så här skriver jag (FIB, årg 19, 1962, Sthlm, 4:o, nr 15, s 12, 39). - Läsningens äventyr (Perspektiv, årg 12, 1961, Sthlm, 4:o, s 18 f). - Facklan i min hand. Sthlm 1964. 243 s. - Aterseenden. Självbiogr novell (E Burman m fl, Anteckningar tillägnade Olga Bardh av ... samt Norrbottens bildningsförbund, Luleå stadsbibliotek, Centralbibliotek för Norrbottens län, Luleå 1964, s 116-137). - Drömmar undanbedes. Roman. Sthlm 1966. 265 s. - En demokratisk röst (AR&N Unga, En tidning växer fram, NSD 50 år, [Boden, tr] Umeå 1968, s 7-136; om Norrländska socialdemokraten).

Källor och litteratur

Källor o litt: L Furuland, bandad in tervju med R 23 nov 1967, Avd:s för litteratursociologi bandarkiv, Språk- o folkminnesinst, Uppsala.

G Balgård, Priset för kunskapens frukt: tankar om R:s författarskap (Provins 1992, nr 4); L Fagerström, R död (Norrländskasocialdemokraten 27 april 1972); E Johansson, Möte med R - skogsarbetare journalist, förf (Frihet 1948, nr 8); R M Lindgren, R - berättare "långt nol i väla" (SIA 1964, nr 19); dens, Norrländska förf:profiler: ett tvärsnitt: A R (Norrländsk tidskr 1969, nr 4); G Wennström, Himmelens troner! Blev han inte förf (Horisont 1968, nr 5-6). - Nekr över R i SvD 28 april 1972.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
U Arnold Rörling, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6302, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Furuland), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6302
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
U Arnold Rörling, urn:sbl:6302, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Furuland), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se