Carl A Sahlin

Född:1861-12-15 – Vollsjö församling, Skåne län
Död:1943-01-22 – Danderyds församling, Stockholms län

Samlare, Företagsledare, Bergshistoriker


Band 31 (2000-2002), sida 252.

Meriter

Sahlin, Carl Andreas, f 15 dec 1861 i Voll-sjö, Malm, d 22 jan 1943 i Djursholm. Föräldrar: fabriksägaren Carl Peter S o Anna Persson. Mogenhetsex vid Lunds privata elementarskola 11 juni 83, inskr vid LU 7 sept 83, vid KTH 7 sept 85, avgångsex från fackavd:s för bergsvetenskap underavd för metallurgi o hyttkonst där 31 okt 88, gruvingenjör vid Stora Kopparbergs bergslags ab 16 nov 88–96, chef för bolagets järnhantering vid bl a Domnarvet samt disponentassistent vid bolaget 1 jan 931 nov 00, ex som markscheider (gruvmätare) 8 nov 89, lär i gruvbrytning vid Bergsskolan i Falun 1 nov 911 nov 92, led av stadsfullm i Falun 15 dec 9821 nov 00, disponent o VD för Laxå bruks ab, Ör, 1 nov 001 mars 17, för ab Aspa bruk där 1 sept 0217, ordf i styr för Dalkarlsbergs ab 27 aug 0212 mars 17, led av Örebro läns landsting 1 sept 0309, ordf i styr för Järnverksfören 26 nov 0427 jan 28, led av komm ang ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Tyskland dec 06mars 07, ordf i Bergshandteringens vänner 29 jan 0722 jan 22, led av järnvägsrådet 1 nov 0728, av komm ang lagstiftn om arbetsavtal dec 07sept 09, av styr för Sveriges allm exportfören 16 mars 0810, av styr för Sveriges industriförb 28 febr 1024 april 28, ordf där 27 april 2123, ordf i styr för ab Sv metallverken 18 maj 1018 maj 35, fullm i Jernkontoret 30 maj 1214, e o fullm där 28 maj 141 juni 28, led av handelsrådet 15 mars 1227 nov 20, av statens industrikommission 10 aug 1417, av styr för Mä-larprovinsernas hypoteksfören 2 maj 16, v ordf där 28 april 3228 april 37, led av komm ang dagl sjöfartsförbindelser mellan Sverige o England juni 16mars 19, ordf i Järn- o metalleverantörfören 30 april 17-13 maj 21, VD för Bångbro intressenters ab 3 mars 172 febr 24, ordf i ab Bergslagens gemensamma kraftförvaltn 12 nov 1827 april 20, v ordf i Fören för sv kulturhist 12 april 1812 dec 32, led av 1918 års järnvägskomm sept 18dec 22, v ordf i statsbaneekonomikommissionen juni 19dec 21, ordf i ab Mälarprovinsernas banks centralstyr 16 mars 21-3 nov 23, v ordf i NordM:s vänner 3 juni 2621 maj 31, ordf i Riksmusei vänner 19 april 2828 jan 36.  LIVA 21, HedLIVA 26, fil hedersdrvid StH 21 maj 27.

G 2 nov 1892 i Undenäs, Skar, m Ellen Sofia Helén, f 15 jan 1873 i Bredared, Älvsb, d 23 juli 1933 i Djursholm, dtr till prosten Anders H o Ida Karolina Salvén.

Biografi

Carl S tillbringade sin barndom i Vollsjö. Hans far ägde en färgaregård som 1879 flyttades till Eslöv och utvidgades med tillverkning av barnkläder. Efter mogenhetsexamen i Lund studerade han under de två följande åren vid LU. Vid KTH bedrev han studier i metallurgi och bergsvetenskap. Som lärare hade han bl a Gustaf Nordenström (bd 27), vid den tiden en av landets främsta vetenskapsmän inom bergshanteringen.

1888 utexaminerades S från KTH som bergsingenjör och anställdes s å vid Stora Kopparbergs bergslags ab. Under tolv år i Bergslagets tjänst fick S alltmer ansvarsfulla uppgifter. Disponent för Bergslaget var den driftige men inte helt okomplicerade Erik Johan Ljungberg (bd 23). Under dennes ledning förändrades Bergslaget till ett rationellt och modernt storbolag. S kom att som Ljungbergs närmaste man bli starkt involverad i den mångförgrenade verksamheten inom företaget.

Falu koppargruva spelade en allt mindre roll i bolagets mångindustriella verksamhet. Bergslagets huvuduppgifter gällde skogsindustri och järnhantering, de viktigaste sv basindustrierna. Skogsindustrin dominerade, medan järn- och ståltillverkningen var under utbyggnad. De äldre verken bestod av Korsa lancashirebruk, Ägs masugn, masugnen i Lövsjö och Lindesnäs bruk med lancashiresmedja och spårvalsverk. De stora investeringarna gjordes emellertid på det nyanlagda Domnarvets järnverk, invigt 1878. Det fick en alltmer central ställning i bolagets verksamhet. Några år in på 1880-talet var järnverket det största i landet men det dröjde innan tillverkningen blev lönsam. Sågverksrörelsen och skogshanteringen bar upp ekonomin och gav utrymme för experiment och tillväxt inom andra områden. På 1880-talet tog Bergslaget ett stort ång-sågverk i drift i det nyförvärvade Skutskär vid östersjökusten. Produktionen ökade och sågverket blev under följande decennium det största i Sverige och även i Europa. 1895 inleddes en ny verksamhet i Skutskär: tillverkning av kemisk pappersmassa, i första hand sulfat men något senare även sulfit. Cellulosaindustrin var en framtidsbransch. I Kvarnsveden anlades ett stort tidningspappersbruk 1898-1900. Under Ljungbergs ledning förvärvades betydande arealer skog och skogsrättigheter, en förutsättning för Skutskärs expansion. För att säkra Domnarvets tillväxt gjordes stora gruvköp i Grängesberg. För att trygga tillgången på vattenkraft i detta expansiva skede förvärvade bolaget systematiskt så många forsar och vattenfall som möjligt och säkrade därmed de närmaste decenniernas tillgång på vattenkraft.

S fick under de två första inskolningsåren vid Bergslaget arbeta som kontorselev, kemist och gruvmätare vid Laxsjö gruvkontor, vid Lövsjö masugn och vid Domnarvets järnverk. Därefter fick han allt viktigare arbetsuppgifter, vilket vittnar om Ljungbergs förtroende för S. 1893 utnämndes han till disponentassistent och fick i samband därmed en ledande ställning för Bergslagets järnhantering. Järn-och stålfrågorna var framförallt koncentrerade till Domnarvet och blev det alltmer. De kom därför att framstå som S:s viktigaste arbetsuppgift. S och Ljungberg tycks ha kommit väl överens, och i sina minnesanteckningar talar S med värme om deras goda samarbete. Domnarvet var Ljungbergs skötebarn, vilket kanske inte var så lätt för S i hans roll som verkschef.

Inom Domnarvet konfronterades S med motsättningar mellan de olika avdelningarna och deras chefer. Detta ledde till organisatoriska problem som måste överbryggas. I minnesanteckningarna säger S sig ha skapat en bättre samarbetsatmosfär och därmed undanröjt ett av hindren för en mer samordnad produktion. Domnarvet var från början tänkt att tillverka kvalitetsjärn för export enligt den traditionella sv modellen, men denna målsättning måste efter hand överges. Istället skulle produktionen inriktas mot en inhemsk kundkrets som efterfrågade billigare kvaliteter av järn och stål. Till följd härav bedrevs ett viktigt utvecklingsarbete inom Domnarvet, vilket syftade till att lägga om tillverkningen från den sura bessemerprocessen till den basiska. Ljungberg hade tidigt insett att den 1878 uppfunna thomasprocessen kunde skapa möjligheter för en passande produktion inom Domnarvets järnverk. Därvid kunde man utnyttja den närbelägna malmen från Grängesbergsfältet, som hittills varit svåranvänd men som i övrigt hade förträffliga egenskaper. Metoden hade introducerats i Sverige 1879 men kom endast att tillämpas i begränsad utsträckning. I början av 1890-talet beslöt Domnarvet att satsa på såväl basisk bessemerprocess som på basisk martintillverkning efter Thomas-Gilchrists metod. Thomasblåsningen inleddes 1891 men de första åren präglades av svårigheter. Problemen var så stora att Ljungberg var på väg att ge upp. Det blev S:s uppgift att lösa dem, och han fick i uppdrag att föreslå förbättringar för att få igång produktionen. En förman från masugnen i Völklingen i Tyskland inkallades som expert och vistades tre månader vid Domnarvet där han ledde såväl bessemerblåsningen som ugnsarbetet med det resultatet att problemen övervanns. Genombrottet för Domn- arvets thomasproduktion kom 1894-96. Produktionen ökade från 8 400 ton thomasgöt 1893 till 17 800 1895 och tillverkningskostnaderna per ton tillverkad göt minskade under samma period från 71:39 kr till 61:88 kr. Från 1896 utgjorde basisk bessemer och basisk martin mer än hälften av Domnarvets göttillverkning och utvecklades därefter till den dominerande tillverkningsmetoden vid verket.

Vid sidan av de tekniska frågorna ställdes S även inför problemet att säkra råvaruförsörjningen. Domnarvets egna gruvor var små och otillräckliga, vilket ledde till svårigheter att få fram produkter av likvärdig kvalitet. Bergslaget fick till stor del tillgodose sina behov av råvara genom köp. Det gällde att säkra Domnarvets tillgång på malm från egna gruvor. Bergslaget var delägare i Grängesbergsgruvorna och hade tillsammans med Grängesbergs gruvaktiebolag brytningsrätter i exportfältet. 188991 gjordes nya gruvköp i Grängesberg som innebar att Bergslaget för överskådlig tid hade tryggat sin tillgång på malm.


En annan stor fråga gällde att ordna drivkraften i järnverket på ett effektivare sätt, och S framlade en plan som avsåg att förenkla kraftförsörjningen i synnerhet i valsverks- och hyttavdelningarna. Elektriska motorer på sammanlagt 440 hästkrafter installerades och driften effektiviserades.

Under de tre sista åren i Bergslagets tjänst fick S ytterligare uppdrag i samband med bolagets fortsatta expansion; bl a blev han engagerad i förvärven av vattenrätter för kraftverken. Kvarnsvedens pappersbruk, som stod under uppbyggnad 1898-1900, tog också hans krafter i anspråk. S var även med om att anlägga Vagn- och maskinfabriken i Falun, som grundades kort före sekelskiftet för tillverkning av järnvägsvagnar och lokomotiv, en nysatsning som dock blev föga framgångsrik.

1900 blev S erbjuden att efterträda den nyss avlidne disponenten för Laxå bruks ab Carl C:son Lindberg, ett erbjudande som han efter noggrant övervägande accepterade. Även om S inte gjort några originella tekniska insatser inom Bergslaget framstod han som kunnig och klok. Han förstod att handskas med människor och han respekterades av Ljungberg. Då han informerade Ljungberg om sina planer på att lämna Bergslaget fick han enligt egen utsago beskedet att han var tilltänkt som Ljungbergs efterträdare, men S stod likväl fast vid sitt beslut.

Som bruksdisponent för Laxåverken kom S att verka i 17 år. Företaget var ett traditionellt bruksföretag med masugn i Röfors bruk, stångjärnssmedja, valsverk och spikfabrik. Förutsättningarna för en expansion var dock begränsade. Några stora förändringar i drift och produktion genomfördes inte. När Laxå bruk övergick till Wargöns ab 1917 från trädde S sin befattning. Han skrev en sammanfattande ämbetsberättelse vid sin avgång och motiverade där varför han inte i högre grad hade utvidgat driften vid Laxå. Detta förklarade han med att alla naturliga förutsättningar varit ogynnsamma. Det gällde inte bara "dyrbruten malm från Nora bergslag och mycket dryga frakter för malmens förande till Laxå". Träkol fick hämtas långt borta med höga fraktkostnader som följd.

Laxå bruk hade emellertid förvärvat en större aktiepost i Bångbro rör verk 1904. S hade blivit direkt kontaktad av Bångbroverkets styrelseordförande, som föreslagit aktietransaktionen för att få möjlighet att genomföra nödvändiga investeringar i verket. S utarbetade ett förslag till förändring av rörverkets tillverkning från sur till basisk bessemer för att anpassa den till thomasprocessen, och de två följande åren genomfördes ombyggnaden i enlighet med förslaget.

Bångbro intressenters ab bildades 1917 och övertog Laxå bruks aktieposter i rörverket. S trädde in i ledningen och blev således involverad i den stora nyinvestering som gjordes tre år senare då ett kallvalsverk byggdes. Han fick vara med om den anmärkningsvärda konjunkturuppgången 192324 då verket under några månader hade 700 anställda, men han lämnade bruket sistnämnda år, vilket visade sig vara i rätt tid. Därefter vände produktionssiffrorna nedåt och 1926 gick företaget i konkurs.

S:s förtroendeuppdrag inom näringslivets organisationer var många, och flera av dem behöll han till slutet av 1920-talet. Han hade också åtskilliga uppdrag inom sv kulturliv.

S:s insatser som industriledare är beaktansvärda, men det är framförallt som bergshistorisk forskare och samlare som han blivit ihågkommen, och här framstår han i många avseenden som en pionjär. Redan under sina första år som gruvingenjör inom Bergslaget visade S intresse för historisk forskning och dokumentation. Han röjde också ett samlarnit av mer ovanligt slag. Det handlade om att ordna Bergslagets samlingar men också om att börja bygga upp egna privata samlingar av böcker, handlingar och mynt.

1893 sammanförde S efter omfattande förarbeten historiska, geologiska, brytningstekniska och brytningsekonomiska uppgifter över samtliga bolagets järngruvor i en stor liggare med titeln Beskrifning öfver Stora Kopparbergs bergslags aktiebolags järngrufvor. Framställningen illustrerades med ett stort antal gruvkartor. Detta omfattande arbete kom inom bolaget att gå under beteckningen Sahlins bibel och har legat till grund för senare inventarieförteckningar. Även om han här liksom i de flesta andra stora insamlingsarbeten av likartat slag fick hjälp med excerperingar och bearbetningar bär verket prägel av S:s noggrannhet och intresse för detaljer.

S:s egentliga samlargärning inom Bergslaget är i första hand förknippad med Falu koppargruva. Där fanns redan från tidigare århundraden förnämliga samlingar av betydande gruvhistoriskt värde - modellkammare, mineralkabinett och arkiv -men vården av dem hade länge varit eftersatt. Modellkammaren härstammade från Christopher Polhems (bd 29) tid, men den hade under årens lopp kompletterats med värdefulla bergsmekaniska konstruktioner. Mineralkabinettet med mineraler och bergarter från gruvan hade i början av 1800-talet utökats med bergspresidenten Nils Adam Bielkes (bd 4) värdefulla mineralsamling. I arkivet fanns medeltida handlingar men det innehöll också sammanhängande serier av handlingar alltifrån Bergskollegiums tillkomst 1637. Bolaget ägde en värdefull porträttsamling med ursprung i 1600-talet. Under S:s ledning ordnades samlingarna och sammanfördes till ett arkiv, ett bibliotek och ett museum som alla inrymdes i den gamla kronokoppar vågen vid Faluån. Arkivhandlingar som fanns utspridda inom Bergslagets många företag fördes till centralarkivet i Falun, som efter hand blev landets största enskilda arkiv och i paritet med landsarkiven.

S började även komplettera Bergslagets bokbestånd med litteratur som rörde Bergslaget och Dalarna. Parallellt härmed lade han även grunden till sitt eget stora bibliotek med främst bergshistorisk litteratur. Modellkammaren och mineralkabinettet blev grundstommen i det museum som öppnades i Kopparvågen 1895. Som en helt ny del införlivades det myntkabinett som S grundat året innan med bortåt 800 nummer och som var ett resultat av hans numismatiska samlarintresse. Myntsamlingen utökades väsentligt under de följande åren.

Med dessa räddningsinsatser genomförde S ett bergshistoriskt pionjärarbete av bestående värde. I sv sammanhang hör detta till de tidigaste industrihistoriska insatserna, och även i ett internationellt perspektiv framstår S:s samlargärning i ett så tidigt skede av den industrihistoriska forskningens och dokumentationens framväxt som ganska enastående.

S lade också ned ett betydande arbete, tillsammans med ingenjören Ludvig Zethelius, på att presentera Bergslaget och dess produkter vid två stora utställningar: Stockholmsutställningen 1897 och världsutställningen i Paris 1900. Vid den förstnämnda hade Bergslaget en egen paviljong, ritad av utställningsarkitekten Ferdinand Boberg (bd 5) i nära samverkan med S. Paviljongen väckte stor uppmärksamhet och drog många besökare. S redigerade även katalogen för utställningen.

Sitt stora intresse för bergshistoria i olika former kom S att ytterligare fördjupa under sin tid som disponent för Laxå bruk. Inom Örebro län anlitades han även för andra uppgifter av vitt skilda slag: kulturminnesvård och järnhantering, finansieringsfrågor och naturskydd, organisationsuppgifter och forskning. Redan året efter sitt tillträde i Laxå grundade han Laxå bruks museum som blev det första hembygdsmuseet i länet och en av landets första systematiskt ordnade museisamlingar utanför storstadsregionerna. Vid invigningen 1901 fanns 2 300 föremål fördelade på 18 avdelningar med de brukshistoriska samlingarna som en kärna med en teknisk och en personhistorisk avdelning. Parallellt härmed ordnades också det brukshistoriska arkivet.

S var en av de drivande krafterna i Föreningen Örebro länsmuseum, som bildades 1906. Tre år senare invigdes museet i Örebro slott. Programmet för insamlingsarbetet hade samma breda infallsvinkel som i de musei-, biblioteks- och arkivsatsningar, där S tidigare varit involverad. Ännu en räddningsinsats av stor bergshistorisk betydelse gjorde S 1909, då han tog initiativ till att förvärva den magnifika bergsmansgården Siggebohyttan från slutet av 1700-talet. Den inrättades därefter till hembygdsmuseum och är idag den bäst bevarade bergsmansgården i landet.

De lokala och regionala insamlingsaktionerna fick efter hand en allt mer nationell inriktning. Inför Bergshögskolans 100-årsjubileum 1919 ordnades en utställning vid KTH med S:s bildsamling, som då omfattade 410 originalteckningar, akvareller, kopparstick och etsningar, under rubriken Bilder från Bergslagen och bergs-handteringen. Samlingen skänktes s å till Jernkontoret och kom under följande år att väsentligen utökas och förtecknas. Bruksbildsamlingen utgör en förnämlig och flitigt utnyttjad källa till sv bergs- och brukshantering. Kompletteringen av samlingarna utfördes under överinseende av S och finansierades med medel ur Järnkontorets Prytziska fond. Vid sidan härav var S i färd med att bygga upp en samling över bergsmän med porträtt och kortfattade biografiska och teknikhistoriska uppgifter, vilken han skänkte till Jernkontoret 1933. Samlingen omfattade då ca 7 000 kopparstick, litografier, träsnitt, foton och ett hundratal porträttmedaljonger i silver och brons.

Ännu en samling av stort industrihistoriskt värde överlämnades genom gåvobrev till Tekniska museet 1933. Samlingen införlivades med museets arkiv men har hållits samman i en särskild enhet under beteckningen Carl Sahlins bergshistoriska samlingar. Där ingår bl a tryck av mer tillfälligt slag: priskuranter och kataloger, ett material som ofta skattar åt förgängelsen men som lämnar viktig information om tekniska förhållanden, produkter och priser, kvalitetsbeteckningar och arbetsorganisation. Därutöver innehåller den en stor samling topografisk litteratur och 300 skrifter med reseskildringar av sv och utländska författare. S:s egna anteckningar och uppteckningar om äldre tillverkningsmetoder, seder och arbetsförhållanden vid bruken har stort värde som källa för bergshistoriska forskare. I detta bestånd ingår även systematiskt ordnade ritningar, bilder samt klipp ur äldre kalendrar och facktidskrifter, som S insamlat. Museet låg S varmt om hjärtat, särskilt som han hade varit med från dess första tillkomstår och verkat som ordförande i den kommitté som tillsattes inom Teknologföreningen 1919 för att arbeta för dess förverkligande. 1922 hade S dessutom utarbetat en promemoria för det blivande museets omfattning och innehåll. Även Tekniska museets föremålssamling berikades med gåvor av S. Han hörde också till dem som tog initiativ till att industrihistoriskt värdefulla anläggningar uppsöktes av Föreningen tekniska museets vänner, grundad 1930, och bevarades in si tu. Vid besöken uppsattes en minnestavla. Helt säkert räddade denna aktion många anläggningar från att skatta åt förgängelsen. Bland dessa finns tysksmedjan vid Hävla bruk i Östergötland, Mårten Triewalds pumpångmaskinhus vid Dannemora gruvor och Österbybruks vallonsmedja i Uppland, de enda i sitt slag bevarade.

S tryckta arbeten omfattar bortåt 400 böcker, artiklar, minnesrunor och diskussionsinlägg med honom själv som huvudförfattare eller redaktör. Åtskilliga av artiklarna har formen av inlägg vid allmänna diskussionsmöten och rör då aktuella ämnen inom järnhanteringen. Frågor om bergshanteringens genombrottsskede, den tidiga sv järnframställningen och vad som menades med osmundjärn tycks ha fängslat honom särskilt. S ombesörjde att äldre skrifter om den sv bergshanteringen och järntillverkningen kom ut i nytryck, däribland P Saxholms avhandling på latin från 1725 Om svenskt osmundjärn, som översattes till svenska och försågs med en inledande text av S. Han tog även initiativ till utgivningen av Urban Hiärnes (bd 19) En ganska liten berg-lykhta från 1687.

När det gällde att klarlägga järnhanteringens uppkomst och spridning i äldre tid påtog S sig rollen som organisatör och idégivare till undersökningarna. Det var hans förtjänst att revisorn och delägaren i Laxåbolaget, grosshandlaren C R Prytz i Gbg 1917, donerade en ansenlig summa till Jernkontoret. Enligt donators beslut skulle avkastningen användas till "främjande och bekostande av svensk bergshistorisk forskning". Så har också skett och den Prytziska fonden har anslagit medel till ett stort antal undersökningar, avhandlingar och skrifter under årens lopp. På tillskyn-dan av S genomfördes en lång rad regionala undersökningar under 1920- och 1930-talen. De bekostades av Prytziska fonden och projektledare var framstående arkeologer, historiker och kulturmiljövårdare, bl a Sune Ambrosiani, John Nihlén och Alf Grabe.

S:s egen forskning gällde framförallt den sv järnhanteringen från 1500-talet till 1800-talets mitt. Denna verksamhet inledde han redan på 1890-talet och ägnade sig då framförallt åt Bergslagets historia. Hans första större bruksmonografi handlade om Grängshammars och Ulfshyttans bruksegendom, och han kom senare att behandla Dannemora gruvor och vallon-bruken. Han har också forskat om de skånska och småländska bruken. S visade intresse för i stort sett alla frågor inom gruvhantering och bruksrörelse och har behandlat teknik och social organisation, arbetsmiljö och arbetsförhållanden, ekonomi, handel och beskattningsfrågor.

I början av 1930-talet publicerade S tre mer omfattande skrifter. 1931 kom skriften om det sv stålets historia från den första belagda stålugnen 1655, en sammanställning av data och fakta om den äldre ståltillverkningens och handelns historia fram till 1860-talet, då de äldre ståltillverkningsmetoderna trängdes ut av de modernare götstålsprocesserna. En komplette- ring till denna översikt är De svenska degelstålverken, som utkom 1932. Benjamin Huntsmans uppfinning av degelstål 1742 togs som utgångspunkt för framställningen, och historiken innehåller utförliga beskrivningar av tolv degelstålverk, som under århundradenas lopp framställt stål i Sverige.

1934 publicerade S ett omfattande arbete om de sv valsverkens historia. Det är en ingående, rikt dokumenterad skildring av vals- och skärverk inom äldre sv järn- och metallindustri, ett resultat av mångåriga forsknings- och insamlingsarbeten. Skriften är ett viktigt bidrag till kunskapen om den äldre valsverksteknikens utveckling i Sverige.

S framstår i sina arbeten knappast som teoretiker. Hans starka sida är inte de analytiskt upplagda översikterna, ej heller målade han upp de stora samhällsperspektiven. I sin forskargärning arbetade han främst med att tålmodigt gräva fram fakta, och hans metodik var i detta avseende lik samlarens. Bit lades till bit i ett stort detaljrikt pussel. Hans artiklar och publikationer innehåller en stor mängd fakta, sam-manbragta med möda, och de visar prov på både uthållighet och tålamod samt förmåga att hitta fram till de rätta källorna. Som faktabaser har hans skrifter ett stort värde, och de utgör också en viktig källa till kunskap om svjärnhantering.

Möjligen kände S tidigt sin begränsning som företagsledare och tekniker. Hans håg stod till andra frågor inom sv bergshantering och järnindustri. Det var inte framtidens utmaningar som lockade honom utan gruvornas, järnets och stålets roll i ett historiskt perspektiv. Det var som bergshistoriker, samlare, museivän och kulturmiljövårdare S skapade sig ett namn för eftervärlden, ett namn som alltid kommer att vara förknippat med den sv industriminnesvårdens uppkomst och framväxt.

Författare

Marie Nisser



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s stora personarkiv (vol 24-214: dagböcker o bi-ogr anteckn:ar, meritförteckn, kopieböcker, brev från o till S, handkar ang hans befattn:ar, ang resor, räkenskaper m m) i Sahlinska släktarkivet, RA; hans bergs-hist samkar i Tekn museets arkiv, Sthlm, bildsaml m m i Jernkontorets arkiv, en C S:s saml dep i Örebro läns museum. - Brev från S i GUB (bl a många till J Furu- skog), KB (bl a till E W Dahlgren, E Heckscher, A Lindberg, F Vult v Steijern o Rosa Fitinghoff), LUB (bl a till Pehr Jonsson), RA, UUB (bl a till K Bergström) o i NordM:s arkiv.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beskrifning och förteckning öfver Stora Kopparbergs bergslags aktiebolags myntkabinett. Falun 1895. 4:o. 97 s. -Abrief description of the works and manufactures of Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, Falun, Sweden. Falun 1895. 8 s. [Anon.] - Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, Falun eller Stockholm. Katalog (utan förbindelse) å tillverkningar af verktygsstål och manufaktursmiden vid DomnarfVets jernverk (Katalog öfver Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolags tillverkningar vid DomnarfVets jernverk och Falu kopparverk), Falun 18[95-]96, 4:o, s 500-516 [1895], anon; övers härur, alla Falun 1898, 4:o, 8 s, anon: ... Katalog (ohne Ver-bindlichkeit) iiber Werkzeugstahl und Werkzeuge;... Catalogue (subject to change without notice) of tool steel and forged tools, [ny utg] så;... Catalogue (sans engagement) pour aciers å outils et outils finis, [ny utg] s å). - Stora... å bult och mutter samt nit och rälsspik tillverkade vid ... (ibid, s 600-611 [1896]; anon). - Stora ... å thomasfosfat tillverkad vid ... (ibid, s 901-908; anon). - Vägvisare genom Stora Kopparbergs bergslags aktiebolags utställning i Stockholm 1897. Sthlm 1897. 4:o. 20 s. [Anon.] Övers: Guide through the Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag's exhibition at Stockholm 1897. Falun 1897. 4:o. 16 s. [Anon.] - Stora Kopparberget och Falu stad i reseskildringar. Utdrag ur äldre o nya tr källor, samman-stälda. Falun 1897. 4:o. 96 s. [Ur Tidning för Falu län och stad. Även:] ... sammanstälda af C. S. [Sign.] -Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag. Öfversikt af dess historia. Beskrim öfver dess verk o inrättningar. Tabell öfVer dess tillverkningar från äldsta tid till nu. Förteckning på dess nutida produkter. 1347-1897. Falun 1897. 4:o. 17 s (även med 3 pl). [Anon.] Omarb utg: ... inrättningar. Förteckning ... (Minnesblad från tredje allmänna svenska teknikermötet i Gefle 1901, Gefle 1901, s 1-18, 3 pl). - Stora Kopparbergs bergslag och dess äldsta privilegier. Ett 550-års minne (Minnesblad från Dalarne, utg af Södra Dalarnes tidning, Borlänge tidn, Mora tidn, Sthlm 1897, 4:o, s 42-46; undert C. S.). - Till förbrukare af svenskt träkolsjärn af stämpeln ... Falun 1898. 4:o. (3) s. [Enl uppg, likaså övers till engelska samt:] Aux consommatetus de fer au charbon de bois, suédois, laminé de la marque Falun s å, 4:o, (3) s, An die Verbraucher des schwedi-schen Holzkohlenwalzeisens, Stempel.... d:o. - Stora Kopparbergs bergslags aktiebolags tjänstemannapersonal år 1900. Sthlm 1900. 60 bl, 1 pl. [Anon; prakt-uppl s å:] 4:o. 58 bl. - Guide pour 1'exposition de Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag å Paris 1900. [Omsl.] Falun 1900. 4:o. 12 s. [Anon.] Även: Guide through the Stora Kopparbergs bergslags aktiebolags exhibition at Paris 1900. [Omsl.] Falun 1900. 4:o. 12 s. [Anon.] - Gesala-släkten (Gezelius). Några anteckningar om bondegrenen af denna släkt på 1600-talet (Ny svensk släktbok utg af Karl A. Ksaa Leijonhufvud [o Gustaf Csaa L], Sthlm 19 [01-] 06, s 321 f [1903]; anon). - Grängshammars och Ulfshyttans bruksegendom. Anteckningar af C. S. Sthlm 1904. 118 s, 21 pl. [Sign.] - TräkolsstatisUk. Några meddelanden vid sammanträdet i Stockholm den 26 augusd 1905. [Rubr.] Sthlm 1905. 4:o. (4) s. [Anon; ijärnverksföre-ningen.] (Privat och konfidendelt.) - Allmän plan för ett naturhistoriskt och kulturhistoriskt läns-museum i Örebro. Örebro 1906. 18 s. [Undert tills med T Nordström (ordf) m fl.] - Exporttariffkommitténs betänkande: Lägre tariffer för export- och transitogods på Sveriges järnvägar. Uuedningar o förslag, framlagda ... Sthlm 1906. 167 s, 9 kartor. [Undert (som ordf), tills med flera.] — G Nerman, Laxåverken, en redogörelse. Upps 1907. 19 s. [Huvudsakl förf, anon.] -Dens, Bångbro järnverk, en skildring. Upps 1908. 12 s. - [Uttalande] (Sverige på den internationella marknaden. Uttalanden af fackmän o intresserade, Gbg 1908, 4:o, s 52-54; från GHT 9/6 s å). - Den svenska jernhandteringens nuvarande tillstånd och dess närmaste framtidsutsikter. Föredr vid Jernkonto-rets tekn diskussionsmöte d 26 maj 1909. Sthlm 1909. 49 s. (Tr som manuskr.) - Falun (Gamla svenska städer ... Samlingsverk ... utg af Svenska teknologföre-ningens afd för husbyggnadskonst, Sthlm 1908-30, 4:o, bd 1. Text, s X-XVffl [1911], 2. [omarb] uppl 1921, o bd 3. Planscher, Svealand o Norrland, [text till bilder, utk i h 2 o 3, med deras paginering:] bl 53 f [1909], 2.-3. [omarb] uppl 1911, 1921, resp 44-48 [1911], 2. uppl 1921). - Ryttmästaren Knut Eu-géne Bohnstedt. Till hans 70-årsdag ... Örebro 1911. (8) s. [Anon; ur Örebro Dagblad 14/10 s å.] - Berg-bau und Huttenwesen [inledning] (Schweden, histo-risch-statistisches Handbuch ... hrsg vj. Guinchard, 2. Aufl, deutsche Ausg, T 2. Gewerbe, Sthlm 1913, s 249-255; andra utg: Sweden, historical and statistical handbook 2. ed, English issue, P 2. Industries, Sthlm 1914, s 237-241: Mining and metallurgical in-dustry, a general survey; Sveriges land och folk, histo-risk-statistisk handbok 2. uppl, sv ed, d 2, Sthlm 1915 [-16], s 221-226: Bergshantering). - Mästerstycken af svenskt järn och stål (Sydsvenska dagbladet Snällpostens Riksnummer 1914: Industri • konst • jordbruk, Malmö, [omsl,] fol, s 32 Q. - Dalarnes trädgårdsodlareförbund, Falun [svar på dess rundskrivelse] (Linnédagen Falun 1917, [omsl,] s 7). -Järn-och metallvaruleverantörföreningens berättelse rörande tillverknings- och marknadsförhållanden under år 1918. Sthlm 1919. 15 s. [Anon, tills med flera.] ... år 1919. Tr 1920. - Några ord om den svenskajärnhandelns organisation (Sveriges industriförbund 1910-1920, minnesskrift Sthlm 1920, 4:o, s 103-106; även sep, 4 s). - F Boberg, Bilder från bruk och gruvor i Bergslagen, teckningar ... Text av C S. Utg med anledn av Bergshögskolans i Stockholm sekeljubileum. Sthlm 1921. Fol. 29 s, 63 pl. - Särskilda yttranden: ... angående kapitalets förräntning (Statsbane-ekonomikommissionen, Betänkande och förslag angående Statens järnvägars ekonomi, avgivet af den ... den 19juni 1919 tillsatta kommissionen, d 1. Utgifter ¦ inkomster ¦ finanser, Sthlm 1921, s 255). - Förteckning över svensk färgerilitteratur. Sthlm 1922. 4:o. 39 s. (IVAH, 14.) - Inledning (E. Swedenborg, Underrättelse om thet förtenta Sdernesunds arbete, thess bruk och förtening. Skrift förf år 1717 ... Sthlm 1923 (2 bilagor i faksimil 1922). (5) s, [E S,] Underrättelse ... förtening, Sthlm 1717, (4) s, o Stockholmis-ke kundgjörelser, 1717, n:o 15 (9/4), (4) s. [Undert C. S.] [Betydligt utvidgad version:] Vår järnindustris äldsta reklamtryck. Föredr, hållet i Sancte Örjens gille. Örebro (3 bilagor tr Sthlm) 1923. 28, (4), (4) s, Q Ehrenpreuss,] Specification på alt det arbete af järn, stål, mässing och engelsk metall, samt silfVer och guld som vid Vedevågs och Qyarnbacka manufactur-värck ... kan giöras ... och redan är förfärdigat, och ... här i Stockholm ... är till köps, Sthlm 1724,4:o, 4 s. (Sancte Örjens gille, Kulturhist skrifter, n:o 6.) - [Om trus-ter och trustlagstiftning: Diskussion vid Industriförbundets årsmöte den 21 april 1925 (inlägg)] (Meddelanden från Sveriges industriförbund [rubr], n:o 106, Sthlm 1925, s 38). - Swab, Anton v. (Männer der Technik, ein biographisches Handbuch hrsg ... v C Matschoss, Berlin 1925,4:o, s 268; undert: Sn.). - Gustaf Harry Diedrichs (Dödsrunor utg av Sancte Örjens Gille, bd 1, Sthlm 1926-32, s 13-19,1 pl [1926]). - Ett skånskt färgeri vid början av 1870-talet. Det Sahlinska färgeriet i Vollsjö till utrustning, arbetsmetoder m. m. beskrivet. [Inre titel:] Fabriksägaren Albert Sahlin tillägnas denna bok ... Sthlm 1928. 213 s, 1 pl. (Sahlinska släktföreningens tryck, n:r 1.) [Även i Skåne, årsbok, s å.] - Studentkamrater vid Lunds privata elementarskola den 11 juni 1883. Några data sammanställda till 45-årsdagen ... Sthlm 1928. (7) s. - Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Historiska an-teckn. Sthlm 1931. 242 s. [Även i Med hammare och fackla, s å.] - Konungar på eriksgata genom Tiveden (Risebergaboken utg av Risebergastiftelsen, Sthlm 1931, 4:o, s 148-153, 1 pl). - Skogaholms järnbruk (Bror C. Hasselrot m fl, Skogaholm, Sthlm 1932, s 85-104). - Valsverk inom den svenska metallurgiska industrien intill början av 1870-talet. Historiska an-teckn. Sthlm 1934. 371 s, 1 pl-bl. (Jernkontorets bergshistoriska skriftserie n:r 3 [omsl].) - Pinsback, fattigmansguldet (Svenska kulturbilder under red av S Erixon o S Wallin, N F, bd 2 (= d 3-4), Sthlm 1935, s 141-160 [i d 3]).-Allmogesmideti Dalarne. 1764 års undersökning. Sthlm 1936. 46 s. (Jernkontorets ... skriftserie 5.) - Skånska järnbruk i äldre tider. Sthlm 1939. 89 s. (Ibid 10.) - Alun, det viktigaste ämnet bland materiallerna inom det gamla färgeriyrket (Kulör i träff. Minnesskrift utg vid invigningen av Färgar-gården i NorrköpingSthlm 1939, s 72-82, 2 pl-bl). - Rännverkssmidet vid Österby och Vattholma bruk under 1500-talet (Uppländsk bygd. En saml studier tillägnade Wera von Essen Sthlm 1940, 4:o, s 65-74). - Företal till bl a: J Häggström, Förteckning öfver Stora Kopparbergs bergslags aktiebolags bibliotek upprättad år 1894, Lindesberg 1895; B Kjellberg, Förteckning öfver Stora Kopparbergs bergslags aktiebolags mineralkabinett upprättad år 1894, Lindesberg 1895, 4:o; S Schröderstierna, Berättelser över de finare järn- stål- och metallfabrikerna i Sverige åren 1754-1759, 1, 2, utg av G Malmborg, Sthlm 1925, 4:o (Föreningen för svensk kulturhistoria, Böcker, n:o 45); M Triewald, Short description of the atmospheric engine published at Stockholm, 1734 London 1928 (The Newcomen Society for the study of the his-tory of engineering & technology); Sven Rinmans tjänsteberättelser rörande den grövre järnförädlingen 1761-70 ... utg av G Malmborg, Sthlm 1935 (Jernkontorets bergshist skriftserie 4); artiklar i: Nordisk familjebok, bd 20 (= Supplement 2), Sthlm 18 [98-] 99 (Domnarfvet, Falu bergslag, Falu grufva, Skutskär), Ny ... uppl, bd 13, 1910 (Järnverksföreningen), 28, 1919 (Gustaf Sebastian Tham); SBL, bd 8, Sthlm 1928,4:o, s 369-371 (Johan Reinhold Charleville), 10, 1931 (Carl Leonard Danielsson); bidrag i: JKA, 1890, 1904-09, 1911, 1913-15, 1917-20, Sthlm, 1922-28, 1940, Upps, Arbetarens vän, 1897, Sthlm, fol (anon), Nerthus, illustr Wochenschrift fur Freunde aller Zwei-ge der biologischen Wissenschaften, 1903, Nurnberg, Affärsvärlden, ekonomisk veckorevy, 1903-04, 1906 (Specialnr), 1909-11, Sthlm, 4:o, Blad för Bergshand-teringens vänner, bd 11-25, 1901/06-19[41-]42, Örebro 19[04]-43, Kalender för Sveriges bergshand-tering, 1906, 1908, 1910, Gbg 1905-09, Diskussionsprotokoll hållet vid Brukssocietetens sammanträde ... maj 1907(-09, 1913-15, 1917-20), Sthlm s å, Fauna och flora, populär ddskr för biologi, 1907, 1911-12, 1914, 1916, 1927, 1936, Upps Teknisk tidskrift, 1909, 1918, 1919 o 1922 (Avd Kemi och bergsvetenskap), 1924 o 1928 (Allm avd), Sthlm, 4:o, Svensk export, 1909-10, Sthlm, fol, Svenska jägareförbundets tidskrift, 1910, Sthlm, Svenska mosskulturföreningens tidskrift, 1915, Jönköping, Verkmästaren, 1915, Sthlm, 4:o, Svensk utrikeshandel [ryska, eng o sp utg], 1915: 1, Sthlm, 4:o, Rig, 1922,1924,1928, 1932, Sthlm, 4:o,Järnhandlaren, 1923-24,1939, Upps, 4:o, Industritidningen Norden, 1924, Sthlm, 4:o, Från svenska bruk, organ för Svenska brukstjänstemannaföreningen, 1926: 6, 1929 (Jubileumsskrift), Sthlm, 4:o, The Newcomen Society for the study of the histo-ry of engineering and technology, Transactions, 8, 1927/28, London, Skåne, årsbok, 1928, Malmö, Fär-geriteknik, organ för Svenska färgeritekniska riksförbundet, 1928, Gbg, 4:o, Ymer, 1930, Sthlm, Med hammare och fackla, årsbok utg av Sancte Örjens gille, 1-12, 1928, 1930-32, 1933/34, 1935-39, 1940/41, 1942/43, Sthlm, Daedalus, Tekniska museets årsbok, 1931-32,1935-36,1938,1940-41, Sthlm, Örebro läns naturskyddsförenings årsskrift, 1932, Örebro, Nordiska museets och Skansens årsbok Fataburen, 1932, Sthlm, Meddelanden från Norra Smålands fornmin-nes- och Jönköpings läns hembygdsförbund, 1938, Jönköping, Dalarnas hembygdsbok, 1939, Falun; talrika sep tryck ur dessa tidskr; vidare: Tidning för Falu län och stad 1895: julnr, 1896: 2/7-24/12 (n:r 78-84, 93, 97, 98,101,102, 104-106,108,110, 113,116,119, 120, 123, 126, 129, 131, 132, 138, 140, 143, 144, 146, 153), 1897: 11/1-11/3 (5, 9, 11, 15, 26-35, 37-39), Stockholms Dagblad 1905: 11 o 13/4, GHT 1908: 9/6, Örebro Dagblad 1911: 14/10, 1928: 28/1, NDA 1915: 7/10, 1918: 8/1, 1920: 28/1, 1921: 13/12, DN 1917: 7/1,1928: 2/2, St-T 1921: 29/1 (referat), 1923: 30/6 (intervju, även i andra dagstidn), Aftonbladet 1923:1/1 Tageszeitung fur Brauerei 1936: Nr 71, Son-dernummer zur Fruhjahrstagung (24/3), Berlin; se vi- dare bibliografi i Studera och probera, Sthlm 1941, s 159-194.

Utgivit: Wiews — of Stora Kopparbergs bergslags aktiebolags mines and works in Sweden. Sthlm 1898. Tv-8:o. 14 pl-bl. [Anon.] - Den • 1 • nov • 1900. Sthlm 1900. [Omsl.] 8 bl, 1 pl. [Anon; till EJ Ljungberg vid hans 25-årsjubileum som disponent.] - E. O. Ryd-bäck, Boxholm omkr. år 1790. Skildring på vers ... första gången tr 1794 ... Linköping 1926. 19 s. [Med inl.] - [Sven Andersson,] Ur Vega-Svens Vega-visa. [Rubr.] Sthlm [19]30. 1 bl. [Av skeppstimmermannen på Vega, upptecknad av S 1908, tr, utdelad o sjungen vid 50-årsfestens bankett.] - U Hiärne, En ganska liten bergh-lychta förmedelst hwilken man sig uti dhet mörka bergwärks handteringh sielf leda och lysa kan, wid Hans kongl. maij:ts ... hemkomst utur Bergslagen ... förestält (Blad för bergshandteringens vänner, bd 12, Örebro 1907-09, s 431-461; även i sep: En ganska liten berglykta 1909, s 11-41). - Redaktionell medv till det övriga av ovan nämnda avsnitt i resp Schweden ... 1913, s 255-354, Sweden, 1914, s 242-312, o Sveriges land och folk, 1915[-16], s 227-293.

Källor och litteratur

Källor o litt: G:son Malmberg, Bångbroverken: en hist redogörelse för tiden 1871-1986 (stencil 1989). C S, Mina åtta år som chef för Domnarfvet (u å), Stora Kopparbergs bergslags centralarkiv, Falun.

T Althin, C S (JKA 1943), dens, C S (Tekn tidskr); En bergsbok... tillägn C S 19 15/12 21, ed KHuldt, H Sundholm, A Grabe o S Ambrosiani (1921); K-G Hil-debrand, Erik Johan Ljungberg o Stora Kopparberg (1970); dens, Järn o människor (STFÅ 1975); H Hedström, [C S] (Geol förems i Sthlm förhandkar 1943); Studera o probera: en hyllmskrift till C S ... 1941 (1941); B Waldén, C S som kulturminnesvårdare i Örebro län (Från Bergslag o bondebygd 1943); S Wennberg, C S (Sv bergs- o brukstidn 1943); K Wi-strand, C S (Södermanland-Nerikes nations majhälsn 1943).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl A Sahlin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6313, Svenskt biografiskt lexikon (art av Marie Nisser), hämtad 2018-11-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6313
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl A Sahlin, urn:sbl:6313, Svenskt biografiskt lexikon (art av Marie Nisser), hämtad 2018-11-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se