Meriter

Salander, Eric, dp 5 dec 1699 i Mariefred, d 21 okt 1764 i Sthlm, Kat. Föräldrar: bokhållaren Erich Pedersson o Anna Maria Christoffersdtr. Anställd vid Alingsås manufakturverk, dir för Barnängens fabriker, Sthlm, 31–56, ägare där 45–56, manufakturkommissarie hos Landshjälpsdeputationen 35, i Riksens ständers manufakturkontor 19 maj 39, överkommissaries namn 30 nov 56, ekon förf. – LVA 42.

G 14 okt 1735 i Sthlm, Jak o Joh, m Agneta Maria Tystenberg, f omkr 1709, d 15 sept 1776 i Sthlm, Kat, dtr till hovrättslikvi-dationskommissarien o sterbhuskamreraren Samuel T o Catharina Dylander.

Biografi

Redan 1727 gav S ut sitt första verk, en handbok på drygt 250 s i lanthushållningen, Utförlig gårdz-fogde instruction. Efter en tid vid Alingsås manufakturverk blev han chef för Barnängens manufaktur som var en av de största textilindustrierna i Sverige, främst organiserad som förlagsindustri men också inrymmande fabriksanläggning på Södermalm i Sthlm. 1745 övertog S själv ägandet av Barnängen som han sedan drev tillsammans med olika kompanjoner i drygt ett decennium. Under sina sista år tycks S ha drivit en tobaks-plantage. Han efterlämnade endast en blygsam förmögenhet.

S:s ställning som chef för Barnängen samt hans nära förbindelse med Jonas Alströmer (bd 1) gjorde honom politiskt inflytelserik. Han blev därmed den kanske viktigaste arkitekten bakom den manufakturpolitik som kom att utvecklas under 1730-talet och där kärnan var ett starkt importskydd och kraftigt subventionerade lån till manufakturerna. 1734 fick S som utsedd representant för manufakturisterna uppdraget att teckna ett förslag till inrättandet av en särskild faktorirätt. Detta antogs av 1738-39 års riksdag och utfärdades 1739 av K M:t under titeln Hallordning och allmän factorie-rätt. Enligt egen uppgift författade S även manufakturprivilegierna som utfärdades s å. Han utnämndes till manufakturkommissarie med uppgift att ha översyn över landets manufakturverksamhet.

Denna faktorilagstiftning, som bl a innebar inrättandet av en hallrätt under vilken manufakturägare och arbetare sorterade, har av eftervärlden karakteriserats som sträng och auktoritär. Manufakturkontoret hade som uppgift att övervaka och inspektera fabriksanläggningar och produktionens kvalitet. Detta tillsammans med de subventioner som gavs har fått sentida bedömare att understryka manufakturernas karaktär som statligt understödda drivhusblommor, åtminstone under den tidigare frihetstiden. Syftet med denna politik var att skapa grundval för en inhemsk sv manufaktur och därigenom åstadkomma en minskad import. I den politiska debatten under 1730-talet ansågs en "undervikt" i handelsbalansen vara ett av de mest centrala ekonomiska problemen som bl a skulle kunna åtgärdas genom en minskad import.

Via ett omfattande ekonomiskt skriftställarskap kom S från 1730-talet att utveckla sin syn på behovet av en särskild manufakturlagstiftning och ett skydd av den inhemska tillverkningen. Han anses därigenom ha satt "manufakturintresset mera oreserverat i centrum" för sitt skriftställarskap än "någon annan författare" under frihetstiden (Heckscher, s 853). S:s första arbete i denna genre var Systematiske nöd-hielps tanckar (1730), vilket följdes av en rad andra av vilka Gensagor och uplysningar öfver systematiske nödhielpstankarnes grund-satzer (1731), Salus patriae (1741) och Genväg till slögder (1754) blivit de mest kända.

I sina skrifter försvarar S genomgående en stark statlig reglering av näringslivet. Han hävdar att välstånd skapas av arbete och en stor befolkning. Samtidigt behövs dock en omfattande statlig reglering. En sådan skall bl a se till att det inte uppstår sammanblandning t ex mellan jordbruk och andra näringar. Mot denna bakgrund var S starkt kritisk till bönders tillverkande och handlande – s k mångslöjd – och han försvarar intensivt produktplakatet och andra liknande inrättningar mot deras kritiker. Han anser t ex att staten skall fastställa hur många näringsidkare det får finnas inom olika näringsfång för att minimera en skadlig konkurrens. Framförallt manufakturerna förespråkas för att skapa tillväxt och utveckling. Dessa tillsammans med hantverket är "det ena och det enda som kan hjälpa ett fattigt land utur dess nöd till uppkomst" (Systematiske ..., s 26). När det under 1740- och i synnerhet 1750-talet började växa fram en litteratur som ställde sig skeptisk till vissa inslag av både den allmänna regleringspolitiken och den stränga manufakturlagstiftningen – t ex Nordencrantz' skrifter – kritiserades denna av S. Särskilt hans senare arbeten, i synnerhet Genväg till slögder, kan ses som försvarstal för den gamla auktoritära ordningen. Trots att S främst kan ses som talesman för en viss närings intressen saknar inte hans skrifter lärda influenser. Framför allt har hans släktskap med österrikiska kameralister som Hörnigk och Beecher påpekats (Petander). De Tre blinda fritravare som S tar avstånd från i sin pamflett med samma namn är "monopoli", "polipoli" och "propoli", begrepp som lanserades av Beecher.

Författare

Lars Magnusson

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Utförlig gårdz-fogde instruction, grundad i nödige mål på lag och kongl. förordn. eller Underrättelse för gårdz-fogdar och land-hushållare, hvaruti afhandlas mäst alla syslor och förrättningar, som vid et godz och en gård förefalla, rörande arbetare, creatur, afvel, åker, äng- trä- och humblegårdz bruk, fiske, byggnad, husgeråd, skog, ägor, hemman, torp, räntor, bönder, torpare, räkenskap &c. Riksens höglofl. ridderskap och adel i synnerhet, samt alla andra stånd i gemen, som frälse gods, landbruk eller gårdar äga och skiöta, til tienst och nytta författad och uplagd. Sthlm 1727. (20), 244, (7) s. [Nya uppl:] Til-förlåtelig gårdz-fogde... och landt-hushållare, hvaruti handlas om alla förrättningar vid godz och gårdar förefallande, såsom, om tienstefolck, arbetare, boskaps- -skiötzel, stutterje, små-creatur, afvel, åker- äng- trä-och humblegårdz-bruk, tobaks-plantering, fiske, byg-nad, husesyn, skog, svedjande, husgeråd, redskap, präste-rättigheter, ägor, hemman, torp, räntor, bönder, torpare, räkenskap, &c. Allom, som frälse- skatte-eller crono-gods, landtbruk och gårdar äga och skiöta til tienst och nytta författad, samt förbättr o tilökt i denna 2. ed. Sthlm 1731. (16), 335, (19) s. [Dedik.] [Härtill: N Powell,] Bihang til den tilförlåtelige gårdsz-fogde instruction ... Sthlm 1738. (32) s. [Annan utg:] (16) s. Förnyad gårds-fogde instruction, eller Underrättelse för gårds-fogdar och land-hushålla-re, hvaruti handlas om alla förrätningar, som förefalla vid gods, gårdar och hemman, jordabruk, afvelskiöt-sel och alt annat, som til landmans näringen hörer. Med flit öfversedd o mycket förbättr. 3. ed Sthlm 1758. (16), 468, (16) s. [Föret.] Förnyad ... landt-hus-hållare ... förrättningar... afvelskjötsel... landtmans... 4.-5. upl Västerås 1775, 1795. (16), 396, (20) s. [Föret.] - Systematiske nöd-hielps tanckar, eller okulstö-teliga grund-satzer til välgång för höga och låga i et fattigt land, der penningen har rymt, näringen ligger öde och vinsten är försvunnen; begrundade af En Som önskar allas välmågo! Gbg 1730. 70 s. [Anon.] -Gensagor och uplysningar, öfver Systematiske nöd-hielps-tankarnes grund-satzer, för alman underrättelse til stats-hushåldningens och handelens försvar utg. Sthlm 1731. 92 s. [Anon.] - Extract, of Beschryving in kort begryp, van de voornaemste voordeelen, vrydo-men, privilegien en voorregten, dewelke van Syn Ko-ninglyk Mayesteit, op't onderdaenig aenraeden van de gezamentlyke Ryks-standen op de laatst gepasseer-de Ryksdag, in genaede zyn vergunt en bekragtigt en opentlyk bekent gemaekt worden, voor de manufac-tuuren in't algemeen, en in't byzonder voor de weeve-ry-fabriquen en daer toe horende handvverkers en ar-beiders in't koningryk Sweden. Sthlm 1739. 4:o. 8 s. [Undert.] - Salus patriae, eller Sveriges välfärd, genom högstvårdande förbätringar, vid the almänna närings-fång: landtskiötzel, bärgvärk, handtvärk och handel. Sthlm 1741. (16), 144, 149 s. - Försök, om Sverige kan med egen växt föda sine invånare? (VAH, vol 4,1744, Sthlm, s 62-64). - Then höga växel-cours-en på Stockholms börsz. [Sthlm] 1744. 4:o. (16) s. [Anon; minst 2 varianter.] - Then lågahandels-balan-cen, til svar, på then höga växel-coursen. [Sthlm] 1744. 4:o. (16) s. [Anon.] - Then dyra tiden i Sverige. Sthlm 1745.4:o. (16) s. [Anon.] - Bihang til Then höga växel-coursen och låga handels-balancen, samt Dyra tiden. Med bevis, at öfverflöd är bättre än sparsamhet; äfven som förtäring, gifver näring. Sthlm 1745. 4:o. (8) s. [Anon.] - Then svenska sparböszan. Sthlm 1745. 4:o. (16) s. [Anon; minst två var.] Övers: Die schwedische Spahr-Biichse nach dem schwedischen Original. Sthlm 1745. 4:o. 20 s. [Anon.] - Om plåtars utförsel, och silfvers inskaffande. Sthlm 1746. 36 s. [Undert.] - Rön, om svensk kräpp (VAH, 7, 1746, s 281-283). - Tre blinda fritrafvare i vårt samhälle. Sthlm 1749. 4:o. (16) s. [Anon.] -Then svenska Orus. St 1-4. Sthlm 1750-51. 4:o. [Anon; ev tills medj Röding.] 1. Om almänna styrkan. 1750. (20) s. 2. Om vägar och medel. 1750. (20) s. 3. Om städerne. 1750. [20] s. 4. Om vetenskaperne. 1751. (16) s. - Skråfars bref til Hallbror i slögdebrott. [Rubr.] Sthlm 1752. 4:o. 8 s. [Anon.] — Anmärkningar öfver et uti Kongl. vetenskaps-academien hållit tal, om mynt. Sthlm 1753. 20 s. [Anon; mot H T Scheffer 6/2.] - Genväg til slögder. Sthlm 1754. 180 s. [Dedik.] - Tal, om slög-der, hållit för Kongl. vetenskaps academien ... då han lade af sit presidium den 27Julii 1754. Sthlm [1754]. 20 s. [Även annan utg.]

Källor och litteratur

Källor o litt: W Arnberg, Anteckn:ar om frihetstidens polit ekonomi (1868); GHahr, Hinrich Hahr: en handelsman från frihetstidens Sthlm (1966); E F Heckscher, Sveriges ekon hist från Gustav Vasa, 2: 2 (1949); S T Kjellberg, Ull o ylle (1943); S-E Liedman, Den synliga handen (1986); D Löfberg, Det nationalekon motivet i sv pedagogik under 1700-talet (1949); P Nyström, Stadsindustriens arbetare före 1800-talet (1955); KPetander, De nationalekon åskådningarna i Sverige 1 (1912); H Rosman, Textilfabrikerna vid Barnängen (1929); G Schauman, Studier i frihetstidens ekon litt (1910); SMoK; N Wester, K politi- o brandkommissionen (1946).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eric Salander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6320, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Magnusson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6320
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eric Salander, urn:sbl:6320, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Magnusson), hämtad 2024-04-19.