N Fredrik Sander

Född:1828-09-26 – Vintrosa församling, Örebro län
Död:1900-05-30 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Poet, Konsthistoriker, Museiman


Band 31 (2000-2002), sida 366.

Meriter

Sander, Nils Fredrik, f 26 sept 1828 i Vintrosa, Ör, d 30 maj 1900 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: hemmansägaren o kyrkvärden Lars Nilsson o Catharina Larsdtr. Elev vid Örebro skola 39–44, i Strängnäs gymn 44–48, inskr vid UU 23 maj 48, duplikant vid Örebro h lärdomsskola ht 49–ht 50, FK vid UU 31 maj 55, ordf i Uppsala studentkår 56, e o kanslist i ED 19 sept 56, disp vid UU 19 maj 57, mag där 5 juni 57, notarie i prästeståndet vid riksdagarna 56–66, kopist i ED 2 nov 66, e o amanuens vid NM :s konstavd 66, förste amanuens 1 jan 69, tf intendent där 3 jan–15 aug 73, prot:sekr i K M:ts kansli 3 juni 70, tf prot:sekr i ED 9 juni 71, tf kanslisekr där 12 juni 74, led av NM:s nämnd 19 nov 75–98, kanslisekr i ED 7 juni 78, led av sjumannanämnden vid StH 79-81, kansliråd o byråchef i ED 17 juli 82–30 sept 93. – HedLFrKA 84 (v preses 85–97), LSA 89. – Ogift.

Biografi

Fredrik S:s poetiska aspirationer väcktes tidigt. 1853, vid 25 års ålder, överlämnade han ett mer än 600 sidor stort manuskript med dikter till SA:s bedömande. Akademin tilldelade honom s å sitt stora pris för 33 utvalda sånger. I bokform utkom hela verket, betitlat Den fallande stjernan: sånger till Selma, dock först 1858. Tillsammans med Robert v Kraemer (bd 21), Carl Rupert Nyblom (bd 27) och Carl August Strandberg medverkade S 1855 i den poetiska kalendern Qvartetten, och följande år utgav han diktsamlingen Karlvagnen, delvis med dikter ur den då ännu otryckta Selma-cykeln. Efter ett längre uppehåll återkom S som poet på 1870-talet; bla framträdde han med tolkningar av nygrekisk folkdiktning i samlingarna Ros och törne (1876) och Ariadnes krans (1877). Hans grekiska inriktning gavs ytterligare bekräftelse genom en översättning av Sången om Grekland (1885), den centrala delen i Byrons dikt Childe Harolds pilgrimsfärd.

Som poet har S kommit att räknas till den sv 1800-talsdiktens många epigoner. Hans kärleksdikter till Selma följer mönster hämtade från Frans Michael Franzéns (bd 16) och Bernhard Elis Malmströms (bd 25) poesi. Av avgörande betydelse för diktaren S var de nära kontakterna med Oscar II. Deras bekantskap inleddes redan 1855, under studietiden i Uppsala. En vänskap uppstod mellan de båda i sånggudinnans tecken, och S inträdde i rollen av granskare och rådgivare när den dåvarande prins Oscar tävlade i SA med diktsamlingen Ur sv flottans minnen. I sinom tid skulle S få stor glädje av denna långvariga kontakt. När han vid 61 års ålder invaldes i SA, efter historikern och statsvetaren Vilhelm Erik Svedelius, spelade monarken en avgörande roll som mäktig gynnare och minnesgod vän.

S:s påtagliga antikorientering kom att överträffas av hans långtgående hänförelse inför fornnordisk dikt och myt. Han utgav flera studier av Eddan och överflyttade Gullveig eller Hjalmters och Oivers saga (1887) liksom Edda Sämund den vises (1893) från isländskan dll nationalroman-tisk svenska. Den senare utgåvan var en praktvolym om närmare 500 sidor där 25 konstnärer medverkade med tillsammans 170 illustrationer. Anmärkningsvärt var här att S i en strävan att samla de konstnärliga krafterna i ett patriotiskt syfte lyckades jämka samman konstnärsgenerationerna. Bland de äldre fanns August Malmström (bd 25) och Mårten Eskil Winge representerade; Gustaf Cederström (bd 8) och Georg v Rosen (bd 30) svarade likaså för ett markant akademiskt inslag, medan närvaron av Anders Zorn, Bruno Liljefors (bd 23) och Carl Larsson (bd 22) vittnade om S:s ambition att även låta den nya konstens företrädare ingå.

S:s mytologiska studier blev omfattande. Guldhornen från Gallehus i Slesvig blev föremål för en mytologisk och historisk undersökning (1888), och han behandlade Harbardsången jämte grundtexten till Voluspå ur mytologisk synvinkel (1891). På tyska utgav han mytologiska undersökningar av Rigveda och Eddan (1893) och Nibelungenlied (1895). S lämnade också bidrag till runforskningen. Med sina av fantasifulla förklaringar präglade arbeten på det mytologiska området utmanade han i hög grad de historiskt och filologiskt bildade fackmännen. I de diskussioner som föregick hans inval i SA anfördes dessa skrifter som en svår belastning för honom, och valet skedde också under villkoret att det i välkomsttalet inlades "en kraftig gensaga mot recipientens mytologiska galenskaper" (Schück, SAH, 19, s 105).

Som museiman, konsthistoriker och konstpolitiker var S synnerligen aktiv. I samband med att NM 1866 öppnades för allmänheten publicerade han en samvetsgrant gjord översikt över museets byggnadshistoria och samlingar. Hans historik i fyra delar över NM (1872-76) var en pionjärinsats präglad av stor noggrannhet. Särskilda studier ägnade han åt Sergels skulptur Venus som stiger ur badet (1877) och den sv konstagenten och ministern i Rom Francesco Piranesi (1880). S:s minnesteckning över målaren C F v Breda (1896) formade sig till en lärd och omsorgsfullt genomförd studie, till vilken fogades en verkförteckning omfattande 550 nummer.

Det samtida konstlivet var ofta föremål för S:s omsorger, varvid hans positioner som departementstjänsteman, v preses i FrKA och ledamot av statens inköpsnämnd av konst gav honom goda möjligheter till insyn och överblick. En fråga av stor betydelse i dåtidens konstliv var utsmyckningen av trapphallen i NM. När ämnen för en tänkt bildsvit efterlystes 1883 inkom S med ett detaljerat förslag som fick betydelse för den slutliga utformningen. Visserligen modifierades S:s förslag i Carl Larssons bildsvit, men dess blandning av fornnordisk myt, historiska händelser och kulturhistoriska tilldragelser kom att bilda en tematisk utgångspunkt.

S:s bemödanden för den unga sv konsten präglades av en ivrig önskan att vidareutveckla dess fosterländska potential. Det var han som 1885 uppmanade den lovande akvarellisten Anders Zorn att till NM hembjuda en målning med fosterländskt ämne. Resultatet blev den monumentala akvarellen Vårt dagliga bröd, som efter K M:ts medgivande inköptes av museet följande år. Samtidigt skulle S:s konstpolitiska konservatism leda honom i en för eftervärlden mindre önskvärd riktning. Han deltog nämligen i NM:s beslut att refusera prins Eugens donation av Ernst Josephsons Strömkarlen och Auguste Rodins La voix intérieur.

Som fattig bondson från Närke hade S att följa den väg som stod till buds: att med järnflit skapa öppningar för en karriär vigd åt kulturverksamhet och offentlig ämbetsutövning. Men hans livsgärning präglades också av stor hänförelse inför vitterhet, skön konst och nordisk forntid. Som ämbetsman figurerade han i skilda officiella sammanhang samtidigt som han lyckades uppbåda kraft att verka som skönlitterär och vetenskaplig författare.

Eftervärldens dom över S har närmast tagit fasta på det som kommit att framstå som föråldrat i hans karaktär: en antikverad poet, pedantisk ämbetsman och kamreraraktig vetenskapsman. Fotografier av honom visar en mager gestalt med ett ganska rikt hårfall och helskägg, med djupt liggande ögon med ett mörkt sken. Dessa bilder har, liksom Georg v Rosens profilporträtt av honom, förstärkt intrycket av en inåtvänd skådare. – Arvsskiftet efter S bekräftade bilden av honom som ensamstående bildad herre med anspråkslöst ursprung. Merparten av behållningen tillföll de 17 syskonbarnen medan mindre summor tillfördes hans hushållerska och Vintrosa kyrka. Han visade sin tacksamhet för den trofasta vänskap som visats honom av statsrådet Gunnar Wennerberg och dennes familj genom att till honom överlämna ett porträtt utfört av C F v Breda, och S:s guldur med Oscar II:s namnchiffer tillföll som minnesgåva SA:s ständige sekreterare Carl David af Wirsén.

Författare

Hans Henrik Brummer



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s arkiv (15 vol: ms, dagböcker, släkthandkar, stor korrespondens, tryck m m) i KB; resedagböcker i ATA o mottagna brev i NM:s arkiv. - Brev från S i GUB, KB (bl a till A Arhusiander, E W Dahlgren, K Warburg o H Wieselgren samt många till V Rydberg o C Snoilsky), LUB (bl a till C V Bergman, G Ljunggren o Elof Tegnér), UUB (till Carl Larsson, B Liljefors, C R Nyblom o G Wennerberg), SA:s arkiv (till B v Beskow o C D af Wirsén) samt i Zorngården, Mora (till A Zorn).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den fallande stjernan. Sånger till Selma ... Belönade med Svenska akademiens stora pris år 1853 (SAH ifrån år 1796, d 27, 1853, Sthlm 1854, s 61-160, Ny uppl 1885, s 53-144; även sep, 1854, 100 s; jfr nedan 1858). - [16 dikter] (C. G. Strandberg, C. R. Nyblom, F S o Rob. v Kra?mer, Quar-tetten. Dikter, Upsala 1855, passim). - Karlvagnen. En diktsamling. Sthlm 1856. 202 s. - Till bröderna från Lund den 12 juni 1856. Upsala 1856. (4) s. [Undert dikt.] - Afskeds-sång på Carolina Rediviva den 14juni 1856. Upsala 1856. (4) s. [Undert.] - Lagerfesten. Poem. Sthlm 1857. 44 s. - En osystematisk visa om det blifvande jernvägsnätet. Den 19 januari 1857. Sthlm 1857. (4) s. - En ny Henriksmessa eller Sång för dem som bära dagens namn. Vid preste-ståndets middag den 19 januari 1857. Sthlm 1857. (4) s. [Anon.] -Sång vid presteståndets middag den 1 maj 1857. Sthlm 1857. (4) s. [Anon.] - Sång för fruarna i hemmet vid presteståndets middag den 1 maj 1857. Sthlm 1857. (4) s. [Anon.] - Om Carl XII:s krigare under fångenskapen i Ryssland efter slaget vid Pultawa ull freden i Nystad. Akad afli ... [UU]. Sthlm 1857. 32 s. [2 varianter.] - Den fallande stjernan. Sånger till Selma. Sthlm 1858. V, 312 s. - Bengt Lidner. Lefnads-teckning (B Lidner, Samlade arbeten, 7. uppl Sthlm 18[58-]59, s I-XXXII; även sep, 32 s). - Minnesruna öfver konung Oscar den förste. Sthlm 1859. 24 s. [Anon.] - Konstitutionen (Sånger vid minnesfesten öfver den trettonde mars 1809 på femdonde årsdagen, Sthlm 1859, s 5 f). - Till konung Fredrik den sjunde. Helsningssång af de svenska studenterna. Juni 1862. Upsala 1862. (4) s. [Anon.] - Till Hans kongl. höghet hertigen af Östergödiland vid Skandinaviska naturforskaremötet i Stockholm den 15 juli 1863. Sthlm 1863. (4) s. [Undert dikt.] - Sveriges National--museum. Dess byggnadshistoria, dess arkitektur och samlingar m. m. En öfVersigt af F. S. Sthlm 1866. 59 s. [Sign.] - Dikter. Sthlm 1870. 192 s. - Ugglan vid Par-thenontemplets ruin. [Rubr.] Sthlm 1870. (4) s. [Undert dikt.] - Fogel på grön qvist. En sommar på Drottningholm. [Inre titel:] Smärre dikter samt utdrag ur bref och dagboksanteckningar af M. A. J. Utg med bidrag af Anders F** [Flodman]. Sthlm 1871. 187 s. -Katalog öfver antika vaser och andra föremål af bränd lera i National-museum. Sthlm 1872. 51 s, 3 pl-bl. [Föret undert: F. S.] 2. uppl 1876. - Nationalmuseum. Bi- drag till taflegalleriets historia. 1-4. Sthlm 1873-76.1. Riksrådet grefve Carl Gustaf Tessins, konung Adolf Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas taflesamlingar. 1872. 154 s. 2. uppl:... taflegallerier. 1878. 2. Konung Gustaf III. Hans efterlemnade taflesamling och inrättandet af Kongl. museum. 1874.160 s. 3. Konung Gustaf IV Adolf. Den Martelliska taflesamlingen, dess inköp och införlifvande i Kongl. museum. 1874. 146 s. 4. Kongl. musei utveckling, tillväxt genom gåfvor och inköp. Dess upplösning och öfvergång i Nationalmuseum. 1876. 188 s. - Underdånig berättelse angående emottagandet för statens räkning af de utaf Hans maj:t konung Carl XV till staten testamenterade samlingar af konstverk, vapen och andra föremål. Afgif-ven den 14 augusti 1873 af L f. intendenten vid Nationalmuseum. Sthlm 1873. 75s. [Underts 13.] - Venus som stiger ur badet. Bildstod i marmor af Johan Tobias Sergel jemte mästarens sjelfbiografi. En konsthistorisk studie. Sthlm 1877. 32 s, 1 pl. - Den förstfödde / Sol och vår / På Björkön i Mälaren / Kleobis och Biton (Literärt album, red af G Meyer, årg 2, 1878, Sthlm, s 129-140; dikter). - Nationalmuseum. Anteckningar om skulptursamlingens bildande. Bihang: Francesco Piranesi, Svensk konstagent och minister i Rom. [Inre titel:] Francesco ... Rom. Ett bidrag till belysning af högmålsprocessen mot baron Gustaf Mau-ritz Armfelt. Sthlm 1880. 80 s. [Endast detta bihang utk.] - Eddastudier. Brages samtal om skaldskapets uppkomst m. m. Sthlm 1882.155 s. - Hvem var Sigurd Fafnersbane? Ett bidrag till frågans besvarande hem-tadt från runskriften å Rökstenen i Östergötland. Sthlm 1883. IV, 248 s, 4 pl-bl. - Guldhornen från Gallehus i Slesvig. Nordens yppersta fornfynd upptäckta och åter förlorade. En mythhistorisk och arkeologisk undersökning. Sthlm 1888. 98 s, 4 pl-bl. - Inträdes-tal i Svenska akademien den 20 december 1889 (SAH ifrån år 1886, d 4, 1889, tr 1890, s 7-104; även sep, 96 s). - Harbardssången jämte grundtexten till Völuspå. Mythologiska undersökningar. Sthlm 1891. 72 s. -Sång på Akademiens för de fria konsterna högtidsdag den 30 maj 1891. Sthlm 1891. 4:o. 16 s. - La mytholo-gie du Nord éclairée par des inscriptions latines en Germanie, en Gaule et dans la Bretagne ancienne des premiers siécles de notre ére. Etudes. Sthlm 1892.188 s. - Tal (SAH .... 6, 1891, tr 1892, s 7-24). - Rigveda und Edda. Eine vergleichende Untersuchung der alten arischen und der germanischen oder nordischen Mythen. Sthlm 1893. 71 s. - Drottningens juvel. Sthlm 1893. 4 s. [Undert dikt.] (Minnen från Skansens vårfest [9].) - Das Nibelungenlied: Siegfrled der Schlangentöter und Hagen von Tronje. Eine mytho-logische und historische Untersuchung. Sthlm 1895. 124 s. - Hembygden. Sång vid Södermanlands och Nerikes gilles hundraårsfest den 14 november 1895. Sthlm 1895. (4) s. [Undert.] - Minne af professorn Carl Fredrik von Breda (SAH 10, 1895, tr 1896, s 81-301; även sep, 221 s: Carl Fredrik von Breda. Min-nesteckn föredragen ... den 20 dec. 1895). — Marmorlejonet från Pirseeus med nordiska runinskrifter. En undersökning och förklaring. Sthlm 1896. 47 s, 2 pl-bl. - Runinskrifter ånyo granskade. Sthlm 1898. 54 s. — Svenska dopnamn. Förslag till ändringar i alma- nackans namnlängd. Sthlm 1899. 40 s. - Testamente. [Rubr.] Sthlm 1900. Fol. (3) s. [Undert.] - Valda dikter. Sthlm 1906. 83 s. 1 portr. [Utg av H. T[iger-schiöl]d. - En politisk skämtdikt från riksdagen 1865 ... medd af T. Säve ... Slaget på Vigridsslätten. Tragikomiskt epos på heroisk vers, deklameradt vid Högv. ståndets "kärleksmåltid" vid Riksdagens början 1865 (PHT, årg 19, 1917, Sthlm 19[17-] 18, s 34-41).

Utgivit: C G Strandberg, Samlade vitterhets-arbeten. Sthlm 1874. XII, 180 s, 1 portr. [Föret.]

Översalt: Ros och törne. En saml nygrekiska folkdikter. Sthlm 1876.208 s, 1 pl-bl. - Ariadnes krans. Ett urval nygrekiska folkdikter från Kreta. Sthlm 1877. 112 s. - [G N Gordon,] Lord Byron, Ur Childe Harolds pilgrimsfärd ... Sången om Grekland. Sthlm 1885. 84 s. - Nordisk mythologi. Gullveig eller Hjalm-ters och Oivers saga ... från isländskan med förklaring. Sthlm 1887. 4:o. 250 s. - Edda Sämund den vises. Skaldeverk af fornnordiska myt- och hjältesånger om de götiska eller germaniska folkens gamla gudatro, sagominnen och vandringar. Sthlm 1893. Fol. 471 s.

Källor och litteratur

Källor o litt:ED:s konseljakter 6 okt 1893, nr 44, RA.

P Bjurström, NM 1792-1992 (1992); H H Brum-mer, Ernst Josephson, målare, romantiker o symbolist (1991); dens, Anders Zorn; till ögats fröjd o nationens förgylln (1994); dens, Två refuseringar: I Ernst Josephsons "Strömkarlen": ett romantiskt motiv blir symbolistiskt: II Konstens moral - kring en försvunnen gipsskulptur av Auguste Rodin (Konsthist tidskr, 1995, nr 2); De sköna konsternas akad: Konstakad 250 år (1986); A T Gellerstedt, Inträdes-tal i SA den 20 dec 1901 (SAH ifrån år 1886, 16, 1902); B Grandien, Rönndruvans glöd: nygöticisdskt... under 1800-talet (1987); G Michanek, Skaldernas konung: Oscar II, litt:en o litteratörerna (1979); H Schuck, Anteckn:ar till SA:s hist 1883-1912, ed B Svensén, 1-5 (SAH från år 1986, 19-20 o 22-24, 1994-98); SMoK; S Strömbom, Konstnärsförb:s hist, l-[2] (1945-65); Sv biogr lex, N F, 9 (1883).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Fredrik Sander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6343, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Henrik Brummer), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6343
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Fredrik Sander, urn:sbl:6343, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Henrik Brummer), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se