Meriter

Saxon (till 1901 Lindström), Johan, f 17 febr 1859 i Gällersta, Ör, d 7 nov 1935 i Stocksund, Danderyd, Sth. Föräldrar: hemmansägaren Lars Johan Larsson (Lindström) o Kristina Lovisa Olsdtr. Elev vid Örebro läns folkhögskola nov 79–april 80, medarb i tidn Nerike, Örebro, 80–81, red för Arboga-posten 1881 o (Nya) Arboga tidn 81–84, för Jämtlandsposten, Östersund, 85–86, för Norrlänningen, Sundsvall, 87–90, redaktionssekr i Arbetet, Malmö, 90–91, red o ägare av Jämtlands alleh (från 94 Jämtlands tidn), Östersund, 91–04, ordf i Sv vegetariska fören från 03, red för Vegetarianen från 03, för Sånings-mannen från 04, för Vid julbrasan 05-09, red:biträde för Fredsfanan 08–09, led av styr för Såningsmannens ab 13–28, ordf i Internat vegetariska unionen 22–23, led av styr för Bröderna Lindströms förlagsab 23–28, av styr för Saxon & Lindströms förlags ab från 28, av centralstyr för Sv freds-o skiljedomsfören. – LGAA 32.

G 1) 21 aug 1886(–88) i Uppsala m Hedvig Lundcrantz, f 4 juni 1865 i Arboga, dtr till sergeanten Carl Rudolph L o Clara Erica Törnquist; 2) 19 aug 1895 i Gävle (enl vb för Östersund) m Anna Maria Bergström, f 11 mars 1866 i Ovansjö, Gävl, d 5 jan 1941 i Sthlm, Engelbr, dtr till urmakaren Jonas B o Maria Kristina Helsing.

Biografi

S växte upp i ett frireligiöst och helnyktert bondehem i Närke och var också livet igenom angelägen om att vårda sitt ursprung i allmogemiljö. Men han bestämde sig tidigt för att bli journalist. Bildningsgången innehöll bl a anställningar som biträde i handelsbod, engagemang i Örebro arbetarförening och folkhögskolestudier. Från 1880 var han journalist på heltid, först i Örebro och Arboga och sedan i Östersund och Sundsvall. Efter ett kort gästspel hos Axel Danielsson (bd 10) på Arbetet i Malmö återvände S 1890 till Östersund där han köpte Jämtlands allehanda, senare omdöpt till Jämtlands tidning. Han skrev ofta under signaturen Saxon och 1901 tog han den som sitt efternamn.

I Östersund blev S och tidningen medelpunkten i ett rikt folkligt föreningsliv. Jämtland var godtemplarlandet framför andra och nykterhetsvännen S hade en tacksam marknad att odla. Han gav avgörande impulser till hembygdsrörelsen, var aktiv inom den ideellt sinnade ungdomsrörelsen, var med om att bilda Östersunds vegetarförening samt en djurskydds- och fredsförening i staden och var även en av eldsjälarna vid tillkomsten av Birka folkhögskola utanför Östersund. Han drömde om att göra den och tidningen till ett centrum för vegetarismen.

När Sv vegetariska föreningen bildades på S:s initiativ 1903 kunde han börja ge ut föreningsorganet Vegetarianen från det egna tryckeriet. Birka folkhögskola, vars förste rektor var Robert Mörner (bd 26, s 291), blev dock inte vad S drömt om. Lokala motsättningar gjorde att S lämnade Östersund för att i Sthlm starta veckotidningen Såningsmannen, vars första nummer utkom i dec 1904. Den blev grunden för en mycket framgångsrik förlagsverksamhet, efter en omstrukturering 1928 organiserad i Saxon & Lindströms förlags ab.

S var eldsjälen bakom detta företag och dess olika föregångare men i uppbyggnaden spelades väl så viktiga roller av hans bröder, tryckerichefen och förläggaren David Lindström (bd 23) och ekonomichefen Edvard Lindström (1877–1968). Förutom böcker och "flaggskeppet" Såningsmannen gav förlaget bl a ut veckotidningarna Lektyr (från 1923) och Sv damtidning (från 1928). Såningsmannen drevs inledningsvis av S som en firma med hustrun Anna S som kamrer, men en bolagsbildning skedde 1913 varvid S blev majoritetsägare. Efter några inledande förlustår blev tidningen en mycket god affär och S kunde som en välbeställd man bosätta sig i villasamhället Stocksund där han inredde sin privatbostad, villa Vegeta.

S:s gode vän Fredrik Ström har gett en skildring av hur det kunde vara att gästa villa Vegeta i slutet av 1910-talet. S höll sina gäster med allt utom tandborste: dusch i källaren, solbad på taket, gymnastikgrejor och kvartslampa i gästrummet, nattlinne, badkappa och ofta även slips, som man fick som minne. Han visade också alltid sin garderob, där det rådde minutiös ordning, där pälskläder var bannlysta och där varje plagg var valt med nästan vetenskaplig omsorg. Han gav också råd för en bättre hälsa: "Fördärva er inte genom opraktisk klädedräkt och osund föda, kasta bort tobaken liksom spriten" (Ström, s 172).

Ströms beskrivning är vänligt ironisk men ger ändå i ett nötskal mycket av S:s ställning inom sv samhällsdebatt årtiondena efter sekelskiftet 1900. Här förenas ordning i garderoben med omtanke om hälsan hos de samhällsomstörtande vänstersocialisterna; det gällde inte bara Ström utan även Carl Lindhagen (bd 23) och Fabian Månsson (bd 26) som 1917 gick från socialdemokraterna till de radikalare vänstersocialisterna. Gärna revolution, men tag först ett äpple och byt till rena kalsonger.

Det vore lätt att uppfatta S som en särling. "Gräsätaren", "Sveriges magraste man", var en tacksam måltavla för ironiska kommentarer. Det är nästan regel att hans namn föregås av epitetet "den originelle". Och visst var han originell, men inte bara. Han var också en av 1900-talets mest framgångsrika förläggare och tidningsutgivare och en person med respekt inom folkliga kretsar. När han gick bort var det en av Sveriges mest populära män som försvann: Hans korta vita skägg och hans lilla spensliga figur var bekanta i varje vrå av vårt land. Folk tyckte om honom. Man tyckte, att den lille livlige gubben med de många intressena på ett särskilt okonstlat sätt var sig själv (Linder). Till S:s popularitet bidrog inte minst författandet av folkkära "skillingtryck" som Visan om den sköna konstberiderskan Elvira Madigans kärlek och grymma död.

S:s politiska hemvist fanns på vänsterkanten i form av ett radikalt frisinne. Han kan föras till samma kategori av vänsterpersoner som P J Rösiö, Carl Lindhagen, Karl-Erik Forsslund, Johan Hansson, Fredrik Ström, Ellen Key med flera. De ingick alla i en "röd-grön" tradition, som vände sig mot industrialismens utarmning av människor och natur och förenade en radikal hållning i politiska och sociala frågor med en hyllning av värden som brukandet av jorden, småskalighet och arbetsglädje.

S hade själv under en resa i England 1890 stiftat bekantskap med två av de stora förebilderna och idégivarna: formgivaren, författaren och den socialistiske utopisten William Morris samt den ryske fursten och anarkisten Peter Kropotkin. Särskilt den sistnämnde gjorde stort intryck. S ägnar ett helt kapitel av sina memoarer åt mötet med honom och hans undersökningar av det lilla, intensiva jordbruket. Kropotkin "skall visa huru jordens växtkraft är så gott som outtömlig och huru vi nu blott ha en dunkel föreställning om vad vi kunna avlocka jorden ... Växterna kunna acklimatiseras i otrolig grad, och växthus skola göra resten. Varför odla ni inte druvor i Norrland, där bränslet är så billigt?" frågar han" Q L S, En tidn:mans minnen, s 169 f).

Det intryck som Kropotkin gjorde på S var så stort att han så sent som 1925, i en skrift om det kreaturslösajordbruket, fortfarande kunde hänvisa till den optimistiska föreställningen om möjligheten att odla exotisk frukt i Norrland. Skriften ger också exempel på den väldiga optimism som detta "alternativa jordbruk" väckte. Sverige kan, skrev S, "utan svårighet föda 100 miljoner människor, om vi stryka nötkreaturen ur vår tillvaro och leva direkt av jordens alster".

I sin ungdom betraktades S som socialist eller anarkist. Det var först i Östersund, sedan han etablerat sig som tidningsägare, som han uppträdde som frisinnad liberal. Men det uteslöt inte en välvillig inställning till den socialistiska vänstern. Han kunde ösa galla över profithungriga rustningsintressen och sympatiserade under åren kring första världskriget med den socialdemokratiska ungdomsrörelsen och dess antimilitarism och agitation för ett rättfärdigare samhälle. Han stödde också den vänstersocialistiska utbrytningen ur det socialdemokratiska partiet.

S ville förena bonden och arbetaren mot storkapitalismen och finna en syntes av liberalismen - läran om friheten - och socialismen - läran om det allmännas bästa. Han varnade också för en utveckling som skulle göra "staten och dess ämbetsmän eller trusterna och deras chefer till herrar över en hjord av människorobotar och människokuggar". S manade: "Centralisera icke samhället! Gör det icke till en enda verkstad. Ni skapar bara en andlig grottekvarn. Socialisera inte för mycket. Akta dig för en jättelik, statlig och kommunal byråkrati. Decentralisera produktionen, dock icke i alltför små delar. Undervisa ingenjörer och verkmästare i människokunskap. Beskatta vinsterna och inkomsterna, så att ni kan skapa en verklig folkpension och ge lån åt driftiga företagare i arbetslöshetstider; håll alltid hjulen igång. Och se till att folk trivs på landsbygden och vid jorden och skogen. Ge alla en sparbanksbok vid födseln och alla en hedersam begravning, där livsverket erkännes av samhället" (Ström, s 171).

Trots sympati för socialism och anarkism och alla stora samhällsreformer, var ändå S:s kungstanke att alla reformer måste bölja med individens egen kropp. Inte ens den bästa samhällskonstruktion hjälper om det är "svaga, lastbara stackare" som skall förverkliga teorierna.

Se till att få frisk luft, manade S i den populära etikettsboken Umgängeskonst -Levnadskonst (1911). Se också till att få kroppsrörelse - helst genom trädgårdsarbete - men undvik sport. Se till att få tid över till rekreation med läsning, sällskapsliv och goda nöjen och resor. "Den dag varje svensk tar sig 14 dagars ledighet årligen bli vi ett mycket sundare och trevnare folk än vi nu äro."

Det viktigaste av allt, om man ville vara frisk, var att hämta sin föda ur växtriket. Människans naturliga näring är nämligen säd, frukt och nötter. Rotfrukter och grönsaker kan gå an och i värsta fall kan man även stoppa i sig animaliska produkter som mjölk, smör, ost, ägg och honung. Men kött är giftigt! S utnyttjade skickligt möjligheten att framställa den ohygieniska animaliehanteringen i ogynnsam dager, bl a mjölkens väg från kon till dricksglaset.

I Vegetarianen införde S som stående inslag notiser om "vegetariska sportsegrar", bekännelser från "kändisar" som övergått till vegetarisk diet, snusk i kötthanteringen och tips på alla tänkbara huskurer. Männen fick lära sig att helskägg är att föredra - rakning och klippning förbrukar kroppens reservkrafter - och kvinnorna fick mönster till reformkläder. Tidningen höll sig givetvis också med en esperantospalt samt "Hygienisk vers".

S:s överlägset största boksuccé blev Umgängeskonst - Levnadskonst, en etikettsbok med råd i stort och smått om hur man för sig på gatan, uppträder under åk- och ridturer, beter sig vid t ex visiter, bjudningar, förlovning och bröllop, till bords, inom familjen, med barn och grannar, i naturen, på cykelturer och på hotell. Efter första upplagan trycktes den i ytterligare åtta och såldes i 70000 exemplar. Bakom de detaljerade goda råden - alltför lätta att senare ironisera över - döljer sig en vision av ett nytt och bättre samhälle som faktiskt skulle kunna karaktäriseras som radikalt och som i sig fångar mycket av det sena 1800-talets och det tidiga 1900-talets samhällsreformatoriska stämningar.

Vad Umgängeskonst - Levnadskonst uttrycker är något som S ständigt återkom till och som han formulerade i sentensen: "all reformation skall begynna hos oss själva". Han var i alla avseenden företrädare för en radikal individualism. "Vad nyttar all materiell kultur; vad hjälper det om vi har den bästa konstitution i världen, om vi ej ha goda människor?" All reformation måste börja hos oss själva, i vårt levnadssätt, i uppträdandet, kläderna, den personliga hygienen, kroppsvården, drycken och födan. Det innebar ett nej till allt som är osunt för kropp och själ, ett nej till sprit, kaffe, tobak, kött, vaccinering, industrialism, fåvälde. Men också ett ja till alla "humanitära och ideella strävanden", dvs framförallt till vegetarism, djurskydd, hembygdsforskning, demokrati, fred och frisinne.

Det fanns, som S såg det, en samhörighet mellan alla humanitära strävanden. Den sanne djurvännen måste bli vegetarian, vilket är toppen på djurskyddet. Vegetarianen måste bli fredsvän - hur kan man tänka på att döda människor, då man ej vill döda djur? I S:s recept ingick även en stark känsla för hembygdsforskning och vården av minnen från det förflutna. I Östersund, i samband med stadens 100-årsjubileum 1886, tog S initiativet till bildandet av Jämtlands läns fornminnesförening. Inspirationen kom förmodligen från den egna hembygden där Nils Gabriel Djurklou (bd 11) 1856 hade bildat Sveriges första regionala fornminnesförening, och fortsättningsvis var det den egna hemprovinsen som S i första hand riktade sitt intresse mot bl a i form av en rad hembygdsskildringar. Han byggde också upp ett arkiv som han på sin 75-årsdag donerade till Stiftelsen S:s Närkesarkiv i Örebro. Samtidigt donerade han en ansenlig summa pengar för arkivets utgivning av skrifter och skapade friluftsmuseet Gällersta forngård. S var även en av huvudpersonerna bakom tillkomsten av GAA 1932.

S må ha varit originell, men han riktade sitt engagemang mot områden som visat sig bära på några av en senare tids stora ödesfrågor: kampen för fred och en miljö där varken människor eller natur hotas av förgiftning. Redan vid 1900-talets början, långt innan "miljöfrågan" hade uppfunnits, varnade han t ex för de ekologiska konsekvenserna av giftanvändning inom jordbruket. Den aktsamhet med vår föda och dryck som S förespråkade äger minst lika stor aktualitet idag. Och de flesta bör kunna känna sympati för S:s fredskärlek och konsekventa respekt för livet och allt levande.

Sonen Lars S (1900–50) inträdde 1917 i Såningsmannens redaktion och var från 1923 huvudredaktör för den nystartade Lektyr, en berättelse- och förströelse tidskrift med noveller, serier och pristävlingar, samt från 1928 även för Sv damtidning. Från 1935 ansvarade han också som litterär chef för förlagets av underhållningsgenrer dominerade bokutgivning. Lars S vann stora kommersiella framgångar; 1937 var totalupplagan för förlagets tidningar 356 000 ex, varav Lektyr stod för hälften, och under hans tid i ledningen omvandlades släktens företag till en betydande förlagsindustri.

Författare

Bosse Sundin

Arkivuppgifter

Material rör Johan S i Örebro stadsmuseum. Brev till honom i Örebro stadsbibi; det s k Saxonarkivet där innehåller huvudsakligen topogr litt o arkivalier om Närke skänkta av S. - Brev från S i GUB (bl a till G Steffen o många ull F Ström), KB (bl a till H Elmquist, E Hedén, A Lindberg o F Läffler), LUB (bl a många till Pehr Johansson), UUB (bl a till D K Bergström o K G Westman) o i SSA (bl a till C Lindhagen).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Genom egen kraft. Berättelse af Saxon. Sthlm 1880. 19 s. [Pseud.] (Öreskrifter för folket, n:o 103.) - Från Bacchi verld. Skildringar af Saxon. Saml. 1*. Arboga 1881. 32 s. [Pseud.] - "Fritänkaren." Sv originalberättelse. Eslöf 1882. 43 s. [Anon.] (Folkskrifter. Läsn vid den husliga härden, 10.) - Mälinitiska riket. Skildringar från dumhetens, egennyttans o humbugens tidehvarf af Lucas von Gis-selqvist. Aukt öfvers. Sthlm 1883. 22 s. [Pseud; origi- nal. Uppl makulerad.] - Folkskalden PerThomasson. Lefnadsteckn. Sthlm 1883. 1 pl, 32 s. (Fosterländskt bibliotek 4 [omsl].) - Karlstads ros. Historisk berättelse. Sthlm 1883. 29 s. [Pseud Saxon.] (Ibid 8.) - I ha-negället. Dikter. Arboga 1884. 64 s. [Även pseud.] 2. tillök uppl Sthlm 1909. 1 portr, XV s (K. P. Arnoldson, "Saxon" [rubr]), 110 s. - Under kampen för bröd. Skisser. Sthlm 1886. 115 s. 2. uppl:... bröd. Berättelser ... 1909. VI s (K. P. Arnoldson: Saxon [rubr]), 506 s. - Bondfolk. Skisser. Sthlm 1887. 135 s. -I jämtebygd. Studier o skildringar. Sthlm 1888. 117 s, 7 pl-bl. - Sång (A. Hj. Lundmark, Berättelse och Sång om den fasansfulla eldsvåda som öfvergick Sundsvall och Umeå måndagen den 25 juni 1888, Sundsvall 1888, s 6-8; anon). - Sundsvall och Umeå brand (L. Fr. Ågr[en], Berättese[!] och Sång om Sundsvall och Umeå brand. Hvilka städer nedbrunno måndagen Sundsvall 1888, s 6-8; anon, helt annan vers än föreg, liksom i rättade uppl: Berättelse ... eldsvåda som öfvergick Sundsvall och Umeå hvilka städer Sundsvall 1888, Skellefteå 1888). - "Nya tag!" Berättelse. Sthlm 1889. 112 s. [Även pseud.] [Ny uppl] 1890. ([Omsl:] Öreskrifter för folket, 143.) - Sång (B. C. Carlsson, Berättelse och Sång om löjtnant Sparre och Elvira Madigan, den sköna konstberiderskan, vilka båda för egen hand och af kärlek sköto ihjäl sig i Tåsinge, Danmark. En sorglig, gripande och lärorik skildring, Sundsvall 1889, s 6-8; anon). Tidiga omtr: i Fem nya och vackra visorGbg 1900, o Fem alldeles nya visor .., Gbg 1904, 1907, s 6 f, Tre stycken visor Ronneby 1905, s 7 f; mycket fritt bearb i Visor, Sthlm 1901, 1902, 1908, 1911, s [2] f, o Nya visor, Norrköping 1906, s 15 f. Egen omarb version: Visan om den sköna konstberiderskan Elvira Madigans kärlek och grymma död ... Femtielfte uppl [Sthlm 1931]. (3) s. -Det ondas rot. Ett allvarsord till våra jordbruksarbetare. [Rubr.] Sthlm 1891. 10 s. [Anon.] [Ny utg:] 1897. (Socialdemokratisk agitationsskrift.) [Nya uppl:] 1904. 12 s. 1907. 11 s. - Där hemma i socknen. Folk-mouv. Östersund 1893. 78 s. [Även pseud.] - Förtrampad och andra berättelser. Östersund 1893. 112 s. ([Omsl:] Nykterhets-biblioteket. Utg af V Sköld, h 13-16.) - "På öfvertygelsens väg" Skiss af Saxon. Östersund 1893. 6 s. [Pseud.] (Ibid, 24. Humor och satir. Ett gissel åt supseden .... 4.) - Genom Härjedalen. Färder o studier. Sthlm 1894. 98 s. [Även pseud.] - Världssorg. En berättelse om huru människorna skulle kunna bli lyckliga. Östersund 1894. 149 s. 2. uppl Sthlm 1911.134 s.-1 blått band. Värs och prosa. Saml [l]-4. Sthlm 1895,1897,1898,1900. 64, 71, 64, 64 s. 2. uppl 1907. 176 s. 3. tillök uppl 1916. 192 s. 4. d:o 1923. 197 s. - Kriget utan svärdsslag. En berättelse från danska infallet ijämtland 1677. Sthlm 1896. 255 s. [2. o 3. uppl i Under fredsbanéret, 1909, 1911.] 4. uppl 1925. 200 s. - Lyckliga människor. Skisser. Sthlm 1897. 117 s. - Bland skogsafverkare och sågverksarbetare. En nutidsberättelse med framtidsperspektiv. Sthlm 1898. 151 s. - Italienska bönder. Från en resa genom norra o mellersta Italien. Sthlm

1898. 24 s. (Svenska folkets öreskrifter, n:r 23.) - Ett kvinnolöfte. Berättelse. Sthlm 1899.144 s. [2.-3. uppl som följetong i Västra dagbladet Dalslands-posten 1911 resp Nerikes-tidningen 1918.] - En barndomskärlek. En handelsbokbållares historia berättad. Sthlm 1900. 134 s. -Jämdand och Härjedalen under nyare tiden (Jämtlands tidning, 1900, n:o 62 B [omsl]. Jämtland och Härjedalen från älsta tider till våra dagar ... utg af J Lindström (Saxon), Sthlm 1900, s 40-60; d:o; Ny titeluppl 1912). - Petrus. En berättelse från kristendomens älsta dagar i Rom. Sthlm 1901. 120s,4pl. [Förut följetong i Jämtlands tidning 1898-99. Ny uppl:] 1908. Övers: Nero og de Kristne, Khvn 1910,162 s. - Vid silfVerbröllopet. En saml vars. [Omsl.] [Sthlm, tr] Östersund 1901. 59 s. ([Omsl:] Jämtlands tidning, 1901, n:r 94 B.) [Ny utg:] Sthlm 1912. 61 s. -JungfruJämtland. En saml berättelser. Sthlm 1902. 120 s. 2. uppl 1912. 122 s. 3.-4. uppl 1920, 1921. 170 s. -Befriaren. [Omsl:] En berättelse om Georg Adlersparre. Sthlm 1903. 137 s. -Jämtlands läns kyrkor i ord och bild. Östersund 1903. 77 s. (Jämtlands tidning, 1903, 149 B.) [2. uppl] Sthlm 1904. 82 s. - Vår skara växer. Mel.: Till polens kalla gränser (För freden. Nya sånger på gamla melodier utg af... Saxon, Östersund 1903, s 13; även Fredssånger [omsl: utg av Svenska freds- och skiljedomsföreningen], Sthlm 1904, s 11). - Systrar och bröder i främmande land. Berättelser. Sthlm 1904.146 s. 2. tillök uppl 1924. 287 s. Sep härur: Hollands lyckligaste man (Nalional-kuriren, 1910, Örebro, n:r 6, 10/2, s [3] f). Övers: Hollands lykkeligste Mand, Khvn [1911], (8) s (Dansk vegetarisk Förenings Smaaskrif-ter, Nr. 11). [Enl uppg även till engelska, franska, holländska o portugisiska samt tyska (i Vegetarische War-te, 1911?, Frankfurt a/M).] - Sångerna om henne. Sthlm 1905. 47 s. 2. uppl 1913. 79 s. 3. uppl 1918. 78 s. - Hälsingland och hälsingarna, af J Lindström. Sthlm 1907.24 s. (Text till Svenska turistföreningens geografiska bilder, h 19.) — Hvad vilja vegetarianerna? [Rubr.] Sthlm 1907. 4 s. [Undert.] ([Rubr:] Svenska vegetariska föreningens småskrifter .... 1.) [Ny utg:] Vad ... 1925. 5 s. [Ej i serie.] - Konsten att äta. [Rubr] Sthlm 1907. 7 s. (Ibid, 2.) - Sånger vid vegetariska möten. [Rubr.] Sthlm 1907. 3 s. (Ibid, 4.) - Under fredsbanéret. Berättelser. 2. uppl [felakdgt; avser den inledande berättelsen] Sthlm 1909. 504, (8) s. [Ny uppl (endast pärmutel)] 1911. [Sep omtr härur:] Tre fredsdramer: Kasärnen, Kriget, Ett offer. Sthlm 1910.48 s. [Två utg på olika förlag. Ny utg:] Tre fredsdramer. 1916. 37 s. [Tablåer o vers härur liksom dramerna omtr i Teaterstycken ... 1916; se Utgivit.] Förk övers: Olavi Malmbergin murhaaja Tampere 1913, 95 s ([omsl:] 40 pennin kirjasto, n:o 15). - Lasse och bror hans, far hans och mor hans. Något av vad som hänt dem, berättat för andra barn och andra föräldrar. Sthlm 1910. 100 s. - Den stora kärleken. Lifs-öden, skildrade. Sthlm 1910. 110 s. - Det naturenliga levnadssättet (Q Saxon oj Bergqvist-Hansson,] Det naturenliga levnadssättet. En särskilt för folket avsedd vägledning ull hälsa, styrka och lifsglädje jämte en vegetarisk kokbok utg av Såningsmannens red [även som Såningsmannen, 1910, n:r 25 B, o Vegetarianen, 1910, n:r 7-8 B], Sthlm 1910, s 1-12; [ny utg] 1912). - Kittlingar och nyp. Humor o satir på värs. Sthlm 1911. 62 s. - Umgängeskonst - levnadskonst. Råd o betraktelser. Sthlm 1911. 132 s. 2. uppl 1912. 134 s. 3. uppl 1914. 154 s. 4. uppl 1917. 210 s. 5. uppl 1918. 215 s. 6.-7. tillök uppl 1920, 1921. 271 s. 8. d:o 1923. 304 s. 9. d:o 1934. 311 s. Övers: Seurustelutaito - elämisentai-to Tampere 1912,158 s, Oulu 1922,144 s ("Tervey-den" kirjasia, n:o 12). - Tio år i folkhälsans tjänst. Svenska vegetariska föreningens värksamhet 1903-

1912. En redogörelse. Sthlm 1912. 1 pl, 64 s. - [Uttalande] (Vegetariska vitnesbörd, utg av Sv vegetariska fören, Sthlm 1912, s 46 f)- - Vegetariska sånger. [Sthlm] u å. 4:o. 1 bl. [Undert.] - Muffarnes och boor-nas blodskuld. Föredr vid 16:e internationella djurskyddskongressen i Köbenhavn d 3 aug 1911. Sthlm 1913. 31 s. Övers: Muffernes og Kravernes Blodskyld Khvn 1914, 16 s (Dyrevaerneforeningen "Svalen", Flyveblad 16). [Enl uppg även till tyska o engelska.] -Hälsan i klädernal En reform i vår dräkt. Sthlm 1913. 4 s. [Undert.] (Sv vegetariska föreningens småskrifter 8.) - Vegetarianerna protestera mot de föreslagna frakthöjningarna å frukt, specerier och smör. Sv vegetariska fören har till reg:n ingivit följande hemställan. [Rubr.] Sthlm 1913. 4:o. 1 s. [Undert.] - Den nya dagen. En roman från arbetarerörelsens första dagar i Sverige. Borås 1914. 245 s. [Ny uppl:] ... roman från 1880-talet. Sthlm 1918. 319 s. - Idealtillvaron och vägen dit. Sthlm 1914. 75 s. Övers: Elämän onnija mi-ten sen saavutamme, Tampere 1914, 64 s ("Tervey-den" kirjasia, 4). - Vid den hundraåriga fredens fest. Sthlm 1914. 7 s. [Vers; tillhörde progr vid invign av fredsmonumentet vid Charlottenberg.] - Balkanlän-dernas folk. Reseskildringar. Sthlm 1915. 270 s. - Gäl-lersta. En sockenbeskrivning. Sthlm 1915. 62 s. - Vaccinationen som sjukdoms- och dödsorsak. Sv föräldrars och andras vitnesbörd till trycket befordrade. Sthlm 1916. 30 s. - Det nya vaccinationsattentatet mot folkhälsan. [Rubr.] Sthlm 1916. 4:o. 1 s. [Cirkulärartikel för dagspressen.] - En visa om Stocksund dragen vid midsommarfesten därstädes anno 1916 ... på den ädla positiv-melodejan "Tänk när en gång då du gör märgpomada". Sthlm [1916]. (4) s. [Undert; för Stocksunds idrottsfören.] - På besök hos de anspråkslöse. Bonden och Grönköpingsbon gästa huvudstaden. Sthlm 1916.85 s. 2. uppl 1918. 83 s. 3. uppl 1921. 82 s. Övers: Vaatimattomien luona, Talonpoika ja maaseutukaupunkilainen vierailemassa pääkaupun-gissa, Tampere 1917,128 s ("Terveyden" kirjasia, 9). -Georg Adlersparre, revolutionsledaren, fosterlandsvännen. Några bidr till belysningen av hans storslagna personlighet och lifsgärning. Sthlm 1917. 63 s. - Arbetsprogram för seniorgrupperna inom De ungas fredsförbund (D. U. E), utarb. Sthlm 1917. 47 s. - En tidningsmans minnen. Sthlm 1918. 304 s. - Ture-gårdssläkten. Sthlm 1918. 4:o. 23 s, 3 pl. - De höga klackarnes hälsoskadlighet. [Rubr.] Sthlm 1919. 7 s. [Undert.] (Sv vegetariska föreningens småskrifter 14.) - Till husmödrarna i syltningsdden. Akten er för sockerersättningar och sockerutdrygningsmedel! [Rubr.] Sthlm 1919. 7 s. (Ibid, 15.) - Ansvarslösa fäder och mödrar. [Rubr.] Sthlm 1920. 8 s. (Ibid, 17.) - Konsten att bli gammal men vara ung. Ve- getariska spegelbilder. Sthlm 1920. 158 s. 2. uppl s å. Overs: Elää vanhaksi, pysyä nuorena, Oulu 1921,141 s ("Terveyden" kirjasia, 11.) - Det nya PalesUna. Minnen och intryck från en färd genom Bibelns land. Sthlm 1921. 382 s, 2 kartor. - Bönnera där hemma. Vi-ser på Närkesmål dektada. Sthlm 1922. 127 s. - Fru Saxons kokbok... Sthlm 1923. 348 s. [Föret; tills med A M Saxon.] 2. uppl 1928. 374 s. Övers: Rouva Saxon-in keittokirja..., Oulu 1924, 302, XXI s. - Folkminnen och folkliv i Närke. Uppteckningar och skildringar. Sthlm 1923. 216 s. [UrNerikes-tidningen s å.] - En resa genom Jämtland för 30-35 år sedan. [Rubr; omsl: ... i början av 1890-talet.] Sthlm [omsl] 1924. 52 s. -Örebrominnen. Uppteckningar och skildringar. Sthlm 1924. 120 s. [Ur Nerikes allehanda.] - Ur det fordomtima jämtska folklivet. Sthlm 1924. 94 s. [Ur Jämtlands tidning.] - Arbogaminnen. Uppteckningar o skildringar. Sthlm 1925. 67 s. [Ur Nerikes allehanda.] - Rart folk. Fyra berättelser på närkengska ... (Säljes till förmån för Gällersta forngård). Sthlm 1925. 30 s. - Kreaturslöst jordbruk. Utg av Sv vegetariska fören. [Rubr:] En framtidstanke med vida vyer. Sthlm 1925.15 s. - Moderskap och barnavård i gamla tiders Närke. Föredr vid Gällersta forngårdsförenings "krestnengakalas" den 13 juli 1924. [Omsl.] Sthlm 1925. 16 s. - Nämndemans slåttergänge. Scener ur folklivet i Närke fordomdags. Sthlm 1925. 24 s. - Tre frågor, som bruka ställas dll vegetarianerna. Hur skulle det gå med djuren? Var skulle man få gödsel ifrån? Hur skulle det gå med eskimåerna? [Rubr.] Sthlm 1925. 8 s. [Undert.] - Adolf Hedin hemma hos sig. Strödda bidr till belysningen av en stor personlighet. Sthlm 1926 [utg 1925]. 80 s. - Ur Närkes hävder. Anteckningar. Sthlm 1926. 86 s. - Örebro för 50 år sedan. Örebro 1926. 33 s. - Märkliga litterära minnen från Tjälvesta. Askersund 1927. 31 s. [Ur Askersunds tidning 1926-27.] - Närke och närkingarne i sången och dikten. Uppteckningar och skildringar. D 1-9. Sthlm 1926-34. 1. 1926. 173 s. 2-3.192, 95 s. 4. 1930. 101 s. 5. Fyra kärlekssagor från Närke. 1931. 95 s. 6-7. 1932. 35,108 s. 8.1934. 78 s. 9.1934. 285 s. - Våra kyrkor som hembygdskunskapens huvudkällor. Föredr vid Gällersta forngårdsförenings folkfest 8 aug. 1926. Sthlm 1927. 8 s. - Närkes kyrkor i ord och bild. Sthlm 1928. 537 s. - Namnen på Närkesstenen å Gällersta forngård. Sthlm 1928. 27 s. - Medeldda sockengillen i Närke och deras avläggare. Föredr vid invigningen av Gällersta forngårds gillesstuga 17 juli 1927. Sthlm 1928. 8 s. - Banbrytare. Föredr vid avtäckningen av Närkesstenen å Gällersta forngård 5 aug 1928. [Rubr] Sthlm 1928. 8 s. - Ur Närikesherregårdarnes krönika. Uppteckningar o skildringar [3 o 5: anteckningar]. D 1-6. Örebro 1928-35.1.1928.127 s, 1 pl, 2 kartor. 2-3. 1931. 162 s, 3 pl, 2 kartor; 181 s. 4 [står: 3]. 1932. 264 s, 3 pl-bl, 3 kartor. 5.1935. 37 s. 6.1933. 156 5, 2 kartor. - Australien i våra dagar. Folk, natur, jordbruk, handel, industri, politik, sociala förhållanden och andlig kultur sådana de tett sig för en tidningsman under hans resa genom den femte världsdelen. Sthlm 1929. 288 s. - Gällersta forngård. En kort beskrivning. [Rubr.] Sthlm 1929. 4:o. 7 s. - Hälsningstal (Föredrag vid Svenska vegetariska förening- ens jubileumskongress i Stockholm 1928, utg av O Malmborg, Sthlm 1929, s 7-11). - Närkingarnes ordspråksbok: 1,000 ordspråk, ordstäv, liknelser o a talesätt saml. Sthlm 1930. 84 s.... ordspråksbok: Ordspråk ... Upptecknade. N F. 1933. 16 s. - Bortom tiden och gränserna. Sthlm 1931. 94 s. - Det brinnande hjärtat. En vision och ett brottstycke ur Riseberga historia (Ri-se-bergaboken ... 1931, Sthlm, 4:o, s 68-79, 2 pl-bl). -I handelsbod på 1870-talet. Minnen. Sthlm 1932. 190 s. - Från sockenskomakaren till skofabriken. Sthlm 1932. 87 s. - Fiskare-Jan. Vad han trodde, visste och upplevde. Uppteckningar ur folklivet i Närke under senare hälften av 1800-talet. Sthlm 1932. 32 s. - Elvira Madigans kärlekssaga och hur visan om henne kom till. Sthlm 1932. 47 s. - Onkel Adam som jämte och jämtlandsdiktare. Föredr vid Frösö hembygdsförenings minnesfest den 25 sept. 1932. Östersund 1932. 30 s. [Ur Jämtlands tidn 26/9 s å.] - En rörande visa om två flickor av vilka den ena köpte en lott i Barnens Dags tombola, men den andra nekade att göra det. Till lärdom och eftertanke för andra ... Tr i år. Sthlm [1932]. (8) s. - Skogaholms klocka (B Hasselrot m fl, Skogaholm, Sthlm 1932, s 163-168). - [Uttalande] (K Sandstedt, En ny världsordning på Bergspredikans grund, en social studie, Sthlm 1932, s 19-21). - Från självhushållets lyckliga dagar. Arbetet i en bondgård i Närke 1 jan - 31 dec på 1850-60-talen. Sthlm 1933. 191 s. [GAA, Folklivsskildringar, 1.] - Gamla tiders skräddare. Sthlm 1933. 38 s. - Skomakarn, skräddarn och smen. Sockenhantverkare i gamla tiders Närke. Sthlm 1934. 218 s. - Sjukdomar och läkemedel i gamla tiders Närke. Samlat o utg. Sthlm 1934. 64 s. - De frikyrkliga gudstjänstlokalerna i Närke. Uppteckningar o skildringar. D 1*. Sthlm 1934. 101 s. [Ur Örebro Dagblad.] - Djur, djursjukdomar och djurskrock. Samlat o utg. Sthlm 1934. 29 s. -Jakt och jägare i gamla tiders Närke. Sthlm 1935. 188 s. - Tidningar och tryckerier i Örebro under förra seklet... (Till prins Eugen, närkeshertigen, konstnären Sthlm 1935, 4:o, s 187-210). - Avd om Jämtland i: G Tho-mée, Sverige, illustr handbok för resande .... 2. Dalarne o Norrland, 2. uppl Sthlm 1886, o Rundresan Stockholm-Östersund—Trondhjem-Kristiania-Stock-holm jemte talrika sidoutflykter i Dalarne, Helsing-land, Ångermanland, Jemtland samt Norge, Sthlm 1888 (Albert Bonniers Illustr. resehandböcker, 1). -Dikter i tonsättningar: Fredssång: Vår skara växer (dens), Sthlm 1910, 4:o, även (Otto Olsson), Sthlm u å, Fredens genius talar (E Cederstrand), Sthlm [1911?], Västmannasång (sign:] C. N. C. L., arr av E-l), Västerås u å, Vi sträcka våra händer (F Ortt), även med titeln Framtidsmål (Ivan Ekblom, anon i Program för 5:e internationella vegetariska kongressen i Stockholm 19, 20, 21 maj 1923, Sthlm 1923 [rubr], s [4]), Aftonbön (H E Nordboo), Sthlm 1933. - Bidr i: Vid julbrasan, 1890-91, 1893-1903, 1905, 1907-09, Sthlm, fol; STFÅ, 1896, 1900, 1930, Sthlm; Norrsken, Blåbandisternas jultidning, [omsl,] 1905-10, 1912— 13,1915-16,1920,1928, Sthlm, fol; Skansens nyheter, Skansenföreningens meddelanden, 1931: n:r 7/8, 1932: 1, Sthlm, 4:o; Heimbygda, Heimbygdas tidskr, [avd] 2. Jämten, 1932, Östersund; Fyrväpplingen (anon, enl uppg), Vita bandet, Sthlm, Söndags-Nisse, Sthlm, 4:o, Svensk damtidning, Sthlm, 4:o; vidare Ne-rike, 2/5 1880 - 8/2 1881, Örebro, Arboga tidning, 22/3 -17/4 1883 (i följetongen Hermod, J. O. Åberg o Saxon, Ett klöfVerblad s 53-87 i n:r 24-31: "Röda rummet," en småstadshist, berättad af Saxon; pseud), Svenska Good Templar, 26/2 - 2/4 (följetongen Styvmorsblomman ... öfvers i n:r 8 A -13; anon, original), Sthlm, Jämtlands posten, 12/2-17/3 1886 (följetongen Instängdhet: småstadsskildringar af Saxon, i n:r 18-34; pseud), Nerikes-posten, 15/11 1886- 1/7 1887, Örebro, Social-demokraten, 16/2-17/4 1891, Sthlm (följetongen När socialismen kom i n:o 38-78), Arbetet, 1/4 1890 - 15/9 1891, Malmö jämtlands tidning, bl a 2/12 1898 - 20/1 1899 (följetong i n:r 142-8, se ovan 1901), Västra dagbladet Dalslands--posten, 11/1-4/3 1911, Borås (följetong i n:r 7-52 [se ovan 1899]), Nerikes-udningen 20/8-23/9 1918 (följetong i n:r 192-221 ), 23/1-19/2 1923 (artikelserie i n:r 18-41 [se ovan 1923]), Örebro, Asker-sunds tidning, 11/6 o 29/10 1926, 5/1 1927 (artikelserie i nr 66, 126 o 2 [se ovan 1927]), Nerikes allehanda, Örebro, SvD, Budkaflen, Sthlm, I. O. G. T. Reformatorn, Örebro / Sthlm, Örebro dagblad, Öre-bro-kuriren m fl; titlar se Q Tuneld,] bibliogr i GAA, Minnesbok 1932-1942, Upps 1943, s 270-284.

Utgivit (redigerat): Good Templars sångbok. På uppdrag af Sverges storloge utg af O. Bergström. Arboga 1881. 64 s. [Anon red.] [Nya, förk utg:] Independent Order Good Templars. Sångbok. 1883. 29 s. 1884. -Telefon.Jämtlandspostensjulnr 1885. Östersund. Fol. (4) s. (Tills med O Hägerstrand; Jämdandsposten, 1885, n:r 37.) - Östersund 1786-1886. Ett minnesblad. [Omsl.] Östersund 1886. Fol. 16 s. ([Omsl:] Jämtlandsposten [1886], n:r 126 B.) - Socialistisk sångbok utg af Socialdemokratiska arbetarepartiet (södra distriktet). Malmö 1891. 31 s. [Anon.] [Nya utg:] Sthlm 1893, 1897, 30 s, Malmö 1899, 30 s, 1901, 31 s, 1903,1905,1906,1907, 39 s. -Jämdands läns älsta tidning och boktryckeri. En minnesskrift vid 500-års-jubileet. [Omsl.] Östersund 1895. 4:o. 16 s. ([Omsl.] Jämtlands tidning, 1895, n:r 86 B.) - Jämtland och Härjedalen från älsta tider ull våra dagar. En minnesskrift vid sekelskiftet. Östersund 1900. 60 s. [Även pseud.] ([Omsl:] Jämtlands tidning, 1900, n:o 62 B.) Nydteluppl Sthlm 1912.-Afvigt och rätt-men mest afvigt. Humoristiskt illustrationsalbum, utg af Sam Lare. Östersund 1901. 63 s. [Pseud.] - Saga, sägen och sång i jämtebygd. Samladt. Sthlm 1902.111 s. (Jämdands tidning, [1902,] n:r 150 B.) - G Ad-lersparre, Läsning i bränbara ämnen. Valda skrifter... saml. Östersund 1903. 32 s. - För freden. Nya sånger på gamla melodier. Östersund 1903. 15 s. — Svenska vegetariska föreningens småskrifter ... 1-17. [Rubr] Sthlm 1907-20. 1907. 4, 7,15, 3, 4, 4, s. 1911. 8 s. 1913.4,5 s. 1917. 7 s. 1918.15,4,11 s. 1919. 8, 7 s. 1920. 4, 8 s. - Folkets sångmö. En läsebok för sv folket. Saml [l]-2. Sthlm 1908-09. 62, 31 s. (Sånings-mannen, 1908: n:r 52 B, resp 1909:50.) - Knektar. En anekdotsaml [inre titel: ... En saml anekdoter utg af Såningsmannens red.] Sthlm 1909. 31 s. [Anon.] (Så- ningsmannen, [årg 5,] 1909, n:r51.) - Teaterstycken och tablåer för ordenshus- och Folkets hus-scenerna. En samling nykterhets-, freds-Jul-, nyårs- och barnpjäser, tablåer, växelpoem, dikter m. m. Saml. Sthlm 1916. 176 s. - Humorns och sadrens gissel över rusdrycken. En anekdotsaml. [Omsl:... En saml anekdoter, upptecknade eller övers.] Sthlm 1916. 64 s. - 112 läkare om vegetarismen. Saml. Sthlm 1923. 46 s. - [D Fischer,] Den älsta Närkesbeskrivningen ... med kom-mentarier. Sthlm 1925. 21 s. [Efter: Lust und Nutz der Provintz und Landschafft Nerkia in Schweden, 1639.] 2. uppl 1925. - [O E Salin,] Den äldsta Örebrobeskrivningen. Ur arkivens gömmor framletad. Sthlm 1926. III, 99 s. - L. G. Westerling, Ett blad om Örebro till H. M. Konungen ... d 13 dec 1876. Örebro 1876 (J L S, Örebro för 50 år sedan, Örebro 1926, s 9-33). - J G Hallman, Den äldsta Nerikesbeskrivningen på svenska ... "Urqwäde till Nerikes känning" med följdskrif-ter. Sthlm 1930. 34 s. - Periodica: Balder, illustreradt folkblad, 1881: 1-4*, Gbg, fol, 31 s (anon biträde i red); Dromsekot, tidn för befordran af skoskaf, solbränna, svettbad, afbrutna kryckor m. m., årg 1, n:r 1*, 1896, Örnsköldsvik, fol, (4) s (red, även pseud); Vegetarianen, Sv vegetariska föreningens tidskrift/organ, årg [l]-34: nr 10,1903-35, Östersund, Sthlm, Filipstad; Såningsmannen, årg [1]-31: 46, Sthlm 1905-35, fol; Vid julbrasan, Goodtemplarordens jultidning [rubr], årg 19-21, 1907-09, Sthlm, fol, 22, 22, 22 s (anon); Fredsfanan, organ för Svenska freds- och skil-jedomsfören, 1908-09, Sthlm (anon biträde i red); Arboga-posten 11/2-10/6 1881, forts Nya Arboga tidning 17-26/6 1881, o Arboga tidning 1/7 1881 -16/12 1884, Jämtlandsposten 2/10 1885-12/11 1886, Östersund, Norrlänningen 17/6 1887 - 15/3 1890, Sundsvall / Gefle, Jämtlands allehanda 2/10 1891 -26/7 1895, forts: Jämtlands tidning 29/7 1895 - 29/4 1904, med Jämten, Jämdands allehandas (tidnings) (månads/vecko)bilaga 1892-97, 4:o, 76, 80, 56, 72, 188, 192 s (även red), Östersund; jfr Tuneld, s 284-288.

Översatt: H Grimm, En ungdomskärlek, berättelse, 50 s (följetong i Svenska Good Templar 1885, Sthlm, n:r 1-7, 8/1-19/2, anon); K Elster, Guldmoln, berättelse, öfvers ... af Saxon, 110 s (följetong i Jämtlands tidning 1896, Östersund, n:r 49 A - 76, 1/5-8/7, pseud); dens, En korsdragerska ... öfVers af Saxon, 33 s (d:o 1900, n:r 123-126,19-26/10, pseud).

Källor och litteratur

Källor o litt: E H Linder, S (Hörde Ni, 1949, nr 5);J Sahlgren, J L S (GAA;s minnesbok 1932-1942, edj Sahlgren,1943); L Saxon o KJonson, Från Rådmansgatan 90 till Sveavägen 98: några anteckmar om Saxon & Lindströms förlag o dess föregångare (1937); SMoK; F Ström, I stormig tid: memoarer (1942); B Sundin, Vägen till idealtillvaron: S o vegetarismen (I framtidens tjänst: ur folkhemmets idéhist, 1986); dens, Vägen till idealtillvaron: S o sekelskiftets reformrörelser (Södermanlands-Nerikes nation: majhälsn till landsmännen, nr 72, 1999); J Svedjedal, Bokens samhälle: Sv bokförläggarefören o sv bokmarknad 1887-1943, 2 (1993); S Sårlin, Framtidslandet: debat- ten om Norrland o naturresurserna under det industriella genombrottet (1988); O Vinberg, J L S (1924).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Saxon, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6360, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bosse Sundin), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6360
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Saxon, urn:sbl:6360, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bosse Sundin), hämtad 2024-04-18.