Carl Fredrik Scheffer

Född:1715-03-28 – Nyköpings stad, Södermanlands län
Död:1786-08-27 – Torrlösa församling, Skåne län

Riksråd, Kammarherre


Band 31 (2000-2002), sida 520.

Meriter

2 Scheffer, Carl Fredrik, sonson till S 1, f 28 mars 1715 (självbiogr i VA) i Nyköping (Schönberg, s 7, fdb saknas), d 27 aug 1786 i Torrlösa, Skåne. Föräldrar: presidenten frih Peter S o Helena Maria Ehrenstierna. Inskr vid UU 1 febr 28, e o kanslist i K M:ts kansli 15 febr 32, utrikes studieresor 34–37, kammarherre 15 sept 41, envoyé till Frankrike febr 44–52, kansliråd 20 okt 47, riksråd 5 okt 51–4 mars 61 o 28 sept 61–12 aug 65, landstormästare för frimureriet i Sverige 53–74, ordf i Myntkommissionen 4 mars 55, guvernör för kronprins Gustav o arvprinsarna Karl o Fredrik Adolf 5 mars 56–26 mars 62, kallad till riksråd (tilltr ej) 29 maj 69, greve 6 nov 66 (ej introd), medföljde kronprinsen/kungen på dennes franska resa 70–71, ordf i Tabellkommissionen 15 febr 73, jämte Joachim Beck-Friis (bd 3) chef för hospitalsväsendet 29 mars 73, led av dir för Ostindiska kompaniets tredje oktroj från 21 april 73, av dir över Trollhätte slussverks byggnad 20 nov 76–10 nov 77. – Serafimerriddare 23 nov 52 (ordenskansler från 7 mars 68), led av Vitt:akad 53 (preses 73–74), LVA 53 (preses 55 o 72), LPS 72, LFS 81, LSA 86 (tilltr ej), led av ett flertal utländska akad:er o lärda sällsk, bl a l'Académie de Châlons-sur-Marne 76 (samtidigt med hertig de Choiseul).

G 6 jan 1757 i Sthlm (Elgenstierna) m grev Gustava Sabina v Düring, dp 22 juni 1721 där, Ridd, d 15 dec 1778 i Tyresö, Sth, dtr till fältmarskalken greve Johan Christoffer v D (bd 11) o grev Catharina Margareta Bonde.

Biografi

S tillhörde den karolinska ämbetsadel, med namn som v Höpken, Gyllenborg och Tessin, som i väsentliga avseenden formade 1700-talets politiska och kulturella liv.

Såväl S som hans ett år yngre bror Ulric S (S 3) erhöll privatundervisning av sedermera kyrkoherden TD Peter Zetterling och 1728 skrevs de in vid UU. I jan 1731 sökte S anställning i K M:ts kansli och efter att ha prövats med att skriva av gamla re-gistratur och examinerats i bl a främmande språk anställdes han påföljande år som kanslist i Krigsexpeditionen där hans duglighet snart uppmärksammades. Redan året därpå anförtroddes han uppdraget att föra protokollet i rådet. Sommaren 1734 begärde S ledigt för utrikes studier. Från sept s å till nov påföljande år studerade han "jurisprudence" vid universitetet i Halle. Därifrån begav sig S till Haag, där han provtjänstgjorde hos den erfarne sv envoyén J F Preis (bd 19). Mot slutet av 1736 kom han till London och Oxford för att året därpå infinna sig hos den sv ministern i Paris, N P Gedda (bd 16). Där delade han sin tid mellan tjänstgöring på legationen, studier och ett mondänt sällskapsliv. I sept 1737 avreste S mot Sverige i sällskap med A M L Saint-Sévérin, tillträdande fransk minister i Sthlm.

Efter hemkomsten förflyttades S snart från Krigsexpeditionen till Utrikesexpeditionen, och i början av 1739 sändes han som observatör till Khvn. En allianstraktat mellan England och Danmark var på väg att löpa ut, och S skulle diskret undersöka möjligheterna av att åstadkomma en trippelallians mellan de nordiska länderna och Frankrike. Av detta blev intet: Danmark slöt en ny traktat med sin gamla bundsförvant England, och S fick återvända till Sthlm med oförrättat ärende. Lantmarskalken C G Tessin uppskattade emellertid den smidighet S hade visat i Khvn, vilket skulle visa sig gynnsamt för S:s fortsatta karriär.

Under 1730-talet växte oppositionen mot kanslipresidenten Arvid Horns försiktiga utrikespolitik. S såg sina framtidsutsikter ligga hos dennes motståndare, det blivande hattpartiet, som förespråkade revanschkrig mot Ryssland. Efter hattarnas seger vid 1738/39 års riksdag aktualiserades krigsfinansieringsfrågan och det beslöts att en ambassad skulle skickas till alliansbrodern Frankrike för att söka utverka ökade subsidier. Chef för ambassaden blev Tessin som utsåg S till sin kommissionssekreterare. De anlände till Paris 29 juli 1739. Med Tessin som ciceron fördes S in i den franska huvudstadens politiskt, kulturellt och konstnärligt betydelsefulla kretsar. Det är säkerligen inte för djärvt att anta att S:s diplomatiska färdigheter finslipades under Tessins egid.

Genom ihärdig uppvaktning av kardinal Fleury lyckades Tessin hösten 1740 utverka väsentliga subsidier av Frankrike. Med ekonomiskt stöd i ryggen förklarade Sverige Ryssland krig i juli 1741.1 början av påföljande år återvände S till Sverige och sin tjänstgöring i kansliet där han i hög grad åtnjöt kanslipresidenten C Gyllenborgs (bd 17) förtroende. Kriget blev ett sv fiasko, och hattpartiets ställning hade säkerligen kunnat bli ytterst prekär om inte tronföljdsfrågan till en del dragit uppmärksamheten från de illa skötta militära operationerna. En delegation i vilken S ingick sändes 1742 till S:t Petersburg för att underrätta tsarinnan Elisabet om det sv valet av tronföljare. Hon godkände inte detta men lovade Sverige en acceptabel fred om Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp utsågs till sv tronföljare. Fred slöts på de ryska villkoren året därpå. Det var säkerligen på Tessins rekommendation som S utsågs till minister i Paris. I diplomatiskt hänseende blev de många åren där inte den framgång den ambitiöse S kanske hoppats på men han trivdes väl i den intellektuella och kulturella miljön. Betydelsefull blev också hans bekantskap med den danske ministern där, J H E Bernstorff.

När S mot slutet av 1751 nåddes av underrättelsen att han utnämnts dll riksråd väckte detta motstridiga känslor inom honom. Han hade fäst sig starkt vid Paris men ville å andra sidan inte riskera att hans karriär kom i kläm. I sept 1752 lämnade S Paris och i okt anlände han till Khvn där han sammanträffade med Bernstorff, som blivit utrikesminister. Detta blev inledningen till ett långt samarbete i syfte att åstadkomma ett svensk-danskt förbund i nära anknytning till Frankrike men med bevarande av de bägge ländernas fulla handlingsfrihet.

I avsikt att verka för detta program intog S sin plats i rådet. Hans strävanden mötte dock inte oreserverat gensvar hos de övriga rådsherrarna. Sedan Tessin i mars 1752 lämnat den utrikespolitiska ledningen och A J v Höpken (bd 19) blivit kanslipresident blev det svårare att verka för en danskvänlig linje. En rivalitet inom hattledningen i rådet utkristalliserades.

Det tidigare 1750-talets klara politiska läge med ett fullständigt dominerande hattparti i regeringsställning suddades undan för undan ut. Efter Lovisa Ulrikas misslyckade försök 1756 att stärka det kungliga politiska inflytandet var hovpartiet näst intill upplöst. Så småningom formerade sig emellertid de splittrade skarorna åter kring kungaparet, och ett nytt mössparti växte fram i opposition mot hattarnas krigs- och penningpolitik.

Den politik som ledde till Sveriges indragande 1757 i sjuårskriget, och där S varit en drivande kraft, försvagade väsentligt regeringens prestige. Räfst och rättarting var att vänta. Hovpartiet och det yngre mösspartiet såg goda utsikter dll revansch och regeringsbildning. Helt lyckades emellertid inte oppositionen. 1761 anklagade ständerna rådet för att ha igångsatt kriget utan ständernas inkallande och samtycke. S och N Palmstierna (bd 28) försvarade sig med att det inte hade varit fråga om att dra in Sverige i ett offensivt krig utan endast om ett fullgörande av Sveriges förpliktelser som garant för Westfaliska freden. Detta, ansåg de, föll inom rådets kompetensområde.

Stormen mot rådet var hård men en uppgörelse mellan lantmarskalken Axel v Fersen (bd 15), C F Pechlin (bd 28) och den franske ministern d'Havrincour räddade hattpartiet för stunden. Överenskommelsen innebar att hattarna fick offra tre av partiets representanter i rådet. S, Palmstierna och v Höpken - de två förstnämnda ansågs mest skyldiga till att Sverige dragits in i sjuårskriget - licentierades. Det politiska läget i riksdagen medförde emellertid att S fem månader senare återinsattes i rådet.

I mars 1756 hade S av ständerna utsetts till guvernör för prinsarna. Efter initiala svårigheter med Lovisa Ulrika och kronprinsen vann han undan för undan deras förtroende. S:s inflytande över den blivan- de kungens mognadsprocess och bildningsgång var betydande. Hans erfarenheter av personliga motgångar under partistriderna ledde till en gradvis framvuxen sympati för en utvidgning av kungamakten. Våren 1762 upphörde S:s guvernörskap för kronprinsen men en vänskap hade då växt fram mellan S och Gustav. Det är inte omöjligt att den förlikning som mot slutet av året ingicks mellan hovet och hattarna i någon mån var resultatet av S:s och kronprinsens samsyn.

Något före mitten av 1760-talet började S spela en framträdande roll i den s k kompositionspolitiken, dvs försöken att ena partierna. Redan tio år tidigare hade S gett uttryck för farhågor för vad ett ohämmat ständervälde skulle kunna innebära. Han har själv understrukit att han under 1760-talets första hälft arbetat på en författningsreform. I Tankar om några ännu felande mått till vårt regeringssätts bestånd (1756, tr 1939) pläderas för en starkare ställning för den exekutiva makten än vad hattpartiet tidigare förespråkat. Detta har ansetts utgöra ett första verkligt försök att komma till rätta med bristerna i frihetstidens författning (Jägerskiöld 1943, s 158). – Genom kompositionspolitiken hoppades de ledande hattarna, främst Fersen och S, att vid den kommande riksdagen kunna genomföra nödvändiga reformer. Våren 1764 utarbetade S ett författningsförslag byggt på Montesquieus principer.

I böljan av 1765 sammankallades riksdagen och mössorna hyste stora förhoppningar om att segra. Försoningspolitiken bröt samman och S tvingades i aug utträda ur rådet. Hans förbindelser med kronprinsen och hovet blev alltmera förtroendefulla, och jämte brodern Ulric kom han att tillhöra kretsen av Gustavs närmaste rådgivare och vänner. När S, som var strategen bakom hovets politik, 1769 erbjöds att återinträda i rådet avböjde han kategoriskt.

I nov 1770 medföljde S kronprinsen på dennes franska resa. Efter återkomsten till Sverige och under intryck av det skärpta inrikespolitiska läget efter hattregimens fall i april 1772 rådde S kungen att fatta statsrodret. I själva genomförandet av statskuppen tog S ingen verksam del, men han bistod Gustav då denne utarbetade sitt förslag till RF. Utan officiell ställning förblev S livet ut kungens lojale rådgivare, och det var denne som såg till att S erhöll en plats bland Ostindiska kompaniets direktörer.

Som ung lät sig S entusiasmeras av hattarnas expansiva politik. Liksom hans något äldre samtida C Ekeblad (bd 12) och A J v Höpken beträdde han den diplomatiska banan, och kanslipresidenten C Gyllenborg använde honom när det gällde de viktigaste hemliga ärendena. Trots att S inte hade någon riksdagsförankring kan hans hand spåras i viktiga ärenden där, t ex när det gäller väckandet av successionsfrågan 1742 (Malmström, 3, s 122). Givetvis samarbetade han med brodern och hade genom denne en viktig kanal till riksdagen. Utrikespolitiskt var det förhållandet till Danmark som under större delen av hans statsmannabana stod i centrum. På grund av framför allt v Höpkens motstånd strandade S:s planer härvidlag. En stor del av ansvaret för Sveriges misslyckade deltagande i sjuårskriget faller också på S.

S var något av en särling bland de ledande hattpolitikerna. Från ivrig försvarare av den frihetstida författningen gled han småningom över till att bli anhängare av en starkt ökad kungamakt. I början av 1761 visade S att han hade klar insikt i och förståelse för frihetstidens parlamentariska utveckling med rådets beroende av ständernas förtroende (Kumlien, s 370 ff o Linnarsson, s 164). Den teoretiska insikten hjälpte dock föga när S realiter förlorade riksdagens förtroende. Efter sin första licentiering greps han av undergångsstämningar och förutspådde författningens snara sönderfall; samtidigt beklagade han rådets minskade makt och myndighet och framhöll att "den minste i riket tror sig icke vara pliktig hälsa på en rådsperson då han är av annat parti än han" (PM 10 aug 1761, S:ska saml). S:s närmande till kungamakten kan synas följdriktigt, och hans betydelse som rådgivare utan officiell ställning till kronprinsen/kungen är svår att överskatta. Mot slutet av S:s liv avtog emellertid kungens intresse av att lyssna på S:s stundom beskäftiga råd. Inte heller hattpartiets omhuldade näringspolitik med dess konkurrensbegränsningar tilltalade S. Tidigt greps han av fysiokratiska tankegångar.

Bland tidens politiker var S vid sidan av Tessin en av de stora kulturpersonligheterna. Hans kanske största intresse var läsning. Han slukade såväl skönlitteratur som vetenskapliga verk med samma aptit. S var en varm beundrare av fransk bildning och hade alltsedan sin tid som sv minister i Frankrike goda förbindelser med den franska kulturvärlden. Han upprätthöll en vidlyftig korrespondens med flera franska fysiokrater, särskilt markis de Mirabeau. I ett tal i VA okt 1772 rubricerat Tal, om förbindelsen emellan grundlagarnas art och folkets "sällhet" hävdade S att grunden till ett folks sällhet var att söka i den gamla kinesiska visdomen som var anpassad efter naturens ordning med en fast uppbyggd samhällshierarki med den suveräne fursten som överhuvud. Att Gustav III två månader tidigare genomfört sin statskupp är en händelse som ser ut som en tanke.

I sann upplysningsanda var S:s intressen vittomfattande, alltifrån mullbärsträdsodling till luftballongsprojekt. Genom sin sociala och kulturella position - och inte minst genom sin generositet - var S eftersökt av tidens akademier och lärda sällskap. I dessa var han en synnerligen aktiv ledamot och idékläckare. Stundom hade hans kolleger där svårt att dämpa hans iver och hejda alltför högtflygande hugskott. Under hela sin levnad visade S stor öppenhet för vetenskapens framsteg. Allt som kunde lända till Sveriges nytta var han beredd att stödja, såväl verbalt som pekuniärt. Tidigare hade S:s ekonomiska ställning inte varit lysande. Under sin tid som minister i Paris uttryckte han oro över de kostnader representationen drog med sig. Genom sitt gifte kom han emellertid i besittning av en betydande förmögenhet i vilken halvparten av godset Tyresö ingick.

Det är lättförståeligt att S jämförts med sin bror kanslipresidenten (S 3), i all synnerhet som de politiskt stöttade varandra. Det har sagts, att det var S som genom sin snabbare karriär och större utförsgåvor betytt mest för Ulrics framgång, men med tiden kom de att tillsammans utgöra en tung politisk konstellation. Ulrics mera eftertänksamma väsen kan ha utövat ett välbehövligt dämpande inflytande på den mera hetsige och otålige S.

Författare

Göran Nilzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Hand:lar efter S (brevkonc, excerpler, ms, fulltmer m m) i S:ska saml, RA. Papper (brev o polit handhar) efter S även i Brokindsaml, Kulla Gunnarstorp, Allerum, Skåne; S:s självbiogr i VA. - Brev från S i KB (bl a till C F Mennander, C G Tessin o P Zetterling), LUB (bl a till C Ekeblad), RA (bl a till C Ekeblad, O Fleming, C Leuhusen, E M v Nolcken, A Nordencrantz, C o F Sparre, J W Sprengtporten o C G Tessin samt många till N P Gyldenstolpe), UUB (bl a till P Alströmer, H A Gyllenborg, J A Lantingshausen, H H v Lie-wen o C G Tessin samt många till Gustav III o C Ru-denschöld), VA (bl a till C Hårleman o P W War-gentin) o i arkivet på Kulla Gunnarstorp (bl a till N Palmstierna o S 3).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Brefvet til mr [J F] Marmontel (Lärda tidningar för år 1750, Sthlm, s 43 f; anon; övers av följande). - A m. Marmontel, aucteur des Reflexions sur la tragédie (ibid, s 51 f; anon). - Berättelse om mullbärs-träds planteringen i Frankrike (VAH, vol 14, 1753, Sthlm, s 281-287; övers i Der Königl. schwedischen Akademie der Wissenschaften Abhandlungen Bd 15, Hamburg und Leipzig 1756, s 286-291: Nachricht vom Pflanzen der Maulbeerbäume in Frankreich). - Tal, hållit för Kongl. vetenskaps acade-mien, vid prtesidii afläggande, d 2 aug, år 1755. Sthlm 1755. 14 s. [2 titelvarianter.] - Anmärkningarvid herr commissarien Johan Fredric Krygers Tankar om svenske fabriquerne. Sthlm 1755. 40 s. [Anon.] - Tillagning til Anmärkningarne vid herr commissarien Joh. Fredrich Krygers Tankar ... Sthlm 1756. 38 s. [Anon; replik ull svar av Kryger.] - Copie de la lettre écrite ... å m. de la Condamine. Stokolm, 15 juin 1759 (Mercure de France, aoust 1759, Paris, s 173 f; övers i Den svenska Mercurius, årg 5, 1759/60, Sthlm, d 2. Okt-dec, s 277 f: Bref... til h. de La Condamine, ledarn, af Wet. Acad. i Paris). - Tankar om Sveriges närvarande tilstånd, i anseende, til välmåga och rikedom. Sthlm 1761. 4:o. 12 s. [Anon.] - Eloge d'Émilie, discours å prononcer quand il lui plaira de le per-mettre. A la Haye 1760 [fingerat, egentl Sthlm, tr där i 6 ex 1761]. 24 s. - Lettre d'un Suédois demeurant å Londres ä un de ses amis å Stockholm. 8 décembre 1766. U o o å [Holland 1767?]. 49 s. [Anon; även tillskr H L v Hess.] Övers: Schreiben eines in London wohnhaften Schweden an einen seiner Freunde in Stockholm vom 8ten December 1766. Haag 1767. 107 s. [Anon.] - Åminnelse-tal öfver framledne Hans ex-cellence ... friherre Nils Palmstierna, hållet för K. vetenskaps academien, den 25. Februarii 1767. Sthlm 1767. 31 s. [2 titelvarianter.] - Observations en forme de lettre adressée å 1'atiteur des remarques sur un écrit intitulé: Lettre d'un Suédois å Londres, etc. [Danzig 1767.] 4:o. 18 s. [Anon; även tillskr H L v Hess.] Övers, med fr o sv parallelltext: Observations ... &c. Anmärkningar, stälde i bref lil författaren af granskningarna öfver brefvet ifrån en svensk uti London. Sthlm 1769. 47 s, s 25, 28 [!]. - Lettre (Lettres écrites å m. Marmontel, au sujet de Bélisaire [rubr], U o [1767], s 8-13; undert Stockholm, le 9 juillet 1767). - Bref, til Deras excellencer herrar riksens råd, i et angelägit ämne. Sthlm 1769. 4:o. 12 s. [Anon.] Ny emission av s 1-8 i: Bref til herrar riksens råd. Sthlm 17[69-]70. 4:o. 48* s. [Anon; utg arkvis av C C Gjör-well.] Sammandr med ladnsk-fr parallelltext: Théses soutenue en Suéde, ä 1'Université d'Upsal (Nouvelles éphémérides économiques T 6, Paris 1775, s 169-215). - Commerce epistolaire entré un jeune prince et son gouverneur / Bref-wäxling emellan en ung prins och hans gouverneur. Öfvers på sv. Sthlm 1771. S 10-383. [Föret, ulls med Gustav (III); fr-sv parallelltext; utg av G Giädda.] [Andra utg:] Commerce ... gouverneur / Briefwechsel zwischen einem jungen Prinzen und seinem Hofmeister. Leipzig 1772. IX s, s 10-519. [Föret, d:o; fr-tysk parallelltext.] Briefwechsel zwischen Sr. königl. Hoheit, dem Prinzen Gustav von Schweden, und Sr. Excellence, dem Herrn Reichsrath Grafen von Scheffer. Greifswald 1772. (20), 256 s. Correspondence entré son altesse royale le prince Gustav de Suéde et son excellence le sénateur comte de Scheffer. Greifswalde 1772. (12), 260 s. [Brevväxling] (Carteggio del Principe reale ora Re di Svezia col conte Carlo di SchefferVenezia 1773, s 7-184). - Tal, om förbindelsen, imellan grund-lagarnas art och folkets sällhet, som efter dem styras skal; hållit uti Kongl. vetenskaps academien, vid prassidii afläggan-de, d 28 oct 1772. Sthlm 1772. 32 s. Övers: Rede öber die Verbindung in welcher die Art der Grundgesetze und die Gluckseligkeit des Volkes stehen, das nach solchen regiert werden soll. Gehalten in der Akademie der Wissenschaften den 28ten October 1772. Leipzig 1773. 38 s. Discours sur le raport qu'il y a entré 1'ésprit des loix fondamentales et le bonheur du peuple qui doit étre gouverné par elles, prononcé dans 1'Académie des sciences en abdiquant la prési-dence ... Wismar et Butzow 1773. 32 s. - Tankar angående adelskap och adel. privilegier ... upsatte i jun. 1761 (Almänna tidningar, 1772, Sthlm, 4:o, d 1, sp 15 f, 21-24, 28-30 [i n:o 2-4, 3-7/1]). - Efterrättelser, rörande H:s maj:ts konung Gustafs och H:s kongl. höghets prins Fredric Adolfs utrikes resa, åren 1770 och 1771 (ibid, 2, sp 406-408, 412-414, 438-440, 444_446, 526-528, 614-616, 619 f [i n:o 191 f, 195 f, 206, 217 f, 29/8-1/10]; sammandrag ur brev till Clas Ekeblad 25/11 1770 - 27/4 1771). - Handlingar, rörande H. k. h. kron-printzens, vår nu regerande aller-nådigste konungs, Gustaf III. upfostran. Sthlm 1773. (8), 28 s. [Utg av D Michelessi.] Övers: Pieces concer-nant 1'education du Prince royal, å present Roi de Suede. Sthlm 1773. (8), 28 s. Handlinger, be-treffende H. K. H. Kronprintzens den nu i Sverrig regierende Konges Gustav III. Opdragelse ... Khvn 1773. 32 s. Memorie riguardanti 1'éducazione del principe reale ora re di Svezia (Carteggio del Principe reale ... Nel fine le memorie del co. ... riguardanti 1'éducatione di S. a. r., Venezia 1773, s 301-326). Auf-sätze, welche das Erziehungswesen Sr. königl. Hoheit des Kronprinzen von Schweden, und nunmehr regie-renden Königs, Gustav des Dritten, betreffen (Maga-zin fur die neue Historie und Geographie, angelegt von D. A F BiischingT 8, Halle 1774, s 355-368). -Svenska folkets almänt utöfvade rättighet och godkände förbindelse, at aflägga och hålla den nya tro- och huldhets-eden, i anledning af herr doct. Luths tryckta tal i samma ämne, nogare utredd, och derjämte bestyrkt af klara bokstafven: i den gamla eden, som häri visat sin enda och stora nytta. Sthlm 1773. 4:o. 12 s. [Anon, vanligen tillskr E Waller.] - Tal, uti Kongl. vitterhets academiens sammanträde d. 25 Januarii 1773 (K. svenska vitterhets-academiens handlingar, d 2, Sthlm 1776, s 1-6). -Tal, i Kongl. vitterhets academiens stora sammanträde d. 25 aug. 1773 (ibid, s 86-96). -Bref... til hr archiatern och rid. Carl Linné, dat. Paris 1771 (Nya lärda tidningar, 1774, Sthlm, s 385 [i n:o 46,10/11]; om växtfrön från Ludvig XV). - Bref, ifrån en Savolax-bo, til en des patriotiska vän i Stockholm. Sthlm 1775. 4:o. 15 s. [Anon; undert; Esi isään maan rakastaja (= en fosterlandsälskare).] - Tal, hållit d. 28 apr. 1775 uti Kgl. Seraphimer-capitlet... då herrar riksens råd, friherre Ribbing och gr. Sinclaire blefvo dubbade ... utnämnde efter... prinsen af Holsten-Got-torp Wilh. August och ... grefve von Seth (Minne, öfver framledne Hans excellence ... grefve Gabr. von Seth Sthlm 1776, s 23-26). - Skrifvelse till Kgl. Patr. sällskapet, i anledning af den öfver honom slagne me-daille, som finnes beskrifVen i Journalen för nästledne månad (Hushållnings journal, 1776-78, Sthlm, s 529-531 [oktober 1776]). - Svar [på hälsningstal] (WSH, [F 1.] Wetenskaps-afdelningen, st 1, Gbg 1778, s [4-9]). - Das schwedische Jus publicum ins Kurze zusammengezogen, durch ... Scheffer und Sr. des Kronprinzens königl. Hoheit uberreicht, als Höchstdieselben dero funfzehendesjahr erfiillet hatten (Magazin fur die neue Historie und Geographie 12, 1778, s 261-280). - Auctors lefverne. Förf af en hög herre ... år 1763 (O v Dalin, Poetiska arbeten, T 1, Sthlm 1782, s I-XVI; anon). - Egenhändig uppsats ... angående tillståndet i riket, näst före början af 1765 och 66 års riksdag; dat. den 4 oct. 1764 (HSH, d 16, Sthlm 1831, s 177-196). - Berättelse, daterad Stockholm den 5 april 1756. Till riksens ständers sekreta utskott (Portefeuille, utg af... [MJ Crusenstolpe], d 3, Sthlm 1842, s 46-60). - Till Louis Francois de Bourbon, prince de Conti. Janvier 1753 / Till Adolf Fredrik. 15 november 1752 / Tankar om några ännu felande mått till wårt regerings sätts bestånd. 21 sept. 1756 (HT, årg 59,1939, Sthlm, s 185-196). - [Brev] (Publi-cations de lTnstitut et Musée Voltaire ...; Studies on Voltaire and the eighteenth century, vol 10. Lettres in-édites de madame Du Deffand, du president Hénault et du comte de Bulkeley au baron C F Scheffer, 1751-1756 publ et annotées par G v Proschwitz, Geneve 1959, s 283-395). - Lettres de Scheffer å Tessin (SkS, Handlingar, d 7. Lettres pardculiéres å Carl Gustaf Tessin 1744-1752. Ed. cridque par Jan Heid-ner. Thése ... [SU], Sthlm 1982, s 53-252).

Översatt: [LJ Plumard de Dangeul,] Ofversättning, af ängelska riddaren John Nickolls Tankar om Stora Britaniens fördelar öfVer Frankriket, i anseende til bägge desse rikens regerings-sätt, Sthlm 1754, 23 s (anon, möjligen av S); [(CM de) La Condamine,] Undersökning om koppors ympande, Sthlm 1754, 56 s (anon, enl Den svenska Mercurius, årg 2,1756-57, s 73 f, tidigare tillskr C Klingenberg); Tankar om nödvändigheten at innefatta handels- och finance-kun-skap uti stats-vetenskapen; det allmänna til tjenst, af detfr originalet, Sthlm 1757, 38 s (anon); V R de Mi-rabeau, Tankar om sedernas verkan på folk-mängden i et land, Sthlm 1759, 64 s (anon, ur L'ami des horn-mes, ou traité de la population); Gustav III, Discours ... aux Etats du royaume, assemblés en la Salle des états, au Chateau royale de Stockholm, le 21. aout 1772, U o o å, patentfol, 1 bl (anon); Saint Maurice de Saint-Leu, Kort sammandrag af den vetenskapen som leder regenter och folk til en ofelbar lycksalighet i politiska samhällen, Sthlm 1775, 26 s (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica; Rådsprot inrikescivilexp 4 mars 1755; Kanslikolks prot 13jan 1731,15 febr 1732, 30 juli 1734 o 9 sept 1738; Ericsbergsarkivets auto-grafsaml; S;s PM 10 aug 1761 (S:ska saml, vol 2); allt i RA.

F Almén, Gustav III o hans rådgivare (1940); KAn-tell, Från C F S;s Tyresö (Gustavianskt; studier ... tillägn S Wallin ..., 1932); S Boberg, Gustav III o tryckfriheten 1774-1787 (1951); P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760-1766 (1953); A Burius, Ömhet om friheten (1984); G Carlquist, C F S o Sveriges polit förbindelser med Danmark 1752-1765 (1920); I Carlsson, Parti - partiväsen - partipolitiker 1731-43 (1981);J Christensson, Lyckoriket (1996); L Dannert, Sv försvarspolitik 1743-1757 (1943); N Eriksson, WS i Gbg 1778-1874 (1978); F A v Fersen, Hist skrifter, 1-8 (1869-72; reg hos SBL); T Frängsmyr, Ostindiska kompaniet (1976); dens, Sv idéhist, 1 (2000); S Hallesvik, A v Fersen o gustaviansk politik 1771-1779 (1977); F Hausmann, Repertorium der diplomati-schen Vertreter aller Länder, 2 (1950); J Heidner, C F S: Lettres particuliéres å Carl Gustaf Tessin 1744-1752 (1982) o där anf källor o litt; B Hennings, Gustav III (1957); S Högberg, PS:s hist (1961); O Jä-gerskiöld, C F S o 1750-talets författmkris (HT 1939); dens, Hovet o författn:frågan 1760-1766 (1943); dens, 1721-1792 (Den sv utrikespolitikens hist, 2: 2, 1957); M Kinnander, Sv frimureriets hist (1943); S T Kjellberg, Sv Ostindiska Compagnierna 1731-1813 (1974); G Kjellin, Rikshistoriografen Anders Schön-berg (1952); KKumlien, "En frihetstida lärobok i gällande sv statsrätt" (HT 1937); F Lagerroth, Frihetstidens författn (1915); dens, Frihetstidens maktägande ständer 1719-1772 (Sveriges riksdag, 5: 1 o 6: 2, 1934); H Lenhammar, Med murslev o svärd; Sv Frimurarorden under 250 år (1986); S Lindroth, VA;s hist 1739-1818, 1 (1967); dens, Sv lärdomshist, frihetstiden (1978); L Linnarsson, Riksrådens licentie-ring (1943); E Lönnroth, Den stora rollen: kung Gustaf III spelad av honom själv (1986); Malmström, 3-6 (1897-1901); Odhner, 2 (1896), s 220 f; P Nordström, Reformer o rationalisering: kung, råd o förvalta under tidig gustaviansk tid, 1772-1778 (1991); M Olaus- son, Den engelska parken i Sverige (1993); G Olsson, Hattar o mössor: studier över partiväsendet i Sverige 1751-1762 (1963); ASchönberg, Åminnelse-tal, öfver ... CFS ... hållet för VA den 16 april 1788 (1791); M-C Skuncke, Gustav III: det offentliga barnet (1993); G Sundberg, Partipolitik o regionala intressen 1755-1766 (1978); B Svensén, De aderton (1992); T Säve, Sveriges deltagande i sjuåriga kriget 1757-1762 (1915); Tessin o Tessiniana, ed F V v Ehrenheim (1819), s 195; L Trulsson, Ulrik Scheffer som hattpolitiker (1947); A Oberg, De yngre mössorna o deras uti bundsförvanter 1765-1769 (1970).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Fredrik Scheffer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6374, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2018-09-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6374
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Fredrik Scheffer, urn:sbl:6374, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2018-09-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se