Meriter

Schultz, Johan Gustaf, f 23 febr 1839 i Urshult, Kron, d 28 nov 1869 i Sthlm, Klara. Föräldrar: garvaren Erik Adolf S o Maria Ulrika Branting. Elev vid Växjö fören gymn o skola 49–57, inskr vid UU 12 dec 57, e o lär i Jönköpings elementarskola 60–61, red av Söndags-Nisse från 64, sekr i Sthlms schacksällsk från 66.

G 15 april 1867 i Sthlm, Jak o Joh, m Amalia (Amelie) Maria Lovisa Ulfsax, f 3 dec 1843 där, Kat, d 29 okt 1935 där, Brännk, dtr till fabrikören Adolf Fredrik U o Birgitta Lovisa Engvall samt 1886 omg m gjutmästaren Oskar Theodor Carlsson.

Biografi

Johan S visade tidigt prov på en snabb fattningsförmåga och uppmuntrades av kyrkoherde Pehr Nyman (bd 27) till studier vid Växjö gymnasium, där han särskilt utmärkte sig i latin och matematik. Vid UU tog han sig även an de moderna språken, var aktiv i Lingvistiska föreningen och framträdde med uppmärksammade översättningar till tyska av samtida sv poesi. Någon examen avlade han aldrig, trots lovande ansatser, men gjorde sig däremot ett namn i studentlivet som versifikatör och lustspelsförfattare, vilket omsider ledde över till medarbetarskap i huvudstaderis underhållningspress. En förberedelse för denna gärning fick S under en av ekonomiska orsaker framtvingad lärartjänstgör-ing i Jönköping, där han som skribent i Jönköpingsbladet svarade för den "kvickaste och hänsynslösaste" polemik "som någonsin influtit i Jönköpingspressen" (Björkman, s 16).

S var fast etablerad i Sthlms tidningsvärld från 1863, inledningsvis som medarbetare i Kapten Puff och bondetidningen Nya Frihetsvännen men inom kort befordrad till redaktör för skämttidningen Söndags-Nisse, grundad 1862 av tecknaren och xylografen Gustaf Wahlbom med finansiellt bistånd från L J Hierta. Här kom S att verka under en för politisk satir fruktbar period med starka motsättningar och folklig mobilisering både i in- och utrikes- politiken. Representationsreformen och det dansk-tyska kriget med åtföljande gatuoroligheter i Sthlm gav tacksamma möjligheter till skämt och infall, vilka väl togs till vara av S. Till framgången bidrog också hans förmåga att knyta goda skribenter till sin tidning. S:s tid som redaktör blev för Söndags-Nisse en glansperiod där tidningen etablerades som ledande sv skämtorgan.

S hyste en djup beundran för August Blanche (bd 4) och delade helhjärtat dennes liberala och allmänt demokratiska utgångspunkter; "där S var, där talades frihetens glödande språk" (Hodell). S var en allvarlig humorist, "en man för vilken skämtet icke blott var ett medel utan också hade ett mål" (Zetterström 1922). Söndags-Nisse blev i hans händer ett huvudorgan för den folkliga radikalismen men tidningen undvek att nämna personer och förhållanden vid namn och skonades därför från de ständiga åtal som drabbade den närmaste konkurrenten Fäderneslandet.

Mest lycka som satiriker gjorde S med Konstapel Batongs sägner (1864), en samling parodier på Runebergs Fänrik Ståls sägner. Dessa straffsånger över polismyndigheternas beteende under marsoroligheterna i Sthlm 1864, med titlar som Bödeln vid sprutan och Borgarebjörnarnas marsch, utkom i bokform i tre successivt "förvärrade" upplagor och var så väl utförda att de även vann den finländske skaldens uppskattning.

Redan som gymnasist i Växjö gjorde sig S bemärkt som schackspelare och konstruktör av schackproblem, färdigheter som han ytterligare utvecklade under studieåren i Uppsala. Han började tidigt förse olika tidningar med schackgåtor, en verksamhet som han från 1865 förlade till Ny illustrerad tidning, och anses vara en banbrytare för problemkonsten i Sverige. Genom att han medarbetade i Leipziger Schachzeitung spreds hans formfulländade och idérika schackproblem även utanför landets gränser. Insatserna på detta område har i viss mån fått ett bestående värde; hans arbete 100 uppgifter för schackvänner (1862), som trycktes samtidigt i en svensk och en tysk upplaga, utgavs ånyo 1986. S:s rykte som framstående schackteoretiker vilar också på hans upp-hovsmannaskap till den grundläggande handboken Undervisning i schackspelet (1869). S var den egentlige initiativtagaren vid bildandet av Sthlms schacksällskap 1866 och han efterlämnade ett av sin samtids bästa schackbibliotek.

Sedan S angripits av en tärande lungsjukdom tenderade hans tidigare av öppen och lekfull humor präglade produktion att alltmer övergå i bitter, självförbrännande satir. Han avled blott 30 år gammal och följdes till graven av den liberala pressens mest framstående profiler med den åldrade Hierta i spetsen. Stora förhoppningar hade fästs vid S:s person; de infriades blott sparsamt och i memoarlitteraturen träder han vemodsfullt fram som en av 1800-talspublicistikens unga döda.

Författare

Andreas Tjerneld

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vid Upsala schacksällskaps instift-ningsfest den 17 februari 1860. Sthlm 1860. (4) s. - P. M. dll läran om de af att-satser åtföljda latinska verber-na. En minneshjelp vid latinskrifning. Af J. G. S. Sthlm 1861. 37 s. [Omsl.] 2., genoms o tillökta uppl 1866.43 s. [Sign.] -Si, allt skall varda nytt! / Vid Husqvarna / En sonett (Isblomman. Dikter af Upsalastu-denter [utg af C Eichhorn], Upsala 1861, s 66-69; sign B. R. [Bager Redivivus.) - Vår exercis / Allmänt broderskap! Allmän glädje! / Frukost-visa / Till befälet (C H Odelberg, F G Nyström, P A Gödecke m fl, Exercisminnen, 1862, Upsala 1862, s 4-5, 6, 9, 17 f; sign N:r 47). - Exercitanten i Olympen. Odramatiskt dramatiseradt skämt i en akt, med sång ... (ibid, s 38-64; d:o; även sep, Upsala 1862 (titeln Sthlm 1863), 25 s, s 62; med författarnamn). - "Magister Lingqvist" eller En ny babylonisk förbistring. Tillfällighetsskämt i

I akt af B. R. Uppfördt på Upsala teater den 7, 8 och 10 maj 1862 vid de af Föreningen för modern linguis-tik gifna dramatiska föreställningar. Upsala 1862. 26 s. [Anon.] - 100 uppgifter för schackvänner. Med lösningar och anmärkningar. Sthlm & Leipzig (tr Sthlm) 1862. XVI, 144 s. Faksimilutg [Enebyberg, tr] Sthlm 1986. - Ordens-visa, det högstupplysta, vidtkringski-nande, men ogenomskinliga sällskapet P. T. tillegnad af dess mjukis B. R. (Bager Redivivus). Sthlm 1864. (4) s. [Anon; till Punsch-TjufVare-orden; omtr se följande.] - Ordens-visa / P. Tdstens värfningsvisa / Till brödren Qyist (Sånger i P. T„ h 1*, Sthlm 1865, s 8 f,

II f, 19 f; undert Nisse). - Till dagens frågor; för Polen och Danmark. Sånger af Gustaf S. Sthlm 1864. 28 s. [Sign; uppl ull större delen makulerad.] - Konstapel Batongs sägner. En saml parodier (på sånger ur "Fänrik Ståls sägner") af"Hamselv". [1.] Sthlm 1864. 30 s. [Anon.] 2. förvärrade uppl, genoms o tillökt, s å. 36 s. 3. uppl s å. 40 s. - En splitter ny, märkvärdig och begrundansvärd visa om den manhaftige och oförskräckte Julius Mankell; huru han krigade mot ryska troll, som bortröfvat en polsk prinsessa, och spetsade dem på sin bajonett, samt lyckligt befriade och hemförde prinsessan. Sthlm 1863. (4) s. [Anon.] -Kupletter, sjungna på Djurgårds-teatern sommaren 1865 af Hilma Tengmark och henne vördnadsfullt tillegnade af J. G. S. Sthlm 1865. (4) s. [Sign.] - Undervisning i schackspelet. Sthlm 1869. VIII, 142 s. 2. uppl 1871. -Sex hundra svenska ordstäf. Samlade. Efter samlarens död utg. Sthlm 1870. 39 s. - Den siste fröjdisten (Illustrerad Nisse-kalender, 1871, Sthlm, s 127-131). -Herdabref (ibid, 1872, s 65 f). - Värjhugg och nålsting. In- och utfall i zigzag. Med författarens portr samt biografi af B Schöldström. Sthlm 1884. 163 s, 1 portr. - Kupletter i: Hos portvakten. Skämt med sång i en aktSthlm 1866 ([omsl:] Bibliotek för teatervänner. N:r 76), 2.-5. uppl 1877, 1889, 1898, 1907, [6.] uppl 1926; bearbetat: [CAGörner,] Afrikanskan. Stor heroisk-lyrisk-romantisk opera i 5 akter. Musiken af K I.W[esterling]. Sthlm 1874. 27 s. [Anon; omtr ur Söndags-Nisse, 1867, nr 17-19, 28/4-12/5.] - Bidrag i: Illustrerad tidning, Ny illustrerad tidning, Kapten Puff (sign B. R. o Titus), Läsning i hemmet: När och fjerran, ny illustr tidn (poem sign B. R. o schackavd 1860), alla Sthlm, fol, samt Leipziger Schachzeitung; vidare Jönköpingsbladet, 1860-61, o Upsala-posten, 1860-talets början.

Redigerat: Söndags-Nisse. 1864-69. Sthlm. Fol. -Granskaren. Tidn för ddningarne. 1865, n:o 1-6 (marsmaj). Sthlm. 4:o. 6 x 4 s. [Anon; tills medj. G. Nordin.]

Översatt: B E Malmström, Was seufzet es so schwer in dem Walde ... Romanze, Vorgetragen im Vereine fur möderne Sprachen zu Upsala, Upsala 1862, (4) s (sign J. G. S.); [A M Rosenkilde,] Anders Tikjöb eller en jutländsk klockares besök i Köpenhamn, Upsala 1863, 129 s (anon, fr danska); C. W. Bottiger, Sonette .... 1-10, Sthlm 1875, 15 s [utg av T Ekelund, dll tyska] ; [S Loyd,] Carl XIP schackparti, ett minnesblad till d 30 nov 1868, Sthlm 1868, 7 s [ur The Chess Monthly, 1859, New York, mars], omtr: Carlo XII a Bender, storiella tradotta dalPinglese, Firenze 1901, s 15-18.

Källor och litteratur

Källor o litt: R Björkman, Ur Jönköpingspressens äldre hist (Jubileernas JP-hist: art:ar ur minnes- o jubileumsnummer av Jönköpings-posten), ed J Rydén, (1986); F Hodell, J G S f (Söndags-Nisse 5 dec 1869, nr 49); EJohannesson, August Blanche, den ädle folkvännen (Heroer på offentlighetens scen: politiker o publicister i Sverige 1809-1914,1987); S Neander, J G S - sextiotalets Palmaer: den förste litterate Söndags-Nisse-redaktören o hans vittra insatser (AB 2 april 1922); B Schöldström, J G S (inledn dllj G S, Värjhugg o nålsting, 1884); SMoK; Sv biogr lex, N F, 9 (1883); H W[ieselgren], J G S t (Ny ill ddn 1869, s 400); Hasse Z[etterström], 1862-1922 (Söndags-Nisse 26 febr 1922, nr 8); dens, 25 år med sv folket: en skämttidms memoarer (1931).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan G Schultz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6408, Svenskt biografiskt lexikon (art av Andreas Tjerneld), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6408
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan G Schultz, urn:sbl:6408, Svenskt biografiskt lexikon (art av Andreas Tjerneld), hämtad 2024-04-24.