Carl Johan Schönherr

Född:1772-06-10 – Klara församling, Stockholms län
Död:1848-03-28 – Lerdala församling, Skaraborgs län

Fabrikör, Entomolog


Band 31 (2000-2002), sida 754.

Meriter

Schönherr, Carl Johan, f 10 juni 1772 i Sthlm, Klara, d 28 mars 1848 i Lerdala, Skar. Föräldrar: sidenfabrikören Johan Christian S o Lovisa Christina Herman. Sidenfabrikör i Sthlm 91–16 april 11, deputerad för sidenfabrikssocieteten där 02, led av borgarståndet vid riksdagen 09–10 (led av allm besvärs- o ekonomiutsk), kommerseråds titel 23 dec 12, godsägare på Sparresäter, Lerdala, från 12. – LVA 09, LPS 10, LFS 15, LVVS 18, LLA 28, LVS 36, led av ett flertal uti lärda sällsk.

G 1) 24 maj 1795 i Sventorp, Skar, m Helena Catharina Ferelius, f 29 mars 1769 i London, Sv förs, d 14 april 1808 i Sthlm, Jak o Joh, dtr till prosten Arvid F o Sara Kullman; 2) 9 sept 1810 i Sthlm, Ad Fredr, m Benedicta Carlotta Billberg, f 12 nov 1779 i Bunkeflo, Malm, d 22 nov 1864 i Hova, Skar, dtr till v kontraktsprosten Elias B o Lovisa Maria Hjelm.

Biografi

S:s far inflyttade från Sachsen till Sthlm där han anlade en sidenfabrik. Blott 19 år gammal övertog S skötseln av rörelsen som han drev i kompanjonskap med sin mor under namnet Lovisa Christina Schönherr & Son. Verksamheten utvecklades till att omfatta 72 vävstolar och 200 arbetare, således en betydande industri. 1805 inträdde fabrikören Erik Lundgren i firman och 1811 överlät S hela rörelsen, då benämnd Schönherr & Lundgren, på denne. Själv etablerade sig S, främst av hälsoskäl, som godsägare på säteriet Sparresäter nordost om Skara. Redan som tolvåring fascinerades S av insekter; kanske hade detta intresse sina rötter i att råvaran till sidenindustrin fabricerades av en insektsart. Intresset växte, inte minst sedan han genom sitt andra äktenskap blivit svåger med Gustaf Johan Billberg (bd 4), framstående entomolog, allmänzoolog och botanist. Denne rekommenderade bl a att 100 exemplar av varje art skulle tillvaratas, ett förfarande fjärran från senare tiders syn på dokumentering, och kom säkerligen att betyda mycket för S:s fortsatta entomologiska verksamhet. S hade även, innan han flyttade ner till Sparresäter, livliga kontakter med Carl Peter Thunberg. Denne var vid sidan av sina stora botaniska intressen även en framstående entomolog, och S korresponderade med honom under mer än 35 år.

Genom flyttningen till Sparresäter kom S nära Leonard Gyllenhaal (bd 17) på Höberg i Norra Vånga, vilken tillsammans med Conrad Quensel (bd 29, s 551) tidigare hade tjänstgjort som hans mentor. Kontakterna blev täta, både genom personliga besök och brevledes. Upp till två brev per vecka utväxlades mellan dem under flera år. Båda var hängivna swedenborgare. S hade också många utländska kontakter, såväl i Mellaneuropa och Brasilien som i Ryssland. Detta förutsatte goda språkkunskaper som han själv måste ha uppövat; bl a hade han hjälpligt lärt sig latin vilket underlättade korrespondensen med de utländska entomologerna.

I början av 1800-talet florerade ett omfattande utbyte av naturalier mellan sv biologer, vilket bl a omfattade lådor med insekter från varmare världsdelar. S fick på detta sätt tag på ett mycket rikhaltigt material av skalbaggar som var av stort värde för hans senare vetenskapliga utredningar. Möjligen fick han också under sin tid som sidenfabrikör utländska handelskontakter som kunde lämna bidrag till hans samling. Flera Linnélärjungar hemförde från olika delar av världen stora insektssamlingar, som sedan fanns tillgängliga i Sverige. S bedrev sålunda en omfattande byteshandel med Thunberg, och av Adam Afzelius (bd 1) fick han köpa en insektssamling med material från bl a Sierra Leone.

Redan vid 1800-talets början hade det uppstått en ganska ohållbar förvirring och oreda i namnsättningen av skalbaggar. Flera entomologer som var aktiva i olika europeiska länder beskrev samma arter under olika latinska namn. Ofta var nybeskrivningarna av arterna mycket knapphändiga. De olika karaktärer som togs upp i dessa beskrivningar var dessutom svåra att bedöma för andra entomologer. Man hade också dålig kunskap om hur mycket vissa arter varierade i utseende, vilket fick till resultat att samma art av samma entomolog kunde beskrivas under olika namn. Svårigheten att få tag på litteratur som publicerats inom området orsakade även att synonyma namn på skalbaggar ökade. I ett försök att bringa ordning i namnsättningen publicerade därför S ett större arbete i tre band, Synonymia insectorum, oder: Versuch einer Synonymie aller bisher bekannten Insecten (1806-17), illustrerat av bl a J W Palmstruch (bd 28, s 712). 1 detta omfattande arbete finns förslag till en rad systematiska ändringar som till vissa delar ännu står sig (2002). I en fjärde del till Synonymia insecto-rum, en volym kallad Curculionidum disposido methodica (1826), kom S in på vivlarna, den skalbaggsgrupp som han i fortsättningen skulle ägna sin mesta forskarmöda. Vivlarna är den artrikaste skalbaggsfamilj som finns i världen med över 50000 beskrivna arter. S publicerade ett omfattande verk i 16 volymer om denna grupp, Genera et species Curculionidum (1833-45). Linné hade behandlat endast 100 arter men genom S:s bearbetningar kom gruppen att omfatta 7 000. Till S:s stora verk bidrog många sv entomologer med artbeskrivningar, förutom Afzelius, Billberg och Gyllenhaal också C H Boheman (bd 5), J W Dalman (bd 10) och G v Paykull (bd 28). Eftersom beskrivningarna var signerade går det att ange auktorskap till dessa arter, vilket i vissa andra entomologiska arbeten från denna tid varit ett problem.

S:s arbeten gav honom ett grundmurat rykte som en av dem som bidragit till att bringa ordning i en omfattande oreda vid namnsättningen av vivlarna. För familjer, underfamiljer, släkten och arter liksom för den inhemska vivelfaunan används fortfarande (2002) de namn som S etablerade. Även stora delar av den systematiska ordning av djuren som han föreslog är alltjämt gångbara; detsamma gäller även för arter från andra världsdelar.

S var framsynt. Han reagerade mot den dåliga lokaletiketteringen av insamlade djur. Ofta saknades uppgifter om var de djur som fanns i samlingarna var tagna. På sin höjd satt det kanske en etikett med namnet "Suecia" fästad vid djuret. S författade därför en skrift, Om sättet att insamla och förvara insecter (1826), där han förordade att man skulle anteckna "å ett litet papper, som fästes utmed insekterne, stället varest de äro fundne". Dessa tankar var mycket moderna. I senare tid då uppgifter om både gamla och nutida fynd av djur i samlingar lagras i databaser är det viktigt med så noggranna lägesbestämningar som möjligt.

Under exkursioner i omgivningarna runt Sparresäter, men även på andra platser i Västergötland, gjorde S under 36 år anteckningar om sällsynta insekter. I för- teckningarna angav han ej blott lokaler och datum för fynden utan gjorde också notiser över var i naturen skalbaggarna påträffats. Detta material utgör för den senare naturvården ett tankeväckande dokument om faunaförändringar i skogsmark under mera än ett sekel. Det finns dessutom mycket värdefulla uppgifter om var i naturen och i vilken frekvens arter förekom för mer än ett och ett halvt sekel sedan. Flera arter i S:s anteckningsbok blev senare kraftigt tillbakaträngda till något enstaka skogsbestånd i sydligaste Sverige. En art som han fann under granbark vid Sparresäter har aldrig mera återfunnits i landet.

S:s mycket noggrant bestämda samlingar av insekter, bl a omfattande 52 000 exemplar av skalbaggar, finns bevarade på Naturhistoriska riksmuseet. Många av dessa djur lånas ut till insektsspecialister över hela världen. De av S insamlade djuren hjälper på så sätt fortfarande till att bringa ordning i den komplicerade systematik som gäller för världens artrikaste skalbaggsfamilj, vivlarna.

Författare

Bengt Ehnström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Strödda brev till S i RA; anteckmar i UUB. - Brev från S i KB, LUB (bl a till V Faxe, J Hellstenius o A Kahl samt många till J W Zetterstedt), RA, UUB (bl a till G Wahlenberg o många till A Knös o C P Thunberg) o i VAB (till C F Fallen samt många tillJ W Dahlman, B Fries o C Sundevall).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anzeige för Freunde der Entomolo gie. Synonymia insectorum ... [Rubr.] Sthlm 1805. (4) s. [Inbjudan till subskription på följ arb.] - Synony-mia insectorum, oder: Verstich einer Synonymie aller bisher bekannten Insecten; nach Fabricii Systema Eleutheratorum geordnet. Mit Berichtigungen und Anmerkungen, wie auch Beschreibungen neuer Arten und illuminirten Kupfern. Bd 1. Eleutherata oder Käfer [: Fam. Curculionides], Theil 1-3, [4]. Sthlm, Skara, Upsala, Lipsiae, Parisiis 1806-45.1-3.1806-17. 1. Lethrus - -- Scolytes. Sthlm 1806. XXII, 293 s, Tab. 1-3. 2. Spercheus-- - Cryptocephalus. Sthlm 1808. X, 424 s, Tab. 4. 3. Hispa - - - Molorchus. Skara 1817. XI, 506 s. [Titeluppl] Upsala 1817. 4:o. [Varje utelark ä (3) s nämner även inlagans tryckort o -år samt förtecknar europeiska kommissionärer.] 3 [tillägg]: Ap-pendix ad ... Synonymiam insectorum tom. I. part. 3. sistens descriptiones novarum specierum. Scaris 1817. 266 s, Tab. 5-6. [Med bidr av L Gyllenhal.] 4 [utkast]: Curculionidum disposiuo methodica cum generum characteribus, descriptionibus atque observationibus variis seu Prodromus ad Synonymiae insectorum par-tem 4: Lipsiae 1826. X, 338 s. 4, tomus 1-8 [vardera i p 1-2, 1-2 även med särskild titel: Bd 1-2]. Synonymia Insectorum ... Insecten. Mit Berichtigungen ... wie auch mit Beschreibungen neuer Arten. [Inre titel:] Genera et species Curculionidum, cum synonymia hujus familiae. Species novae aut hactenus minus cog-nitae, descriptionibus a dom. L. Gyllenhal, C. H. Böneman [5-8:, O. J. Fahraeus] et entomologis aliis il-lustratae. Parisiis, Lipsiae 1833-45. [5-8: Supplement continens.] 1.1833. XV, 381 s, s 385-681. 2.1834. (7), 326 s,s 329-669. 3.1836. 505 s, s 507-858.4. 1837-38. (8), 600 s, s 601-1121. 5. 1839-40. VIII, 456 s, s 465-970. 6.1840-42.474, (7), 495 s. 7.1843. (6), 479, (8), 461 s. 8. 1844-45. 442, (8), 504 s. [Tillägg:] Man-tissa secunda familiae Curculionidum ... [se nedan 1847]. [Härtill senare:] L Wallin, Generalindex: Genera et species Curculionidum, T 1-8, 1833-1845. Upps 1993. 4:o. [Duplic] 108 s. - Några ord om fabriker. Sthlm 1809. 16 s, 1 vikt tab. [Föret.] - Entomologiska anmärkningar och beskrifningar på några för svenska fauna nya insecter (VA, nya handl, T 30,1809, [Sthlm, tr] Strängnäs, s 48-51). - Memorialer uti frågan angående husvisitauoner efter lurendrägade och tullförsnillade varor, ingifne så väl till rikets högl. ständers ekonomi- och besvärs-utskott, som vällofl. borgare-ståndet. Sthlm 1810. 4:o. 12 s. - Pulex segnis. En ny svensk loppa funnen och beskrifven (VA, nya handl, 32, 1811, s 98-101). - Försök till landthushållnings bokhålleri. Sthlm 1818. 4:o. (10), XIII, 14 s, s 17-83. [Dedik.] [Titeluppl] ... landthushållningsbokhålleri. 1819. - Om sättet att insamla och förvara insecter. [Rubr.] Skara 1826. (4) s. [Anon; undert: "Skara och Sparresäter d.".] - Om mais-odling. Skara 1827. (8) s. [Undert: C. J. S.] - Mantissa secunda familiae Curculionidum seu descriptiones novorum quorundam generum curculionidum (VA, Nya handl, 1846, Sthlm 1847, s 51-136; även sep, Holmiae 1847, 86 s). - Berättelse, i ödmjukhet ingifven till Skaraborgs Kongl. hushållssällskap, om de å berustade säteriet Sparresäter verkställde ekonomiska företag (Skaraborgs läns Kongl. hushålls-sällskaps handlingar, 1818, Mariästad, s 168-182). - Fortsättning af berättelsen om odlingar och economiska företag vid Sparresätter (ibid, 1819, s 70-87). - Något om odling af mais eller turkiskt hvete. (Zea mais.) (ibid, 1820, Jönköping, s 57-68; i utdrag förut tr i Mariaestads weckoblad, årg 4, 1820, n:o 5, s [5] f). - Något om mais-odlingen vid Sparresäter, år 1820 (ibid, 1821, s 54-64). - Curculionides / Tabula synoptica familiae Curculionidum (Isis, [hrsg] von [L] Oken, 1822,Jena, 4:o, sp 1132-46). - Continuatio Ta-bulae synoptica familiae Curculionidum (ibid, 1825, sp 581-588). - Om mais-odling ([LA,] Archif för hushållningen och näringarne, [utg av P A Granberg,] 1828, Sthlm, 4:o, s 401-406 [i n:o 51]; förk övers i Budstikken, et Blad af statistisk-oekonomisk Indhold, N S, D 1, Christiania 1830, 4:o, s 73-79: Om Mais-Dyrkningen i Sverige). - Mantissa secunda familiae Curculionidum seu descriptiones novorum quorundam generum curculionidum (VA, Nya handl, 1846, Sthlm 1847, s 51-136; först i sep tr Holmiae 1847, 86 s).

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 14 (1847); Carlander; B Dal, Sveriges zoologiska litt... 1483-1920 (1996); [AEKnös,] Minne af CJ S (1848); S Lindroth, VA:s hist 1739-1818, 2 (1967); O Lundblad, Några faunistiska koleopternoti-ser av C J S (Entomologisk tidskr, 1949); M-L van Meeningen, C J S: en entomolog väl värd att minnas, 1 (ibid 1998); R Säger, Ryfors bruk; självbiogr antecknar från barn- o ungdomsåren (1992); SMoK



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Johan Schönherr, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6425, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Ehnström), hämtad 2018-10-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6425
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Johan Schönherr, urn:sbl:6425, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Ehnström), hämtad 2018-10-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se