Salin, släkt



Band 31 (2000-2002), sida 288.

Biografi

Salin, släkt, härstammande från skattebonden Johan Olofsson (omtalas 1655) i Sör Kivsta, Sala landsförs, vilkens sonsons sonson Erik Eriksson (1742-84), kryddkramhandlare i Sthlm, tog namnet S. Sonsons son till honom var Mauritz Johan S (1851–1927), som efter studentexamen i Örebro 1868 skrevs in vid UU, där han fem år senare avlade med kand-examen. 1876 blev Mauritz S ML vid Kl och 1878 MD vid UU på den vid Kl framlagda avhandlingen Om den manuela lösningen af efterbörden och qvarstannade efterbördsdelar.

Efter kortare förordnanden i landsorten var S anställd i olika befattningar vid Serafimerlasarettet, Allmänna barnbördshuset och Sthlms läns kurhus från 1874 till 1878, då han blev docent i obstetrik och gynekologi vid Kl. Tio år senare utnämndes S till professor i samma ämnen vid institutet. Denna befattning uppehöll han, samtidigt med viss tjänstgöring vid Sabbatsbergs sjukhus och Serafimerlasarettet, till sin pensionering 1916. S hade ledande funktioner inom Sv läkaresällskapet och var ledamot av Nobelstiftelsens styrelse 1909-24. Han ingick 1915 även i en kommunal kommitté som skulle utreda behovet av ett nytt centralsjukhus i Sthlm. Genom sitt gifte med Bertha Kempe, dotter till bruksägaren Carl Kempe (bd 21) blev S även ledamot av styrelsen för Mo och Domsjö ab. S var framför allt praktiker och hans vetenskapliga produktion är förhållandevis liten; utom avhandlingen publicerade han endast uppsatser, oftast fallstudier. S var en skicklig pedagog, vilket dock nästan enbart framgick genom hans kliniska undersökningar och demonstrationer. Han var därtill en framgångsrik operativ gynekolog, främst tack vare noggrann diagnos och genom återhållsamhet med ingrepp. Han undvek t ex de då vanliga operationerna av livmoderns lägeanomalier – något som en senare tids vetenskap visat vara korrekt – liksom att avbryta havandeskap på grund av lungtuberkulos. Uppskattad av sina patienter fick S med åren en stor och framgångsrik privatpraktik; bland dem han behandlande fanns t ex drottning Sofia.

S var i vissa avseenden en föregångsman; som den förste i Sverige utförde han Porros kejsarsnitt (1885) och konserverande kejsarsnitt (1900). Det förstnämnda ingreppet var det första i sitt slag i landet där inte bara barnet utan även modern överlevde. – S köpte 1900 Görvelns stora egendom i Järfälla, Sth, där jordbruk bedrevs; till en fond kallad Mauritz och Bertha Salins fond donerade han 100000 kr för understöd till fattiga änkor och barn efter sv läkare.

Dotter till S var Sophie Lotty S (1887–1968), gift med flygvapenchefen generallöjtnant Torsten Friis (1882-1967; bd 16, s 567). Hennes bror Karl S (1890–1941) avlade kansliexamen vid UU 1911 och anställdes följande år vid Mo och Domsjö ab. 1917 utsågs han till VD och disponent för det av denna koncern ägda Sandviks ångsågs ab. 1929 blev S även VD och disponent för Mo och Domsjö wallboard co (från 1938 Mo och Domsjö treetex ab). Dessa båda poster innehade han till sin död. S var även ledamot av moderbolagets styrelse i tre perioder från 1919 och i styrelserna för två dotterbolag.  Lottys och Karls syster Margit S (1895-1987) var gift med överste Curt Kempff (bd 21).


Halvbror till Mauritz S var Kasper Erik S (18561919), som efter skolgång i Örebro kom till Sthlm och avlade avgångsexamen vid fackavdelningen för arkitektur vid KTH 1879, där han varit elev till A Gellerstedt (bd 17). S företog därefter en studieresa till Sydeuropa och blev 1880 ritare hos arkitekten G Dahl (bd 9) i Sthlm. S å blev S biträde hos stadsarkitekten där A L Hedin, där hans huvudsakliga arbete bestod i att granska ritningar. Han efterträdde Hedin 1898; stadsarkitekttjänsten innehade S till 1915. 1881-97 var han även praktiserande arkitekt i Sthlm och drev en privat firma, först i samarbete med den tidigare studiekamraten I G Clason (bd 8) och de sista tio åren tillsammans med G Lindgren (bd 23).


I firman var S vanligen den som skaffade uppdrag och svarade för grundarbetet med planer, grundkartor och byggnadslovshandlingar, medan Clason och Lindgren stod för fasadritningarna; uppdragsgivarna var ofta byggherrar som byggde på spekulation. Det var vanligt att tillfälligt engagerade yngre arkitektstuderande, bl a F Boberg, A Lindegren o Aron Johansson, fick sysselsättning i firman, vilket gav kontoret öknamnet "buspraktiken". Säkert är att S medverkade vid tillkomsten av åtminstone 25 byggnader i Sthlm och därtill har han utan säkra belägg angetts som delaktig i ytterligare fem. Till de viktigaste hör "Rosenborgshuset" vid Stureparken (1884) och Östermalmshallen (1885) tillsammans med Clason, Cirkus (Östermalmsteatern) vid Karlavägen (1888, nedbrunnen) och Tabernaklet vid Observatoriegatan (1893, rivet) tillsammans med Lindgren. Till de hus för vilka S ritade fasaden hör Holländargatan 23 (1888) och Brännkyrkagatan 25 (1896). S hyste även intresse för att bevara äldre byggnader; inför förestående rivning av det hårt slitna van der Nootska palatset lyckades han få hovjuveleraren Jean Jahnsson (bd 20) att köpa huset, vilket sedan med bl a S:s och Clasons bistånd restaurerades.

S var 1907-09 ledamot av kommittén för revision av byggnadsstadgan för rikets städer liksom av kommittén för hälsovårdsstadga och epidemistadga för riket 190915. Som en följd av sin tjänst ingick han även i flera kommunala kommittéer, t ex den som hade att utarbeta byggnadsordning för Sthlm och i stadsplanekommissionen 191215, där han samarbetade med P O Hallman (bd 18, s 42). I sin verksamhet som stadsarkitekt framstår S som en person med praktisk läggning och teknisk kunnighet; vid ritningsgranskningen lade han stor vikt vid hygieniska förhållanden och hållfasthetsfrågor utan att därför bortse från estetiska synpunkter. S:s tid i ämbetet sammanföll med en period av intensiv byggnadsverksamhet liksom med byggnadstekniska framsteg, vilket krävde mycket tid för t ex omarbetning av byggnadsbestämmelser.


Till S:s arbetsuppgifter hörde också att göra upp planer för ny bebyggelse. Tillsammans med stadsingenjören Herman Ygberg framlade han 1895 en plan för området kring nuvarande Lindhagensplan på Kungsholmen med egna hem för arbetare; planen fullföljdes visserligen inte som den ursprungligen var tänkt men den fick till följd att det oegennyttiga Bostads ab Holmia bildades, vilket byggde ett antal mindre hyreshus där. Efter en resa till Dresden 1903 föreslog S tillsammans med Ygberg att de tyska idéerna om småhusbebyggelse skulle förverkligas i Sthlms innerstad. Detta kom inte till stånd, men deras förslag användes som argument vid stadens köp av mark utanför den dåvarande stadsgränsen.

S var även en intresserad och skicklig fotograf, som redan 1885 systematiskt började fotografera stadens genom nybyggnation hotade ytterområden. Hans bevarade ca 2 000 bilder är av stort dokumentariskt värde och vittnar ofta om ett socialt engagemang. De besitter även stor charm genom sin improvisation och genom att de också ofta visar ett rikt folkliv.  1962 instiftade Sv arkitektföreningen (1979 uppgången i Sv arkitekters riksförbund), av medel ursprungligen donerade av S till Sv teknologföreningens avdelning för husbyggnadskonst, Kasper Salin-priset att utdelas årligen för i Sverige nyuppförd framstående arkitektur.


Bror till Kasper S var riksantikvarien Carl Bernhard S (nedan); dennes dotter Bertha Augusta S (18941986) var gift med direktören Gösta Richert (bd 30, s 146).

Författare

Lars-Olof Skoglund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Sv släktkal 1919, 1936 (1935) o 1963.

Mauritz Johan S: O Franzén, Frans Kempe (SBL 21, 1975-77), s 55; KI:s hist 1910-60, 3:2 (1960); G Nils- son, Sv läkaresällsk:s hist 1908-1938 (1947); Oscar II, Mina memoarer, 1 (1960); SLH 3: 2-3 o 4 (1895-1934) o där anf litt; Slott o herresäten i Sverige: Uppland, 1 (1967); SMoK.

Karl S: T Gårdlund, Mo o Domsjö intill 1940 (1951); SMoK.

Kasper Erik S: G Bergquist o S Malmquist, Malmar-na: en byggnadshist undersökn ... (1969); H Ede-strand o E Lundberg, Isak Gustaf Clason (1968); H Eklund, Från Humlan till Intiman: Sthlms privatteatrar (1990); A Eriksson, Guide till kulturhus på Söder o Djurgården (1998); Hyddor o helgedomar i huvudstaden, ed H Ljunggren (1992); Kasper Salin (Stockholmsfotografer, 5, 1984); Kasper Salin-priset 1962-1986, ed Byggförlaget (1987); G Mörner, Ljus o luft: Herman Ygberg - stadsingenjör o stadsplanerare 1844-1917 (1997); E Sidenbladh, Stadsingenjörer o stadsarkitekter i Sthlm (SSEÅ 1977, 1976); Stenstadens arkitekter, ed T Hall (1981); SvTeknF; R Söderberg o P Rittsel, Den sv fotografins hist 1840-1940 (1983); U Sörenson, När tiden var ung: arkitekturen o Sthlmsutställir.arna 1851,1866,1897 o 1909 (1999); B Wisth, Oväld o rättrådighet: KS- stadsarkitekt i Sthlm 1898-1915 (Arkitekturmuseet, årsb 1984).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Salin, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6495, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Skoglund), hämtad 2023-02-05.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6495
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Salin, släkt, urn:sbl:6495, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Skoglund), hämtad 2023-02-05.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se