M Gustaf Retzius

Född:1842-10-17 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län
Död:1919-07-21 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län

Anatom, Kommunalpolitiker, Tidningsredaktör, Histolog, Antropolog


Band 30 (1998-2000), sida 16.

Meriter

4 Retzius, Magnus Gustaf, son till R 2 i hans andra g, f 17 okt 1842 i Sthlm, Kungsh, d 21 juli 1919 där, Ad Fredr. Inskr vid UU 11 maj 60, med fil kand 30 maj 61, MK 28 febr 66 där, ML vid Kl 19 maj 69, disp vid LU 30 nov 70, doc i anatomi 23 mars 71, MD vid LU 30 maj 71, e o prof i histologi vid Kl 1 juni 77 (tilltr 1 jan 78), tf prof i anatomi vid Kl okt 88, ord 31 dec 89–31 dec 90, allt vid Kl, skattmästare o sekr i Stiftelsen Lars Hiertas Minne 81–18, red för Aftonbladet 1 okt 84–1 dec 87, led av styr för StH 88–98, av stadsfullm i Sthlm mars 90–mars 91. – LFS 78, LVA 79 (preses 00–01), LVS 82, LVVS 82, fil hedersdr vid UU 6 sept 93, LSA 01, HedLVHAA 01, led o hedersled av ett flertal uti akad:er o lärda sällsk.

G 28 nov 1876 i Sthlm, Klara, m Anna Wilhelmina Hierta (R3).

Biografi

Gustaf R växte upp på Kl där fadern hade sin tjänstebostad. Dennes svenska och utländska vetenskapliga kollegor och vänner tillhörde det dagliga umgänget, och R var närmast bestämd till att gå i anatomins och den fysiska antropologins tjänst. Det finns inga direkta antydningar i hans skrifter eller bevarade brev om att någon annan bana än den medicinska och naturvetenskapliga skulle ha varit aktuell. Ungdomsvänner som Carl Snoilsky och Hans Hildebrand (bd 19) väckte dock hos honom litterära och kulturella intressen som fick betydelse för hans tänkande och åskådningssätt.

Återbördad till Sthlm efter de föreskrivna terminerna vid UU  Kl saknade ännu examensrätt  kom R i kontakt med faderns elev Axel Key (bd 21). Den något äldre Key blev intellektuell och vetenskaplig mentor för R, och under 1870-talet kröntes deras samarbete med ett flertal studier om nervsystemets och bindvävens anatomi. Främst bland dessa var det prisbelönta verket Studien in der Anatomie des Nervensystems und des Bindesgewebes (12, 187576), som gjorde dem båda internationellt kända. Verket beskrev på ett ofta uttömmande sätt nervernas, nervändorganens och hjärn- och ryggmärgshinnornas byggnad. R:s samarbete med Key fortsatte dock inte efter 1870-talets utgång, och under senare år präglades deras umgänge av viss fiendskap.

Genom bl a Keys försorg kunde R 1878 tillträda en personlig professur i histologi vid Kl, den första i sitt slag i Sverige. Tio år senare kallades han till professor i anatomi, men på denna post blev han inte långvarig. Efter en uppslitande tillsättningsstrid vid Kl 1890 avgick han från sin professur, ett beslut som väl delvis hade med misshälligheterna att göra men även skedde av vilja att kunna forska på heltid. Genom sitt giftermål hade R kommit i den unika situationen att kunna verka som privatforskare. Utlandsresor, kongresser och säsongsforskning vid Kristinebergs zoologiska station på västkusten blev därefter en del av hans årsrytm. Kontakterna med de främsta vetenskapsmännen inom anatomin och histologin utvecklade sig i flera fall till livslånga vänskaper och verkade stimulerande på R:s forskning. Med ett eget laboratorium i hemmet och frihet att själv bestämma över sin tid fick R möjligheter till en vetenskaplig produktion av gigantiska mått. Inte bara antalet uppsatser och verk är imponerande utan även bokverken i sig.

Ur bokhistorisk synvinkel tillhör R:s verk några av de finaste i sv vetenskaplig bokhistoria. Texterna är visserligen ofta torra och trista, men bilderna fascinerar med sin detaljskärpa och skönhet. Ett tränat öga kan ur dem utvinna mycken information. Verken vittnar om 1800-talets positivistiska vetenskapsideal: studierna utgjordes av detaljerade beskrivningar av organstrukturer utan märkbar vilja till syntetisk ambition och med misstro mot teorier och stora perspektiv. Kunskapsprocessen var aldrig avslutad, menade R, nya tekniker och metoder tvingade forskaren att hela tiden återgå till gamla områden för att pröva resultaten på nytt. Det var en hållning som var nödvändig inom histologin där nya färgningstekniker ständigt tillkom och ställde iakttagelseförmågan på hårda prov. Denna inställning gör också att de "bärande idéerna" och de "stora upptäckterna" saknas i R:s verk.

1890 kom den första delen av Biologische Untersuchungen (Neue Folge, 119, 18901921), ett verk av enastående omfattning som R arbetade på intill världskrigets första år. I denna serie folianter fullföljdes studier på de områden R sedan 1870-talet inmutat åt sig, bl a nervsystemets anatomi, hjärnans formförhållanden, sinnesorganens struktur och kraniets utseende. Även nya områden prövades; sålunda innehöll volymerna 1214 ca 50 uppsatser om spermiernas struktur medan seriens senare delar dominerades av studier av protoplasmans utseende. I botten på flertalet av dessa undersökningar fanns evolutionslärans grundsats som den formulerades inom anatomin. I undersökningarna skulle utvecklingen från de enklaste formerna till de mest komplexa beskrivas och avritas för att visa hur ursprungligare strukturer levde vidare i nyare och högre utvecklingsformer. Lamarckismens lära om förvärvade egenskapers ärftlighet och den s k biogenetiska grundlagen ingick också i dessa studiers teoretiska arsenal.

Metoden var särskilt tydlig i Das Gehörorgan der Wirbelthiere (12, 188184), som gav R en rangplats bland de stora europeiska anatomerna. Verket är en av höjdpunkterna i hans produktion med sina exakta bilder av bl a innerörats hinnsnäcka, labyrinten och det Cortiska organet med sina hörselceller. Volymerna var byggda efter den jämförande metoden: alla ryggradsdjurens grupper var rikt representerade och undersökningen fördes framåt i djurserien för att avslutas med människans hörselorgan. I verket framlades exakta observationer och detaljskarpa bilder som långt in på 1900-talet inspirerade andra forskare och användes som illustrationer i läroböcker.

Bland de undersökningar i Biologische Untersuchungen som drar till sig störst intresse är R:s studier till stöd för den sk neuronteorin. Alltsedan cellärans etablering på 1840-talet hade diskussionen om hjärncellernas struktur och förbindelser varit omfattande. Någon konsensus om cellernas utseende och kontakter fanns inte. Huvudproblemet var om hjärncellerna var förbundna med varandra i ett nätverk eller om varje hjärncell med sina utskott var en individuell enhet, det som på 1890-talet döptes till neuron. Genom sina studier kunde R hävda att det senare var det troligaste, och i flera stora uppsatser polemiserade han mot anhängarna till nätverksteorin. Under R:s livstid förblev frågan oavgjord, men forskningen har senare givit neuronteorin sitt stöd.

Tillsammans med Axel Key började R på 1870-talet utge den populärvetenskapliga serien Ur vår tids forskning, som innehöll mindre verk av etablerade vetenskapsmän. Serien måste räknas som en av de förnämligaste i sitt slag. Det skulle bli ytterligare ett par sådana skriftserier under R:s ledning, allt i syfte att sprida kunskap om naturvetenskap och synliggöra det systematiska kunskapssökandets betydelse för människans bildning och samhällets utveckling. R hade den fasta övertygelsen att kulturen kunde lyftas till oanade höjder genom vetenskapligt arbete och nya framsteg. Hans eget bidrag till Ur vår tids forskning var en volym om människans äldsta historia (1873). Den vittnar om hans intresse för arkeologi, geologi och andra vetenskaper av betydelse för utforskandet av människans och jordens äldre utvecklingsskeden. Uppslaget hade kommit till honom efter en resa till förhistoriska grottor i Belgien och Frankrike. Vid samma tid deltog R tillsammans med bl a Oscar Montelius (bd 25) även i utgrävningar av sv gånggrifter.

R:s intresse för arkeologi var närmast en del av hans andra stora vetenskapliga ämnesfält: den fysiska antropologin. Studierna av människans kroppsformer och utveckling hade en central roll i 1800-talets biologiska vetenskaper. Redan fadern hade varit framstående på området, och R:s första stora antropologiska verk, Finska kranier (1878), redovisade mätningar av skallar och studier av utseendet hos Finlands finska och ryska befolkning. Syftet med dessa undersökningar var att finna rasernas mest ursprungliga och rena typer.

1870-talet var arkeologins, etnografins och antropologins verkliga genombrottstid i Sverige, och R var 1873 en av initiativtagarna till Antropologiska sällskapet, senare omdöpt till Svenska sällskapet för antropologi och geografi (1878). På sällskapets uppdrag gjorde han på 1890-talet tillsammans med Carl Fürst (bd 16) i Lund och Vilhelm Hultkrantz (bd 19) i Uppsala en omfattande undersökning av den sv manliga befolkningen genom att tabellföra 45 000 värnpliktigas huvud- och kroppsmått, ögon- och hårfärg. Resultatet redovisades i praktverket Anthropologia Suecica (1902), det mest storslagna sv försöket att rasbestämma befolkningen enligt den av Anders Retzius' gjorda indelningen av raserna i lång- respektive kortskalliga. I samma anda tillkom R:s studier över fornkranier, Crania Suecica antiqua (1899), som med utgångspunkt i arkeologiskt material sökte avgöra Sveriges äldsta rassammansättning.

R var försiktig med vilka slutsatser som kunde dras ur dessa undersökningar. Han misstrodde tillvägagångssättet att med utgångspunkt i kraniernas volym och form säga något om kulturens utveckling eller olika rasers överlägsenhet. Det är dock troligt att han, som flertalet av sina kollegor i Europa, behöll tron på en rasernas hierarki och satte den europeiska kulturen och civilisationen framför andra. Den skepsis han hyste inför försöken att utifrån rent anatomiska och biologiska kriterier rangordna individer eller yttra sig om olika samhällsklassers eller kvinnans intellektuella kapacitet var dock relativt ovanlig bland hans vetenskapliga ämnesbröder i Europa. I den stora monografin Das Menschenhirn (1896) betonade han t ex att inga särskilda strukturer var bundna till endast det ena könet; således var det inte heller möjligt att ur biologiska kriterier söka svaren på skillnaderna mellan mäns och kvinnors beteenden och samhällsroller.

R:s ekonomiskt fördelaktiga giftermål möjliggjorde inte bara ett fritt liv som forskare; genom hustrun kom R också i kontakt med tidens stora sociala, moraliska och politiska frågor. Under framför allt 1880- och 90-talen var makarnas hem en mötesplats för Sthlms etablerade vetenskapliga, politiska och konstnärliga kretsar. När paret i början av 1880-talet återköpte det av R:s svärfar grundade Aftonbladet satte sig R själv i spetsen för tidningen, samtidigt som han behöll sina uppdrag vid Kl och fortsatte sina forskningar. I tidningen förde R en politiskt liberal linje, bekämpade protektionismen i tullstriderna och förespråkade moderata reformer i anslutning till ministären Themptanders riktlinjer. Tanken har framkastats (Bernhard) att R genom den publicistiska verksamheten missade möjligheten att göra de banbrytande upptäckter inom neurohistologin som vid samma tid gjordes av spanjoren Santiago Ramon y Cajal enligt metoder som R arbetat med långt tidigare.

Verksamheten som tidningsman gav R en offentlig roll i Sveriges politiska och kulturella liv som få naturvetenskapsmän åtnjutit. Den gav honom också fiender och påhopp som de flesta kan undvara. R:s offentliga roll befästes ytterligare genom hans inval i SA. Meriterna var skrala – en diktsamling från ungdomen och ett antal populära reseskildringar från 1890-talet  men akademin dirigerades av den kontroversielle sekreteraren Carl David af Wirsén, som i R trodde sig finna en bundsförvant. R stod också ofta den i estetiska frågor konservative Wirsén nära och blev tillsammans med honom utsatt för hån och grova satirer från yngre författare och meningsmotståndare. Ironiskt nog hade R till en början knutit flera av häcklarna till Aftonbladet men av olika skäl sagt upp dem efter en tid.

R ägde den för tiden inte ovanliga kombinationen av att vara politiskt liberal och konservativ moralist. Hans och hustruns sedlighetsnit blev beryktat. Deras kampanjer mot kända och okända försyndare skapade motvilja och avsky. Det är i efterhand svårt att avgöra vad som var sant i dessa småaktiga och trista händelser. Författare som Gustaf Fröding, Oscar Levertin, Ellen Key och Selma Lagerlöf drabbades av makarnas missaktning liksom flera av R:s vetenskapliga kollegor. De drabbade var inte sena att ge igen. R:s krav på moralisk oförvitlighet och personlig välvilja gjorde att minsta felsteg tolkades som ett personligt angrepp. Raden av brustna vänskapsband blev lång.  Viljan att hålla fasaden ren hindrade också R från att djupare fundera över sin gärning. Även som vetenskapsman ville han bygga ett monument över sig själv. Det vore dock fel om detta fick skymma den storslagenhet han omgav sig med och den generositet han visade vänner och kollegor. Genom sina vid sekelskiftet inrättade fonder för främjandet av vetenskap och kultur fortsatte makarna att stödja forskning på dessa områden.

Under 50 år arbetade R oförtrutet för vetenskapen men 1916 tog det slut. Manuskript lämnades oavslutade, trötthet och sjukdom ansatte honom. I åtskilliga brev till trogne vännen Fürst utgöt han sin besvikelse över "det ohyggliga världskriget, det hejdlösa människoslaktandet och det ohyggliga hatet", som underminerade tron på att mänskligheten blev bättre och kulturen högre (17 okt 1916, LUB). Sommaren 1919 avslutade en naturvetenskaplig forskarsläkt sin imponerande krönika över kärlek till naturen och vetenskapen. I denna 200-åriga berättelse om kunskapstörst och kamp för vetenskapliga och moraliska ideals förverkligande skrev R som den siste representanten krönikans kanske mäktigaste kapitel.

Författare

Torbjörn Gustafsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s arkiv (dagböcker, ms, släktpapper, brev, räkenskaper, foton, klipp mm) i VA:s Centrum för veten-skapshist; brevsaml även i LUB.  Brev från R i GUB (bl a till S A Hedlund, A Stuxberg o V Norström), KB (bl a till A W Dahlgren, N Linder, G Mittag-Leffler, H Molander, V Rydberg, C Snoilsky, K Warburg, F Vetterlund o H Wieselgren), LUB (bl a till Cecilia Bååth Holmberg, Emilia Rettius, Elof Tegnér o H Wallen-gren samt många till Esaias Tegnér d y o närmare 500 st till C Fiirst), RA (bl a till C T Odhner), UUB (bl a till LA Andersson, C Annerstedt, E Beckman, T Fries, A Gullstrand, A Hammar, S Henschen, H Hilde-brandsson, H Lundborg, A Noreen, T Tullberg o A Wirén), SSA o i VA:s Centrum för vetenskapshist.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om några normalt, genom ankylos, försvinnande kapselleder mellan sakralkotornas bågar. [Rubr.] Sthlm 1864. 12 s, 2 pl. (Även Medicinskt archiv, bd 2: 3.) – Bidrag till kännedomen af halskotorna. [Rubr.] Sthlm 1864. 28 s, 2 pl. (Även ibid, 2:4.) – [Kranium o övriga ben, beskrivn] (Antiqvarisk tidskrift för Sverige, d 1, 1864, Sthlm, s 244 f; i B E Hildebrand, Grafhögar från jernåldern på Bäckaryd norregårdens egor). – Om molluscum contagiosum. [Rubr.] Sthlm 1870. 26 s, 1 pl. (Nordiskt medicinskt arkiv, bd 2, u:r 11.) – Om membrana limitans retina; interna. Akad afh ... Lund. Sthlm 1870. 34 s. Även: 1871. (Ibid, 3: 2.) – Om hörselnervens ändningssätt i macula? och crisue acusticce. [Rubr.] Sthlm 1871. 4 s. (Ibid, 3: 17.) - Om terrarier eller små växthus för boningsrum. Sthlm 1871. 48 s. [Förord tmdert G. R.] – Söderifrån. [Förtit:] Sonetter. Sthlm 1871. 58 s. [Anon.] – Studier i nervsystemets anatomi. [Rubr.] [1-2.] Sthlm 1872. 39 s, 2 pl; 30 s, 1 pl. (Tills med A Key; Nord med arkiv, 4: 21 o 25.) Även i särtr, 68 s, 3 pl. Övers: Studien in der Anatomie des Nervensyste-mes (Archiv fur mikroskopische Anatomie, Bd 9, 1873. Bonn, s 308-386, pl 16–18). – Anatomische Untersuchungen. Lief. 1. Inhalt: Studien tiber den Bau des Gehörlabyrinthes. Abth 1*. Das Gehörlabyrinth der Knochenfische. Sthlm 1872. 4:o. 76 s, 5 pl. – Om de äldsta spåren af menniskans tillvaro på vår jord. Sthlm 1873. 132 s. (Ur vår tids forskning ... utg av A Key o G R, 5.) Övers: De seldste Spor af Menneskets Tilvaerelse paa vor Jord [omsl: ... paa Jorden]. Khvn 1877. 99 s. (Populasre Smaaskrifteraf fremmede Forfattere, 1.) – Hvad har studiet af menniskorasernas hufvudskålsbildning hittills uträttat och hvad torde vi närmast hafva att vänta af denna forskning? [Rubr.] Sthlm 1874. 40 s. (Antropologisk tidskrift [Tidskrift för antropologi och kulturhistoria ...,] bd 1, n:r 2.) Övers: Sur l'étude craniologique des races humaines (Congrés internauonal d'andiropologie & d'archéologie préhistoriques, Compte rendue de la 7C session, Stockholm, 1874, T 1–2, Sthlm 1876, s 693–740; även sep, 48 s). – Om hjärnventriklarnas öppna sammanhang med subaraknoidalrummen. [Rubr.] Sthlm 1874. 27 s. (Tills med A Key; Nord med arkiv, 6: 5.) – Om senornas byggnad och saftbanor. [Rubr.] Sthlm 1875. 18 s, 2 pl. (D:o; ibid, 7: 21.) – Undersökningar af några franska dösar (dolmens) (VHAA, Månadsblad, årg 4, 1875, Sthlm, s 145–161; även sep, 17 s). – Om fornkranier och deras vittnesbörd (Svensk tidskrift för politik, ekonomi och literatur, 1875, Sthlm 18[75-]76, s 274–287). – Från Finlands bygder. Et-nogr bilder o minnen. 1–3 (Ny illustrerad tidning, bd 11, 1875, Sthlm, fol, s 378 f (anon), 397-399, 408 f; även sep, 1876, 8:o, 55 s, anon). – Studien in der Anatomie des Nervensystems und des Bindegewebes. Bd 1–2: Abth 1. Sthlm 1875–76. Fol. 220 s, 39 pl med textbl; 228 s, 36 pl med textbl. (Tills med A Key.) – Till kännedomen om de finska folkstammarnes raskarakterer. Bidrag saml. [Rubr.] [Sthlm] 1876 [omsl]. 20 s, (17) s pl o tab. (Antropol tidskr1: 9; tills med C Loven o E Nordenson.) Övers: Matériaux pour ser-vir å la connaissance des caractéres ethniques des races finnoises (Congrés international d'anthropologie 7C session 1876, s 741–771, 4 tab). – [Sur des cränes provenants des "tombes laponnes préhistoriques" å Vadsö] (Congrés 1876, s 231–233; diskussionsinlägg efter föredr av O Rygh). – Johan August Wahlberg (Sverige. Fosterländska bilder [Omsl: Förr och nu, illustr läsn för hemmet, serien 2, bd 7-9,] Sthlm 1876–78, 4:o, h 13, s 3–7, 1 pl [i bd 8, 1877]; undert: Gust. R-s). – Från Golfo di Napoli. Resebref af G. R-s. 1-5 (Ny illustr tidn, 13, 1877, s 230, 235 o 238, 241-243, 255 f, 266 f; sign). – Finska kranierjämte några natur- och literatur-studier inom andra områden af finsk antropologi. Sthlm 1878. Fol. 200 s, 10, 3 o 28 pl. –Till kännedomen om den membranö-sa hörsellabyrinten hos broskfiskarna. [Rubr.] Sthlm 1878. 24, 2 s, 1 pl. (Nord med arkiv, 10:1.) - Ett fall af mikrocefali jämte en kort framställning af mikrocefa- lien i allmänhet. [Rubr.] [Sthlm 1878.] 38 s. (Svenska sällskapet för antropologi och geografi, Antropologiska sektionens tidskrift, bd 1, n:r 1.) - Om epitelet i membrana olfactoria hos myxine glutinosa. [Rubr.] Sthlm 1879. 8 s, 1 pl. (Nord med arkiv, 11: 10.) - Undersökning öfver cerobrospinalgangliernas nervceller med särskild hänsyn ull dessas utlöpare. [Rubr.] Sthlm 1879. 4:o. 24 s, 3 pl. (Ibid, 11: 31.) Även: Undersökningar öfver cerebrospinalgangliernas ... 30 s, 3 pl. [Skrifter tillegnade Universitetet i Kjöbenhavn vid dess fyrahundra-års fest af Karolinska mediko-ki-rurgiska institutet, 2.] – Finland i Nordiska museet. Några bidr till kännedomen om finnarnes gamla odling. Sthlm 1881. 176 s, 1 karta. (Bidrag till vår odlings häfder, utg af AHazelius, 1.) Overs: Finnland. Schil-derungen ans seiner Natur, seiner alten Kultur und seinem heutigen Volksleben. Berlin 1885. VIII, 158 s. – Några kranier från stenåldern i Sverige. [Rubr.] Sthlm 1881. 15 s. (Sv sällsk för antropol o geogr, Antropol sektionens tidskr, 1: 3.) – Das Gehörorgan der Wirbelthiere. Morphologisch-historische Studien. 1-2. Sthlm 1881-84. Fol. 1. Das Gehörorgan der Fische und Amphibien. XI, 222 s, 35 pl med (37) textbl. 2. Das Gehörorgan der Reptilien, der Vögel und der Säugethiere. VIII, 368 s, 39 pl med (38) textbl. -L'écorce du bouleau et ses divers usages (Revue d'ethnographie, T 1, 1882, Paris, s 81-93). - Axel Jä-derholm. [Rubr.] [Sthlm 1885.] 4 s. [Undert: G. R.; ur Aftonbladet.] – På jagt efter fornverldens djur (Hemvännen, illustr tidn för de sv hemmen, N S, årg 1, 1888, Sthlm, fol, s 202–204). – Det tyska anatomiska sällskapets årsmöte i Wiirzburg (Eira, årg 12, 1888, Sthlm, s 359–361; sign G. R.). – Zur Kenntniss vom Bau des Eierstockeies und des Graafschen Follikels. [Rubr.] [Sthlm 1889.] 16 s, 1 pl. (Hygiea, Festband, n:r 2.) – Alphonse Bertillons antropometriska metod att identifiera brottslingar. [Rubr.] [Sthlm 1889.] 36 s, I pl. (Ibid, 10.) Omtr. 1893. 30 s, 1 pl. (NJA, afd 2. Tidskrift för lagstiftning m. m., årg 17, 1892, Sthlm 18[92–]93, 7.) – Om några reformer i vår medicinska undervisning. Föredr vid nedläggandet af ordförandeskapet i Sv läkaresällsk d 15 okt 1889. Sthlm 1889. 45 s. [Med bilaga:] Den medicinska undervisningen i andra länder. [Rubr.] Sthlm 1890. 85 s. [Båda ur Hygiea s å.] - Ueber die Endigungsweise der Nerven in den Genitalnervenkörperchen des Kaninenens (Internationale Monatsschrift fur Anatomie und Physiologie, Bd 7, 1890, Paris, Leipzig, London, s 323–333, pl 14-15). – Biologische Untersuchungen. N F. 1–19. Sthlm und Jena (1–5) / Jena (tr Sthlm) 1890-1921. Fol. 1. 1890. (8), 99 s, 18 pl med textbl. 2.1891. (8), 53 s, 16 pl... 3. 1892. (8), 68 s, 23 pl... 4. 1892. (8), 70 s, 22 pl... 5. 1893. (8), 70 s, 27 pl... 6. 1894. (8), 87 s, 32 pl... 7.1895. (8), 71 s, 15 pl... 8. 1898. (8), 122 s, 31 pl ... 9. 1900. (8), 117 s, 28 pl... 10. 1902. (8), 72 s, 19 pl ... 11.1904. (10), 102 s, 33 pl... 12.1905.115 s, 20 pl... 13. 1906. (8), 168 s, 48 pl... 14. 1909. XI, 230 s, 61 + 2 pl... 15.1910.95 s, 21 pl... 16.1911. (9), 100 s, 27 pl... 17. 1912. (8), 108 s, 16 pl... 18. 1914. (10), 98 s, 21 pl ... 19. Nach dem Tode ... hrsg v C M. Fürst. 1921. XII, 100 s, 21 pl 1 portr. – Bilder från Nilens land. Sthlm 1891. 374 s. [Delvis förut som resebrev i Aftonbladet.] (Skizzer och uppsatser, 1.) – Om folkkök, deras anordnande och skötsel. Trenne art inf i Aftonbladet i nov. 1891. Sthlm 1891. [Omsl.] 20 s. – Tidslyten. Artiklar inf... under hösten 1891. Sthlm 1891. 41 s. [Anon; inkl Bihang: svar på insänd art.] (Artiklar och korrespondenser, inf i Aftonbladet, 1.) – Das Gehirn eines Lappländers (Internationale Beiträge zur wissenschaftlichen Medicin, Festschrift, Rudolf Virchow gewidmet Bd 1, Berlin 1891, 4:o, s 41-56, pl 3-5; även sep, 16 s, 3 pl). - Bilder från Sicilien (Ny illustr tidn, 27, 1891, s 198 f, 205, 215, 222 f, 238 0- -Bilder från Sicilien. Sthlm 1892. 96 s. [Ur Aftonbladet o föreg.] (Artiklar o korrespondenser3.) – Professor Gustaf Retzitts. [Rubr.] Sthlm 1892. 1 portr, (8) s. (Autografier och porträtt af framstående personer [utg av P Lindeli], h 9 [omsl], b.) – Human remains from the cliff dwellings of the Mesa Verde. [Sthlm & Chicago, 111., (tr Sthlm) 1893.] Fol. XI s, 10 pl, 1 karta. ([G. Nordenskiöld, The cliff dwellers of the Mesa Verde, southwestern Colorado, their pottery and imple-ments,] Appendix.) – Från Bohusläns kust (En bok om Sverige, utg af R Bergström o O. A. Stridsberg, d 1, Sthlm 1893, s 206-220; efter Aftonbladet 1892: 9, 28 o 30/1). [Fullst omtr jämte ett bemötande 22/1 av insända anm:] En vinterfärd i Bohusläns skärgård (Bohuslänska fornminnessällskapet Vikarvet, årsbok nr 35, 1990-1991. Jubileumsårsskrift, Lysekil 1991, s 78–106). – Fam. Myxinidae. (Beskrifven.) (Skandinaviens fiskar målade af W. v. Wright 2. uppl bearb o forts af F. A. Smitt, d 1–2, Sthlm 1895, 4:o, s 1195–1209; ngt utvidgad övers: A history of Scandinavian fishes, 2. [l.eng] ed Sthlm 1895, 4:o, Text, p 1–2, s 1195–1209). – Das Menschenhirn. Studien in der makroskopischen Morphologie. 1–2. Sthlm 1896. Fol. Text 167 s, Tafeln 96 pl. – Fridtjof Nansen såsom biolog (W. C. Brögger o Nordahl Rolfsen, Fridtjof Nansen 1861-1893, Sthlm 1896, s 93–101). – Zur Kenntniss der Retina der Selachier (Zoologiska studier. Festskrift Wilhelm Lilljeborg tillegnad ... [även tysk titel], Upsala 1896, 4:o, s 17–28). – Vid Trollhättan (STFÅ, 1896, Sthlm, s 40-53). – Om tandnerverna och deras ändningssätt (Odontologisk tidskrift, årg 4, 1896, Sthlm, s 3–6). – [Yttranden] (Handlingar rörande tillsättandet af professuren i anatomi vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet utg af E Muller, Sthlm 1898, s 101–172). –  (Handlingar... utg af J. Wilh. Hultkrantz, Sthlm 1898, s 45–52). – Yttrande ... vid Karolinska institutets lärarekollegii sammankomst den 12 december 1898. Sthlm 1898. 23 s. [Om J W Hultkrantz' besvärsskrift mm.] – Kantat vid minnesfesten öfver Jacob Berzelius den 7 oktober 1898. Sthlm 1898.15 s. [Undert.] [Ngt utökad:] Minnesfesten öfver Berzelius den Sthlm 1901, s 34-42. – En fjällridt (Holmia, illustr skrift utg av Stockholms nation till förmån för dess byggnadsfond, Sthlm 1898, 4:o, s 74-83). – Crania Suecica antiqua. Beskrifning af svenska mennisko-kranier från stenåldern, bronsåldern och jernåldern jämte en blick på forskningen öfver de europeiska folkens ras-karaktärer. Sthlm 1899. Fol. III, 145 s, 92 pl. Utvidgad övers: ... antiqua. Eine Darstellung der schwedischen Menschen-Schädel aus dem Steinzeitalter, dem Bronzezeitalter und die Eisenzeitalter sowie ein Blick auf die Forschungen uber die Rassencharaktere der europäischen Völker. Sthlm 1900. Fol. IV, 200 s, 100 pl. Härur sep: Ein neuer Fund von Schädeln aus dem Eisenzeitalter in Östergötland. Trepanirte Schädel. U o o å. 8 s, 8 pl. -Ueber die Aufrichtung des fåtal retrovertirten Kopfes der Tibia beim Menschen (Zeitschrift fur Morpholo-gie und Anthropologie, Bd 2, Stuttgart 1900, s 167–175). – Om den germaniska ras-typen. [Rubr; omsl:] Föredr vid nedläggandet af präsidiet i K. Vetenskapsakademien 1901. Sthlm 1901 [omsl]. 22 s. – Förteckning på skrifter af G R 1864-1901. Sthlm 1901. 4:o. 16 s. [Anon.] – Schädelbeschreibung (Suomalais-ugrilainen seura, Kansatieteellisiäjulkaisuja / Société finno-ougrienne, Travaux ethnographiques, 7. H. J. Heikel, Altertumer aus dem Tale des Talas in Turkestan gesammeit, Hfors 19[01-] 18,2, s 1-16, Taf. XXV-XXXI; även sep: Beschreibung einiger Schädel aus Turkestan, 1901. – Sven Nilsson. Professor. Lefnadsteckn föredragen på K Vetenskaps-akademiens högtidsdag d 30 mars 1901 (VA, Lefnadsteckningar öfver... efter år 1854 aflidne ledamöter, 4: h 2 [omsl], Sthlm 1901, s 35–89). Nya utg [utan bibliografi]: Sven Nilsson. [Rubr; omsl:] Minnesteckning vid K... Sthlm 1901. 4:o. 43 s. Sven Nilsson. [Rubr.] 1901. 20 s. – Anthropologia Suecica. Beiträge zur Anthropologie der Schweden nach den auf Veranstaltung der Schwedischen Gesellschaft fur Anthropologie und Geo-graphie in den Jahren 1897 und 1898 ausgefuhrten Erhebungen ausgearb und zusammengestellt. Sthlm 1901. Fol. VII, 301 s, 14 kartor, 7 pl. (Tills med C M. Fürst.) – Inträdes-tal i Sv akad den 20 juni 1902 (SAH ifrån år 1886, d 16, 1901–1902, Sthlm 1902, s 395–479; sep: Minne af A. E. Nordenskiöld. Inträdestal 85 s). [Även:] Minnestal uppläst vid Sv akademiens offentliga sammanträde den ... Sthlm 1902. 4:o. 22 s. [Utan titel:] 1902. 4:o. 58 s. 1902. 4:o. 20 s. – Företal (A Retzius, Skrifter i skilda ämnen jämte några bref ... Sami o utg af G R, Sthlm 1902, s V–XXVIII). – Stiftelsen Lars Hiertas Minne. Berättelse öfver Stiftelsens verksamhet under dess första 25-års-period från år 1877 t o m år 1902 på uppdrag af dess styrelse utarb af dess sekr. Sthlm 1903. IV, 95, X, 149, V s. [Text.] – Om dalfolkets härstamning och utseende (Öfre Dalarna förr och nu, utg under medv af Gunnar Andersson ... [m fl, utg F. Schenström], Sthlm 19 [02-] 03, s 387-404). – [Brev] / Letters [till A Stroh] (The New philosophy, a quarterly magazine, vol 6, 1903, [Bryn Athyn, Pa.,] s 52-54, 83). – Emanuel Swedenborg as an anatomist and physiologist (New Church Life, a monthly magazine vol. 23, 1903, Bryn Athyn, Pa., s 565–577; översättn; även sep, 15 s, o i The New philosophy, 7, 1904, s 7–18). [Ny utg av originalet:] Emanuel Swedenborg als Anatom und Phy-siolog auf dem Gebiete der Gehirnkunde. Eröffnungsrede des Vorsitzenden ... an dem Ana-tomenkongresse in Heidelberg ... 1903 [se nedan] (Bote der Neuen Kirche, Jahrg 49, 1904, St. Louis, Mo., fol, s 114-116). - Ueber den feineren Bau des Achsenzylinders der Nervenfasern. [Rubr.] Upps 1905. 8 s. (VA, Arkiv för zoologi, bd 3, n:o 7.) – Albert von Kölliker. [Omsl.] Sthlm 1905. 15 s. [Ur Hygiea s å.] – Cerebra simiarum illustrata. Das Affenhirn in bildlicher Darstellung hrsg. Jena (tr Sthlm) 1906. Fol. (11), (24) s.Taf. 1–67. – Uber die Spermien der Fucaceen. [Rubr.] Upps 1906. 9 s. (VA, Arkiv för botanik, bd 5, n:o 10.) – Verzeichnis der Veröffentlichten Werke und Schriften von G R 1864–1906. [Omsl.] Sthlm 1906. 25 s. [Text.] – Kantat vid K. Vetenskapsakademiens minnesfest öfver Carl von Linné den 25 maj 1907. Sthlm 1907. 7 s. [Undert: G. R.] Även: VAÅ, 1910, Sthlm, bilaga 1. Minnesfesten öfver Upps ... 1910, s 23–26. – Preface (Emanuel Swedenborg, Opera quaedam aut inedita aut obsoleta de rebus naturalibus, nunc edita sub auspiciis Regiae Academiae sci-entiarum Suecicae, 1. Geologica et epistolae, Holmiae 1907, s V-X). - Till kännedomen om byggnaden och utvecklingen af förbindningsstycket hos däggdjurspermierna. [Rubr.] Sthlm 1908. 21 s, 6 pl. (Hygiea, Festband 1908, n:r 2.) – Carl von Linné. Några minnesord (SAH 21-22,1906,1907, tr 1908, s 79-150, 1 pl; även sep, 70 s, 1 pl). – Croonian lecture. – The principles of the minute structure of the ner-vous system as revealed by recent investigations (Proceedings of the Royal society, Ser. B, vol. 80, 1908, London, s 414-443). - The so-called North European race of mankind. A review of, and views on, the development of some anthropological questions. (The Huxley lecture for 1909.) (Journal of the Royal anthropological institute of Great Britain and Ireland, vol 39, 1909, London, 4:o, s 277–313). – Om spermiernas form hos de antropoida aporna. [Rubr.] Upps 1909. 6 s. (Arkiv för zoologi, 6: 8.) – Till kännedomen om byggnaden af Echinidernas ägg, med särskild hänsyn till dess hinnor. [Rubr.] Upps 1910. 18 s, 1 pl. (Ibid, 6: 10.) – Zur Kenntnis der Struktur des Proto-plasmas, besonders in den Eiern der Echinodermen. [Rubr.] Upps 1910. 29 s, 2 pl. (Ibid, 6: 12.) – Preface (G. von Diiben, Crania Lapponica, Sthlm 1910, 4:o, s 1–5). – Dikter. Sthlm 1911. 242 s. – Biografi öfver Hjalmar Stolpe (Populära etnologiska skrifter utg ... under red af C. V. Hartman, 1. H Stolpe, Utvecklings-företeelser i naturfolkens ornamentik, etnogr under-sökn, Sthlm 1911, s 111–128). – Kantat. [Rubr.] Sthlm 1912. 4:o. (2) s. [Undert.] – Carl Peter Curman (G Retzius o A Wide, Carl Curman, [rubr; omsl:] Min-nesteckn, Sthlm 1913, s 1-9; ur Hygiea s å). – Stiftelsen Lars Hiertas Minne. Berättelse ... under 10-årspe-rioden 1903–1912 på uppdr... Sthlm 1914. 4:o. 45, VI s. [Text.] – Wächst noch die Grösse des menschlichen Gehirns infolge der Einwirkung der "Kultur"? (Zeitschrift fur Morphologie und Anthropologie, 18. Fest-schrift fur Gustav Schwalbe 1914, s 49–64). – Was sind die Plastosomen? (Archiv fur mikroskopische Anatomie, 84, 1914, Abt 1 fur vergleichende und experimentelle Histologie und Entwickelungsgeschich-te, s 175-214). - Promemoria avsedd att tjäna till ledning för den jurist, som af Stiftelsen Lars Hiertas minnes styrelse erhållit uppdrag att... anföra besvär öfver ... utslag af d 20 juli 1915 med yrkande, att ... taxeringarna måtte undanrödjas ... affattad af Stiftelsens sekr. Sthlm 1915. 22 s. [Anon.] – Verzeichnis der veröffentlichten Werke und Schriften von G R 1864–1916. Sthlm 1916. 31 s. [Text.] – Några bidrag till kän- tiedomen om ependym- och nervcellernas struktur i cyklostomernas ryggmärg (Svenska läkaresällskapets handlingar, bd 42, 1916, Sthlm, s 583–593,1 pl [i h 2, utg som Festskrift till professor dr Emil Holmgren ...]). – Till kännedomen om neuroglian hos de lägre vertebraterna (ibid, s 1257–72 [i h 3, utg som Festskrift till professor dr Erik Muller ...]). – Dikter. Upps 1919. 272 s, 1 portr. – Biografiska anteckningar och minnen. 1-2. Upps 1933-48. 4:o. 251 s, 285 s, 13 pl-bl. [Utg av O Walde (föret).] – Medv i Forhandlinger ved de skandinaviske Naturforskeres trettende Möde i Christiania 7.-12. Juli 1886, Christiania 1887, s 139 f (referat), samt Anatomischer Anzeiger, Ergänzungs-heft: Verhandlungen der Anatomischen Gesellschaft Versammlung 3 (Berlin 1889), 6 (Wien 1892), 11 (Gent 1897), 15 (Bonn 1901), 17 (Heidelberg 1903, nyutg o övers se ovan), o 18 (Jena 1904), Jena resp år; bidrag i Nordiskt medic arkiv, 2: 6,13 o 26, 1870, 3; 4, 1871, 4:14, 1872, 6: 7,1874, 8: 5, 1876, 9: 23, 1877, 12: 12, 1880, Sthlm, Hygiea, 1872–74, 1881, 1889, 1894, 1901, 1905, 1913, Sthlm, Antropologisk tidskrift (Tidskrför antropologi och kulturhistoria), bd 1, n:r 5 o 11 [rubr]: Antropologiska sällskapets förhandlingar [1873 o 1874 resp 1876], Archiv fur Anatomie und Physiologie, Anatomische Abth: Archiv fur Anatomie und Entwickelungsgeschichte, 1877-78, 1880-81, Leipzig, Biologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, bd 1–4, 1888/89–1892, Ymer, 1889–90, 1895–97, 1899–1901, 1905, Sthlm, Förhandlingarvid Svenska läkare-sällskapets sammankomster, 1891, 1895, 1909, 1910, Sthlm, Anatomischer Anzeiger, Bd 6, 9, 10, 15, 28, 29, 43, Jena 1891–1913; vidare Aftonbladet (123 ledare som ansv utg 1885–87 förtecknade i K-H Wirén, nedan anf arb, s 216-219, andra bidr åtminstone 1885-1907) o Stockholms Dagblad 1908: 27/2; titlar se egenhändig Verzeichnis ... 1916 ovan samt SLH, F 3, Sthlm 1886-1901, s 672–675,1447-51, o 4, d 4, 1934, s 178 f.

Utgivit (redigerat): A Retzius, Ethnologische Schriften ... nach dem Tode des Verfassers gesammelt. Sthlm 1864. Fol. IX, 168 s, 6 pl. [Föret.] - Ur vår tids forskning. Populära skildringar. 1–37 (= bd 1-9:1-5 / 6-9 / 10–16 / 17–22 / 23–25 / 26–29 / 30–33 / 34–36 / 37). Sthlm 1872-89. (1–25 tills med A Key, 23–25 även AJäderholm; 26–37 red, utg av Stiftelsen Lars Hiertas Minne.) 1. P. T. Cleve, Om stenkol... 1872. 63 s. 2. uppl samt E. Erdmann, Om Skånes stenkolsformation. 1874. 90 s, 1 karta. 2. A Törnblom, Om dammet och de däri befintliga lägre organismernas betydelse för uppkomsten af smittosamma sjukdomar och jäsningsprocesser. 1872. 68 s. 2. omarb uppl: Om dammet i förhållande till förruttnelsen, jäsningsprocesser o smittosamma sjukd. 1875. 3. P. T. Cleve, Om korallerna och de kalkstensbildande organismernas betydelse i naturen. 1873. 76 s, 1 pl. 4. O Hammarsten, Om födoämnena granskade med afseende på deras näringsvärde. 1873. 76 s. 2. tillök uppl 1875.112 s. 5. G Retzius, Om de äldsta spåren af menniskans tillvaro på vår jord. 1873. 132 s. 6. O T Sandahl, Om opium samt andra smärtstillande och sömngifvande medel ur växtriket. 1873. 104 s. 7. A R. Wallace, Om "förklädnad" och andra inom djurriket förekommande former af "skyddande likhet". 1874. 64 s. 8. H H Hildebrand, Folkens tro om sina döda. 1874. 142 s. 9. A Törnblom, Om smittkoppor och skydsmedlen mot dem. 1874. 47 s, 1 tab. 10. L. A. Forssman, Om stjern-fall. 1874. 60 s, 1 pl. 11. HAbelin, Om vården af barn under de första lefnadsåren. 1874. 79 s. 2.-3. uppl 1878, 1887. 12. E Tegnér, Ninives och Babylons kilskrifter. 1875. 126 s. 13. F. W. Areschoug, Betraktelser öfver växtens bygnad och lif. 1875. 84 s. 14. C. W. Blomstrand, Naturens grundämnen i deras inbördes ställning till hvarandra. 1875. 72 s. 15. Th. M. Fries, Om växternas blomning. 1875. 102 s. 16. O Hammarsten, Om matsmältningen hos människan och de högre djuren. 1875. 108 s. 17. C Loven, Om blodet, dess kretslopp och dess betydelse för kroppsväfnadernas näring. 1876. 96 s. 18. J. Lieblein, Det gamla Egypten i dess skrift. 1877. 86 s. 19. Dens, Egypten i dess minnesmärken och i dess förhållande till Palestina och Grekland. 1877. 120 s, 4 pl. 20. A Nathorst, Bilder ur forntidens växtverld. 1877. 80 s. 21. A. Z. Collin, Om och ur Rig-Veda ... 1. Vedatidens människor. 1877. 110 s. 22. Dens, d:o, 2. Vedatidens gudaverld. 1878. 111 s. 23. G. v. Düben, Forskningarna i Central-Afrika ... 1878. 148 s, 1 karta. 24. H H Hildebrand, Fynden i Troas och Homeros' Tröja. 1878. 120 s. 25. Th. M. Fries, Om växternas spridning. 1880. 74 s. 26. E Tegnér, Språkets makt öfver tanken. 1880. 139 s. 27. J Centervall, Romas kristna katakomber. 1881.130 s, 1 pl. 28. H. H Hildebrandsson, Några blad ur vår tids meteorologi. 1881.73 s, 15 kartbl. 29. F. A. Smitt, Ryggradsdjurens geologiska utveckling och slägtskapsförhållanden. 1882. 83 s, 1 karta. 30. Wilhelm Thomsen, Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna ... Jemte tillägg af H Hildebrand. 1882. 164 s. 31. A Hedin, Om latin-herraväldet. 1883. 152 s. 32. R Wick-berg, Om kelterna ... 1883. 78 s. 33. O Salomon, Om slöjden såsom uppfostringsmedel. 1884. 91 s. 34. O. M. Reuter, De lägre djurens själslif. Afd 1. Artvanor och instinkter, 1–2. 1886. 92, 139 s. 36. Dens, d:o. 2. Individen. Samhället. 1888. 131, VII s. 37. R Tigerstedt, Hjärnan såsom organ för tanken. 1889. 174 s. – Biologische Untersuchungen. Jahrg 1881–82. Sthlm. 4:o. 143 s, 14 pl; 153 s, 8 pl. [Av R: s 1–26, 51–65, 77–143, 9 pl; 1–32, 97–153, 6 pl.] – Johannes Müller, Briefe ... an Anders Retzius. Von dem Jahre 1830 bis 1857. Sthlm 1900. 4;o. 84 s, 2 pl. [Föret.] – A Retzius, Skrifter i skilda ämnen jämte några bref... Sami o utg. Sthlm 1902. XXVIII, 228 s, 1 portr.

Översatt: R Burns, Några dikter, Sthlm 1872, 78 s (anon, tills med E Retzius).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 31 dec 1889, nr 25, RA.

C G Bernhard, R  aktuell inom modern neurobiologi (Levnadsteckn:ar över VA:s led:er, bd 10, 196874); M Björnstjerna, [Förteckn över] G R:s o Anna Hierta-Retzius' saml av ms o brev hos VA:s Centrum för vetenskapshist [förteckn] (1991); C M Fürst, R (VAÅ 1921); T Gustafsson, Själens biologi. Medicinen, kulturen o naturens ordning 18501920 (1996); E Holmgren, R (Hygiea 1919); G Linder, Sällskapsliv i Sthlm under 1880- o 1890-talen (1918); G Michanek, Skaldernas konung. Oscar II, litt:en o litteratörerna (1979); dens, SA i skämtbilder (1986); W Odelberg, "En fond som aldrig kan åldras". Stiftelsen Lars Hiertas Minne (1981); P Rydén, En kritikers väg. Studier i Oscar Levertins littkritik 1883-1896 (1974); H Schuck, Anteckmar till SA:s hist 1883–1912, 1 (SAH från år 1986, 19, 1994); SLH 3:23 (18951901); K-H Wirén, Från skilda håll. Aftonbladets textanskaffn 188687 (1979); dens, Om framstegstanken, Darwin o liberalismen på Kl. En studie av R:s väg in i politiken (Lychnos 197778); H Östberg, Om R o hans verk (Nord medicinhist årsb 1971).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
M Gustaf Retzius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6601, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torbjörn Gustafsson), hämtad 2018-09-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6601
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
M Gustaf Retzius, urn:sbl:6601, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torbjörn Gustafsson), hämtad 2018-09-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se