Meriter

Rickson, Levi Johan (Jeremias i Tröstlösa), f 3 aug 1868 i Almby, Ör, d 29 nov 1967 i Örebro, Nikolai. Föräldrar: organisten o skolläraren Lars Johan Eriksson o Augusta Erlandsson. Mogenhetsex vid H a l i Örebro 88, volontär vid Nerikes Alleh, Örebro juli 90, medarb där okt 91–16. Förf. – Ogift.

Biografi

Levi R har framför allt gjort sig känd som poet på mål i Frödings anda. Hans humoristiska dikter på mål publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda, där R var journalist, innan de tillsammans med dikter på rikssvenska samlades i de tre diktsamlingarna Jeremias bok 1–3 (1898–1928). Den dikt på mål som R först publicerade hade titeln Ja ä så lessen (1890) och försågs med den passande pseudonymen Jeremias i Tröstlösa, som R sedan behöll också för andra slags skriverier.

R började sin journalistiska bana på Nerikes Allehanda under författaren och översättaren V E Öman, som var tidningens redaktör och kusin till R:s mor. Livet på redaktionen kunde ibland kännas trångt och när R sade upp sig för att fortsättningsvis verka som fri litteratör, tycks orsaken ha varit att han inte fick tillräckligt svängrum för sin liberala övertygelse.

Den komik i bedrövelsen som präglar inte bara R:s debutdikt på mål balanseras av att de muntrare dikterna ofta är skuggade av vemod. Det har sagts att "kärleken är stommen på vilken hela Ricksons verk bygger" (Andersson, s 71), och hans uttolkare har diskret betonat att den envetne ungkarlen R i en del av kärleksdikterna nog har blottat egna erfarenheter av såväl förälskelsens jubel som den försmåddes smärta.

Mest bekant har R blivit för sina dikter på mål i lätt viston, bland vilka Tess lördan (tonsatt av Gunnar Richnau), Den grannesta flicka (vanligen kallad Tattare-Emma, tonsatt av R) och En borde inte sova (tonsatt av Gustav Wennerberg) med hjälp av musiken har fått särskilt stor spridning. Språket i dessa dikter har kallats "en pietetsfull blandning av bygdemål och svenskt talspråk" (Andersson, s 102). Det vore alltså fel att se språket i dikterna på mål som något slags ren närkingska; R själv föredrog att helt neutralt benämna det talspråk. Lika fel vore det att betrakta dessa dikter som präglade av något slags grov bygdekomik. R:s intresse gäller den mänskliga naturen, oavsett vilka de yttre omständigheterna är, och enkel grovkomik är honom främmande.

R:s rikssvenska dikter, som är talrikast i den tredje samlingen, når först efterhand upp till samma nivå som dikterna på mål. Registret är dock vidsträckt också i de rikssvenska dikterna: från skämtsamma versberättelser och sagor på vers till idyller med djur eller barn och ofta mörk reflexionslyrik. Som verstekniker är R i huvudsak påverkad av 90-talisterna med Heidenstam som den främste impulsgivaren.

Vid sidan av dikterna har R, utöver det rent journalistiska, också publicerat sig som prosaist. Redan under gymnasiståren försökte sig R på att skriva folklivsskildring på mål, men målet reserverade han snart för poesin. Den prosa R publicerade i bokform senare i livet utgörs främst av omtryckta tidnings- och tidskriftskåserier, som någon gång kan lyfta sig till historiettens nivå; i allt han skrev är han dock tidningsmannen, som mer eller mindre djupsinnigt försöker roa sina läsare för stunden.

Både i dikterna och i prosan skildrar R gärna djur, särskilt fåglar. Prosaboken Goda vänner, trogna grannar och mera sådant (1930) innehåller huvudsakligen kåserier om djur och natur, medan hans andra kåserisamling, Mera sådant och annat (1965), dessutom innehåller porträtt av människor samt några anspråkslösa sagor. Vanligtvis stannar det i djurkåserierna vid roande iakttagelser av djurens beteenden, men skildringarna röjer dock R som en uppmärksam och kunnig betraktare. Hans skildringar av människor bygger på samma författarkvaliteter: god iakttagelseförmåga och känsla för det karakteristiska. Ofta låter R sina berättelser mynna ut i någon anekdotisk poäng, som i historien om mannen som går till bödeln och ber att få bli hängd, men som på väg därifrån, när han fått avslag på sin begäran, trots sin livströtthet inte glömmer att önska sig lycka och framgång när han ser ett stjärnfall.

I allmänhet nöjer sig R såväl i dikterna som i kåserierna med att lyfta fram grundläggande drag i den mänskliga naturen; hans människosyn är vänlig och tolerant men inte fadd. Några illusioner gör han sig knappast om människan, och för den delen inte heller om djurens olika kynnen. Kiplings Djungelboken hörde till hans favoritlektyr, och att livet är underkastat en skoningslös djungelns lag var något som han aldrig glömde.

Förutom sitt skönlitterära författarskap skrev R Nora sparbanks historia 1835–1935 (1935) och om Thermsenius-tröskverken (1918). Därtill ordnade han en rad kyrkoarkiv och det Mörnerska bibliotekets samling av manuskript och autografer m m i Örebro stadsbibliotek.

R var originell och hade bestämda vanor: han vägrade dricka kaffe, telefon skaffade han aldrig, inte heller radio. Hans anspråkslöshet är omvittnad liksom hans självkänsla: "Han tvivlade inte på sitt eget värde, men han satte det inte påfallande högt" (Bergström, s 11).

Författare

Tom Hedlund

Arkivuppgifter

Handl:ar (ms m m) efter R i UUB o i Örebro stadsarkiv. – Brev från R i KB o LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den rätte. [Rubr.] Örebro 1895. 4:o. (1) s. [Undert med pseud; dikt.] – Jeremias bok. [l]–3. 1898–1928. [Pseud.] [1.] Två kapitel. [Örebro, tr] Sthlm 1898. 144 s. 2. Värs och visor. Örebro 1915. 136 s. 3. ... Sthlm 1928. 212 s. 1–2: 2. uppl [även gemensam förtit] ... Sthlm 1927. 143, 132 s. 3. uppl 1938. 175, 130 s. [1–3:] 4. uppl: Jeremias' bok. 1948. 526 s. [Förf även enl föret (av E H Linder, s 5-38).] – 1897–1917. Tjugo års byggnadsminnen. Gunnar S. Monsén jubilerar. Örebro 1917. 13 s, 1 pl. [Undert: D. F. G.] – Thermaeniuströskverken. Torshälla 1847–1868. Hallsberg 1868–1918. Linköping 1918. 4:o. 82 s. [Anon.] – Jätteprinsessans jättevackra jättehår (Barnbiblioteket Saga, 108. E Beskow m fl, Lasse den late, sagor o berättelser för de minsta, Sthlm 1925, s 189–193, pseud; 2. uppl 1930, s 190–194; 3. uppl 1945). – Svenska djur på fyra ben! A-B-C-rim (ibid, 132. A M. Roos m fl, Trollsländan, sagor o ramsor för de minsta, Sthlm 1929, s 86–96, pseud; 2. genoms uppl 1941, s 79–89). – Goda vänner, trogna grannar och mera sådant. Sthlm 1930.174 s. [Pseud.] – Notiser från 1700-talets Nerike (Meddelanden från Föreningen Örebro läns museum, 10, Örebro 1930, s 97–125; även sep, 29 s). – Örebro kyrkas bänkrum och bänkhyror (Saxons bok på 75-årsdagen, Sthlm 1934, 4:o, s 80–88). – Nora sparbank 1835–1935. Minnesskrift. Nora 1935. 154 s. [Föret] – Mera sådant och annat. Historier, kåserier, sagor o dikter. Sthlm 1965. 224 s. [Pseud.] – Bidr i DN, 1890-talet, o Nerikes allehanda från juli 1890. – Pseud: Jeremias i Tröstlösa.

Utgivit: Örebro. Urkunder o författningar, 1927. Örebro 1927. 665 s. [Föret.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Tidn:klipp ang R, Sveriges pressarkiv, RA.

L Andersson, Jeremias i Tröstlösa o Närke (1940); C O Bergström, Till L R:s minne (Samf Örebro stads-o länsbibl:s vänner, Meddel 35, 1968); E H Linder, Jeremias i Tröstlösa, Närkesdiktaren (Risebergaboken, 1931); dens, L R – ett spelmanslynne ([L R,] Jeremias' bok, 1948); Myggans nöjeslex, ed U M Ericson, 9 (1991); SMoK; H Wieslander, Tröstlösa – brev o småbarnsrim (Samf Örebro stads- o länsbibl:s vänner, Meddel 35, 1968).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Levi J Rickson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6739, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Hedlund), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6739
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Levi J Rickson, urn:sbl:6739, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Hedlund), hämtad 2024-04-25.