Meriter

Riddercrona, Petter, före adl Brunnman, dp 2 juni 1682 i Sthlm, Hovförs, d 16 sept 1721 (rulla 1721) trol där. Föräldrar: guvernementskamreraren Anders Persson Brunman o Catharina Wassonia. Inskr vid UU 16 maj 88, volontär vid Fortifikationen 8 juni 99, furir där 10 mars 00, konduktör vid Fortifikationskontoret 20 aug 01, löjtn vid fortifikationsfältstaten i Viborg 11 nov 02 (konf:fullm 17 jan 07), vid fortifikationsstaten i Jämtland 09, kapten där 29 dec 10 (konf:fullm 12 nov 15), kapten vid fortifikationsfältstaten i Pommern 6 juli 15, adl 2 nov 19, major 11 nov 19. – Ogift.

Biografi

På 1690-talet bedrev matematikprofessorerna en omfattande privat undervisning i allehanda tekniska ämnen, och även om intet är känt om just R:s studier, är det mycket troligt att han fick en grundlig teoretisk och praktisk utbildning i militär byggnadskonst. För att bli volontär vid Fortifikationen måste man uppfylla detaljerade och högt ställda kunskapskrav, formulerade 1699 av dess chef Carl Magnus Stuart.

De första åren var R placerad vid Fortifikationskontoret i Sthlm. Som volontär och konduktör var han förpliktad att ta del av den undervisning som gavs där. Han befordrades endast 20-årig till löjtnant i samband med kommenderingen till Viborg, som genom Nöteborgs fall i sept 1702 kommit i ett utsatt läge. I Viborg tjänstgjorde han under den hårdföre Lorentz Christopher Stobées befäl. Inför upprustningen av Viborgs befästningsverk gjorde R tillsammans med två andra fortifikationsofficerare en fullständig uppmätning och avritning av slottet och stadens murar. Han var högste fortifikationsofficer vid striden vid Systerbäck 9 juni 1703 och under det följande återtåget till Viborg.

Under ryssarnas korta och illa förberedda belägring av Viborg i okt 1706 var alla fortifikationsofficerare i främsta linjen, men inga detaljer om striderna är kända. Sedan ryssarna dragit bort, rustades befästningarna upp under det följande året. Vid ett tillfälle 1707 eskorterade R en utväxlad rysk överste till S:t Petersburg. Han hade då också i uppdrag att studera stadens befästningar. - Våren 1708 förbereddes ett fälttåg mot S:t Petersburg och de ryska trupperna i Ingermanland. R deltog i krigståget, som utgick från Viborg 12 aug. Det blev på det hela taget ett misslyckande, men fältarbetena tycks ha fungerat väl. Man kunde bl a utan större problem skeppa hela armén om 12 000 man över Neva.

1709 förflyttades R till armén i Jämtland och arbetade där med skansarna vid norska gränsen. Detta var hans första självständiga kommendering. Han var som högste fortifikationsofficer där ansvarig för upprättandet av de arbetsberättelser eller relationer med tillhörande ritningar över pågående och planerade befästningsarbeten, som årligen skulle sändas till Fortifikationskontoret i Sthlm. Hans relationer och ritningar rörande arbetena under 1711 och 1713 finns bevarade. Läget vid den norska gränsen var dock förhållandevis lugnt, och R beordrades 6 juli 1715 till Stralsund som hotades av Danmarks, Preussens och Sachsens förenade arméer.

Hösten 1715 pågick omfattande byggnadsarbeten på Stralsunds befästningar inför den väntade belägringen, som började på allvar i nov. Den blev en av de största belägringarna under kriget och alla de sv fortifikationsofficerarna utmärkte sig. Enligt en uppgift ska R ha förstört och igenkastat "en av fienden för contrecharpen uppkastad linje" (Fortifik, 6:2, s 295). Det betyder sannolikt att han, omkring 4 dec, med en minsprängning förstörde löpgravarna utanför Frankentor, när sappörerna kommit fram till vallgravens bortre kant. Om en sådan minsprängning verkligen ägde rum är den ett bevis på betydande skicklighet hos R.

Vid Stralsunds fall blev R dansk fånge men fick pass att vistas i Lübeck, varifrån han efter några månader tog sig tillbaka till Sthlm. Han skickades direkt till armén i Skåne där han bl a tjänstgjorde i Landskrona. 27 dec 1717 beordrades R till bohuslänska armén, som under fälttåget mot Norge skulle ha hela 16 fortifikationsofficerare. Fälttåget innebar bl a ovanligt omfattande kartläggning, bro- och vägbyggen och förflyttning av fartyg över land, men inget är känt om R:s uppgifter under marschen eller vid Fredrikshald. Sannolikt förde han liksom hans kollega från Viborg, Philip Schultz (adl Nordencreutz; bd 27, s 198), befäl över en av de tre ingenjörsbrigader som arbetade i skift dygnet runt. Det är likaledes okänt vad R gjorde efter kungens död och arméns upplösning. Enligt 1719 års stat skulle R tjänstgöra i Sthlm, och han arbetade bl a vid Vaxholm.

Sina privata angelägenheter fick R sköta så gott det gick vid de få tillfällen han vistades i Sthlm. I febr 1712, under permission från Jämtland, sökte han få moderns änkepension utbetald, och innan han reste från Sthlm till Stralsund sensommaren 1715, bevakade han en av faderns gamla fordringar på en borgare i Norra förstaden som dött i pesten.

Det sista halvåret av R:s liv blev tragiskt. Vid påsk 1721 sköt han ihjäl sin dräng Johan Wagner med ett vådaskott genom ett fönster. R fick sitta i häkte medan kämnärsrätten i Sthlm efterforskade hans judi-ciella tillhörighet. Det visade sig att han fortfarande stod på Fortifikationens stat och alltså skulle dömas av en krigsrätt, men det är inte troligt att några förhandlingar hölls eftersom hans mentala hälsa vacklade.Wagners systrar begärde utmätning i R:s egendom för innestående lön. Hans mor betalade Wagners begravning och fick företräda sin "ofwita" (förryckte) son hos de judiciella myndigheterna. Hon lyckades 25 sept få rådet att skjuta upp utmätningen som beslutats av överståthållaren 17 juli. Då var R redan död, och hon själv dog kort därefter. Inget är känt om hur R dog.

Det faktum att R blev student redan före sex års ålder, med privat informator, visar hur tidens ståndscirkulation genom utbildning kunde fungera. Farfadern var präst, fadern guvernementskamrerare i Hedvig Eleonoras livgeding, och R själv steg i de militära graderna till den nivå där de flesta adlades. R var även på många sätt en typisk representant för de akademiskt utbildade tekniker som var i statlig tjänst under det sena enväldet och den tidiga frihetstiden. Som fortifikationsofficer tillhörde R en strategisk resurs, ständigt knapp under det stora nordiska kriget. Han fick tillbringa nästan halva sitt liv i fält, och hans kommenderingar speglar krigets förlopp mot den sv stormaktens sammanbrott: ryssarnas avvisande från Viborg, Stralsunds fall, den sv arméns i Norge kollaps och insatserna för Sthlms försvar under de sista krigsåren. Om R:s personliga förhållanden är mycket lite känt. Han dog ogift och barnlös, och liksom de flesta militärer och tekniker efterlämnade han inga handlingar eller skrifter av personlig karaktär.

Författare

Per Dahl

Källor och litteratur

Källor o litt: Nedre justitierevisionen, prot 25 sept 1721 o resolutionsbok s d; Likv, ser 7 a; Svea hovrätts arkiv, civilprot 17 aug 1721; Hedvig Eleonoras livgeding, skriv:er till hauptman Johan Adlerstierna, vol 3; Adelsbrev, vol 20; allt i RA. Sthlms rådhusrätt o magistrat, civilprot 26 juli 1721, civila akter 8 jan 1715; Stadens kämnärsrätt, kriminella prot 13, 15 o 17 april 1721; allt i SSA. Krigskollegium, Kansliet, registratur 29 juli 1715 o Fortifikationskontoret, Suppl, vol 49; Fortifikationen, D 2:1 (rulla 1721); Stads- o fästn:planer, Frösön 1, Järpe skans, 6-9; allt i KrA. Kart- o bildavd, Topogr planscher 14, nr 56062–56064, UUB.

P Dahl, Sv ingenjörskonst under stormaktstiden. Olof Rudbecks tekn undervisn o prakt verksamhet (1995); Fortifik, 3:2 (1911), 4:1 (1930), 6:2 (1919); K Artilleriet. Karl XI:s o Karl XII:s tid, ed H Ulfhielm (1993); S Lindqvist, Technology on trial. The introduction of steam power technology into Sweden, 1715–1736 (1984).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Petter Riddercrona, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6740, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Dahl), hämtad 2026-04-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6740
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Petter Riddercrona, urn:sbl:6740, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Dahl), hämtad 2026-04-22.