Meriter

Riddermarck, Lars, före adl Wetterhamn, f 1650 i Jönköping (Marks v Würtenbergs geneal, RHA), d 28 febr 1733 i Byarum, Jönk. Föräldrar: kommissarien vid Jönköpings faktori Petter Håkansson o Margareta Stormhatt. Gymnasiestudier i Linköping, inskr vid LU 17 sept 68, studerade där 68–71, studerade bl a vid univ i Jena o vid univ i England o Holland, auskultant i Kommerskoll 74, sekr hos Bengt Horn (bd 19) 75, fältsekr vid jämtländska armén 9 maj 76–78, sekr hos Johan Gyllenstierna (bd 17) 79–80, advokatfiskal på Riddarhuset 13 maj 82–93, dessutom krigsfiskal i Krigskoll, k aktör o ombudsman 85–93, jämte brodern Andreas adl 18 aug 88, dömdes av K M:t från ära o adelskap 18 okt 01.

G 31 jan 1692 i Sthlm, Kat, m Johanna Magdalena Keijser, f 26, dp 29 mars 1668 där, Ty, d 15 mars 1730, begr i Barnarp, Jönk (Kexerus), dtr till boktryckaren Heinrich K (bd 21, s 107 f) o Zipora v Knawen.

Biografi

Mycket goda ekonomiska villkor gjorde att R liksom brodern Andreas R – senare jur professor i Lund – kunde göra långa och omfattande studieresor. Samtidigt med denne disputerade R i Jena bl a på en avhandling på italienska, ett för svenskar mycket ovanligt avhandlingsspråk, och förutom i Leiden studerade han i Utrecht och Franeker i Friesland, enligt vad han själv långt senare uppgivit understödd av Edvard Ehrensteen (bd 12). Hans karriär främjades av tjänst hos Bengt Horn och framförallt hos Johan Gyllenstierna. Under kriget mot Danmark tjänstgjorde han en period vid armén i Jämtland och författade under pseudonym den i Hamburg tryckta Vnpartheische Relation, som skildrar norska arméns framfart under kriget men också ger en koncis skildring av jämtländska förhållanden. Han var närvarande vid fredsförhandlingarna i Nijmegen och skall ha medföljt en sv ambassad till England.

De befattningar R erhöll i Riddarhuset och Krigskollegiet pekade på en snabb karriär. Han agerade med påtaglig pondus vid riksdagen 1686, när han som åklagare vid rannsakningen angående oklarerade riksdagsbevillningar förordade starkt ingripande räfst också mot borgarna och utökande av adelns rusthållningsskyldighet. Ingenting tyder på att olämpliga politiska bindningar eller felslut bäddade för R:s fall, vilket i allt hade sin grund i en uttalad processlusta, som förefaller helt ha förbrukat de makthavandes förtroende för honom. Inledningsvis engagerade han sig förutom i en komplicerad arvstvist även för brodern Hakvin, som med hans hjälp erhöll tjänsten som faktor vid gevärsfaktoriet i Jönköping men 1693 fick lämna den efter att ha misskött den såväl ekonomiskt som produktionsmässigt. R blev också broderns ombud i ett brottmål, där denne anklagades för tvegifte och dömdes till döden. Den avgörande processen synes emellertid ha varit den som inleddes 1693 och i vilken R anklagades för att ha framkallat en påfallande stor ekonomisk obalans under sin ämbetsutövning som Riddarhusets advokatfiskal. Under den långdragna rättegången flydde R en tid till Norge och utvecklade betydande skicklighet i att fördröja den. Avgörande blev de hårda tillmälen han i tal och skrift gav sina domare och ämbetsmän i gemen, bl a i korrespondens med en dansk ämbetsman. Redan tidigare hade han en period suttit på Marstrands fästning, och efter att 1701 ha fråntagits adelskapet och dömts till döden 1706 av Göta hovrätt men benådats tillbringade han åter åtskilliga år där. Han synes ha slutligt benådats först 1719. Ännu under tiden på Marstrand var R invecklad i en omfattande arvstvist med sin hustrus medarvingar om det rika boet och den inbringande rörelsen efter sin svärfar.

De återstående åren ägnade sig R åt familjens bruksegendomar, också då invecklad i åtskilliga processer. Han odlade även de litterära och vetenskapliga intressen som synes ha följt honom hela livet; omfattningen av hans publicistiska gärning är dock oklar. 1693 sände han Samuel Åkerhielm ett tryckt prov på ett planerat polyglottlexikon med bön om att det skulle läggas fram för kungen. Ett angrepp på Samuel v Pufendorf (bd 29) daterat 1696 i anledning av dennes kritik av sv förhållanden har tillskrivits såväl R som Sven Leijonmarck (bd 22). Mest bekant är R:s i flera avskrifter kända vederläggning av den mot envälde och högadel kritiska pamfletten Les anecdotes de Suède. R lanserade som den förste Pufendorf som tänkbar författare till denna, och med hänsyn till R:s förstahandskännedom om förhållandena vid den tid som skildras – 1600-talets sista decennier – tillmättes hans åsikter länge stor vikt av forskningen.

Författare

Anders Burius

Arkivuppgifter

Ms efter R i KB, LUB o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Descriptio floren tissimi regni Sveo-Gothici in modum orationis consignata & proclamata publicé in illustri Gothorum academia Carolina, die XIX. Decembris anno M.DC.LXX. a L. Wätterhamn. Lundini Godiorum [1671] 4:o. (62) s. – Essercitio academico delle legge in commune sopra il sesto dis-corso dellamorale del m.r. & ecc.°'"sig. Carlo Caffa ... che sotto il presidio del lodato autore espose ... Lorenzo Wätterhamn ... [Akad avh.] Gena 1672. (40) s. – Exercidum academicum morale Italico-Latino-Gallicum de conversationem prae solitudine, corporis animseque, saluti conductibiliorem esse ostendens. [Akad avh.] Jena? 1673. 4:o. (33) s. – Een grundeligh berättelse, om thet på något sätt är, eller vara kan, eller någon ujdh hafver med rätta varit lofligit, å een tijd flere än een hustru, eller man til ächta, än älskog bruka ... Aff L. WH. Sthlm 1675. 12* s. [Sign.] -Vnpartheische Relation von dem so im Jempteland passiret, umd wie die Norschen ... ausz Norwegen den 16 Ang. 1677. eingekommen ... [Hamburg] U å. 4:o. [Sign (undert: Liberatus Wici); efter bl a Warmholtz, nr 5060.] – Dictionarium Latino-Svecico-Germanico-Gallicum. & vice versa: serenissimo principi, Carolo, regni Sveciae principi haereditar. Holmise 1694. (8)* s. [Anon, tillskr; provtryck av ofullb arb.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Rådsprot i justitieärenden, vol 2–4 o 17–18; Justitierevisionen, revisionsakt 19 sept 1693, ut-slagshandl 13 nov 1705, nr 11; Landsh:s i Gbg o Bohus län skriv:er ull K M:t 1696; Hollandica, vol 794; allt i RA. N 459; Palmskiöldska saml, nr 235 o 355; U 202; W 846; allt i UUB. Jönköpings länsstyr, landskansliet D 114; Bergmästareämb, åttonde distr, vol A III c l; allt i VLA.

AdRP 16, 1693, 1697 (1900); B Bengtsson, Tillkomsten av Carl Xlhs Biblia... (1953); N Boberg, Om Riddermarcks ull Eckersholm (Byarums hembygdsfören;s årsskr 1974); S E Bring, Bidr till Sven Leijonmarcksbiogr, 1 (1916); AHedberg, Sthlms bokbindare 1460-1880, 1 (1949); P G Kexerus, Ja, ett svärd ... wid ... fru Johanna Magdlon Riddermarks ... jordfästn ... [ 1730]; T Kleberg, Italienska språkets ställn i 1600-talets Sverige (Lychnos 1939); O Lindqvist jakob Gyllenborg o reduktionen (1956); A Mollstadius, Jönköpings gevärsfaktori 1695–1720 (Småländska kulturbilder. Meddel från Jönköpings läns hembygdsförb, 31, 1958); A Munthe, Studier i drottn Kristinas o reduktionens hist (1971); E Persson, Eckersholms bruks hist 1612–1733 (Byarums hembygdsfören:s årsskr 1991); G H Stråle, Om Les anecdotes de Suède (HT 1887); C G Warmholtz, Bibliotheca historica Sveo-Gothica 9 (1803) o 12 (1815).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Riddermarck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6741, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6741
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Riddermarck, urn:sbl:6741, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2024-04-19.