Adolf Fredrik Ristell

Född:1744-07-17 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1829

Översättare, Teaterledare, Litteratör


Band 30 (1998-2000), sida 235.

Meriter

Ristell, Adolf Fredrik, f 17 juli 1744 i Uppsala, d enl uppg 1829 utomlands. Föräldrar: dans- o språkmästaren Carl Fredrik R o Charlotta Catharina Smedberg. Lektor hos drottn Lovisa Ulrika omkr 65, Gustav III:s bibliotekarie vid Drottningholms slott 771 febr 87, vid Sthlms slott 7887, ledare för Sv Dramatiska teatern 87 (privilegium 25 mars)–88, litteratör, översättare. – LVHAA 86–12.

G 28 mars 1780 i Sthlm (Inrikes tidn 1780, nr 27) m Catharina Maria af Darelli, f 1 maj 1757 där, Jak o Joh, d 12 april 1838 i Gottröra, Sth, dtr till överläkaren o assessorn Johan Anders af D (bd 10) o Johanna Margareta Faggot.

Biografi

R gjorde den för tiden vanliga litteratörkarriären. Han fick genom en adlig beskyddare en k tjänst. Vid sidan av denna upptog han översättningsarbete och författarskap, och på 1770-talet fick han Vitterhetsakademins pris för två skrifter. Efter anställningen som bibliotekarie hos Gustav III inriktade R sitt skriftställen mot teatern. Han skrev en egen tragedi, Domald, och översatte två av Voltaires tragedier. Under 1780-talet gjorde han en rad översättningar, mest av libretton till operor som framfördes på K teatern.

R är dock främst förknippad med K Dramatiska teaterns tillkomst. Gustav III hade 1773 grundat K teatern, d v s operan, och denna flyttade 1782 från Bollhuset vid K slottet till sin nya byggnad vid nuv Gustav Adolfs torg. Någon officiell talscen fanns inte. Under förra hälften av 1780-talet ledde C v Fersen (bd 15) K teatern. R följde dennes repetitionsarbete, v Fersen tycks ha närt planer på en taldramatisk parallellscen. Han avled dock våren 1786, och i stället blev det R som fick öppna den nya teatern. 1787 ställde han sig i spetsen för det företag som blev K Dramatiska teaterns direkta föregångare. Han menade själv i efterhand att han verkställde "sin avlidne patrons plan" (Anekdoter ...).

Osäkerheten är stor om vilka krafter som låg bakom den nya teatern. R hävdade själv att han inspirerats av v Fersen men att initiativet var hans eget. Hans k privilegiebrev innehöll emellertid en formulering som antydde att företaget överensstämde med planer på högre ort. Det är dock inte känt i vilken utsträckning kungen och dennes funktionärer uppmuntrade eller styrde R.

Redan i ingressen till R:s privilegium att driva teater fastslogs att den nya teatern skulle befrämja sv språkets odling och uppmuntra inhemskt författarskap. När det gällde repertoaren hänvisades R till tragedier, dramer och komedier. De publikvänliga opera-comiquerna var reserverade för Carl Stenborgs privatteater vid Munkbron. R skulle driva teatern "med egen bekostnad, risk och förmån". Han fick inget ekonomiskt stöd; villkoren var tvärtom ganska betungande. Författarersättningarna skulle vara goda, kungen och hovet skulle ha gratis loger och R skulle bekosta priser till dem som skrivit årets två bästa pjäser. Han fick använda Bollhuset hyresfritt men bara två kvällar i veckan. Lokalen disponerades även av kungens franska skådespelartrupp. Denna hade, liksom operan, ekonomiskt stöd från kungen och därmed bättre villkor. Eftersom R dessutom var förbjuden att spela de pjäser som framförts av hovets teateramatörer, det sk Förbättringssällskapet för svenska språket, var han i praktiken avskuren från de bästa verken i den repertoar han var ålagd.

Då det saknades färdigutbildade skådespelare rekryterade R till sin teater en del av operans sångare, som åtminstone hade scenvana. Truppen fick i övrigt fyllas ut med oprövade förmågor. Sammanlagt kontrakterade R ca 40 artister för det första året. Han kunde i förväg inte veta vilka som skulle duga till talskådespelare och värvade därför en stor trupp för att kunna gallra fram kapabla aktörer och aktriser. Han betalade ett helt års ersättning även till dem som inte dög.

Sv Dramatiska teatern invigdes 2 juni 1787 med Visit-timman, en fransk komedi som R själv bearbetat. Av de 16 pjäser han kom att framföra hade han själv med säkerhet lagt handen vid fem, som författare, översättare eller bearbetare. R var ålagd att spela sv dramatik, men han fick inga pjäser från samtida etablerade författare. Enda undantaget var Bellman, som bidrog med divertissementet Värdshuset. Övriga spelade sv författare var mindre betydande. Utöver invigningspjäsen fick R vänta långt in på hösten på någon ny framgång. Då spelades Det oskyldiga bedrägeriet, en fransk komedi som D G Björn (bd 4) bearbetat och försett med inslag som satiriserade den uppmärksammade animala magnetismen.

I mars 1788 var det premiär på det historiska skådespelet Den nyfikna, senare omdöpt till Siri Brahe och Johan Gyllenstjerna. Stycket väckte till en början ingen större uppmärksamhet, men när det blev känt att den anonyme författaren i själva verket var kungen började publikskarorna strömma till teatern. Då var det dock för sent för R. Hans krediter var förbrukade. I april blev det utmätning och konkurs. Teatern övertogs av hovet och lades, tillsammans med operan, under den k spektakeldirektionen. Den försågs med ekonomiskt stöd och andra förmåner, ensemblen gallrades och lönekostnaderna sjönk. Sv Dramatiska teatern hade förvandlats till K Dramatiska teatern, och denna invigdes 17 maj 1788.

Domen i R:s konkurs gav ingen befrielse från betalningsskyldigheten. Beslutet kom sommaren 1789, men då hade redan R i desperation övergivit sin familj och gått i landsflykt. Det visade sig senare att han tillgripit och pantsatt rariteter ur kungens myntsamling på Drottningholm. R:s vidare öden är i stort sett okända. Hans bokverk Anekdoter ... kom 1790 i engelska, franska och tyska upplagor. 1820 trycktes det på svenska.

R:s eftermäle har solkats av konkursen, stölden ur k myntsamlingen och landsflykten. Den moraliska domen borde dock ta hänsyn till om han hade fulla kontrollen över sitt teaterföretag eller om han var ett redskap som offrades för att bana vägen för K Dramatiska teatern. Om detta är inget säkert känt, men det repertoarfält R tilldelades antyder att kungen gav hans företag högre prestige än Stenborgs. Denne fick däremot den ekonomiskt mest givande repertoaren. Med de givna förutsättningarna kunde R inte få sin teater lönsam. Inte ens om varje föreställning varit utsåld skulle inkomsterna ha täckt utgifterna. Han skulle ha behövt samma ekonomiska stöd som operan och den franska skådespelartruppen, något som också varit naturligt med tanke på de villkor som skrivits in i privilegiebrevet. Den samtida J H Kellgren (bd 21) skrev om R: "Det är synd med den stackarn. God vilja, lättrogenhet och ej den minsta kalkyl" (brev till N v Rosenstein [20 mars] 1788; Sv memoarer s 235).

R verkade i en tid när litteraturen och teatern var på väg att bli yrkesverksamheter. Han meriterade sig inom det traditionella beskyddar- och mecenatsystemet men tog brådstörtat steget över till en kommersiell teaterverksamhet som krävde självständig professionalitet. Mycket få av hans samtida hade någon sådan kompetens. Att driva kulturell verksamhet yrkesmässigt eller i företagsform hade ännu en svag tradition i Sverige. R fick inte heller fria händer. Villkoren för hans teater utfärdades av kungen, och de tyngdes av bestämmelser som närmast hörde hemma i en furstligt reglerad och understödd kultur. Det är svårt att veta om R bara var godtrogen eller om han var manipulerad; faktum är dock att han med en livslång landsflykt och förlorat anseende fick betala K Dramatiska teaterns initialkostnader.

Ett intressant inslag i R:s repertoararbete är hans uppfattning om det korrekta uttalet i tragedier respektive komedier. Han menade att i en tragedi skulle varje skriven bokstav höras; i en komedi däremot borde det vardagliga talspråkets sammandragna och förenklade ljudbild användas. R skrev ut spelmanuskript till komedier med en uttalsmarkerande stavning. Dessa texter har blivit källor till kunskapen om 1700-talets talspråk: 1971 och 1974 gav språkforskare ut R:s komedi Några mil från Stockholm.

Författare

Claes Rosenqvist



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Enstaka ms efter R i KB o UUB. - Brev från R i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Konung Gustaf Adolphs jagt, Co-medi utl[!] tre acter. Blandad med sång. Sthlm 1776. 44 s. [Dedik; efter C Collé, La partie de chasse de Henri IV.]  Domald, tragedie uti fem acter. Sthlm 1777. 67 s. [Anon.] - Minne af den 19 augusti 1772 (WSH, [F 1.] Vitterhets afdelningen, st 1, Götheborg 1778, s 17).  Ode, öfver ett godt samvete, som vunnit det stora priset i Kongl. vitterhets academiens sammankomst, den 30 nov. 1775 (Kongl. svenska vitterhetsacademiens handlingar, d 3, Sthlm 1780, s 13). – Inträdes-tal, om sambandet emellan historien och medaille-vetenskapen, samt om den hjelpreda, som den förra af den senare kan hemta, hållit den 17 april 1786, uti ... academien (VHAAH, d 1, Sthlm 1789, s 224-235). – Characters and anecdotes of the court of Sweden. Vol. 12. London 1790, XV, 313, VIII, 276 s. [Anon.] Overs: Caractéres et anecdotes de la cour de Suéde, Paris 1790, IV, 315 s (anon), 2.-[3.] éd Paris 1792,1808; Charaktere und Anekdoten vom schwedischen Hofe, Braunschweig 1790, (8), 406 s (anon), Charakter des Königs und der Königinn von Schwe-den (Göttingisches historisches Magazin, Bd 6, Hannover 1790, s 747760, anon, utdrag); Anekdoter og Efterretninger om den nys drsebte Konge af Sverrig, Gustav den Tredie, om den nuvasrende Regent Hertug Carl af Sydermanland, om Kronprindsen og Hertug Frederich af 0stergotland, Khvn 1792, 98 s (anon, utdrag); Anekdoter om konung Gustaf III:s hof och regering, Sthlm 1820, XXXII, 292 s (anon), utdrag härur i övers: Erindringer fra Gustav den Tredies Tider ... (Archiv for Historie og Geographie, Bd 35, Khvn 1828, s 113144). – John Brown, The Northern courts; containing Original memoirs of the sovereigns of Sweden and Denmark, since 1766 ... Vol. 12. London 1818. XVIII, 353 s, 1 pl, 1 genealogisk tabell; 379 s. [Pseud; tillskr R utan närmare motivering i A Grade, Runebergs teckning af Gustaf IV Adolf ... (HT, årg 35, 1915, Sthlm 1915-16), s 65. Senare utg:] Original ... Denmark from 1766 to 1818. 1895. XV, 314 s, 1 pl, XI, 332 s, 1 pl. Memoirs of the courts of Sweden and Denmark from ... Vol. 12. Philadel-phia [1899]. XV, 314 s, 2 X 6 pl. XI, 332 s, 2 X 6 pl. (Secret memoirs of the courts of Europé from the I6th to the 19th century, vol. 7-8: Secret memoirs of the courts of Sweden and Denmark, vol. 12.) Memoirs ... Denmark during the reigns of Christian VII. of Denmark and Gustavus III. and IV. of Sweden. [London] u å. XI, 359, VII, 362 s. [Föret.] ([Rygg: Secret court memoirs, 18-19.) Övers: Le cours du Nord, ou mémoires originaux sur les souverains de la Suéde et du Danemarck, depuis 1766 ... T 12, Paris 181920 (även: 1820), VIII, 362 s, 3 pl, 349 s, 3 pl; Svenska hofvet under konungarne Gustaf den tredje och Gustaf den fjerde, Adolph; med en inl rörande sv oligarkien, Örebro 1829, 376 s; utdrag: Det svenske Hof under Kongerne Gustav den tredie og Gustav den fjerde, Adolph Khvn 1827, (8), 405 s, o Det danske hofs hemmelige Historie fra... 1752 til... 1772 Christiania 1832, 222 s.  Visit-timman, komedi i en akt. Imitation efter ... [L H Poinsinet de Sivry,] Le Cercle. Första gången uppförd vid Kongl. dramatiska teaterns öppnande d. 2 juni 1787. Sthlm o Upsala 181920. 61 s.  Några mil ifrån Stockholm. Sthlm 1971. 4:o [duplic]. 65 bl. (Utg av G Langenfelt, slutförd o kommenterad av B Thörnqvist.) [Utökad uppl:] 1974. 73 bl. (... slutförd av B Thörnqvist, språklig kommentar av B Holmqvist; Studier i stockholmskt talspråk 7 [omsl].) – Skaldekonsten. I tre sånger. Efter Horatius, Vida o Boileau sammandragen o ull sv språket lämpad (Andreas Arvvidi, Manuductio, 1651, A F Risteli, Skaldekonsten, 1774, Upps 1993, s 38-63).

Översatt: [F M A] De Voltaire, Zayra, sorge-spel. Sthlm 1773. (8), 80 s. [Dedik.]  [Dens,] Merope, sorge-spel. Sthlm 1774. (8), 72 s. [Anon.] - [P. Ovidius Naso,] ÖfVersätningar utur Ovidii bref ifrån Ponto. Andra boken, tredje brefvet til Maximus (WSH, [F 1.] Vitterhets-afd, 1, 1778, s 16-20).  [P] Quinault [omarb avj F Marmontel], Roland, opera i tre acter [musiken av N Piccinni]. Öfversatt ifrån fransyskan, och uti Deras kongl. majestäters samt Kongl. husets närvaro, uppå Drotningholms theatre af Kongl. musicaliska academien f g upförd på Hennes maj:ts drot-ningens namns-dag, d 22 Julii 1781. Sv orden lämpade til musiquen af... [L] Latin. Sthlm [1781]. 4:o. (8), 40 s.  [N F] Guillard, Iphigenie uti Tauriden, tragedie opera uti fyra acter [musiken av C W v Gluck] ... Uti Deras kongl. majestäters och Kongl. husets närvaro upförd f f g af Kongl. musicaliska academien på Nya kongl. theatren d 5 Maji 1783. Sthlm u å. 4:o. (8), 38 s. – Quinault o Marmontel, Atys, opera i tre acter [musiken avj B Lully, "remise" av Piccinni]. I Hans kongl. maj:ts höga närvaro, f g upförd på Kongl. theatren i Stockholm, Hans kongl. höghet kronprinsens födelse-dag, med Epilogue, d 1 nov 1784. Musiquen lämpad til svenska orden af her Lalin. Sthlm 1784. 4:o. (8), 38 s.  Act 2 ([L G Pirra,] Andromaque, opera i tre acter [musiken av A Grétry]. Upförd f f g på Hennes kongl. maj:ts höga namnsdag, på Drottningholm d 22 Julii 1785, Sthlm 1785, 4:o, s 1426; anon, akt 1 o 3 avj H Kellgren resp A N Clewberg]).  [R Calzabigi,] Orphée och Euridice, opera i tre acter [musiken av Gluck]. I Deras kongl. majestäters och det Kongl. husets närvaro å nyo upförd af Kongl. musicaliska academien i Stockholm, dll Maji 1786. Sthlm uå. 4:o. (8), 22 s. [17 versrader s 2, 3, 5, 15 o 16 (markerade) från G Rothmans övers 1773.]  Quinault, Armide, opera i fem acter [musiken av Gluck]; f g upförd af Kongl. musicaliska academien, uppå Konungens födelsedag, d 24 Januarii 1787. Sthlm 1787. 4:o. (8), 37 s.  [Guillard,] Electra, tragedie-opera i tre acter [musiken av J C F Haeffner]. Upförd på Hennes majestäts drottningens höga namns-dag d 22 Julii 1787, på Drottningholm. Sthlm u å. (8), 36 s.

Utgivit: Vitterhets- och granskningsjournal för år 1778. Sthlm. 576 s. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: G M Bergman, Dramaten  från Bollhuset till Nybroplan (Dramaten 175 år, ed G M Bergman o N Brunius, 1963); C M C[arlander], A F R (PHT 1906); E Carlborg-Mannberg o E Hjertstrand-Malmros, Gustaf III:s skötebarn: Dramatens första skådespelartrupp (1991); S Carlsson, Gustaf PV Adolfs fall (1944), s 2835; FA Dahlgren, Fört öfver sv skådespel ... (1866); K Derkert, Dramatiska teatern under den gustavianska tiden (Den sv nationalscenen, ed C Rosenqvist, 1988); N Edling, "Ristellska slägtens ursprung o ättelängd" – "Grabbars o Risteliers slägte-bok" (ITVUÅ 1959), särsk s 311 o 39; J Flodmark, När Dramatiska teatern grundades (Sv teaterhist samf:s årsskr 1913); A Grade, Runebergs teckn af Gustaf IV Adolf (HT 1915), s 65; B Liljestrand, "Korss, hva vägarne är elacka!" Om talspråkl dialog i en 1700-talskomedi (Sättstycken o stickrepliker. Drama- o teaterstudier tillägn Sverker Ek ... [1980]); H Schück, Gustaf III:s statsvälvn 1772; berättande källor o äldre litt (1955), s 43-46; M-C Skuncke, Sweden and European Drama 17721796 (1981); Ur Nils v Rosensteins brefsaml, ed H Schück (Sv memoarer o bref, 9,1905).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Adolf Fredrik Ristell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6776, Svenskt biografiskt lexikon (art av Claes Rosenqvist), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6776
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Adolf Fredrik Ristell, urn:sbl:6776, Svenskt biografiskt lexikon (art av Claes Rosenqvist), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se