Gösta H Roosling

Född:1903-09-10 – Värmdö församling, Stockholms län
Död:1974-08-12 – Matteus församling (AB-län), Stockholms län

Filmfotograf


Band 30 (1998-2000), sida 359.

Meriter

Roosling, Gösta Herbert, f 10 sept 1903 i Värmdö, Sth (enl fdb för Sthlm, Nik), d 12 aug 1974 i Sthlm, Matt. Föräldrar: överkonstapeln Oscar R o Ebba Olivia Olsson. Anställd vid Skandinavisk filmcentrals laboratorium 2022, laboratoriebiträde vid ab Sv filmindustri (SF) 22, filmfotograf där 35.

G 17 juli 1943 i Sthlm, Kat, m Astrid Viola Karlsson, f 9 maj 1908 i Brännkyrka, Sth, d 12 nov 1989 i Sthlm, Matt, dtr till arbetaren Karl August K o Anetta Kristina Nilsdtr.

Biografi

Gösta R:s yrkeskarriär kom helt att gå i filmens tecken. Redan som 17-åring kom han till Skandinavisk filmcentrals laboratorium innan han 1922 därifrån flyttade över till laboratoriet hos SF, branschens ledande bolag med anor från det i Kristianstad grundade ab Sv biografteatern. SF hade vid denna tid ateljéverksamhet i Råsunda efter nästan ett decennium i Lidingö. SF, som uppstod genom en fusion av de två dominerande konstellationerna på marknaden, var i 1920-talets inledning en internationellt respekterad officin med regissörer som Victor Sjöström och Mauritz Stiller, vilkas filmer skördat lagrar inte minst i kraft av fotografiska kvaliteter. Firmans förmåga därvidlag personifierades i Julius Jaenzons gestalt men vilade på ett team av framstående yrkesmän och ett högkompetent laboratorium. Det var här R kom att verka som laboratoriebiträde under hela 1920-talet, parallellt med att han på sin fritid ägnade sig åt stillbildsfotografi.

Så småningom breddades R:s yrkesräjong till att omfatta också filmfotografering. Hans "universitet" på detta område blev journalfilmen, den kinematografiska nyhetsgenre som Sv biografteatern efter internationell förebild startat 1914 och som löpte obruten fram till televisionens konsolidering, fr o m 1943 under namnet SF-journalen. Omfattningen av R:s insatser här är svår att överblicka, men det rör sig om ett mycket stort antal inslag under perioden 1935–60. Förutom rader av på-plats-reportage, åtskilliga av scoopkaraktär, har R:s handlag med hovet vidimerats från flera håll. Kortfilmen Fjäriln vingad (1940) är en ömsint hemma-hos-film med hagasessor, fjärran från senare tiders aggressiva nyhetsjakt. Journalsviten, vars kulturella signifikans framtida forskning kommer att lyfta fram, finns (1998) i sin helhet bevarad i ab Sveriges televisions arkiv. Journalerna bär i betydande utsträckning R:s fotografiska signum.

1935 blev ett skickelsedigert år för R; förutom journalfotografering debuterade han som filmfotograf för Harald Molanders (bd 25) kortfilm Ungdom. Senare fotograferade han Nils Jerrings kortfilm Alven. En rad sådana filmer i R:s eget namn från sent 1930-tal och tidigt 1940-tal definierade honom som en av vårt lands främsta krafter bakom kameran. Titlar som Julotta (1937), Konfirmation (1939), Fjäriln vingad (1940), Tomten (1941), Examen (1942) och Midsommarvaka (1947) förde honom till uppdrag som långfilmsfotograf. På R:s meritlista finns ett tiotal långfilmer från 1940-talet. Hans första blev Alf Sjöbergs Himlaspelet (1942), en av få sv filmer med rötter i stumfilmtidens kongeniala samspel mellan landskapskvaliteter och mänskligt drama. R:s kamera, Sjöbergs regikonst och Rune Lindströms (bd 23) manuskript och rolltolkning resulterade i ett av sv films minst uppmärksammade mästerverk. Det blev också R:s kamera som förmedlade Ingmar Bergmans regidebut 1946 med filmen Kris. För sin långfilmsdebut med Himlaspelet fick R Aftontidningens trofé, Charlie. Han tilldelades samma pris vid ytterligare två tillfällen, och han blev även den förste fotograf som erhöll Sv filmsamfundets plakett.

Krigsåren 1939–45 uppvisade en starkt expanderande filmmarknad som successivt mattades fram till det s k filmstoppet 1951. Därefter stabiliserades produktionsvolymen på en långt mera blygsam nivå. R var ingen vän av ateljéfilmning, och att hans långfilmskarriär var relativt kort var delvis ett resultat av hans eget val.

R har uppfattats som en lyrisk intimist vars kamera inte sällan favoriserade de mycket unga och de gamla, gärna i sammanhang med stark känsloladdning. Kortfilmerna Julotta, Konfirmation, Examen och Midsommarvaka är exempel på detta. Tomten, med Hilda Borgström reciterande Viktor Rydbergs dikt, är rörande ömsint i sitt tonläge. R:s kärlek till skärbygden genomsyrar hans relativt sena kortfilm Fiskaradel (1954). Någon gång förlorar sig R:s kamera i det alltför bildsköna eller dröjer förtjust vid en målerisk molnformation, ibland blir interiörtagningarna aningen statiska. Detta till trots framstår människor, natur och traditioner som synnerligen levande inslag i ett kultursammanhang som omspänner både slott och koja. Trots sitt sv idiom fann också flera av kortfilmerna avsättning internationellt. – R avslutade sin yrkeskarriär med reklamfilm; intet filmiskt var honom främmande.

Författare

Jan Olsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: L Furhammar, Filmen i Sverige (1991); G Sahlberg, G R död (DN 30 aug 1974); SMoK; Sv filmografi, 4 (1980).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gösta H Roosling, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6851, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Olsson), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6851
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gösta H Roosling, urn:sbl:6851, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Olsson), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se