S Tryggve S Rubin

Född:1874-03-01 – Jakobs församling, Stockholms län
Död:1946-07-28 – Blidö församling (Maria Magdalena församling, Stockholms län)

Geodet, Astronom


Band 30 (1998-2000), sida 613.

Meriter

Rubin, Sven Tryggve Salomon, f 1 mars 1874 i Sthlm, Jak o Joh, d 28 juli 1946 i Blidö, Sth (enl db för Sthlm, Maria). Föräldrar: vice häradshövdingen Salomon Theodor R o Eva Katarina Ekström. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm 18 maj 92, inskr vid UU 19 sept 92, FK där 31 jan 95, inskr vid StH 10 sept 95, amanuens vid UU:s observatorium periodvis 1 sept 971 mars 03, assistent vid den sv-ryska gradmätn:exp på Spetsbergen 6 mars (tilltr 1 maj) 9930 sept 00, astronom där 26 april (tilltr 1 juni)30 sept 01, chef för denna exp 13 juni (tilltr 1 juli)30 sept 02, FL vid UU 30 jan 02, disp 12 mars 03, FD där 4 juni 03, ledare för en gradmätn:exp till nordöstra Rhodesia 15 jan 03, av The Administratör of North-Eastern Rhodesia förordnad till Chief of the Geodetic Survey Department där 14 mars 03maj 07, utförde triangelmätn:ar åt Sthlms stad 0708, lär vid lantmäteriundervisn:en i tillämpad matematik 07-08, i mätn:kunskap 0810, i geodesi 1032, ordf i Kartografiska sällsk 1114 o 2225, lär i bl a matematik vid kurser för navigationslärarex från 13, landstormskapten 15 juni 16, tf prof i geodesi vid KTH 10 sept 17-8 aug 20, prof:s namn 7 febr 24, prof i geodesi o förest för fackavd för lantmäteri vid KTH 30 juni 3230 juni 39, vik prof i geodesi o utjämn:lära där 1 juli 396 aug 41 o 15 jan 4230 juni 46, ordf i Landstormsofficerssällsk:ens i Sverige riksförb 35–39.

G 11 sept 1922 i Sthlm, Brännk, m Hilda Elisabet (Lisa) Olsson, f 12 nov 1898 där, Kat, d 23 okt 1976 där, Maria, dtr till renhållningsarbetaren Emil Gustaf O o Matilda Lovisa Haglund, f Alin.

Biografi

Tryggve R:s doktorsavhandling var resultatet av hans arbete under den sv-ryska gradmätningen på Spetsbergen 18991902 och bestod av en teknisk beskrivning av den sv basmätningen vid detta tillfälle. R var ingen vetenskapsman i den meningen att han bedrev egen forskning men framstår som en tekniskt och organisatoriskt skicklig ledare för ett par betydelsefulla geodetiska mätningar. I övrigt gjorde han sin främsta insats på undervisningens område, där han blev en med tiden framgångsrik förespråkare för en starkare betoning av de vetenskapliga inslagen.

Förutom att R spelade en ledande roll vid den sv-ryska gradmätningen var han ansvarig för ett mer äventyrligt företag i samma genre, en gradmätning i Rhodesia 1903-07. Denna iscensattes på initiativ av den brittiske astronomen Sir David Gill på observatoriet vid Godahoppsudden och hade stöd av Cecil Rhodes. Tanken var att fortsätta tidigare mätningar längs den 30:e meridianen upp till Tanganyikasjön, en sträckning på 8 grader. R var ledare för den grupp om fem geodeter och ett antal infödda bärare som skulle utföra mätningarna. Han anlände till Rhodesia i april 1903 och möttes omedelbart av formidabla svårigheter. Under det första halvåret var det omöjligt att utföra något mätarbete på grund av att sikten förstördes av dis, ett periodiskt återkommande problem. Rekognosceringsarbetet måste också utföras under regnperioderna när svårigheterna med att skaffa livsmedel var betydande.

En del av den tid som inte kunde användas för själva gradmätningsarbetet uppfylldes av mindre avancerade gränsmätningar mellan de brittiska och portugisiska kolonierna söder om Zambesifloden. Även då var matförsörjningen problematisk och de infödda bärarna svalt periodvis. Själv drabbades R av malaria. Efter en tid lärde han sig dock hur arbetet skulle organiseras under dessa förhållanden, och han utvecklade bl a användandet av heliografen på ett nytt och mer effektivt sätt än tidigare. På grund av att företaget inledningsvis hade blivit försenat kom expeditionen inte fram till Tanganyikasjön inom den föreskrivna tiden. När de övriga geodeterna i gruppen begivit sig från Rhodesia gjorde R ett försök att själv tillsammans med en grupp infödda avsluta arbetet, vilket dock misslyckades. Slutresultatet blev en uppmätning av 6,5 latitudgrader eller omkr 720 km.

Vid hemkomsten togs R:s tekniska expertis i anspråk vid bl a trianguleringen av Sthlm där han ansvarade för en basmätning som betecknades som den noggrannaste i Europa; felet beräknades till 1/1 600 000. R drogs samtidigt in i den sv lantmäteriundervisningen, och det har hävdats att det var han som tog initiativet till och ledde genomförandet av dennas omorganisation vid böljan av 1900-talet. Detta stämmer i viss mån, men processen var långdragen, och under de första decennierna fortskred undervisningen under organisatoriska former som R egentligen ogillade.

När försöken att modernisera lantmäteriundervisningen inleddes 1908 stödde R ett förslag om att upprätta ett lantmäteriinstitut, dvs embryot till en högskola för lantmäteri och geodesi, inklusive juridik och s k kulturteknik. Han var mån om undervisningens vetenskaplighet och om kårens och dess lärares professionella status. Förslaget ansågs emellertid för kostsamt och i stället planlades under byråchefen Johan Hamrins (bd 18, s 230) ledning, och med R:s något motvilliga hjälp, en organisation som var mindre självständig. Lärarna fick där inte fasta tjänster utan arbetade som timanställda. R verkade inom denna halvmesyr till utbildningsorganisation fram till 1932 då den, sedan ett förslag om en fristående lantmäterihögskola åter avvisats, ersattes av en lantmätarutbildning vid KTH, där R samtidigt blev professor. Han var starkt kritisk mot den gamla organisationens brister, orsakade framför allt av lärarstabens dåliga anställningsvillkor, men betonade dock att sammanhållningen inom "denna trevna institution" varit mycket god. En av hans tidigare elever framhöll att R var "en av de lärargestalter med det mystiska 'det', som man minns ibland med djup vördnad, ibland med en lätt rysning, men alltid med en känsla av att man i dem mött verkliga personligheter".

R var en organisationsmänniska. Han var ordförande i ett antal föreningar; bl a var han både i Sthlm och på nationell nivå starkt engagerad i landstormsrörelsen. På hans initiativ bildades också 1921 Sällskapet för utgivande av lantmäteriets historia, där han var vice ordförande 192125, och vars arbete resulterade i det mäktiga trebandsverket Sv lantmäteriet 16281928 (1928). R erhöll på sin 65-årsdag en festskrift (i Sv lantmäteritidskr, 1939).

Författare

Sven Widmalm



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från R i UUB o i VAB (till V Carlheim-Gyllensköld).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Meteoren den 25 november 1897 (VA, Öfversigt af... förhandlingar, årg 55, 1898, Sthlm 1898-99, s 793806 [i no 10]).  Expeditionen till Chydenii berg ... 13 augusti 1899 (Rapporter till Kongl. kommittén för gradmätning på Spetsbergen öfver den svenska gradmätningsexpeditionens arbeten 1899-1900, Sthlm 1900, s 3140).  Le réseau de la base suédoise au Spitzbergen. Sthlm 1903. 4:o. 49 s, 2 vikta pl. [Även akad avh, Upps.] – Rattachement aux stations trigonométriques prés de Treurenberg de la station d'hivernage de Mosselbay (Missions scientifiques pour la mesure d'un are de méridien au Spitzberg Mission suédoise, T 1, Section 2: D. Rattachement å la chatne méridienne des stadons astronomiques supplémentaires. Red par R-G. Rosén, Sthlm 1913, 4:o, s 18–25; medv som observatör).  E Fagerholm, Basmätning (Stockholms triangel- och polygonmätning utförd åren 19071911 ... Red av J C Enberg, Sthlm 1916, 4:o, s 67102 [tabellerna s 79–102 red av R]; även med titel o omsl; Mätning av baslinien vid Bromma [omsl: utförd av T Rubin], red av E Fagerholm). - Lantmäteriundervisningens geodetiska bibliotek. U o o å. 20 s. [Anon; sep ur Sv lantmäteritidskr 1928.] (Meddelande från lantmäteriun-dervisningen nr 2.)  Meridianbågars längd. Lidköping 1928 [omsl]. 9 s. [Ur d:o s å.] (Ibid 3.) -Jakob Karl Emil Chydenius (SBL, bd 8, Sthlm 192229, s 533535 [1929]).  Report on the measurement of the are of the thirtieth meridian in North-Eastern Rhodesia, executed by T R under the direction of D Gill. London 1933. Fol. 123 s. (Geodetic survey of South Africa, vol 6.)  Kompletterande tabeller till T Albrecht, Formeln und Hiilfstafeln, 2. Aufl Leipzig 1879, s 58, för Spetsbergens latituder, över: Polaris' azimut, Zenitdistans för Polaris, Zenitdistans för sydstjärnor o Timvinkel för sydstjärnor, Sthlm 1899 ( enl egen uppg), vardera 1 bl.  Medv i bla: Utredning och förslag angående upprättande av en lantbrukshögskola samt om lantmäteriundervisningens eventuella förläggande till densamma Sthlm 1913 (adjungerad enl företal); bidrag i Svensk lantmäteritidskrift, 1919, 1921, 1923, 1926, 1928, 1932, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 14 juni 1918, nr 23 (ang vik: förordn vid KTH), 9 aug 1920, nr 3 (ang professur i geodesi vid KTH); Jordbruksdep:s konseljakter 7 febr 1924, nr 38, allt i RA. R:s personalhandl:ar, KTH:s arkiv, Sthlm.

T Althin, KTH 191262 (1970); J Enberg, Sthlms triangelmätn åren 190710 (Tidskr för landtmäteri 1910); AJörbeck, TR (Sv lantmäteriddskr, 3, 1946); G H Liljequist, High latitudes: A history of swedish polar travels and research (1993); G T Mac Caw, Dr S T S R's work in North-Eastern Rhodesia 19031907 (Sv lanunäteritidskr, 1, 1939); L Rosenbaum, T R 65 år (ibid); SMoK; B T[uresso]n, Avskedsföreläsn av prof R (ibid, 3, 1941).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S Tryggve S Rubin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6971, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Widmalm), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6971
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S Tryggve S Rubin, urn:sbl:6971, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Widmalm), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se