Gunnar Rudberg

Född:1880-10-17 – Björsäters församling (R-län), Skaraborgs län
Död:1954-08-06 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Klassisk filolog


Band 30 (1998-2000), sida 673.

Meriter

Rudberg, Gunnar, f 17 okt 1880 i Björsäter, Skar, d 6 aug 1954 i Uppsala, Domk. Föräldrar: kontraktsprosten August R o Helena Elisabet Charlotta Odström. Mogenhetsex vid H a l i Skara 2 juni 99, inskr vid UU 14 sept 99, FK 31 jan 03, FL 31 maj 07, disp 19 maj 08, FD 30 maj 08, ordf i studentkåren 08–09, doc i grekiska språket o litt:en 19 sept 08–1 juni 19, allt vid UU, lär i latin vid Uppsala h elementarlärov o gymn för flickor vt 09–vt 16, ansv utg av Vårdkasen 14, prof i klassisk filologi vid univ i Kristiania (Oslo) 17jan (tilltr 1 jan) 19–1 okt 33, i grekiska språket o litt:en vid UU 30 juni 33–1 jan 46, ordf i Sv klassiker-förb 35–45, i Förb för kristen humanism 38–48. – LVSL 20, teol hedersdr vid UU 16 sept 27, LVHAA 34, LHVU 34 (ordf 46–47), LVS 38, LVA 40, led av flera utl akad:er o lärda sällsk.

G 9 jan 1913 i Sthlm, Kungsh, m Gertrud Andrén, f 29 juni 1881 i Gbg, Kristine, d 21 april 1971 i Uppsala, Domk, dtr till grosshandlaren Gustaf Edvin A o Mathilda Carolina Olsson.

Biografi

Gunnar R:s far August R (1842–1912) avlade mogenhetsexamen i Skara 1867 och inskrevs s å vid UU där han till en början tvekade mellan studier i botanik och teologi. Med hänsyn till sina "klena ögon" avstod han från de förstnämnda men förblev livet igenom en hängiven vårdare av den linneanska traditionen. Han ägde omfattande botaniska kunskaper och utgav också den första västgötafloran (1902). Efter teologiska examina 1871–72 tjänstgjorde han i olika pastorat i Skara stift och utnämndes 1878 till komminister i Björsäter. Där blev han kyrkoherde 1888 och var tilllika 1901–09 kontraktsprost i Kinna kontrakt. Vid sidan av prästtjänsten forskade August R i västgötsk topografi och etnologi; bl a samlade han ett rikt material om offerkällor och ödekyrkor i Skara stift. Sina resultat publicerade han i uppsatser i Västergötlands fornminnesförenings tidskrift och i broschyrer, t ex Träden i folktro och folksed (1908).

Gunnar R fostrades som den äldste av fem söner i prästhemmet i Björsäter. Han delade faderns intresse för hembygdens folklore och dialekter; betecknande nog behandlade hans första tryckta skrift kvarnstenstillverkningen i grannsocknen Lugnås. Under studietiden i Uppsala blev R allmänt respekterad med uppdrag som Västgöta nations förste kurator och studentkårens ordförande. De humanistiska ämnena upplevde under 1900-talets första decennier en glansperiod vid UU med en rad lysande forskare, bland dem R:s avhållne och vördade lärare O A Danielsson (bd 10). R.s fil kand-examen omfattade fem ämnen (latin, grekiska, nordiska språk, teoretisk och praktisk filosofi) och hans betyg var genomgående höga. Sina fortsatta studier koncentrerade han till grekiskan, och 1908 kom doktorsavhandlingen Textstudien zur Tiergeschichte des Aristoteles, vilken ledde till docentur s å.

Avhandlingsarbetets studium av Aristoteles förde R vidare till arbete med grekisk idéhistoria och filosofi, vilket kom att förbli hans egentliga forskningsområde. Särskilt två stora grekiska tänkare kom allt framgent att fängsla honom, Platon och Poseidonios. Åt den senare ägnade han ett av sina viktigaste arbeten, Forschungen zu Poseidonios (1918). Vid slutet av 1910-talet föreföll utsikterna till befordran i Sverige mycket mörka varför R 1918 sökte professuren i klassisk filologi vid universitetet i dåvarande Kristiania.

Under sina 14 år i Norge bedrev R en framgångsrik verksamhet som akademisk lärare och bidrog till att återupprätta de klassiska studierna i landet. Denna tid blev också hans vetenskapligt mest produktiva. Han var med och grundade Klassisk förening och att starta tidskriften Symbolae Osloenses till vilken han så gott som årligen lämnade bidrag. Han förvärvade också många norska vänner vilka han, med en för honom karakteristisk trofasthet, höll en förblivande kontakt. Under ockupationsåren 1940–45 utgjorde R, då sedan länge återbördad till Uppsala, ett verksamt stöd för landsflyktiga norrmän; särskilt tog han sig an de norska studenterna i staden. På uppdrag av den norska exilregeringen i London fungerade R 1943–45 tillsammans med två norskfödda kolleger som examenskommission för universitetet i Oslo. När universitetet åter öppnades efter krigsslutet "blev han møtt og hilst velkommen som en av våre egne" (Amundsen).

R:s återkomst till UU 1933, som professor i grekiska språket och litteraturen, blev delvis en besvikelse. "De många utlandsåren hade skapat ett visst främlingskap. Detta gällde både det personliga umgänget och den andliga miljön. Den teologiska utvecklingen hade gått i en riktning, som var honom främmande. Den platonskt orienterade kristna humanismen tedde sig för många förlegad" (Brilioth, s 59). Som professor insåg R tidigt vikten av att hålla kontakt med skolvärlden. Han var en av stiftarna av Sv klassikerförbundet och blev dess förste ordförande. Ett par gånger hölls "klassikerdagar" med hans medverkan. Under en följd av år var han också en intresserad och nitisk censor vid studentexamina.

R:s vetenskapliga produktion har en tyngdpunkt i studiet av Platons tänkande. Mest betydande i den långa rad av skrifter som han ägnade Platon och platonismen var Kring Platons Phaidros (1934), en både filologisk och idéhistorisk undersökning. Det är mycket att beklaga att detta betydande verk endast utkommit på svenska och därigenom förblivit okänt för större delen av den vetenskapliga världen. Andra arbeten kring samma ämne var Atlantis och Syrakusai: en studie kring Platons senare politiska skrifter (Eranos 1917) och Platon: en inledning till studiet (1943). Tillägget till den senare skriftens titel är karakteristiskt för R:s blygsamhet – boken har betecknats som "väl den mest betydande Platonframställningen på sv språket" (Brilioth, s 61). R återvände även flera gånger till Poseidonios liksom till Platons föregångare, de s k försokratikerna. Han intresserade sig också för den platonska traditionens fortsättare, nyplatonikerna och då främst Plotinos.

En hel rad av R:s skrifter har anknytning till det kristna engagemang som under hela hans liv upptog honom. Han hyste ett stort intresse för bibelfrågor och åtskilliga av hans arbeten ägnades nytestamentlig filologi och därmed sammanhängande problem. Som exempel kan anföras Neutestamentlicher Text und Nomina Sacra (1915), som var en viktig paleografisk-filologisk undersökning, och Pauli brev till romarna: ett tolkningsförsök (1941), en helt ny översättning av romarbrevet.

Vid sidan av sitt egentliga forskningsområde publicerade R ett flertal skrifter om stora sv kulturpersonligheter. Särskilt vann Esaias Tegnér, Pontus Wikner och Nathan Söderblom hans intresse och sympati. Den senare var hans personlige vän. R var med bland stiftarna av Nathan Söderblom-sällskapet och var dess förste ordförande. Bland andra svenskar som han ägnade intresse och skrev om kan nämnas Viktor Rydberg, Harald Hjärne, Verner v Heidenstam och Vilhelm Ekelund.

Man kan i R:s liv och verk urskilja en påverkan från tre mäktiga idéströmningar: den nationella, den hellenska och den kristna. Själv såg han ingen motsättning mellan dessa. Som ung docent vid UU deltog R intensivt i försvarsstriden 1913–14. Han var en varm försvarsvän och engagerade sig i utgivningen av den kortlivade men mycket spridda veckotidningen Vårdkasen, de upsaliensiska försvarsvännernas kamporgan. R:s kristna grundinställning tog sig många uttryck, både i Sverige och Norge; bl a var han i båda länderna engagerad i den kristna studentrörelsen med föredrag och medverkan i deras skriftserier. Söderblom gav honom venia och han predikade ibland i sv Margaretakyrkan i Oslo där han var med i kyrkorådet. Senare blev han också ledamot av kyrkorådet i Uppsala domkyrkoförsamling.

Det ter sig följdriktigt att R var en av grundarna av Förbundet för kristen humanism och blev dess förste ordförande. Han sökte ständigt i sitt liv och sin vetenskap syntesen mellan de båda stora huvudströmningarna i den västerländska kulturen, det hellenska och det kristna arvet. Det är betecknande att när Söderblom kallade honom att hålla en serie Olaus Petri-föreläsningar i Uppsala 1929 valde han ämnet Hellas och Nya testamentet. Inom denna ämnessfär faller också en rad andra skrifter och artiklar av R. Utåt kom han att i viss mån personifiera den kristna humanismen. Sin trosåskådning har han själv formulerat på detta sätt: "Kristen tro kommer alltid att göra motstånd mot hellenisering i gnostisk och rationalistisk anda. Men den kan heller aldrig leva starkt utan Hellas, Hellas' ande och Hellas' vapen. Utan Hellas kommer stora områden av andligt liv att ligga utanför det kristnade samvetets domvärjo – och de ha stundom gjort det, till skada för tron själv" (uppsatsen Den siste atenarens ideal i R:s Ur Hellas' liv, 1934).

R var en rastlös arbetare, verksam ända fram till sin bortgång. När han avled var hans sista skrifter under tryckning. Han var en särpräglad personlighet som lämnat bestående intryck i både sv och norskt andligt och kulturellt liv. – R erhöll två festskrifter, Serta Rudbergiana (1931) och Eranos Rudbergianus (1946).

R:s yngre bror Yngve R (1887–1978) avlade studentexamen i Skara 1908 och teol kand-examen vid UU 1913. Han blev kyrkoadjunkt i Skövde 1914, komminister i Vänersborg 1919 och var 1936–45 direktor för Fjellstedtska skolan i Uppsala samt 1938–45 dessutom direktor för teologiska fakultetens praktisk-teologiska institut. Domprost i Skara sedan 1945 utnämndes han till biskop i Skara stift 1951 och lämnade denna befattning 1955. Yngve R hade ett starkt pedagogiskt intresse och gjorde tillsammans med Georg Landberg en betydande insats för att vitalisera verksamheten vid Fjellstedtska skolan; inte minst bidrog de bägge till att ge skolan ett vidare uppdrag än den rena prästutbildningen och öka kontaktytorna med det omgivande samhället. Under sin tid i Vänersborg verkade han även som fängelsepredikant och ägnade stor uppmärksamhet åt kriminalvårdens problem, som han bl a debatterade i boken Innanför murarna (1933). I en annan skrift, Fången har ordet (1937), analyserade Yngve R de intagnas litterära försök under fängelsetiden.

Författare

Stig Y Rudberg med bidrag av Andreas Tjerneld



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Gunnar R:s arkiv (45 vol: ms, korrespondens, ämnesordnade handkar) i UUB. – Brev från Gunnar R i GUB (bl a många till A Boëthius o ca 350 st till E Åkesson), KB (bl a till J Landquist, Märta Lindqvist samt många till N Ahnlund o E Löfstedt), LUB (bl a till E Billing, M P:son Nilsson o E Rodhe samt många till J Lindblom, A Werin o A Wifstrand), RA (bl a till S Hedin), UUB (bl a till G Björck, J A Eklund, E Hjärne, N Söderblom o många till G Kellerman) o i Sigtunastiftelsens arkiv (många till M Björkquist).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Textstudien zur Tiergeschichte des Aristoteles.JAkad avh.] Upsala 1908. XXVI, 104 s. [Även: UUÅ, 1908, Filosofi, språkvetensk o hist vetenskaper, 2.] – Anteckningar rörande äldre bygdelif i Västergötland, 4. Sägner från Bredsäter (VFT, bd 3, h 1–2, [Skara] 1910, s 48-60). – Zum sogenannten zehnten Buche der aristotelischen Tiergeschichte. Upps & Leipzig (tr Upps) 1911. IV, 142 s. (SHVU, 13: 6.) – Ur Nya testamentets historia. Språk o text. Upps 1912. 26 s. (Sveriges kristliga studentrörelses folkskrifter 1 [omsl].) - Kallet. Föredr vid nord studentmötet i Lillehammer d 13 juli 1912. Upps 1912. 20 s. (Ibid, 9.) – [Yttrande] (R Nordin, Folkskollärarnas tillträde till universitetet. Föredr vid Studenlfören Heimdals offendiga diskussion i Upsala d 8 mars 1912 jämte diskussionsreferat o resolution, Upsala 1912, s 45–47). – Universitet och läroverk (I läroverksfrågan. Akad medborgares opinionsyttring i Uppsala d 24 nov 1913, Upps 1913, s 59–68). – En häradsgräns (Nordiska ortnamn, hyllningsskr tillägnad Adolf Noreen [även Namn o bygd, årg 2,] Upps 1914, 4:o, s 139–142). – Neutestamentlicher Text und Nomina sacra. Upps ... 1915. 87s. (SHVU, 17:3.) – Poseidonios från Apameia. Bidr till en karaktäristik. Sthlm 1916. 53 s. (Svenska humanistiska förbundets skrifter 27.) – På konungens och allmogens dag. Tal i Nationella ungdomsförbundets i Stockholm sammantr d 6 febr 1916. Sthlm 1916. 10 s. (Nationella ungdomsförbundets i Stockholm småskrifter, nQ 3.) 2. uppl så. – Protestantismen och världskriget (G R & Arthur Jonsson, Protestantismen ... och Kyrkans uppgift inför kriget, två föredr, Upps 1916, s 1-24; ur Kyrklig tidskr s å). – Forschungen 7.11 Poseidonios. Upps ... 1918. V, 336 s. (SHVU, 20: 3.) - Ett ryskt Vadsbominne (Vadsbobyg-den, h 2, Mariestad 1919, s 1-4; även sep). - Kristus och Platon. Ett utkast. Sthlm 1920. 80 s. (Sveriges kristliga studentrörelses skriftserie, n:r 125.)  "En bra präst" (Hågkomster och livsintryck [saml 1,] Upps 1921, s 247249; 2.-3. uppl 1922, 1931).  Kvarnstens-tillverkningen i Lugnas (Gleerups böcker för hembygdsundervisning, n:r 6. A Lundh, En bok om Västergötland, Lund 1921, s 161170; efter art i Fataburen 1906). -Björsäters storby (L. A. Cederbom, Västergötland, läsebok för skola o hem, Upps 1921, s 5158; [2. uppl] 1922, Skoluppl s å; 3. uppl 1937, s 6773).  Platon. Hans person og verk. Kristiania 1922. 45 s. (Klassisk förenings småskrifter nr. 5.) 2. opl så. – Främmande egennamn i grekiskan. Några anm (Teologiska studier tillägnade Erik Stave Upps 1922, s 184-193).  De tempore Conuiuii Xeno-phontei adnotatiunculae (Suena philologica Upsali-ensis. Festskr tillägnad prof Per Persson Upsala 1922, s 3139; även sep, 9 s).  [Uttalande] (Gudstro och vetande, 40 uttalanden av vetenskapsmän, författare m. fl., Upps 1922, s 67-69; 2. uppl s å).  Septuaginta-Fragmente unter den Papyri Osloenses. Kristiania 1923. 8 s, 1 pl-bl. (Videnskapsselskapets for-handlinger for 1923, no. 2.)  Kring Platons Phaidros. Gbg 1924. 4:o. 166 s. (Svenskt arkiv för humanistiska avhandlingar 1.)  Poseidonios. En hellenismens la> rer og profet. Kristiania 1924. 67 s. (Klassisk förenings småskr 8.)  Tradition och armod (Ungsvenska förbundet i Göteborg, Minnesskr 19051925, Gbg 1925, 4:o, s 43 f).  Till Nya testamentets historia. Sthlm 1927. 54 s. (Religionsvetenskapliga skrifter, 13.) – Hellenska utsikter. Minnen från landskap o böcker (Julhelg för svenska hem, 1927, Sthlm, 4:o, s 64-69; även sep, 16 s).  De klassiska studierna i Norge (Tidskifte, en hyldest til K. Brekke ... [m fl], red E Boyesen, F C Wildhagen, Oslo 1927, s 4052).  Hellas och Nya testamentet. Ett utkast. Olaus-Petri-föreläsningar hållna vid Uppsala univ. Sthlm 1929. 285 s.  Esaias Tegnér, humanisten o hellenen. Anteckningar. Sthlm 1930. 103 s.  Det hellenska skådandets typer (Studier tillägnade Efraim Liljeqvistbd 1, Lund 1930, 4:o, s 493513).  Stilistisches zu Plotinos (Symbolae philo-logicae O. A. Danielsson octogenario dicatae Upsaliae 1932, s 274282).  Ur samvetets historia (Studier och tankar tillägnade J. A. Eklund ... 7jan 1933, Sthlm 1932, 4:o, s 165188).  Namnskicket i ett Skaraborgspastorat (Svenska landsmål och svenskt folkliv, [tidskr ...,] P>[-serien], 44. Personnamn i vardagslag, studier ... utg avj. A. Lundell f, Sthlm 193244, s 95126 [utk som årg 1931: 2 = h 194, 1932]).  Zum antiken Bild der Germanen. Studien zur ältesten Germanenliteratur. Oslo 1933. 94 s. (Avhandlinger utgitt av det Norske videnskaps-akademi i Oslo, 2. Hist.-filos. klasse, 1933, no. 5.)  Ur Hellas' liv. Sthlm 1934. 308 s.  Under Julius Juhlins spira i Skara (När jag gick i skolan, skol- o ungdomsminnen från 1800-talets senare hälft Upps 1934, s 289298).  Glömskans ve (Gåva och krav, skrifter tillägnade Manfred Björkquist..., Sthlm 1934, 4:o, s 285293).  Tankar kring minnena (Hågkomster o livsintryck 15. Till minnet av Nathan Söderblom, [2,] 1934, s 216229; 2. uppl s å; även sep, 14 s).  Antik världsbild och världsbetraktelse. En skrift från första århundradet e. Kr. tolkad. Sthlm 1936. 78 s. (Sv humanistiska förb, [Skrifter,] 45.)  Geniet och människan. Några anteckn om Harald Hjärne (Hågkomster o livsintryck ..., 17. Den eviga ungdomens stad, Uppsalaminnen Upps 1936, s 290301; 2. uppl s å).  Högtidstal vid Svenska bibelsällskapets årsmöte i S:ta Clara kyrka den 29 mars 1936 (Berättelse och redovisning av Sv bibelsällskapets styrelse för år 1935, [omsl: Sv bibelsällskapels ... årsberättelse för 1935 jämte Högtidstal ...,] Sthlm 1936, s 1320).  Germanenspuren im Neuen Testament? (Arbeiten und Mitteilungen aus dem Neutestamentlichen Seminar zu Uppsala hrsg v A Fridrichsen, 2. G. Björck m fl, Coniectanea neotestamentica [1], 1936, Upps (tr Hfors), [omsl,] s 1416).  Die Diogenes-Tradition und das Neue Testament (ibid, 4. A Fridrichsen m fl, d:o 2, 1936, tr 1937, [omsl,] s 3643).  Platons Kriton. Med inl o anmärkningar. Lund 1937. 49 s. (Skrifter utg av Svenska klassikerförbundet [6].) [2. uppl] 1948. 2. tr 1956. 3. [omarb] uppl:... av G R o R Höistad. 1963. X, 55 s.  Pontus Wikner, Hellas och Rom (Pontus Wikner, 18371937, Lund 1937, s 7193).  Kristendom och humanism. Anförande vid Förbundets stiftande i Stockholm den 21 okt. 1937 (Kristen humanism, uttalanden i en tidsfråga utg av Förb för kristen humanism, Sthlm 1938, s 715; även sep, 8 s).  Olof August Danielsson. Ur liv o brev (Hågkomster o livsintryck 19. Bland professorer och studenter, Uppsalaminnen Upps 1938, s 253264; ny tr s å).  Sokrates bei Xenophon. Upps ... 1939. 609 s. (UUÅ, 1939: 2.)  Sakkunnigudåtande beträffande professuren i religionshistoria och religionspsykologi 1939. [Upps 1939.] Fol [duplic], 17bl.  Zu den literarischen Formen der Sokratiker (Acta Instituti Romani Regni Sueche, series 2, 1. Apa-yim, Martino P. Nilsson ... dedicatum, Lund 1939, s 419429).  Parallela, 12 / [Nachträge] 3 (G. Björck m fl, Coniectanea neotestamentica ... 3, 1938, tr 1939, [omsl,] s 1721, 32).  Humanismen i Norden (Nordisk gemenskap, utg av Norden, sv fören under red av K Petander, Sthlm 1940, s 207223).  Den kämpande kyrkan (Med plog och svärd, hist läsebok, d 1, av E. Söderlund o G[ustaf] Jacobson, Sthlm 1940, s 164169; 2. tr 1952). – Frihet • Studium • Tro. Sthlm 1941. 190 s. (Skrifter utg av Förbundet för kristen humanism, 3 [omsl].)  Platons Stat. Urval med inl o anmärkningar. Lund 1941. 101 s. (Skrifter utg av Sv klas-sikerförb, 23 [omsl].)  Pauli brev till romarna. Ett tolkningsförsök. Upps 1941. 32 s. (UUÅ, 1941, 7. Festskrift utg av Teol fakulteten i Uppsala till 400-årsminnet av Bibelns utg på sv 1541, 4.)  Randanteckningar till Tegnérs Program och Epilog 1820 (Tegnérstudier tillägnade Algot Werin Lund 1942, s 157168). – Oidipus-dramat och människolivet (En bok om människan ... Utg av N Beskow, Sthlm 1942, s 5970). – Svenskt och norskt. Spridda iakttagelser (Norge  broderland. Tolv uppsatser under red av A Björnberg, Upps 1942, s 129145).  Parallela, 3 (G. Björck m fl, Coniectanea neotestamendca 7, 1942, [omsl,] s 9-16). - Herakleitos und Gorgias ([Symbolae Osloen-ses, fasc. supplet. 11.] Serta Eitremiana, Opuscula phi-lologica S. Eitrem ... oblata, Osloae 1942, s 128140). – Hellenisches Schauen (Classica et mediaevalia, revue danoise de philologie et d'histoire, 5, Khvn 1942, s 159-186).  Platon. En inl till studiet. Lund 1943. 251 s. [Ny utg] 1966. 164 s.  Ev6txr (A Fridrichsen mfl, Coniectanea neotestamentica 9, 1944, [omsl,] s 42-46).  Platonismen och nyplatonismen (Radiobiblioteket, 6. Världsreligionernas kärnord. T Andras m fl, Radioföredrag 1943-1944, Sthlm 1944, s 136145).  "Ord ur Platons och Plotinos' skrifter." [Rubr.] Sthlm [19]44. 12 s. ([Rubr:] Radiotjänst, Studiebrev 9. Världsreligionernas kärnord.) [Till föredrag (se föreg).]  Sakkunnigutlåtande angående professuren i grekiska språket och litteraturen. [Rubr.] [Upps 1945.] Fol [duplic]. 23 bl.  Kampen mellan ont och gott (A Ahlberg m fl, Varför jag tror på Gud, enquéte-svar, Sthlm 1945, s 44).  Möten och minnen från femtio år (En bok om biskop J. A. Eklund, Upps 1946, s 156165; 2. uppl s å).  "Hon är nära" (Min mor, 45 sv män o kvinnor om sina mödrar under red av I Oljelund, Upps 1946, s 173177; 2.-3. uppl s å, 4.-5. uppl 1947, 1948).  In commentaria Aristotelea fontesque eorum annotationes (Studi e testi, 124. Miscellanea Giovanni Marcati, vol 4, Roma 1946, s 48-57). - Öde och nåd (Djursholms kapell femtio år, Sthlm 1948, s 115-119). - Zu den Partizipien im Neuen Testament / Apokalypse und Enneade (G R m fl, Coniectanea neotestamendca 12, 1948, [omsl,] s 138, 3944). – Bonde och lärd (Skara stift i ord och bild, [1,] Sthlm 1949, 4:o, s 257266).  Vandring och vardag i Västergötland (Vadsbobygden, 8 [omsl], 1949, s 716). – Minnen från Svenska humanistiska förbundet (Sv humanistiska förb, [Skrifter,] 61. Skarastudier, saml 2, 1951, s 106119).  Tvivel på mycket men förtröstan trots allt (Kristen  icke kristen, personliga deklarationer, Sthlm 1951, s 122124).  Gedanke und Gefuhl. Prolegomena zu einer hellenischen Stilbetrachtung. Osloae 1953. 36 s. (Symbolae Osloenses, fasc. supplet. 14.)  Före Sokrates (Florilegium amicitiae. Till Emil Zilliacus ..., Hfors & Sthlm 1953, s 154163). – Erling Eidem, en vän (Uppsala ärkestift i ord och bild, Sthlm 1954, 4:o, s 357362).  Kunstprosa und Hymnenstil (Arctos, Acta philologica Fennica, N S, vol. 1. Commentationes in honorem Edwin Linkomies .... Hfors 1954, s 138144).  Platonica selecta. Sthlm 1956. 141 s.  Zu Pindaros' Religion (Wege der Forschung, Bd 134. Pindaros und Bakchylides. Hrsg v W Musgrave Calder III und J Stern, Darmstadt 1970, s 259277). -Bidrag i: Paz en la tierra, Santiago de Chile 1949 [enl uppg], Fataburen, kulnirhist tidskr, 1906, 1908-09, Sthlm, Eranos, vol 8-15, 190815, 17, 1917, 19, 1919/20, 20, 1921/22, 2123, 192325, 25, 1927, 27, 1929, 29, 1931, 3334, 193536, 37, 1939, 39, 1941, 43, 1945, 47, 1949, 4950, 195152, 1954, Upsaliae, Bibelforskaren, 1909, 1911, 1914, 1919, Upps & Sthlm, Vår lösen, utg genom kyrkl frivilligkåren i Upps, 1911-12, 191416, 1918, 192027, 1929, 1931, 193436, 4:o, 1940, 1942, 1945, Excelsior, organ for Nordens kristelige Studentersamfund og akademiske frivillige Missionsförbund, 1912, Kristiania, Svensk tidskrift, 1913, 1921, Sthlm, Vårdkasen, 1914, Sthlm, fol, Namn och bygd, 1914, Upps, 4:o, Språk och stil, 1916, Upps, Svensk kyrkotidning, 1916, Upps, 4:o, Snöklockan, 1917, Upps, 4:o, Svensk humanistisk tidskrift, 191718 (recensioner), 1919, Gbg, 4:o, Pedagogisk tidskrift, 1920, Sthlm, Norsk Kirkeblad, 192021, 1925, 1929, Kristiania, Kirke og Kultur, 1920, 192425, Kristiania, Norsk theologisk Tidsskrift, R 3, Bd 2, 1921, Kristiania, Deilig er jorden, utgit av Norske studenters kristelige förbund, 1921, Kristiania, Samtiden, tidsskr for politik, literatur og samfundsspars-maal, 1921, 1929, Kristiania, Uppåt, utg genom Sveriges kristliga studentrörelse, 1922, Upps, 4:o, Theologische Studien und Kritiken, 1922, 1930, Go-tha, Symbolae arctoae, edidit Societas philologica Christianensis, fasc 1, 1922, forts: Symbolae Osloenses, 2-31, 192455, Oslo, Årsbok ... utg av Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet 1923, 1931, Gbg, Edda, nord tidsskr for litteraturforskning, bd 21, Kristiania 1924,4:o, Den haiere sko-le, meddelelser fra Filologenes og realistenes lands-forening, 1924, Oslo, Pädagogisches Zentralblatt, 1924, Langensalza, Nordisk tidskrift... utg av Letterstedtska fören, 1925, 191930 o 193233 (rec) samt 1934, Sthlm, Zeitschrift fur die neutestamentliche Wissenschaft 1925, Giessen, Det norske videnskaps-akademi i Oslo, Årsbok, 1926,1928, Svensk teologisk kvartalskrift, 1927, Lund, 4:o, Skaradjäknen, 1927, 1931,1934, 1937, Skara, 4:o, Minerva, konservativt studenterblad, 1928, Kristiania, 4:o, Julhälsningar till församlingarna från präster i Skara stift, 1930, Skara, Västgötaungdomens julbok, 1930, Vänersborg, VSLÅ, 193031, Lund, Vestrogothica, skriftserie utg av Västgöta nation i Uppsala, 2, 1932, 6, 1944, 8, 1948, 10, 1952, Upps 193253, Theologische Rundschau, 1932, Tübingen, Sverige-Italien, tidskr utg av Svenskitalienska fören, 1933, Gbg, 4:o, Religion och kultur, Sveriges religiösa reformförbunds tidskr, 1933, 1935, 195253, Upps & Sthlm, Ergo, 1934, 1936, 194445, Upps, 4:o, Vintergatan, Sveriges författareförenings jultidning, 1934, Sthlm, 4:o, Theoria, tidskr för filosofi o psykologi, 1935, Gbg, Janus, ideell tidskr, 193536, Sthlm, 4:o, Forschungen und Fortschritte, Nach-richtenblatt der deutschen Wissenschaft und Technik, 1935, Berlin, 4:o, Arvet, tidskr för konservativt tänkande, 1936, Umeå, 4:o, Ny kyrklig tidskrift, 193637, Upps, Allsvensk samling, 1936, 1942, 1946, Gbg, 4:o, Svensk exegetisk årsbok, 193637, 193940, 1947, Upps, Lychnos, 1939, 1946/47, 1948/49, saml drygt 150 rec 19361954/55, Upps, Meddelanden från Svenska klassikerförbundet [rubr], 193739, 1943, 1945, Vänersborg, Nordisk familjeboks månadskrönika, 1938, Sthlm, 4:o, Natio Smolandica, meddelanden från Smålands nations i Uppsala kamralfören, 193841, Upps, Nysvenska studier, 1938, Upps 1939, VSÅ, 1939, 1949, 1953, Upps, Årsbok för kristen humanism, 1939-49, 195253, samt rec, Lund, VAÅ, 1940, Sthlm, Nya Argus, 1940, Hfors, 4:o, Le Nord, revue internationale des pays du Nord, 1941, Khvn, Religion och bibel, Nathan Söderblom-sällskapets årsbok, 1942, 1945, 1951, Sthlm, HVUÅ 1943, 1946, 1952, Upps; titlar se UUM 19371950, Upps 1953, s 470-475, o 19511960, tr 1975, s 495.


Redigerat: Västgöta nation i Uppsala. Läsåren 1902-1906. Sthlm 1907. 120 s. [Porträttkatalog.] – Symbolae Osloenses. Fasc. 2–12,1924–33, o Fasc. supplet. 1–6, 1925-33. Oslo(ae). (Tills medS. Eitrem.) – J. A. Eklund, Hembygden. Föredr vid Västgöta nations "landskap" i maj 1900 (Vestrogolhica, 7, Upps 1946, s 7–14). – Medred för: Föreningen Heimdals småskrifter, 1911–12, Upps & Sthlm, samt publikationer från Sv klassikerförbundet o Förbundet för kristen humanism.

Utgivit: Vårdkasen. 1914, n:o 1–52. Sthlm. Fol. (Ansv utg.) – Cicero, Somnium Scipionis. Med innledn og anmerkninger ... Kristiania 1923. 35 s.  Västgöta nations äldsta stadgar. Med inl o övers (Vestrogo-thica, 2, 1932, s 33-49; även sep, 17 s).


Översatt: Platons Phaidon, Lund 1918, (10), 82 s; Ur Platons brevväxling, Sthlm 1921, 67 s (Sveriges krisdiga studentrörelses skriftserie, n:r 135); M Luther, Om den irälbundna viljan, Sthlm 1925, LXXIX (Inledning), 373 s; Rimbert, Ansgars levnad, Slhlm 1926, 162 s, 2. uppl 1930, [ny utg] Lund 1966, 129 s; Plotinos, mystikern o reformatorn, valda delar av Enneaderna, Sthlm 1927, 130 s (Religionens människor och dokument 8); dens, Ur Enneaderna (De filosofiska mästerverken, valda, red o med inl försedda av J Landquist, bd 2. Romerska o senantika tänkare, Sthlm 1932, s 315–382; [2. uppl] 1953).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 30 juni 1933, nr 9, RA.

L Amundsen, G R (Norsk biografisk leksikon, 12, 1952); G Björck, En sv humanist (SvD 12 aug 1954); Y Brilioth, G R (Levnadsteckn:ar över VA:s led:er, bd 9, 1955–67); L Gunnarsson, Kyrkan, nazismen o demokratin (1995); G R in memoriam (Vestrogothica, 11, 1955, s 22–39); SMoK; UUM 1937–1950 (1953). – August R:  Y Rudberg, A R o hans hem i Björsäter (Minnen från gamla prästgårdar i Skara stift, ed O Nystedt, 1928); Skara hm; SMoK. – Yngve R: S Danell, Y R död (SvD 15 mars 1978); B Rudberg, En Skaradjäkne vid sekelskiftet (Ett o annat från den gamla staden Skara 1994–1995); dens, Bröderna i Björsäter (1995); SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gunnar Rudberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7004, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Y Rudberg med bidrag av Andreas Tjerneld), hämtad 2018-11-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7004
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gunnar Rudberg, urn:sbl:7004, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Y Rudberg med bidrag av Andreas Tjerneld), hämtad 2018-11-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se