Ivar Persson

Född:1901-05-03 – Svedala församling, Skåne län (enl fb för Skabersjö,Malm.)
Död:1979-10-20 – Burlövs församling, Skåne län

Lantbrukare, Ecklesiastikminister, Riksdagspolitiker


Band 29 (1995-1997), sida 79.

Meriter

Persson, Ivar (i Skabersjö), f 3 maj 1901 i Svedala, Malm (enl fb för Skabersjö, Malm), d 20 okt 1979 i Burlöv, Malm. Föräldrar: lantbrukaren Anders Pehrsson o Mathilda Holmqvist. Studentex vid H a l för gossar i Malmö 20, genomgick agronomkursen vid Lantbruks- o mejeriinst vid Alnarp 22–24, brukare av Tjustorp Nygård, Skabersjö, 24, arrendator där 34, distr:studieledare för Sv landsbygdens studieförb (SLS) 30, ordf i styr för SLS 44–52, ombudsman för Skånes distr av Bondeförb 32–38, ordf där 47–59, led av Malmöhus läns landsting 39–58, v ordf där 51, led av FK 39 lagt–58B (led av FK:s första tillf utsk 41–43, av särsk utsk 50, av tredje lagutsk 50–51 o 58A–58B, av centerpartiets förtroenderåd 58A–58B), led av kommunindelmkomm juni 43–sept 45, av 1945 års hemvärnskomm febr 45–sept 46, av utredn ang yrkesutbildn inom jordbruket o skogshanteringen dec 45–nov 49, av 1946 års skolkommission jan 46–nov 51, av utredn ang revision av riksdagens arbetsformer okt 46–dec 47, lekmannarepresentant i Skolöverstyr 47, led av Malmöhus läns hushålln:sällsk:s förvaltn:utsk 48, av kulturfondsutredn juni 48–dec 51, av busslinjeutredn dec 48–juni 52, av skolöverstyrelsesakk juni 49–juni 51, av allm kyrkomötet 51, statsråd o chef för Ecklesiastikdep 1 okt 51–30 okt 57, landsh i Kalmar län 21 nov 58 (tilltr 1 jan 59)–67, ordf i 1960 års ecklesiastika boställsutredn nov 60–mars 68, led av styr för bl a Sveriges utsädesfören o Skandinaviska kreatursförsäknbolaget, kommunalman i Skabersjö.

G 12 okt 1933 i Arrie, Malm, m Thea Ingeborg Jönsson, f 1 april 1909 där, dtr till hemmansägaren o nämndemannen Anders J o Anna Christina Meissner.

Biografi

P blev politiskt aktiv redan i ungdomsåren, först inom Sv landsbygdens ungdomsförbund (SLU) och Sv landsbygdens studieförbund, där han 1930 blev distriktsstudieledare. Han engagerade sig i bondeförbundets Skånedistrikt i början av 1930-talet och verkade en tid som dess ombudsman. Hans politiska insatser på regional nivå gällde främst landsbygdens utveckling. Han hade också en del uppdrag inom Sv kyrkan, både i hemförsamlingen och på stiftsplanet, bl a som ledamot av domkapitel och stiftsråd. P:s politiska bana på riksplanet inleddes med invalet i FK 1939. Han kom där att framför allt intressera sig för frågor rörandejordbruket och dess utveckling samt skol-och kulturpolitiska spörsmål, inte minst det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Han var en flitig motionär. Som riksdagsman trivdes han bättre med arbete i utskott och utredningskommittéer än med heta debatter i kammarens talarstol.

P:s många utredningsuppdrag – framför allt i 1946 års skolkommission – kom att utgöra den avgörande meriteringen till posten som ecklesiastikminister i den koalitionsregering mellan socialdemokrater och bondeförbundare som bildades 1951. Hans klara ställningstagande för en nioårig, kommunal enhetsskola bedömdes av statsminister Tage Erlander som viktigt och uppgavs senare av denne som det främsta skälet till utnämningen. P såg tillkomsten av en sådan enhetsskola – uppdelad i tre olika linjer i avslutningsklassen – som en möjlighet att inrätta realskolor på landsbygden och samtidigt ge det manuella arbetet ökad status.

P:s insats som skol- och kulturminister framstår inte för eftervärlden som särskilt profilerad. Detta betingas till stor del av att hans ministertid dominerades av organisatoriska vardagsproblem: bristen på lärare och skollokaler och genomförandet av den försöksverksamhet med enhetsskola som riksdagen 1950 beslutat om. Perioden var avsatt för praktiskt försöksarbete; den slutliga reformeringen av den obligatoriska skolan kom först efter P:s avgång, med beslutet om grundskolan 1962. Detta förhållande hindrade dock inte att vissa reformer genomfördes; bl a utbyggdes gymnasiet med en ny allmän linje, Skolöverstyrelsen omorganiserades, ett universitet inrättades i Gbg och i Sthlm etablerades Sveriges första lärarhögskola.

P:s anspråkslösa framtoning har också sin förklaring i hans personliga läggning. Hans partiledare menade i en minnesruna att P "arbetade för mycket" och att han i "något för hög grad" kom att "syssla med detaljer" men framhöll samtidigt det trägna arbetets värde: "Men myrans flit och målmedvetenhet var måhända lika värdefull som en eldsjäls sprakande" (Hedlund).

Den kultursyn som präglade P:s insatser och ambitioner på det kulturpolitiska området företer en påfallande kontinuitet från ungdomsårens arbete inom folkbildningen. Han slog vakt om den gamla allmogekulturen och kände oro för de negativa effekter som den pågående urbaniseringen kunde medföra: en utveckling mot ytlig materialism och nivellering av lokala särdrag och en lockelse att se livet i storstäderna som en "dagdrömmeriets lyxtillvaro", Särskilt negativ var han till filmen, en "verklighetsför-falskare av stora mått". Som motvikter såg P bl a traditionellt kristen fostran och gammaldags familjesammanhållning – något som han förknippade med "bondens kulturansvar".

Sedan P lämnat regering och riksdag utförde han ett tungt utredningsuppdrag som ordförande i 1960 års ecklesiastika boställsutredning, en uppgift som svarade väl mot hans starka kyrkliga intresse. Han avslutade sin aktiva gärning som landshövding i Kalmar län. Med den breda erfarenhet av idogt och utåtriktat samhällsarbete som han förvärvat och med sitt levande intresse för landsbygdsutveckling var det en uppgift som passade honom väl. P tillhörde visserligen de eftertänksamma och försiktiga sam- hällsförbättrarna men saknade inte förståelse för behovet av förändringar. Hans sista officiella uppdrag – om än endast en symbolhandling – gällde ett stort och djärvt framtidsprojekt: att ta det första spadtaget inför byggandet av Ölandsbron.

Författare

Gunnar Richardson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vår skola. Hässleholm 1952. [Omsl.] 16 s. – Bondens kulturansvar. Tal vid Värmlands hembygdsförbunds kulturting (Perspektiv, årg 3, 1952, Sthlm, 4:o, s 195–199). – Kulturpolitik. Kalmar 1954. [Omsl.] 18 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Alnarps lantbruks-, mejeri- o trädgårdsinst, ed T Nilsson-Leissner (1954); T Erlander, 1949–1954 (1974); G Hedlund, I P död (SvD o DN 22 okt 1979); T Oscarsson, IP ur tiden (Skånska Dagbl 22 okt 1979); O Ruin, I välfärdsstatens tjänst. Tage Erlander 1946–1969 (1986); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 3 (1986).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ivar Persson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7114, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Richardson), hämtad 2021-04-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7114
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ivar Persson, urn:sbl:7114, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Richardson), hämtad 2021-04-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se