Set E Persson
Född:1897-03-05 – Klara församling, Stockholms länDöd:1960-07-16 – Enskede församling, Stockholms län
Kommunalpolitiker, Riksdagspolitiker
Band 29 (1995-1997), sida 91.
Meriter
Persson, Set Erik, f 5 mars 1897 i Sthlm, Klara, d 16 juli 1960 där, Enskede. Moder: pigan Margareta Persdtr. Anställd vid Statens järnvägar (SJ) 15, stationskarl i Söderala, Gävl, 19–32, ordf i avd 90 (Söderhamn) av Sv järnvägsmannaförb 21–22, v ordf där 22–24, medl av Sverges kommunistiska parti (SKP) 21–53, led av SKP:s centralkomm (från 44 partistyr) 31–53, sekr i SKP o red i tidn Ny Dag 34–46, led av SKP:s politbyrå (från 44 arbetsutsk) 33–53, av kommunalfullm i Söderala 22–34, av Gävleborgs läns landsting 34–37, av stadsfullm 1 Sthlm 38–53 (ordf i kommunistiska stadsfullm:gruppen 38–46, led av stadskoll 42–44, ordf bl a i fastighetsnämnden, polisnämnden o i styr för bostadsförmedl:en 47–50), ordf i Sthlms kommunistiska arbetarkommun 40–42 o 44–45, led av AK 41–46 (led av riksdagsgruppens förtroenderåd 45–46), av 1945 års lönekomm juni 45–maj 49, borgarråd för fastighetsroteln i Sthlm 16 okt 46–15 okt 50, led av 1945 års markkommission okt 46–maj 48, av 1947 års byggnadsmaterialutredn maj 47–jan 57, ordf i Sveriges kommunistiska arbetarförb från 56, red för tidskr Revolt från 57.
G 27 okt 1923 i Söderhamn (enl vb för Söderala) m Elna Augusta Ekström, f 6 juli 1904 i Skog, Gävl, d 25 mars 1967 i Sthlm, Enskede, dtr till Stina Jonasdtr.
Biografi
Set P kom vid späd ålder som fosterbarn till släktingar i Hälsingland och växte upp där. Trots goda skolbetyg fick han gå ut i arbetslivet vid 14 års ålder. Inspirerad av Jack Londons roman Järnhälen började han tidigt att grubbla över samhällets orättvisor och sökte sig därför till socialdemokratiska ungdomsförbundet. Efter partisprängningarna 1917–21 anslöt han sig till kommunisterna. I samband med oroligheterna i Ådalen 1931 ledde P en tio dagars generalstrejk i Söderhamnsområdet, varvid polisen friställdes och P från talarstolen förklarade att "staden är vår". Senare i livet framhöll P att detta varit den stora händelsen i hans politiska liv och att den givit en försmak av revolutionen. 1932 talade han vid en demonstration mot strejkbrytare i Sandarne. Demonstranterna drabbade samman med polisen, som sköt skarpt och sårade tre. P dömdes senare för upplopp till fyra månaders straffarbete, avsked från sin anställning vid SJ och förlust av pension. Två gånger erbjöds han nåd av regeringen men avböjde. Han ville ha rättvisa, inte nåd.
Efter avtjänat straff ägnade sig P helt åt partiarbete. Han flyttade till Sthlm 1934, invaldes i SKP:s högsta ledning och fick arbete som facklig och kommunal redaktör på partitidningen Ny Dag. P kom även flera gånger att vikariera för partiordföranden Sven Linderot (bd 23) vid dennes sjukdom och resor. Under den för kommunister svåra tiden i början av 1940-talet utsattes P för polisrazzior och uteslöts ur sin fackförening. Som riksdagsman framförde han sitt partis politik och interpellerade bl a om de särskilda sk arbetskompanier där kommunister placerades i stället för att inkallas till vanliga militärförband. Under de stora riksdagsdebatterna mot slutet av kriget anklagade P den socialdemokratiska ledningen för att ha satt fattigdomen i system (Hirdman).
Efter de kommunistiska framgångarna i kommunalvalet 1946 lämnade P sin riksdagsplats för att i stället bli det första kommunistiska borgarrådet i Sthlm. Som ansvarig för fastighetsroteln tog han itu med bostadsbristen. Han initierade nödbostäder och kommunalt bostadsbyggande och talade för bostadsransonering av större lägenheter. Han inrättade 1947 en kommunal bostadsförmedling och tog där själv ofta emot de bostadssökande. Som ordförande i polisnämnden förklarade P 1948, att han ej avsåg att följa regeringens antikommunistiska riktlinjer för polisrekryteringen. Enligt hans mening borde det finnas kommunistiska polismän till ett antal som motsvarade partiets politiska inflytande. – Efter valnederlaget 1950 tvingades P lämna sin borgarrådsstol.
Vid denna tid rådde motsättningar inom SKP:s ledning. En grupp kring Linderot och Hilding Hagberg förespråkade samarbete med socialdemokraterna och hävdade möjligheten av en fredlig väg till socialismen. En annan grupp, till vilken P hörde, kritiserade denna politik och hade tidvis stort stöd i partistyrelse och arbetsutskott. Han kritiserade också SKP för underkastel- se och självutplåning när man röstade på socialdemokrater i fackliga och parlamentariska val och gick i deras 1 maj-tåg. På partikongressen 1953 förespråkade han en hårdare linje mot socialdemokratin. Då han fick kongressen mot sig och utsattes för kritik och ryktesspridning, ansåg han sig utmo-tad ur partiet och begärde sitt utträde.
Meningsfränder som uteslöts ur SKP organiserade P i cirklar, vilka i juli 1956 bildade Sveriges kommunistiska arbetarförbund. P blev förbundets ledare. Han fortsatte att förespråka en traditionell kommunism: Josef Stalin försvarades, och Nikita Chrusjtjovs nya giv kritiserades. Socialdemokratin och SKP:s nya kurs nagelfors. P var dock inte opåverkad av de nya vindarna utan kritiserade de avrättningar och "rehabiliteringar" som förekom i öst. "Riv galgarna!" manade han socialistländerna (Revolt 1958, nr 3). – Den nya organisationen fick ringa anslutning. Av anhängarna sedd som principfast framstod P för många andra snarare som en dogmatisk sekterist. 1958 sökte P på en arbetarförbundslista åter bli vald till stadsfullmäktig i Sthlm men misslyckades.
P hyste en stark medkänsla med de svaga i samhället. Han hade organisationstalang och stor arbetskapacitet. Hans allvarsamma, utredande talekonst var uppskattad, och hans breda kommunalpolitiska kunnande erkändes också av politiska motståndare. Enligt en person som inte delade P:s politiska värderingar ägde han "en utstrålning av idealitet och hederlighet som man inte undgick att ta intryck av" (Landin, s 19).
Författare
Benny Jacobsson
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Arkivuppgifter
Brev, självbiografi o tal hos Erik Persson, Sthlm.
Tryckta arbeten
Tryckta arbeten: Till samtliga avdelningar inom Svenska järnvägsmannaförbundet. [Rubr.] [Söderhamn] 1930. 16 s. [Anon.] – Vad kräver läget av skogarnas folk? Ej inbördes kamp, men enighet. Sthlm 1935. 19 s. – Valhandbok vid riks-dagsmannaval. Utg av Sverges kommunistiska parti. Sthlm 1936. 23 s. [Anon.] – Kommunistisk kommunalpolitik. [Omsl.] Sthlm 1938. 31 s. – Den sociala hjälpverksamheten. Sthlm 1939. 87 s. [Anon.] – Det organisatoriska läget (För folkets frihet och Sverges oavhängighet!, referat från Sverges kommunistiska partis elfte kongress 6–9 april 1939, Sthlm 1939, s 40–44; 2. uppl 1941). – Kommunisterna nu, socialdemokraterna sedan! Tal i riksdagen d 23 okt 1941. [Omsl.] Sthlm 1941. 15 s. – Polisövergreppen inför J. O. Sthlm 1941. Stor fol. 1 bl. [Undert tills med H. Hagberg.] – Välj med kommunisterna mot samlings- regeringen! [Rubr; omsl: Med ...] Sthlm 1944. 31 s. – Vad läget kräver av Sverges arbetare. Tal på sammantr med Sverges kommunistiska partis styrelse d 24 mars 1945. [Rubr.] [Sthlm, tr] Örebro 1945. 23 s. (Dagspolitik, 22.) – Kommunistisk riksdagspolitik. En redogörelse för 1945 års riksdag. Sthlm 1946. 128 s. – Kommunistisk ... för 1946 års riksdag och höstsessionen 1945. Sthlm 1946. 135 s. – Stockholms byggnads- och bostadsproblem (Stockholms rörarbetare 1889–1949, minnesskrift till 60-årsjubileet, Sthlm 1949, s 15– 21). – Vart vill Chrusjtjov leda kommunisterna? Broschyren utg av Sveriges kommunistiska arbetarförbund. Sthlm 1956. 15 s. [Revolt, årg 1: 3.] – Skrivelse till Chrusjtjov 10/9 1956 publ i S-T 11/9 s å; många bidr i bl a Ny dag o Vår tid, Sthlm.
Redigerat: Till offensiv under leninismens fana. Utg av Marxistiska cirklarna. [Sthlm 1955.] 15 s. [Anon.] – Motion till SKP:s 17:e kongress 1955. Utg ... Sthlm 1955. 15 s. [Anon.] - Marx och Lenins väg. Program för Sveriges kommunistiska arbetarförbund. Sthlm 1956. 8 s. [Anon.] Omtr i Revolt, 1963: 2, Sthlm, 4:o, s 3–7. – Revolt. Marxistisk o politisk tidskr utg av Sveriges kommunistiska arbetarförb o Kommunistiska ungdomsklubbarna Revolt. Årg 1, 2–4:1,1955–57, 1958–60. Sthlm 1955-60. 8:o resp 4:o. [Även ansv utg; större bidr 1958: 3, 1959: 3, 1960 :2 o omtr 1961: 1 o 2.]
Källor och litteratur
Källor o litt: Allm Barnhusets utlämn: rulla 1897, SSA. Arkiv från SKP o Sveriges kommunistiska arbetarförb; Einar Ljungbergs arkiv (Frihetskämparnas klubb); AB:s klipparkiv; Biograficasaml; allt i AA. Klippsaml, Sveriges pressarkiv, RA.
H Hagberg, Socialismen i tiden, 1–2 (1982–83); C-H Hermansson, Kommunister. En intervjubok, 2 (1980); dens, CH minnen (1993); J Hermansson, Kommunism på svenska? SKP/ VPK:s idéutveckl efter Komintern (1984); Y Hirdman, Sverges kommunistiska parti 1939–1945 (1974); N Holmberg, Tal vid SKP:s partistynmöte 28-30 okt 1950 (Mot rådande vind. Kommunistiska texter, ed R Aschberg, 1977); H Kjellvard, Det bevingade hjulets folk. Minnesskr vid Sv järnvägsmannaförb:s 50-årsjubileum, 2 (1949); K Kristensson, H Nyström o O Nyström, Från mörkret stiga vi mot ljuset. Arbetarrörelsens hist i Sverige (1979); S Landin, Uppbrott från stalinismen till en socialism med mänskligt ansikte (1973); P-O Nyblom o Å Nyblom, "Djävla tonfiskare!". Samtal om våra liv, ed T Förser (1978); T Olsson, SKP:s politiska utveckl 1943-50 (Från SKP till VPK. En antologi, ed S E Olsson, 1976); K Senander, Röd gryning – ett halvsekel i arbetarklassens tjänst (1973); G Sidenbladh, Planering för Sthlm 1923-1958(1981); SMoK; A Spaning, Från Höglund till Hermansson. Om revisionis-men i SKP (1967); Sthlms stadsfullm 1938–1963 (1967); Till försvar för kommunismen. En minnesskr över S P (1971); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 1 (1988); P-O Zennström, Z:s bekännelser, 1 (1977).
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Set E Persson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7122, Svenskt biografiskt lexikon (art av Benny Jacobsson), hämtad 2024-03-28.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7122
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Set E Persson, urn:sbl:7122, Svenskt biografiskt lexikon (art av Benny Jacobsson), hämtad 2024-03-28.