Alma H E Petri

Född:1871-10-04 – Halmstad stad, Hallands län
Död:1927-01-27 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Frälsningsofficer


Band 29 (1995-1997), sida 193.

Meriter

1 Petri, Alma Hedvig Eleonora, f 4 okt 1871 i Halmstad, d 27 jan 1927 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: läroverksadjunkten FD Carl Magnus P o Charlotta Eleonora Gustafva Nyman. Inskr vid H lärarinnesem i Sthlm ht 90, ex från 4:e avd där 94, lär vid Elementarskolan för flickor i Ystad 9497, kadett vid Frälsningsarméns (FA) krigsskola 31 dec 97, assistent till Elisabet Liljegren (bd 23) vid FA:s kvinnliga sociala verksamhet i Sverige 98, assisterande sekr 16, chef för denna verksamhet från 15 april 20, löjtn 21 sept 98, kapten 7 sept 99, red för tidn Ljus i mörker från 99, ensajn 22 juli 01, adjutant 15 maj 03, stabskapten 29 sept 06, major 12 juli 11, brigadör 10 april 18, överstelöjtn 13 juli 22, allt i FA, led av styr för Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona från 20. - Ogift.

Biografi

Alma P föddes och växte upp i Halmstad. Familjen var välkänd och välbärgad. Modern var strängt religiös och underdånig sin make, levde för sin familj och fostrade elva barn i Herrans tukt och förmaning. Särskilt döttrarna varnade hon för högmod och fåfänga. Fadern var läroverksadjunkt, lasarettspastor och nykterhetskämpe. Föräldrarna höll hårt på religionen men gav sina barn gott om utrymme för lek, tankeutbyte och kamratliv. Till P:s ungdomsvänner hörde Klara Johanson (bd 20).

Utanför hemmet pågick en våldsam samhällsomvandling. Den religiösa väckelserörelsen spred sig i alla samhällsskikt. Nymalthusianism, vänsterliberalism, socialism och ateism predikades av mer eller mindre radikala samhällsreformatorer. Alla presenterade lösningar på hur man skulle komma till rätta med fattigdom, superi, prostitution, veneriska sjukdomar, hemlöshet, utomäktenskapliga barn och emigration. När P var i tioårsåldern kom FA till Sverige. Som 16-åring bevistade hon första gången ett armémöte. Hon kände sig omedelbart dragen till den färgstarka organisationen som hade samhällets lägsta skikt som målgrupp. FA:s förkunnelse kontrasterade starkt mot Schartaus stränga lära, som satte sin prägel på livet på västkusten.

Efter många år och mycken själslig vånda beslöt P att ägna resten av livet åt att tjäna FA. Hon var känslig för vad familj, vänner och bekanta skulle tycka, I grunden var hon försiktig och betänksam och begick inte gärna överilade handlingar. I början av 1890-talet gick hon igenom Högre lärarinneseminariet i Sthlm och var sedan under några år anställd som lärare vid Ystads flickskola. Hon trivdes dock aldrig riktigt med detta yrke och efter en "studiefärd" i slummen hösten 1897 bestämde hon sig. På julafton detta år klädde hon sig för första gången i arméns uniform, skrev ett bekännelsebrev till sina föräldrar och blev på nyårsafton kadett vid krigsskolan. Ett år senare var hon integrerad i FA:s slum- och räddningsverk som assistent till Elisabet Liljegren. Vid dennas död 1914 hade de samarbetat i 16 år, men först 1920 blev P chef för det kvinnliga sociala arbetet.


Vid sidan av slumarbetet bedrev P en publicistisk verksamhet. Som redaktör för tidningen Ljus i mörker, organ för FA:s slum- och räddningsverksamhet, publicerade hon mer än 100 artiklar. Då och då medverkade hon även i Stridsropet. Hennes artiklar beskriver det ständigt växande kvinnliga sociala arbetet. Vid hennes död hade Ljus i mörker en upplaga på 35 000 exemplar. Som nybliven frälsningsofficer utgav P skriften På studiefärd i slum- och räddningsverket (1900) om sitt sökande efter gudomlig ledning, om sin frälsning och kallelse. 1923 publicerade hon en biografi över Elisabet Liljegren. Därmed uppfyllde hon ett löfte till den avlidna men tillfredsställde även sitt eget behov av att ge omvärlden en rättvisande bild av denna på sina håll starkt kritiserade kvinna.

En genomgång av Stridsropet ger bilden av en sträng arbetsdelning inom FA. Var och en stod på sin post tills ledningen beordrade en förflyttning eller avgång. När P:s bild eller namn förekommer i tidningen är det alltid i samband med hennes arbetsområde. Det finns inga rent religiösa artiklar av hennes hand. Hon medverkar aldrig i ett julnummer. Först i samband med hennes död och begravning skrevs en stor artikel om henne (Stridsropet 1927, nr 8). Enligt en tidning var P "FA:s största namn och en av sv socialt arbetes märkligaste, hängivnaste och nyttigaste tjänarinnor" (Idun 1927, s 137). I FA:s historieskrivning är dock uppgifterna om P knapphändiga. Där framhävs exempelvis inte tydligt hennes finansiella begåvning. Få har så starkt som P bidragit till hopsamlandet av kapital inom FA. Hon samlade in pengar till ett 15-tal hus. Människor hade stort förtroende för henne, och miljonbelopp gick genom hennes händer i form av små och stora summor skänkta av fattiga och rika. Vid inredningen av dessa hus visade hon prov på god förmåga att skaffa vackra saker till låga kostnader. P har kallats den "stora tiggerskan" även om invändningar har gjorts mot detta uttryck: "Hon väckte snarare de bättre bemedlades samveten och beskattade dem" (Ljus i mörker 1946, nr 3, s 3). Hon gav också generöst av sina egna tillgångar; bl a använde hon ett ganska stort arv till att grunda barnhemmet Lillstugan i Sundbyberg.

P hade ett vinnande sätt och var älskad av många människor ur olika samhällsskikt. Hon var officiellt känd men tyckte inte om att uppträda offentligt eller tala vid armémöten, något som hon ändå gjorde. Det fanns företeelser inom FA som satte hennes kritiska väsen på svåra prov, men det ingick i hennes livsuppgift att bestå dem.

Författare

Hjördis Levin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: På studiefärd i slum- och räddningsverket. En uo-års revy öfver Frälsningsarméns slum-, räddnings- o döfstumarbete i Sverge jämte finansberättelse för år 1899. Sthlm 1900. 96 s. [Anon.] – Slummens överste. En kort teckning av Elisabet Liljegrens liv. Sthlm 1923. 159 s, 6 pl-bl. 2. uppl 1924. 3. uppl 1933. 143 s, 6 pl-bl. 2.[!] uppl 1967. 142 s. ([Omsl:] Tricolor, FA-serien, pocket ed, nr 1.)  Den lilla kvinnan med det stora budskapet. Sv Frälsningsarméns grundare in memoriam [Hanna Ouchterlony] (Idun, årg 37, 1924, Sthlm, fol, s 223, 234).  Min kallelse (Hågkomster och livsintryck av svenska män och kvinnor, saml 7, Upps 1926, s 146156).  Minnesbok, utg av L Petri. Sthlm 1933. 220 s, 13 pl-bl. -Bidrag i: Ljus i mörker, 1899-1927 (c:a 120 art), o Stridsropet, 1901: 31,1904: 6,1909:2,1910: 25,1914: 15, 1917: 23, 1922: 23, Sthlm, fol.

Redigerat: Ljus i mörker. Organ för Frälsningsar- mens slum-, räddnings- o döfstumme-verksamhet (slum- o räddningsverksamhet) (i Sverige). 1899-1927. Sthlm. Fol.

Källor och litteratur

Källor o litt: K Dahlberg, Tappra krigare från flydda tider (1947); K högre lärarinnesem in memoriam. Minnesrunor, samlade o utg av V Fevrell (1943); T Kjäll, Korsets färger bära. En berättelse om FA i Sverige under nittio år, 12 (1972); [M Lindqvist, pseud] Quelqu'une, A P in memoriam (SvD 28 jan 1927); E Malmström, Femtio års fälttåg. FA i Sverige 1882-1932 (1932); SMoK; Sv folkrörelser, 2 (1937).  Art:ar om P i Idun 191112,1915,192627, i Ljus i mörker 1927, 1930, 1949, i Stridsropet 1898, 1901, 190405, 1907,1909,191215, 1917, 192021,1924- 27.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alma H E Petri, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7182, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hjördis Levin), hämtad 2019-05-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7182
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alma H E Petri, urn:sbl:7182, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hjördis Levin), hämtad 2019-05-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se