C Henrik Petterson

Född:1879-08-20
Död:1962-07-07 – Gustav Vasa församling, Stockholms län

Skogsman


Band 29 (1995-1997), sida 232.

Meriter

Petterson, Carl Henrik, f 20 aug 1879 i Sthlm, Nik, d 7 juli 1962 där, Gust Vasa. Föräldrar: dir Carl Fredrik Pettersson o Edla Maria Magdalena Svensson. Mogenhetsex vid H reallärov å Norrmalm, Sthlm, 18 maj 98, elev vid Ombergs skogsskola 1 juli 98, ex där 13 juni 99, elev vid Skogsinst 1 juli 99, ex där 18 juni 01, extra jägmästare i Umeå distr 27 juni 02, eo tjänsteman i Domänstyr 9 jan 03, amanuens där 30 juni 03, vik lektor vid Skogsinst 30 juli–20 dec 04 o 16 okt 05–31 maj 06, skogsförvaltare hos Mo o Domsjö ab 1 juni 06–30 sept 08, skogschef hos Uddeholms ab 16 okt 08–1 april 22, led av kommissionen ang försökstaxering av skogarna i Värmlands län aug 10–mars 15, ordf o chef för 1917 års bränslekommission april 17–april 18, led av kommissionen o dess arbetsutsk maj 18–dec 20, överassistent vid Statens skogsförsöksanstalts skogsavd 1 juli 25, vik förest 1 sept 25, prof o förest för skogsavd 23 dec 26, chef för försöksanstalten 30 dec 38 (tilltr 1 juli 39)–1 sept 44, led av ecklesiastika boställessakk 1932 aug 32–april 33, av styr för Sv träforskn:inst 42, sakk vid utredn rör skogsvårdslagstiftn juni 42–maj 46. – LIVA 28, LLA 39.

G 1) 16 okt 1909 i Gustaf Adolf, Värml, m Ellen Kristina Malmström, f 24 mars 1887 där, d 20 juni 1918 i Hagfors, Värml, dtr till skogsförvaltaren Bernhard (Berndt) M o Maria Dorothea Landgraff; 2) 8 dec 1920 i Sthlm, Joh, m Valborg Margareta (Manni) Danielsson, f 9 april 1895 i Norra Råda, Värml, d 10 juni 1988 i Sthlm, Gust Vasa, dtr till bruksdisponenten Carl Leonard D (bd 10) o Sigrid Lagerhjelm.

Biografi

Henrik P deltog redan som ung jägmästare i den skogsekonomiska debatten och publicerade 1904–07 fem arbeten om skogsekonomiska frågor. De är präglade av stringens och skärpa och vittnar om hans matematiska läggning. Han strävade efter att finna objektiva matematiska metoder där den traditionella skogliga forskningen ofta byggde på subjektiva resonemang. Samma drag går igen i hans senare arbeten inom den skogliga produktionsforskningen.

P blev som 29-åring skogschef vid Sveriges då största skogsföretag, Uddeholm. Han ägnade sig där bl a åt att fastställa den möjliga avkastningen av företagets skogar, vilket var av stor betydelse för Uddeholms utveckling under de närmast följande åren. Vidare intresserade han sig för lokaliseringsfrågor och förordade en koncentration av företagets skogsindustri till Skoghall vid Vänern. Detta förslag kom efter hand att förverkligas. Under sin tid i Värmland var han engagerad i frågan om en försökstaxering av Värmlands skogar och en på erfarenheten av denna undersökning grundad inventering av hela Sveriges skogar. Dessa skogsinventeringar, som utfördes 1911 respektive 1923–29, gjordes genom mycket lågprocentiga stickprov i form av s k linjetaxering. Värmlandstaxeringen var den första skogliga inventeringen av en stor geografisk region, och P utförde där en pionjärinsats då han förfäktade att de stickprovsmässiga skogsinventeringarna borde bedömas med sannolikhetskalkylens hjälp. Detta var långt före den moderna statistiska samplingteorin.

P:s främsta insatser gjordes inom skogsproduktionsforskningen. När han 1925 kom till skogsförsöksanstaltens skogsavdelning, mötte honom det svåra problemet att genom bearbetning av observationer av tillväxten på försöksytor skapa riktlinjer för skogsbeståndens vård och behandling från anläggning till slutavverkning. Det viktigaste hjälpmedlet för detta var s k produktionstabeller, som kan sägas vara modeller av skogsbestånds tillväxt och avkastning. Där ställs olika alternativ upp beträffande bl a trädslag, markens bördighet samt beståndets uppkomstsätt och skötsel genom gallring. De tidigare metoderna för framtagande av sådana modeller byggde till stor del på grafisk utjämning av data från skogliga försök. P fann att dessa något subjektiva metoder var olämpliga för de frågor som skulle belysas och med det observationsmaterial som fanns tillgängligt. Han konstruerade i stället matematiska tillväxtmodeller grundade på en statistisk analys av observationerna. P blev därigenom pionjär för de metoder som skulle prägla senare produktionsforskning i hela världen.

Den teknik som användes vid bedömningen av materialet var regressionsanalysen. Troligen var det M Näslund (bd 27) som riktade P:s uppmärksamhet på denna metod. Den innebar ett omfattande räknearbete, eftersom ett mycket stort antal regressionsfunktioner med långa uttryck för de faktorer som påverkade tillväxten skulle prövas. Arbetet organiserades på ett för tiden effektivt sätt; bl a utnyttjade P hålkortsmaskiner för vissa omfattande beräkningar. Arbetet drog dock ut på tiden och fullföljdes först under P:s tid som emeritus. Under mer än 15 år av denna tid verkade han dagligen på sin gamla arbetsplats. De viktigaste resultaten framlades 1955 i den monumentala Barrskogens volymproduktion. Det kompletterande verket Barrskogens värdeproduktion förelåg i korrektur vid P:s bortgång.

P:s arbeten var av stor betydelse för utvecklingen av skogsforskningens metoder men har inte i samma mån funnit tillämpning i praktiskt skogsbruk. Hans tabeller byggde på förutsättningar, främst beträffande gallring, som skilde sig betydligt från de metoder som var dominerande skoglig praxis. Därtill kom att han måste ta hänsyn till begränsningar och ofullkomligheter i materialet från försöksytorna.

Som chef för skogsförsöksanstalten ledde P planeringen av skogsforskningens omorganisation. Resultatet blev Statens skogsforskningsinstitut, som med väsentligt förstärkta resurser i fråga om lokaler, personal och utrustning tog över anstaltens uppgifter. – P var ganska fordrande som chef. Han imponerade både genom sin yttre gestalt och sin intellektuella resning.

Författare

Bertil Matérn



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från P i KB (bl a till E Heckscher).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Till frågan om bestämmandet af omloppstiden (Årsskrift för Föreningen för skogsvård i Norrland för år 1903, Sthlm 1904, s 113–151). – Instruktion för undersökning af fällda stammar. Umeå 1907. 11 s. [Undert s 6.] - En kritik af hr Wallmos uppgifter (Svenska dagbladets skriftserie, 2. U Wallmo m fl, Omloppstiden för våra skogar, diskussionsinlägg i Sv dagbl 21 mars – 5 juli 1912, Sthlm 1912 [omsl], s 6 f; från 23/3). - Bemötande på uppdrag av bränslekommissionen avgivet... i anledning av överrevisorernas såsom bilaga härvid fogade berättelse över bränslekommissionens förvaltning och räkenskaperår 1917. Sthlm 1918. 56 s. [Undert s 24; resten bil.] - Studier över stamformen (Meddelanden från Statens skogsförsöksanstalt, h 23, 1926–27, Sthlm 1927, s 63–189). – Der heutige Ståndpunkt der schwedischen forsdichen Versuchsanstalt gegeniiber den Holzmassenermittlungsfragen (Verhandlungen des internationalen Kongresses forstlicher Versuchsan-stalten Stockholm 1929 [även eng o fr titel] ... Red par S Petrini, Sthlm 1930, s 229–232). – Bonität und Produktion (ibid, s 287–292). – Utvecklingsprognoser för skogsbestånd (1937 års Nordiska skogskongress, Exkursion 2, Sthlm 1937, s 4–31). – Mål och medel i skogsforskningen. Referat av ... föredr vid skogsveckans allm sammantr d 10/3 (Trävaruindustrien, årg 26,1941, Sthlm, 4:o, s 68 f). – Statens skogsförsöksanstalt [svar dll Norrlandsförbundets samarbetsutskott om åtgärder i föryngringsfrågan] (Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift, 1943, Sthlm, s 129–132). – Avverkningsberäkningar för övre och mellersta Norrland. [Sthlm 1948.] 29 s. [Meddelanden från Statens skogsforskningsinstitut [även tysk, eng o fr tit], bd 36, 1947: nr 2.] – Om skogsvårdslagens tillämpning. [Även eng tit.] [Sthlm 1951.] 38 s. (Ibid, 39 [1950]: 2.) – Produktionstabeller för vissa typer av svensk barrskog. Sthlm 1951. 16 s. (Ibid, 40 [1951]: 9.) – Beståndsvårdens ekonomi. [Rubr.] Sthlm 1951. S 109–133. [Ur Svenska skogsvårdsföreningens tidskr s å.] (Medd från Statens serien Uppsatser, nr 20.) – Barrskogens volymproduktion. Sthlm 1955. 391 s. (Medd bd 45 [1955]: 1 A.) Övers: Die Massenpro-duktion des Nadelwaldes. Sthlm 1955. 189 s. ([Ibid:] Mitteilungen der forstlichen Forschungsanstalt Schwedens, Bd 45: 1 B.) – Barrskogens värdeproduktion. [Även eng tit.] Sthlm 1963. 510 s (Ibid, 52: 1.) [Redogörelse för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstalt under år 1925 / 1927 / 1928 / 1929 / 1934 / 1935 / 1939 / 1941] 1. Skogsavdelningen (Medd från Statens skogsförsöksanstalt, 22, 1925, 24–26, 1927/28–1930/31, 28–29, 1935–1936/37, 32, 1940/41, 34, 1944/45, Sthlm 1926–45, [... femårsperioden 1922–1926 / ... 1927-1931 / under tiden 1932–31/10 1937 ...,] 2. Skogsavd (ibid, 23, 1926/27, 27, 1932/33, 31, 1938/39, tr 1927–39); bidrag i: Skogs- vårdsföreningens tidskrift, 1906–07, 1910, 1924–25, 1930, forts: Svenska skogsvårdsföreningens tidskr, 1932, 1934, 1951, 1957, Sthlm; Skogen, populär tidskr, 1924, 1927, 1943, 1946, Sthlm.

Redigerat: Meddelanden från Statens skogsförsöksanstalt. H 32-33. 1940/41–1942/43. Sthlm 1941–44.

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordbruksdep:s konseljakter 23 dec 1926, nr 194; Statens skogsforskn:inst:s arkiv, RA. M Näslund, Regressionsanalysens utveckl inom den sv skogsforskn. Anförande ... 4 dec 1974 (otr ms hos B Matérn).

I Andersson, Uddeholms hist (1960); C Carbonnier, nekr över P (Norrlands skogsvårdsförb:s udskr 1962); M Näslund, Skoglig märkesman fyller åttio år (SvD 20 aug 1959); dens, nekr över P (Sv skogsvårdsfören:s tidskr 1962). – Meddel av prof S-O Andersson, Danderyd.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Henrik Petterson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7217, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Matérn), hämtad 2021-04-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7217
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Henrik Petterson, urn:sbl:7217, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Matérn), hämtad 2021-04-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se