R M Victor Petterson

Född:1850-03-31 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län
Död:1919-02-20 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län

Kommunalpolitiker, Boktryckare


Band 29 (1995-1997), sida 236.

Meriter

Petterson, Robert Melcher Victor, f 31 mars 1850 i Linköping, d 20 febr 1919 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: garverimästaren Adolf Wilhelm P o Katarina Kindlund. Bokbinderiidkare i Sthlm 1 okt 74, VD o led av styr för Victor Pettersons bokindustri- o handelsab (från 19 Victor Pettersons bokindustriab) från 01, led av stadsfullm i Sthlm 95–03, v ordf i styr för Sthlms bokbinderiidkarefören 97, för Allm sv boktryckarefören 97–98 o 02–03, led av styr för Sthlms hantverksfören 97, v ordf där från 07, led av styr för Sthlms lärlingshem från 07, ordf i styr för Sveriges pappersgrosshandlarefören, för Sveriges papperspåsefabrikantfören.

G 26 dec 1876 i Sthlm, Nik, m Jenny Wilhelmina Henrietta Norling, f 6 jan 1854 där, ibid, d 5 april 1946 där, Osc, dtr till bokbindaremästaren Carl Alfred N o Augusta Charlotta Wanquist.

Biografi

Victor P är ett exempel på den industriella högkonjunkturens "selfmade man" som från en blygsam utgångspunkt bygger upp ett eget företag. Han har i en delvis självbiografisk skrift (1899) skildrat sitt företags utveckling under 25 år. 1870-talets ekonomiska uppsving medförde enligt honom att många unga män vid denna tid närde drömmar om yrkesframgångar i egna företag. Detta gällde också för P. Han uppmuntrades då av "sin principal" att etablera bokbinderirörelse, och efter att delvis ha lånat upp ett startkapital inledde han verksamheten 1874. En känsla av triumf präglar P:s redogörelse för en ordväxling mellan honom och en av cheferna vid P A Norstedt & Söner. Denne varnade inledningsvis P för att ta upp konkurrensen med de stora industriföretagen men accepterade efterhand P:s försvar för en sund konkurrens.

Genom sin blivande hustru fick P en yrkeslokal i ett rum på Södra Tullportsgatan 12 i Sthlm (senare Östgötagatan). Bland företagets första kunder fanns P A Norstedt & Söner, som upphandlade partiarbeten. 1875 flyttade P:s rörelse till Staden mellan broarna, och sedan ett par arbetare anställts kunde P med full kraft ta itu med uppbyggnaden av sitt företag. 1878 utökades det med en mindre påsfabrik, en tillhörande pappersaffär och ett litet tryckeri. S å som påstillverkningen inleddes kom den nya produkten cellulosapapper ut i marknaden. P:s företag fick under ett år ensamrätt till varan och värvade då en stor kundkrets, främst bland Sthlms specerihandlare.

P:s rörelse drevs från början inom begränsade utrymmen i olika lokaler på Svartmangatan men fick 1880 fast adress på nummer 24. Påsfabriken, som varit belägen på Regeringsgatan, sammanfördes då med bokbinderiet, och tryckeriet byggdes ut och förbättrades. En liten snällpress införskaffades från den tyska firman König & Bauer, och stilförrådet utökades. Samtidigt inleddes den senare så betydande produktionen av kartonger. Efter förvärv av ett medelstort boktryckeri började P 1886 på allvar sin verksamhet som boktryckare, och året därpå flyttade rörelsen till Köpmangatan 15. Arbetslokalerna förlades till gårdshuset, och anläggningen fick modern utrustning. En ångmaskin installerades och tjänade som motor för de tidigare manuellt drivna pressarna. Företaget blev pionjär i Sverige genom att installera elektriskt ljus i arbetslokalerna och genom att komplettera snällpressen med en amerikansk tryckpress från firman Miehle. Ett år efter den sv pionjären Waldemar Zachrisson införskaffade företaget 1903 en Monotype-anläggning.

När P 1906 flyttade verksamheten till Holländargatan 10 fanns 125 anställda. Omkr 1909 utvidgades rörelsen med ett mindre litografiskt tryckeri. Bland företagets tillverkning för reklamändamål uppmärksammades tidigt de s k stoftskyltarna, tryckta med text och bild i relief och färg. De flesta arbetsmomenten vid bokbinderiet utfördes manuellt tills en engelsk firma erbjöd en maskin som framställde flata påsar direkt från pappersrullen. I samband med att de första falsmaskinerna infördes i Sverige 1905, inleddes en mera omfattande mekanisering av bokbinderiverksamheten. Den slog också igenom vid P:s bokbinderi, som specialiserade sig på olika artiklar för merkantilt bruk, bl a kontorsböcker. Framställningen av partiband blev likaså en viktig specialitet, och 1911 annonserade företaget "ett gott och prydligt, men på samma gång billigt band" till Strindbergs samlade skrifter.

P:s tryckeri utgav redan 1890 ett stilprov. Bokstilar (1916) var jämfört med detta betydligt utvidgat, och ett odaterat Stil-prof öfver bokstilar redovisade typsnitt för både maskin- och handsats. Den första trycklistans 15 titlar dominerades av föreningstryck men upptog också några populära romaner. Under 1880-talet utvidgades sortimentet, och enligt P inleddes en högkonjunktur för boktryckarna omkr 1896. Uppsvinget stod delvis i samband med Stockholmsutställningen 1897, där P:s företag var representerat, men också med medelklassens stadigt växande efterfrågan på litteratur. Vid sekelskiftet 1900 var P:s trycklista avsevärt utökad, och jämte det merkantila trycket fanns bl a en del tidskrifter, antikvariatskataloger och riksdags- tryck. Ur estetisk synpunkt höll företaget ännu en ganska låg och neutral profil.

P, som kommit från enkla förhållanden, var vid ingången till det nya seklet en välbeställd man. Med ökad ekonomisk makt och ökat samhällsansvar förändrades i någon mån hans perspektiv. I sin självbiografi beklagade P arbetarnas dåliga villkor före 1870 och redogjorde för den förmånliga sjuk- och begravningskassa som inrättats vid hans företag. P prisade också "kårandan" inom företaget, som bidragit till att fackliga konflikter kunnat undvikas, men i ett tillägg beklagade han att arbetsfreden brutits och att bokbindarnas fackförening tvingat fram löneavtal som på sikt sannolikt skulle försämra villkoren för bokbindarna.

P engagerades tidigt i branschens organisationssträvanden. Vid Allm sv boktryckareföreningens konstituerande möte i Gbg 1893 utsågs han till föreningens skattmästare, och han var senare i två omgångar dess v ordförande. Verksamheten fick dock en trög start, och vid årsmötet 1897 beklagade P "att något nämnvärt resultat av föreningens arbete under de fem första åren icke kunnat spåras" (Bondeson, s 70). Vid följande årsmöte varnade han för att liknöjdheten bland medlemmarna kunde leda till föreningens upplösning. 1897 tog P initiativ till Sthlms bokbinderiidkareförening, och sedan en riksorganisation bildats för bokbinderiidkarna grundade han 1901 Svensk Bokbindar-Tidning. Han var också en av initiativtagarna till Sveriges pappersgrosshandlareförening 1903. I Sthlms hantverksförening engagerade han sig bl a i en rad byggnadsfrågor.

P:s son Alfred Victor P (18771970) inträdde 1897, efter praktik vid boktryckerier i Holland och Tyskland, som faktor i faderns firma och var 191958 VD för Victor Pettersons bokindustriab. Företaget genomgick under denna tid en kraftig utveckling och blev efterhand ett av de största i branschen. I likhet med fadern innehade Alfred P betydelsefulla poster inom boktryckeri- och bokbinderiorganisationerna; bl a var han under en längre tid ordförande i Sveriges bokbinderiidkareförening och i dess arbetsgivareförbund. Som ordförande i Skolan för bokhantverks styrelse under nära två decennier från 1936 gjorde han stora insatser för att omvandla yrkesskolan till en modern utbildningsanstalt.

Författare

Magdalena Gram



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Victor P: Fullständig och lättfattlig tabell i metersystemet vid reduktions- och prisförvandlingar. Sthlm 1889. 1 vikt tabell.  Anförande ... vid Allm. sv. boktryckareföreningens årsmöte 1898 ... (Allmänna svenska boktryckareföreningens meddelanden, n:o 14, Sthlm 1898, 4:o, s 4 f). - 18741899, tjugofem år af ett sträfsamt lif upptecknadt. Sthlm 1899. Tv-8:o. 49 s. Faksimiluppl: Victor Petterssons bokindustri AB 100 år 1874... 1974.1974. (10), 49 s.  Alfred P: Gammalt och nytt. En återblick på de gångna 75 åren (Vepe sjuttiofem år. I anledning av firmans 75-årsjubileum utg under medv av E Lenning, Sthlm 1949, s 15-38).

Källor och litteratur

Källor o litt: Trycklistor från Victor Pettersons bok-industriab, KB.

S Almgren, Sthlms stads hantverksfören 19151935 (1935); G Bondeson, Waldemar Zachrisson boktryckare (1994); S E Bring o E Kulling, Sv boktryckarefören 50 år (1943); A Eliasson, Sthlms stads handtverks-fören 1865 29/3 1915 (1915); Grafisk kal, ed J Hyberg, 13 (190911); A Hedberg, Sthlms bokbindare 14601880, 2 (1960); C Lagerström, De gamla gå bort: Boktryckare V P f ... (Nord boktryckarekonst 1919); Officiell kat öfver industriafdeln af allm konst-o industriutställn i Sthlm 1897 (1897); P-A Ström, "Vepe 18741974". Victor Pettersons bokindustri ab 100 år (1974); Vepe sjuttiofem år, ed E Lenning (1949); V P (Svbokbindaretidn 1906); VPf (ibid 1919); Victor Pettersons bokindustriab. Bokstilar (1916); Victor Pettersons bokindustriab. Stilprof öfver bokstilar: maskin- o handsats (u å).

Alfred P: In memoriam. A P (Grafiskt forum 1970); E Kulling, A P död (DN 25 juli 1970); H Lagerström, A P 75 år (Nord boktryckarekonst 1952); Victor Pettersons bokindustri-ab 50 år (Sv bokbindaretidn 1924).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
R M Victor Petterson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7219, Svenskt biografiskt lexikon (art av Magdalena Gram), hämtad 2019-01-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7219
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
R M Victor Petterson, urn:sbl:7219, Svenskt biografiskt lexikon (art av Magdalena Gram), hämtad 2019-01-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se