Jakob G Pettersson

Född:1866-08-24 – Södertälje församling, Stockholms län
Död:1957-05-05 – Lidingö församling, Stockholms län (enl db för Södertälje)

Socialminister, Politiker


Band 29 (1995-1997), sida 256.

Meriter

Pettersson, Jakob Gustav, f 24 aug 1866 i Södertälje, d 5 maj 1957 i Lidingö (enl db för Södertälje). Föräldrar: handlanden Carl Gustaf P o Augusta Paulina Lundberg. Mogenhetsex vid H latinlärov å Norrmalm i Sthlm 16 maj 84, inskr vid UU 7 okt 84, JK där 8 april 91, eo notarie i Svea hovrätt 17 april 91, biträde hos domhavanden i Norra Hälsinglands domsaga 1 sept 91–1 sept 93, v häradsh 2 okt 93, borgmästare i Södertälje 15 maj 96–46, led av AK 00–24 (led av tillf utsk 04 o 06–07, av lagutsk 08–13 o 14B–15, ordf där 14A o 18 lagt, led av liberala saml:partiets förtroenderåd 08–23, av styr för riksdagens nykterhetsgrupp 12–14A, v ordf där 14B–15, ordf i andra särsk utsk 18 urt o 19 urt, i första lagutsk 19 lagt o 20–24, led av talmanskonferensen 20), led av Centralförb:s för socialt arbete fattigvårdskomm 05–07, av Sthlms läns landsting 08–13, av styr för Männens förb för kvinnans polit rösträtt 11, av komm ang rätten till elektrisk kraft okt 11–dec 14, av nykterhetskomm nov 11–aug 20, ordf i stadsstyrelsesakk juni 16–dec 17, i rättshjälpssakk juni 16–dec 17, led av pilsnerdrickssakk juni 17–mars 18, av 1918 års magistratskomm febr 18–jan 19, ordf i 1918 års bostadssakk dec 18–mars 19, led av 1919 års magistratskomm maj–aug 19, av strafflagstiftn:sakk aug 19–maj 23, ordf i 1920 års gruvlagstiftn:sakk febr 20–juni 23, ensamutredare ang kommunalt inflytande över rusdryckshandeln okt 20–nov 21, led av 1920 års krigslagstiftn:komm okt 20–okt 22, av 1922 års krigslagstiftn:sakk juni 22–aug 23, ordf i Statens bostadsnämnd 23–26 o 28–37, led av sakk ang preskription av straff nov 24-maj 25, statens förlikn:man i arbetstvister i Mälarprovinsernas distr 24–26 o 28–34, statsråd o chef för Socialdep 7 juni 26–2 okt 28, ordf i 1928 års kommunalförvaltn:sakk okt 28–sept 29, i stadsläkaresakk nov 29–okt 32, led av sakk ang nödvärnsrätt maj–dec 34. – Jur hedersdr vid UU 16 sept 27, Iqml 46.

G 10 dec 1896 i Södertälje m Ebba Thul-strup, f 17 juli 1872 i Solna, Sth, d 25 dec 1959 i Södertälje, dtr till översten Carl Ludvig Henning T o frih Agnes Carolina Guladis Fleetwood.

Biografi

Jakob P växte upp i en relativt välbeställd familj. På farssidan fanns hantverkare och arbetare, på morssidan riksdagsmän och präster. Efter mogenhetsexamen i Sthlm kom P till Uppsala, där han bedrev juridiska studier som 1891 kröntes med en jur kand-examen. Under dessa år mottog P avgörande intryck, som kom att prägla hans framtida gärning. Enligt hans minnesanteckningar (utg 1950) påverkades han starkt av "den österrikiska statssocialismen". Den ville behålla det privata intresset men samtidigt ge staten rätt till större företag och naturtillgångar och möjlighet att ingripa i samhällsekonomin, inte minst genom socialförsäkring, arbetarskyddslagstiftning och maximering av arbetstiden. P fann också att hans inställning väl stämde överens med studentföreningen Verdandis program. Han gick därför med i denna och var bl a under ett år dess sekreterare. Dess radikala program och atmosfär passade honom väl. Han var också medlem i Studenter och arbetare och i Studenternas gymnastikförening. P lärde i Uppsala känna ett antal personer som senare skulle bli honom till nytta. Däremot tillhörde, han inte schweizeriernas och nationsfesternas habituéer.

Det finns i P:s sociala och etiska engagemang ett starkt inslag av rationalitet och viljeinriktning. Han gjorde sig i sin politiska och offentliga verksamhet känd som absolutist och inflytelserik nykterhetspolitiker. P:s ställningstagande härvidlag grundades på hans erfarenheter av alkoholens sociala skadeverkningar och studier av nykterhetsfrågan samt ett antal internationella auktoriteters uttalanden. Alkoholismen i alla dess former och grader måste bekämpas. Främst skulle detta ske genom personlig avhållsamhet, propaganda, exempel och upplysning. Uppenbart är att P inte blev nykterist genom nykterhetsrörelsen, även om han anslöt sig till IOGT. Han skulle senare av vänner och motståndare karakteriseras som en man med starka etiska principer. Däremot blev han aldrig, någon egentlig folkrörelseman; kanske var han alltför mycket präglad av sin kulturradikala inställning. Mellan representanter för folkrörelserna och kulturradikalismen fanns trots allt politiskt samarbete en skiljaktighet i identitet och uppfattning.

Vid valen till AK 1899 valdes P in i riksdagen som representant för städerna i Sthlms län, dit Södertälje hörde. I sitt program uttalade han sig för en rad reformer som senare skulle bli aktuella i riksdagsarbetet; bl a förespråkade han allmän rösträtt, tills vidare med ett penningstreck vid 500 kr, reformering av de kommunala rösträttsbestämmelserna, församlings- och föreningsfrihet, olycksfalls- och ålderdomsförsäkring samt restriktiv nykterhets- lagstiftning. P anslöt sig i riksdagen till det nybildade liberala samlingspartiet. Från 1902 var han med i Frisinnade landsföreningen. Under alla sina riksdagsår tillhörde P riksdagens nykterhetsgrupp. I sin politiska framtoning var han liberal vänsterman i kulturradikal tappning. I olika sammanhang framträdde han som en länk mellan partiets kulturradikala och frisinnat nykterhetsradikala falanger.

I sitt politiska arbete inriktade sig P på de sociala frågorna. Inför 1902 års valrörelse skrev han en valbroschyr om dessa. Omkr 1910 tog han flera socialpolitiska initiativ: bl a föreslog han internering av alkoholister och tog upp arvsrättens utsträckning till utomäktenskapliga barn. Under första världskriget ville han få till stånd en reglering av hyresrätten.

P medverkade i en rad utredningar. 1911 blev han ledamot av den sk nykterhetskommittén. Han placerades där tillsammans med bl a ordföranden Herman Kvarnzelius (bd 21) i den avdelning som skulle utarbeta förslag till lokal vetolag och utreda frågor som rörde tillverkning och beskattning av alkoholhaltiga drycker. Arbetet pågick till 1920 och fick viktiga politiska effekter. Inte minst betydelsefulla var försöken sommaren 1914 att koppla samman försvars- och nykterhetsfrågorna. P kom i det sammanhanget att spela en viktig roll. I maj 1917, då Ivan Bratts (bd 6) förslag till försäljningsreform segrade och förslaget om det lokala vetot föll, var P huvudman för en sammanjämkningslinje. Bratts reformprogram hade enligt P ett betydande egenvärde, och en kompromiss hindrade inte, att man senare kunde föra frågan om det lokala vetot vidare. En sådan reform skulle nämligen bakvägen kunna öppna för allmän och lika kommunal rösträtt.

Inför folkomröstningen 1922 om införande av totalt rusdrycksförbud blev det en stridsfråga om männens och kvinnornas röster skulle räknas samman eller redovisas var för sig. Första lagutskottet, där P var ordförande, förordade en åtskillnad, medan man från socialdemokratiskt och radikalt vänsterhåll ville räkna samman rösterna. Man fruktade att männens röster i annat fall skulle övervärderas och att man kunde få ett taktiskt spel vid uttolkningen. P fick uppbära kritik för sin hållning, inte minst för att han som förbudsman vacklat och varit obeslutsam i denna viktiga fråga. Efter förbudsvännernas nederlag i folkomröstningen anslöt sig P till tanken på länsveton, dvs varje län skulle kunna införa vetorätt för rusdrycksförsäljning.

Utvecklingen i förbudsfrågan ledde till en ohållbar situation inom liberala samlingspartiet, som sprängdes i maj 1923. P fann det naturligt att ansluta sig till Sveriges liberala parti, som bildats av moderpartiets icke-förbudsvänliga minoritet. Han fick därvid sällskap av bl a Erik Nilson (bd 26), liksom P absolutist och nykterhetsvän. En av de framträdande liberalerna, Bror Petrén (se s 169), betecknade det som väsentligt, "att män med E A Nilssons och Jakob Petterssons starkt etiska läggning icke saknades". P lär också ha spelat en avgörande roll när Nils Edén (bd 12) inte kom ifråga som ny partiledare utan istället lämnade politiken. Under de följande åren talade P för samarbete med de frisinnade.

I den första ministären Ekman 1926–28 ingick tre liberaler, bland dem P som socialminister. Som sådan skulle han fästa sitt namn framför allt vid det förslag om kollektivavtal och arbetsdomstol som han presenterade för 1928 års riksdag. En reform genomfördes med de borgerliga partiernas nästan enhälliga stöd men under motstånd från socialdemokrater och kommunister. Inom några år skulle dock socialdemokraterna acceptera 1928 års lagstiftning, som sedan kom att bli väsentlig för sv arbetsmarknad.

Inför de liberala partiernas sammanslagning till folkpartiet 1934 talade P varmt för ett samgående. Han fullföljde därmed sin tidigare samarbets- och samförståndslinje. Kanske är det symptomatiskt, att han under dessa år var förlikningsman i det första distriktet, från början förordad av Hjalmar Branting.

I sina minnesanteckningar framstår P som starkt inriktad på sociala och etiska frågor, med en med åren alltmer konservativ syn och med ett starkt rättsmedvetande. P tillhör inte de främsta i sv politik under 1900-talets förra hälft, men med sitt juridiska och praktiska kunnande och sitt engagemang spelade han en viktig roll vid utformningen av en rad reformer. – P:s barn antog från mödernet släktnamnet Thulstrup.

Författare

Sven Lundkvist



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

P:s arkiv (22 vol: dagböcker, ms, tal, brev, ämnes-ordn handl:ar, klipp m m) i RA. – Brev från P i GUB, KB (bl a till H Elmquist o Ellen Hagen), LUB (bla dll J Thyrén), RA, SSA o i UUB (bl a till K Staaff).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tal, hållet... å valmöte i Templarlo-kalen i Södertelge den 27 juni 1899. Södertelge 1899. Fol. 1 s. – De sociala frågorna. [Rubr.] Sthlm 1902. 8 s. (Frisinnade landsföreningens meddelande [1902,] n:r 6.) – Programtal... Sthlm 1905. Fol. 1 s. [Vid allm valmöte utlyst av Arbetarekommunens valkommitté.] -Åtgärder mot försumliga försörjare. Sthlm 1906. 29 s. (Fattigvård och folkförsäkring, Skriftserie utg av Centralförbundets för socialt arbete (C. S. A.) fattigvårdskommitté, [Ser. 1,] n° 7.) – Försumliga försörjare. Deras behandling enligt engelsk rätt. Anteckningar från en studieresa. Sthlm 1911. 136 s. (Svenska fatugvårdsförbundets skrifter, 4.) – De utom äktenskapet födda barnens rättsliga ställning. Föredr hållet vid barnavårdsmötet... 26 mars 1911. Sthlm 1911. 41 s. (Ibid, 7.) – Möderne schwedische Alkoholgesetzgebung. Sthlm 1913. 7 s. – Redogörelse för några främmande staters lagstiftning angående handeln med rusdrycker. Sthlm 1914. IV, 103 s. (Nykterhetskommittén, 6. Bilagor till Betänkande med förslag till förordn ang försäljning av rusdrycker, 3.) – En kritik av kritiken. Svar till polisdomaren Iwar Berger i anledning af hans tal på cirkusmötet i Stockholm d 21 nov 1915. Sdilm 1915. 24 s. – Redogörelse för några främmande staters lagstiftning angående tillhandahållande av sprit för andra ändamål än förtäring ([Bihang till Riksdagens protokoll... år 1918, saml 2, avd 2, bd 9: 4.] Nykterhetskommittén 7. Underdånigt betänkande med förslag till förordning ang tillhandahållande av skattefri sprit samt alkoholhaltiga varor för andra ändamål än förtäring m. m. Sthlm 1916, s 203-224 = Bilaga 2). – Magistratsförvaltningens ordnande i städer under landsrätt (Svenska stadsförbundets tidskrift, årg 10,1918, Sthlm, 4:o, s 1-6). – Utredning angående Torshällas förläggande under landsrätt. Eskilstuna 1925. 16 s. [Föret; enl uppg.] – Anförande i riksdagen vid behandlingen av kollektivavtalslagen. [Rubr.] [Sthlm, tr] Gbg 1928. 16 s. (Sveriges liberala partis småskrifter, 1928, n:r 2.) – Arbetsfredslagstiftning. Sthlm 1928. 36 s. (Studentföreningen Verdandissmåskrifter, 328.) - En "Detgåran"-historia ur verkligheten [om Carl Reinhold Kindgren] (Hågkomster och livsintryck, av sv män o kvinnor, saml 11, Upps 1930, s 74–77; även sep, 4 s). – Dödsfall; Bror Pe-trén (SvJT, årg 23, 1938, Sthlm, s 536 f). - Om tryckfriheten och dess värde. Sthlm 1941. 11 s. – Carl Edström. En ryktbar Södertälje-pojke. [Södertälje 1942.] (4) s. – Södertäljeprofiler från adertonhundratalet. Södertälje 1949.66 s. [Ny, utökad utg:] ... under adertonhundratalet. 1970. 79 s. (Täljebygden, Östra Södermanlands kulturhist förenings årsskrift, 1968/1969.) – En återblick. Minnesanteckningar ... Södertälje 1950. 175 s. – Ett 30-tal utredningar 1912–1935, varav många som ordf, se Förteckning över statliga utredningar 1904–1945, Norrköping 1953.

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiedep:s konseljakter 15 maj 1896, nr 2, RA.

S Andersson, Mellan Åkarp o Saltsjöbaden. En studie av arbetsfredsfrågan i minoritetsparlamentarismens Sverige 1923–1928 (1990); R Casparsson, LO under fem årdonden, 2 (1951); G Johanson, Liberal splittring, skilsmässa - o återfören 1917–1934 (1980); L Kihlberg, Karl Staaff, 1–2 (1962–63); S Lundkvist, Politik, nykterhet o reformer. En studie i folkrörelsernas politverksamhet 1900–1920 (1974); O Ruin, Kooperativa förb 1899–1929 (1960); H-K Rönblom, Frisinnade landsfören 1902–1927 (1929); Södertälje stads hist, 2 (1968). – Nekrer över P i DN o SvD 6 maj 1957.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jakob G Pettersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7233, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Lundkvist), hämtad 2021-01-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7233
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jakob G Pettersson, urn:sbl:7233, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Lundkvist), hämtad 2021-01-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se