S Otto Pettersson

Född:1848-02-12 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län
Död:1941-01-16 – Göteborgs Johannebergs församling, Västra Götalands län

Hydrograf, Fysikalisk kemist


Band 29 (1995-1997), sida 261.

Meriter

1 Pettersson, Sven Otto, f 12 febr 1848 i Gbg, Domk, d 16 jan 1941 där,Johanneb. Föräldrar: grosshandlaren Johan Fredrik Petersson o Emelie Leontine Borgman. Mogenhetsex vid Realgymnasium i Gbg 27 maj 66, inskr vid UU 28 sept 66, FK 21 maj 72, disp 22 maj 72, FD 31 maj 72, allt vid UU, studier i kemisk analys hos prof K R Fresenius, Wiesbaden, Tyskland, 7274, doc i fysikalisk kemi vid UU 28 febr 74, tf lär i kemi vid StH 11 juni 81, prof i kemi 28 juni 84 (k fullm 29 jan 04)l sept 09, rektor 9396, allt vid StH, sekr o led av VU för Sv hydrografisk-biologiska kommissionen 0130, led av byrån (styr) i Internationella rådet för havsforskn (International Council for the Exploration of the Sea, ICES) 0232, v president i rådet 02, president där 1520, bedrev havsforskn på forskn:stationen Bornö i Brastad, Göt, från 02.  LVA 89 (led av Nobelkomm för kemi 0012), LLA 94, LVVS 98, LVS 04.

G 29 dec 1875 i Kristiania (enl vb för Kristiania, Garnisonsförs) m Agnes Irgens, f 5 juni 1851 i Dröbak, Norge, d 4 febr 1928 i Nice, Frankrike (enl db för Gbg, Domk), dtr till generalmajoren o statsrådet Nils Christian I o Louise Fredrikke Linaae.

Biografi

Otto P blev under sin tid vid P T Cleves (bd 8) kemiinstitution vid UU nära bekant med L F Nilson (bd 26). Deras vänskap ledde till ett mångårigt fruktbärande samarbete. I Uppsala inleddes också det livslånga kamratskapet med Gustaf Ekman (bd 13). Redan 1876 publicerade de tillsammans en artikel om selens atomvikt, men det var på havsforskningens område som de flesta av deras gemensamma alster kom till.

I ämnena kemi och fysik utgav P 187095 ett 70-tal publikationer. Hans samarbete med L F Nilson resulterade bl a i flera arbeten om berylliums atomvikt och specifika värme, vilka bidrog till klarläggandet av detta grundämnes plats i det periodiska systemet. Liknande undersökningar, där främst ångtätheten vid höga temperaturer bestämdes, gällde klorider och sulfater av bl a aluminium, krom och sällsynta jordarter. 1886-92 utarbetade P metoder för gasanalys, vilka kom till användning inte minst inom hans nya intresseområde, oceanografin.

Under sin tid som professor vid StH var P mycket aktiv när det gällde att höja den unga högskolans vetenskapliga kvalitet. Det var hans förtjänst att bl a Svante Arrhenius (bd 2) och Vilhelm Bjerknes (bd 4), vilka först så småningom blev erkända, knöts till högskolan. P lyfte även fram Jakob Hendrik van't Hoff, inte blott till erkännande utan även till Nobelpris. Han medverkade också i ett försök att få Alfred Nobel (bd 27) att testamentera sin förmögenhet till StH. Interna stridigheter inom högskolan lär dock ha avskräckt Nobel.

Havsforskning blev för P en hobby, men bara i den meningen att den inte ledde till någon ny anställning. P avgick visserligen i förtid som professor i kemi vid StH, men inte förrän vid 61 års ålder. Dessförinnan ägnade han sin hobby så mycket tid att han fick kritik från sina kolleger vid högskolan. Sedan han 1892 köpt Holma gård i Brastad vid Gullmarsfjorden i Bohuslän, vistades han säkert oproportionerligt mycket där, liksom på resor till och från Sthlm. Det första synliga beviset på att P blivit oceanograf, speciellt hydrograf, var hans bearbetning av Vega-expeditionens hydrografiska data, som utkom 1883. Ett skäl till att detta uppdrag föll på P kan ha varit hans arbete Om vattens latenta värme vid temperaturer under 0° jemte några anmärkningar om isbildningen i hafvet (öfversigt ... [VA] 1878). Denna skrift anses ha gjort intryck på A E Nordenskiöld (bd 27). I sin självbiografi (1938) berättar P, att en upptäckt som Ekman gjorde 1878 blev den viktigaste inkörsporten till hans oceanografiska forskning. I anslutning till att en ny sillperiod då inletts i Bohuslän hade Ekman funnit att det föreföll som om sillen föredrog saltare djupvatten framför bräckt ytvatten från Östersjön. P hade tidigt hört talas om sillperioder. I slutet av den föregående hade hans farfar blivit delägare i ett salteri och trankokeri i Kyrkesund i Bohuslän. P blev nu mer och mer övertygad om att det fanns ett starkt samband mellan fiskens beteende och dess miljö.

P och Ekman ledde under en vecka i febr 1890 en expedition i Skagerrak, i vilken inte mindre än fem fartyg var engagerade. Kort därefter publicerades resultaten i deras gemensamma arbete Grunddragen af Skageracks och Kattegats hydrografi... (1891). Titeln låter pretentiös, men faktum är att författarna hade studerat tidigare arbeten på området mycket omsorgsfullt. De konstaterar beträffande Skagerraks djupvatten, att detta "liknar i salthalt mera det vatten, som från norra Atlanten inkommer över Nordsjöns norra platå samt över västra kanten av Norska rännan". Det var en tidig upptäckt av ett viktigt faktum. Ett flertal sv fartyg som arbetade samtidigt var nog bra, men P och Gustaf Ekman förstod att insatsen skulle kunna bli större och kvaliteten bättre, om flera länders kapaciteter utnyttjades. På ett naturforskarmöte 1892 enrollerades Danmark och Norge. Medan 1890 års kampanj privatfinansierats, sökte och fick man 1893 statsmedel. När detta upprepades även följande år började P, G Ekman och föreståndaren för Chalmersska slöjdskolan August Wijkander att kalla sig för den Sv hydrografiska kommissionen. 1890 avled G Ekmans avlägsne släkting havsforskaren Fredrik Ekman (bd 13) utan att ha fullbordat bearbetningen av den pionjärundersökning av alla sv havsvatten som han genomfört 1877. P fick nu VA:s uppdrag att slutföra arbetet, vilket ledde till att resultaten publicerades 1893. Han inkluderade därvid även en del senare utförda mätningar, t ex de första gasbestämningarna i sv vatten. Dessa hade gjorts med hans egen analysmetod.

P hade dittills använt sv språket i sina publikationer om Sveriges omgivande vatten, men 1894 publicerade han en omfattande översikt på engelska i The Scottish Geographical Magazine. Där ingick en beskrivning av hans första oceanografiska instrument, en isolerande vattenhämtare, där havsvatten av samma slag som provvattnet utgör isolationen. Fridtjof Nansen, som använde vattenhämtaren under sin resa med Fram 1893-96, förbättrade den senare, varefter instrumentet kom att benämnas Pettersson-Nansen-hämtaren. Det internationella samarbetet på havsforskningsområdet var särskilt givande 1893-94, då även Skottland och Tyskland deltog. Mätningarna redovisades i flera publikationer av P och G Ekman. Speciellt intressant ansågs deras tes att det felslagna sillfisket under vintern 189697 kunde förklaras med förändrade hydrografiska förhållanden.

Samverkan inom oceanografin länderna emellan var dock löst organiserad, och på flera håll fanns planer på att etablera fastare former. Sannolikt utan att först kontakta sina utländska motsvarigheter skrev Sv hydrografiska kommissionen i okt 1897 till regeringen och föreslog att regeringarna i Danmark, Tyskland, Norge och Storbritannien skulle kontaktas angående en eventuell kooperation. När inbjudan till en konferens i Sthlm 1899 gick ut, hade kretsen vuxit till åtta stater runt Nordatlanten (Mer Glaciale), Nordsjön och Östersjön. Vid sthlmsmötet kom man överens om att bilda det Internationella rådet för havsforskning, som hade sitt första möte 1902 efter ytterligare ett förberedande möte 1901 i Kristiania. Redan före sammanträffandet 1901 bildades Sv hydrografisk-biologiska kommissionen, som förankrades direkt hos Jordbruksdepartementet. Kommissionens viktigaste uppgift blev att leda Sveriges andel av det internationella arbetet för havets utforskande, som bl a bestod i att arrangera fyra årliga expeditioner till sjöss. För att få en fast punkt för verksamheten uppförde P och G Ekman 1901 en forskningsstation på Stora Bornö, tillhörig Holmagodset, vilken uthyrdes till kommissionen. Från 1905 användes också det nybyggda forskningsfartyget Skagerak.

Internationella havsforskningsrådet fungerade utmärkt fram till första världskriget. Inte minst P såg till att rutinmätningarna utnyttjades för att pröva nya idéer. Under denna period blev P havsforskare på allvar och slutade praktiskt taget att skriva rent fysikaliskt-kemiska arbeten för att istället utge ett stort antal oceanografiska och ibland allmänt geofysiska publikationer. Han presenterade gärna hypoteser, som stod i motsats till dem som hävdades av andra oceanografer, särskilt Fridtjof Nansen och dennes sv assistent vid ICES' centrallaboratorium sedermera professorn vid LU Walfrid Ekman, Fredrik Ekmans son.

I sin skrift från 1878 hade P antytt att issmältning kan leda till djupvattensbildning. Han förde nu åter fram dessa idéer och kom i konflikt med Nansen, som hävdade den fortfarande (1995) gångbara tesen att det är isbildning och inte issmältning, som kan ge ett rejält bidrag till djupvattensbildningen. Liksom Nansen var P skeptisk till Karl Zöppritz' hypotes att (enbart) vinden driver strömmarna på de stora havsdjupen. Han applåderade till en början Walfrid Ekmans nya teori om att vindens inflytande begränsas till ett tunt ytskikt på grund av jordrotationen, men när W Ekman i en berömd skrift 1905 till-lade att närvaron av kuster ger vinden indirekt möjlighet att påverka bottenvattnen kunde P inte instämma.

Vid denna tid var P mycket intresserad av havsströmmar, inklusive uppmätningen av dem. Han uppfann ett flertal strömmätare och blev besviken när centrallaboratoriet inte ville acceptera en av dem utan kraftiga förändringar. Först den avancerade fotografiskt registrerande mätaren från omkr 1910 prisades av W Ekman, men P överlät åt andra att skörda frukterna av denna uppfinning. Med två egna instrument och en Ekman-mätare gjorde han 1907 strömmätningar i Stora Bält. Strömmens variationer tolkade han som ett slags dödvatten-vågor, hänvisande till W Ekmans utredning ett par år tidigare. P:s till-lägg att det rörde sig om (internt halvdag-ligt) tidvatten, gör honom till pionjär i detta avseende. Han fortsatte studiet av det som nu kallas interna vågor vid Bornö forskningsstation, bl a med en kontinuerligt registrerande undervattensflottör från stationens hängbro. Här fann P att den karakteristiska perioden snarare var månad än dygn. När han tolkade också dessa variationer som tidvatten, kom han dock i svårigheter och framförde teorier, första gången 1909, som omvärlden inte velat acceptera.

P anammade G Ekmans idéer från 1878 om ett samband mellan silltillgång och hydrografi. I en skrift 1905 framhävde han betydelsen av att studera variationer i hydrografin, speciellt i den nordostatlantiska strömmen, och söka efter motsvarande variationer i fiske och väder. Sannolikt för första gången 1911 började P intressera sig för de sillperioder som Axel Ljungman (bd 24) definierat redan 1879. Denne prioriterade solfläcksvariationer i sina försök att förklara sillperioderna. P menade emellertid, att "hans" tidvatten och solfläckarna möjligen inte var oberoende av varandra och antydde, att tidvattnet kanske bara var en representant för en kosmisk faktor som vi ännu inte kände. I en stort upplagd artikel 1914 återkom P till de kosmiska idéerna, om än de rent klimatiska avsnitten dominerade. En senare forskare har tagit fasta på P:s observation att de bohuslänska sillperioderna tycks ha varit samtidiga med kallt klimat; denne menar att motsatsen gäller för den atlantoskandiska sillen och förklarar därmed det gamla talet om alternering mellan norska och sv sillperioder (Cushing).

P satt i Internationella havsforskningsrådets styrelse i 30 år. Under första världskriget fick han överta presidentposten. P var angelägen om att de neutrala staterna i rådet skulle se till att organisationen överlevde kriget, och det gick en strid ström av brev mellan honom och rådets generalsekreterare i Khvn, C F Drechsel. P fick ett allt större intresse för Atlanten och ville medverka till att mätverksamheten där ökades. I ett projekt, som kriget omintetgjorde, hävdade han rådets roll i samarbetet med den atlantiska "kommitté" som leddes av prins Albert av Monaco, utan att detta ledde till några påtagliga konflikter.

P var aktiv med oceanografiska publikationer ända in i det sista. Dessa visar att han följde med i litteraturen, men också att han envist fortsatte med att förfäkta sina idéer om issmältning och långperiodiskt tidvatten. P:s kontroverser var dock akademiska; de ledde sällan eller aldrig till personliga konflikter.

P var som naturforskare en exponent för det mångsyssleri som präglade särskilt kemin under decennierna kring sekelskiftet 1900. Sin största insats som kemist gjorde han med sina fysikaliskt-kemiska mätningar. Dessa bidrog till D I Mendelejevs seger med det periodiska systemet, innan detta ännu hade fått full acceptans. På oceanografins område är P för eftervärlden mest ihågkommen för sina organisatoriska insatser. Som framgått var han emellertid även en starkt inspirerande idégivare inom de flesta grenar av havsforskningen. P visade ofta en öppen blick för grundforskningens tillämpningar, bl a utarbetade han en metod för exakt bestämning av alkoholhalten i drycker.

P:s yngre bror Fredrik Emil P (18551949) beträdde som officer vid Bohusläns regemente den militära banan men tog 1898 avsked för att ägna sig åt skötseln av sin egendom Emaus vid Uddevalla. Han fick i hemlänet förtroendeuppdrag bl a i stadsfullmäktige, landsting och hushållningssällskap samt uppbar 1892–07 och 1909 ett mandat i FK. Han slöt sig där till det protektionistiska majoritetspartiet, vars tiomannaråd han tillhörde 190307, och fick såsom en av partiledaren Christian Lundebergs (bd 24) närmaste förtrogna en inflytelserik ställning. Fredrik P tillhörde statsutskottet 18961906 och företrädde som ledamot av unionsutskottet vid 1905 års urtima riksdagar förstakammarhögerns snäva hållning mot Norge. Vid ministärbildningen sommaren 1905 var han ifrågasatt till olika ministerposter. Fredrik P hade flera kommittéuppdrag och gjorde 190622 en kraftfull insats som landshövding i Jönköpings län. 1906–19 var han ordförande i Sv mosskulturföreningen.

Författare

Artur Svansson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Otto P:s brevsaml i GUB; handhar efter honom även hos SMHI, Gbg.  Brev från P i GUB, KB (bl a till Sophie Elkan, C Forsstrand, Selma Lagerlöf, G Mittag-Leffler o många till V Rydberg), LUB (bl a till C Charlier), RA (bl a till O Nordenskjöld o C Hallendorff), VA:s arkiv (till A Hamberg, A Nathorst o A E Nordenskiöld), Oslo UB o i ICES' arkiv, Khvn.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till kännedom om de selen-syrade alunarterna och om selensyrans qvantitadva bestämning. Akad afh ... Uppsala. Gbg 1872. 24 s. – Untersuchungen uber die Molekularvolumina einiger Reihen von isomorphen Salzen. [l]–2. Upsala 1873,1876.4:o. 45, 26 s. [VS, Nova acta, ser 3, vol 9:4

0 10: fasc 2: 1.]  Uber das Atomgewicht des Selens. Upsala 1876. 4:o. 22 s. (Tills med G. Ekman.) [Ibid, 10:1: 5.]  Ueber Darstellung und Valenz des Berylli-ums. Upps 1878. 4:o. 26 s. (Tills med L. F. Nilson.) [Ibid, 10: 2: 3.] Även Annalen der Physik und Che-mie, N F, Bd 4, Leipzig 1878, s 554-585.  Experimentelle Methoden und Untersuchungen in der phy-sikalischen Chemie. 1-6. Upps 1879. 4:o. 44 s, 1 pl-bl, 1 tab (Ibid, 10: 2: 12.) - Striden om "undervisningen i naturvetenskap vid Upsala universitet". Några art insända till Stockholms Dagblad under april o maj månad 1881 utg af O. P. [Sthlm, tr] Upsala 1881. 24 s. [Undert, huvudsakl av P.] - On the properdes of water and ice / Contribudons to the hydrography of the Siberian Sea (Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser, bearb ... utg af A. E. Nordenskiöld, bd 2, Sthlm 1883, s 247-380, 1 pl-bl, 4 tab, 2 kartor). - A new principle of measuring heat (Nature, vol 30, London 1884, 4:o, s 320323).  Arrhenius, Svante, Recherches sur la construcdbilité galvanique des élec-trolytes ... (Nordisk revy, årg 2, 1884-85, Upsala, 4:o, sp 204-207; recension 15/12, omtr 1903, se nedan). -Nouvelle méthode pour déterminer la densité de va-peur des corps volatisables en méme temps que la température de 1'expérience. Sthlm 1886, 16 s, 2 pl-bl. (Tills med L. F. Nilson; VAH, Bihang, bd 11, n:o 16.)  Några upplysningar angående studeranden M. B. Richerts tentamen i kemi 1859 för professor L. F. Svanberg. [Rubr.] Sthlm 1887. 8 s. [Undert; tills med L. F. Nilson.]  Beskrifning å en apparat för bestämning af luftens kolsyrehalt ([Hygiea, årg 49, 1887, Sthlm, s 435-440; tills med A Palmqvist).  Sur deux nouveaux chlorures d'indium et sur la densité de va-peur des chlorures d'indium, de gallium, de fer et de chrome. Sthlm 1888. 24 s. (Tills med L. F. Nilson; VAH, Bih, 14, afd 2: 6.) Övers i The Journal of the Chemical society of London, vol 53, 1888, s 814831: On two new chlorides of indium ...  Sur le poids mo- léculaire du chlorure d'aluminium. Sthlm 1889. 22 s, 2 pl. (Ibid, 15: 2: 2.) - Bidrag till kännedomen om vattnets och särskildt Stockholms vattenledningsvattens samt dess källors halt af gaser (Hygiea, 51, 1889, s 411421; tills med K Sondén).  Resultaten af Stockholms högskolas studentförenings öfverläggningar under år 1889 om ordnandet af den högre undervisningen i Sverige. Sthlm 1890. 24 s. [Anon.] -Grunddragen af Skageracks och Kattegats hydrografi enligt den svenska vinterexpeditionens 1890 iakttagelser samt föregående arbeten å deltagarnes vägnar red. Sthlm 1891. 4:o. 161 s, 10 pl-bl. (Tills med G Ekman; VAH, N F, bd 24, n:o 11.)  Patent n° 3146. Beskrifh offentliggjord af K Patentbyrån. Sätt att qvanti-tativt bestämma halten af en flyktig beståndsdel uti ett ämne samt dertill afsedd apparat. Patent i Sverige från d 31 mars 1890. [Rubr.] Sthlm 1891. (2) s, 1 pl. – En ny method att bestämma alkoholhalten i jästa drycker. Sthlm 1892. 11 s, 1 pl. (Tills med R. Ekman; VAH, Bih, 17: 2: 8.)  Förslag till en internationell hydrografisk undersökning af Nordsjö- och Östersjöområdet under 1893-94. Sthlm 1892. 4:o. 8 s. (Tills med G. Ekman.)  Några allmänna drag af Nordsjöns och Östersjöns hydrografi (Forhandlingerne ved de Skandinaviske Naturforskeres 14. Mode i Kjöbenhavn den 49 Juli 1892, Khvn 1892, s 7887; även sep, 11 s). - Hvilka fördelar kunna uppnås vid den hydrografiska utforskningen af Nordsjö- och Östersjö-området genom samverkan ... mellan danska, norska o sv vetenskapsmän ...? (ibid, s 171176; inl till diskussion). - En ny metod att qvantitativt bestämma kol uti smidesjärn och stål (JKA, 1892, Sthlm, s 293-316; tills med A Smitt; även sep, 24 s). - Apparat zur Bestimmung des atmosphårischen Kohlensäuregehalts (Forschungen auf dem Gebiete der Agrikultur-Physik, Bd 16, 1892, Heidelberg, s 173176, 1 pl; tills med A. Palmqvist; även sep, 4 s, 1 pl). - Andra afd (VAH, 25: 1. Den svenska hydrografiska expeditionen år 1877 under ledning af F. L. Ekman, Sthlm 1893, 4:o, s 73-163; ut-arb efter Ekmans död; tills med P T Cleve granskat afd 3, 1896, 35 s, 1 karta = 27: 2).  Methode zur Dar-stellung von wasserfreien Chloriden der seltenen Erd-metalle (Zeitschrift fur anorganische Chemie, Bd 4, 1893, Hamburg & Leipzig, s 1-9).  Neue Methode zur quantitativen Bestimmung des Kohlenstoffes in Eisen und Stahl (ibid, s 305-309; tills med A Smett[!]). - De hydrografiska hafsundersökningarna och fisket. [Rubr.] Gbg 1894. 4 s. (Tills med G. Ekman; Meddelanden från Göteborgs fiskerifören, 7.) -Stockholms högskola 1878-1894. Rektors tal vid högskolans årsfest d 24 febr 1894. Sthlm 1894. 4:o. 13 s. [Anon.] - Redogörelse för de svenska hydrografiska undersökningarne åren 1893-1894 under ledning af G. Ekman, O. P o A. Wijkander. 1. Östersjön, sammanfattad!. Sthlm 1894. 14 s. (VAH, Bih, 19: 2: 4.) -Redogörelse ... 4. Ytvattnets tillstånd i Nordsjön och Skagerack under olika årstider. Sthlm 1895. 66 s. (Tills med G. Ekman; ibid, 21: 2: 6.)  Contributions to the chemistry of the elements of the rare earths. Sthlm 1895.16 s, 2 pl. (Ibid, 21: 2: 1.)  Bil. C. Yttrande till protokollet (En befordringsfråga vid Stockholms högskola, [rubr:] Handlingar om professorsut- nämningen i fysik vidSdilm 1895, s 714; Ur Stockholms Dagblad; om S Arrhenius). - Tillståndet i Skandinaviens haf och fjordar (Aftonbladet, 1896, Sthlm, 16/5, s 1 f).  eteorologische und hydrographische Forschungen im Nordatlantischen Ozean (Meteorologische Zeitschrift, Jahrg 13, 1896, Wien, s 77 f>. – Ueber die Beziehungen zwischen hydrographischen und meteorologischen Phänomenen (ibid, s 285-321).  De hydrografiska förändringarne inom Nordsjöns och Östersjöns område under tiden 1893-1897. Sthlm 1897. 4:o. 125 s, 15 pl-bl. (Tills med G Ekman; VAH, 29: 5.)  kageracks tillstånd under den nuvarande sillfiskeperioden. Gbg 1897. 4:o. 40 s, 7 pl. (Tills med P. T. Cleve, G. Ekman o J. Hjort.) Övers: Skageraks tilstand under indevaerende sildefiskeperiode, Krisuania 1897, 32 s.  pplysningar till de hydrografiska kartor och apparater m. m., som utställas under n:o 2399 i Fiskerihallen. Sthlm 1897. 16 s . [Undert; tills med G. Ekman o A. Wijkander.] - Die Hydrographischen Verhältnisse der oberen Wasser-schichten des nördlichen Nordmeeres zwischen Spitzbergen, Grönland und der norwegischen Kiiste in den Jahren 1896 und 1897. Sthlm 1898. 55 s, 3 pl. (Tills med G. Ekman under medv av P. T. Cleve; VAH, Bih, 23: 2: 4.)  Stockholms högskola 1878-1898: Kemien och Kemiska institutet. Sthlm 1898. 18 s. - Redogörelse för de svenska hydrografiska undersökningarne åren 1896-1899. Under ledn af ... 5. Yt-vattnets tillstånd i Nordsjön och Skagerack ... Sthlm 1899. 47 s, 16 kartor. [Variant finns av s 1-16.] (VAH, Bih, 25: 2: 1; tills med G. Ekman.)  Hydrografiska kommissionens förslag rörande Sveriges deltagande i den internationella utforskningen af de nordiska hafven. Sthlm 1899. 4:o. 15 s, 2 kartbl. [Anon; tills med A Wijkander o G Ekman.] Övers: Eingabe betreffend die Vorschläge zur Theilnahme Schwedens an der in-ternationalen Erforschung der nordischen Meere. Sthlm 1900. 4:o. 16 s, 2 kartbl. - Hafvets delning vid vetenskapliga undersökningar i fiskeriernas intresse enligt den internationellla konferensens i Stockholm förslag. [Rubr.] Gbg 1899. Fol. (4) s. [Ur GHT 20/9 s å.] Övers i Naturen, illustr maanedsskr for populaer naturvidenskab, utg af Bergens Museum, aarg 23, 1899, Bergen & Khvn, s 303-319: Fra den internationale fiskerikonferanse i Stochholm[!]).  Om aarsa-gerne til vegetationsperiodens tidligere eller senere indtraeden i de forskjellige aar (ibid, s 129-137).  International fishery legislation (The Nineteenth cen-tury, a monthly review, vol. 45, London 1899, s 295-303).  Descripuon de 1'appareil de sauvetage in-venté par O. Pettersson. Sthlm 1900. 4:o. 12 s.  Nilson memorial lecture (Journal of the Chemical society, Transactions, vol. 77, 1900, s 1277-94).  Die Hydrographischen Untersuchungen des Nordatlantischen Ozeans in den Jahren 18951896 (A. Petermanns Mitteilungen .... Bd 46,1900, Godia, 4:o, s 17, 2534, 1 karta; även sep, se följ).  Die Wasserzirkulation im Nordatlantischen Ozean (ibid, s 6165, 8192, 3 kartor; även sep tills med föreg, 16, 15 s, 4 kartor), -Les variations annuelles de l'eau de surface de 1'Ocean Atlantique. Gbg 1901. Fol. II, 10 s. (Tills med P. T. Cleve o G. Ekman.) Även: X, 39 s. [WSH, F 4, h 3, n:o 2.]  Resultaten af den internationella undersökningen af norra Europas djupa sjöar och in-nanhaf år 1900. Sammanställda. Sthlm 1902. 18 s. (VAH, Bih, 28: 2: 2.)  Hydrographic-biological re-searches by the Swedish commission in the Skagerack and Baltic. [Rubr.] [Gbg &] Sthlm [1903]. 15 s, 2 pl-bl. (Tills med R T. Cleve.) (Svenska hydrografisk-bio-logiska kommissionens skrifter 1 [omsl] [: 2].)- En svensk kuststation, Måseskär, 1897-1900. [Rubr.] Gbg & Sthlm 1903. 6 s, 1 tabellbl. (Tills med F Malmberg.) (Ibid [: 6].) - Svante Arrhenius / Den första recensionen af Arrhenii elektrolytiska dissociationsteori (Svensk kemisk tidskrift, årg 15, 1903, Sthlm, s 199-211). - General review. Khvn 1905. 4:o. 17 s. [Conseil permanent international pour 1'exploration de la mer, Rapports et procés-verbaux, vol 3 (éd ang-laise). O P, (W) Herwig o (P P C) Hoek, General report on the work of the period July 1902 -July 1904:1; även tysk version.]  On the probable occurence in the Atlantic current of varitions[!] periodical, and otherwise, and their bearing on meteorological and biological phenomena, with an introd. [Khvn 1905.] 4:o. X, 26 s. ([Ibid, vol 3,] Appendix A.)  On the influence of ice-melting upon oceanic circulation. [Rubr.] [Gbg&] Sthlm [1905]. 16 s, 1 pl-bl. [Svenska hydrogr-biol ... skr, 2: 7.]  Der Bifilar-Strommesser. [Gbg & Sthlm 1905.] Fol. 2 s, 1 pl. [Ibid, 2: 9.] – Ueber die Wahrscheinlichkeit von periodischen und unperiodischen Schwankungen in dem atlantischen Strome und ihren Beziehungen zu meteorologischen und biologischen Phaenomenen. Abt 12. [Rubr.] [Gbg &] Sthlm 1905.40 s, 7 pl. [S 38-40 avJ. W. Sandström; ibid, 2: 10.] - Beschreibung des Bifilar-Strom-messers. Khvn 1905. 6 s, 1 pl-bl. (Conseil... de la mer, Publications de circonstance n" 25.)  Hvad skall ske härnäst i rösträttssaken, af Civis. Sthlm 1906. 12 s. [Anon.] - Resumé: Föreläsning öfver värmelärans andra hufvudsats. Sthlm 1906. 14 s. [Enl uppg; tr som manuskr.] - UAtlantique, mer inexplorée (La géo-graphie, bulletin de la Société de géographie, T 13, 1906, Paris, 4:o, s 425-436). - Resultaten af den internationella hafsforskningens arbete under åren 1902-1906 och Sveriges andel däruti, sammanfattade af Sv hydrogr-biol kommissionens verkst utskott. Sthlm 1907. 164 s, 3 pl-bl, 1 lös karta. (Tills med G. Ekman o F. Trybom; Kungl. Jordbruksdepartementet, [Meddelanden,] 14.) - Appendix A. Proposal / Anla-ge A. Vorschlag (Conseil Rapports et 7, Khvn 1907, 4:o, C. Procés-verbaux des réunions des com-missions speciales et des sections, s 40-43, eng-tysk parallelltext). - Svenska hydrografisk-biologiska kommissionens berättelse för arbetsåret 1 maj 1907 -1 maj 1908, Gbg 1908. 17 s. [Undert; tills med G. Ekman o F. Trybom.] - Suömstudier vid Östersjöns portar. [Rubr.] [Gbg 1908.] Fol. 13, VIII s. (Svenska hydrogr-biol ... skr 3 [: 4].) - Entwurf zur Vorbereitung eines internationalen Ubereinkommens zum Schutz und zur Vermehrung des Schollenbestandes in der Nord-see und angrenzenden Meeeresteilen. [Rubr.] [Gbg 1908.] Fol. 5 s. (Tills med G. Ekman o F. Trybom; ibid [: 13].) - P. M. [Rubr.] Gbg 1908. 8 s. [Anon; till konferens i Berlin 28 jan 1908, på tyska.] Även: U o o å. Fol. 2 s. (Ibid [: 14]) - Uber Meeresströmungen. Öf-fentlicher Vortrag, gehalten im Institut... am 6. März 1908. Berlin 1908. 4:o. 68 s. (Veröffendichungen des Instituts fur Meereskunde und des Geographischen Instituts an der Universität Berlin, H 12.) - Sur l'im-portance d'une exploratlon internationale de l'Océ-an Adantique. [Rubr.] Monaco [omsl] u å [1908]. 7 s. (Tills med G. Schott; Bulletin de ITnstitut océano-graphique (Fondation Albert 1", prince de Monaco), n° 128.) Overs: Die Bedeutung einer internationalen Erforschung des Atlantischen Ozeans in physikali-scher und biologischer Hinsicht, Hamburg 1909, 4 s.  Afskedsord till Stockholms högskolas studenter i december 1909. Gbg 1909. 14 s.  Gezeitenaehnliche Bewegungen des Tiefenwassers. Khvn 1909. 21 s, 1 pl. (ConseilPubl de circonstance 47.)  Resultaten af den internationella hafsforskningens arbete under åren 1907-1909 och Sveriges andel däruti, under medv av G. Schneider o W. Björck sammanfattad af... verkst utskott. 1910. 142 s, 4 kartbl. (Tills med G. Ekman o F. Trybom; K Jordbruksdep, [Medd] 22.) -Hydrographische Beobachtungen der schwedischen Expedition nach Spitzbergen 1908 (VAH, 45: 9. Zoologische Ergebnisse der schwedischen Expedition nach Spitzbergen 1908 unter Leitung von Prof. G. De Geer. Eine Untersuchung ... red von N. von Hofsten und S. Bock, Upps & Sthlm 1910, T 1. Hydrographie und Plankton, s 3-23; .text; tills med V. Söderberg o N. Zeilon). - Studien uber die Bewegungen des Tiefenwassers und ihren Einfluss auf die Wanderung der Heringe (Der Fischerbote, Zeitschrift fur die Interes-sen der Hochsee-, Kusten- und Flussfischerei.... Jahrg 3,1911, Hamburg, s 201-213, 237-249,277-285; även sep, 32 s). - Spring rainfall and ocean temperature (Symon's monthly meteorological magazine, vol 47, 1912, London, s 80 f). -The connection between hyd-rographical and meteorological phenomena (Quar-terly journal of the Royal Meteorological society, vol. 38, 1912, London, s 173-191). - Otto Petterssons photographisch registrierender Tiefenstrommesser fur Dauerbeobachtungen. [Rubr.] [Gbg 1913.] Fol. 1 s, 1 pl-bl. (Ur[l] Svenska hydrogr-biol... skr 5 [: 4.] G Ekman o O P, Zur Technik der Strommessung ... [: 2].) - Klimatförändringar i historisk och förhistorisk tid. En studie i geofysik. Upps... 1913.4:o. 81 s, 1 pl, 1 kartbl. (VAH, 51: 2.) Overs: Climadc variations in his-toric and prehistoric time. [Rubr.] Gbg 1914. Fol. 26 s, 1 pl-bl. (Ur Svenska ... 5 [: 6].) - Mémoire sur des recherches dans 1'Atlantique avec programme. Memorandum on investigations in the Atlantic Ocean and programme ... [Även tysk titel.] Khvn 1913. 4:o. 21 s, 2 kartbl. [Eng-tysk parallelltext.] (Tills med C. F. Drechsel; Conseil Rapports 16.) - Der Atlanti-sche Ozean während der Eiszeit. Eine Besprechung... (Internationale Revue der gesamten Hydrobiologie und Hydrographie, Bd 6, 1913/14, Leipzig, s 16). – Om solfläcksfenomenets periodicitet och dess samband med klimatets förändringar. En studie i kosmisk fysik. Upps & Sthlm 1914-15. 4:o. 64 s, 1 pl-bl. (VAH, 53: 1.) Overs: On the occurrence of lunar periods in solar activity and the climate of the earth, a study in geophysics and cosmic physics. [Rubr.] Gbg 1914. Fol. 19 s, 1 pl. (Ur Svenska ... skr 5 [: 5].) - Östersjöns förändringar och deras inverkan på fisklifvet (Andra nordeuropeiska fiskhandlare- och havsfiskekongressen och andra mellanfolkliga östersjöfiskerikongres-sen i Malmö den 17-19 juni 1914, berättelse utg av det av K. m. utsedda sv arbetsutsk, red av Thor Andersson, Sthlm 1914, s 45-63; övers i Zweiter nordeuropäischer Fischhändler- und Hochseefischereikongress und Zweiter internationaler Ostseefische-rei-Kongress in ... 1914, Bericht, Sthlm 1914, s 51-71: Die Veränderungen der Ostsee und ihr Einfluss auf das Fischleben; förk med samma tit i Zweiter ... 1914, Upps 1914, s 5-9). Även sep med text även på eng: Östersjöns ... / Die Veränderungen ... / The altera-tions in the Baltic Sea and their influence on fisch-li-fe[!] [Rubr.] Upps 1914. 52 s.- Recording current meter for deep sea work. [Rubr.] Gbgl914. (4) s.-O. Pettersson's apparatus for life-saving at sea. Gbg 1914. 4:o. 4 s.  Nya principer för undervattensbåtars konstruktion. Gbg 1914. 15 s.  Arbetarbostäder på slät mark. [Rubr.] Gbg 1917.4:o. 15 s. (Tills med B Bresky o H Hedlund.) – Atlantensyttemperatur. [Rubr.] Gbg 1918. Fol. 5 s. (Ur Svenska ... skr 7 [: 6].)  Die Ab-hängigkeit der Ostseefischerei von den hydrographischen Verhältnissen (Mitleilungen des deutschen See-fischerei-Vereins, Bd 34, 1918, Berlin, s 94-103; även sep, 10 s).  Ubersicht der Ergebnisse der schwedischen Untersuchungen im Kattegat 1877-1916 (ibid, s 131146; även sep, 16 s). - Internationell havsforskning i Medelhavet (Stockholms Dagblad, 1918,11/8, s 4).  Om vindkraftens utnyttjande (Industritidningen Norden, årg 46, 1918, Sthlm, 4:o, s 239-242). -Etude sur les mouvements internes dans la mer et dans 1'air. [Rubr.] Gbg 1921. Fol. 17 s, 2 pl-bl. (Ur Svenska ... skr 7 [: 8].)  Bilaga 4. P. M. / Förslag till nyorganisation av det havshydrografiska arbetet (Betänkande med förslag i fråga om förläggande ull Göteborg av en avdelning av Sveriges meteorologisk-hyd-rografiska anstaltGbg 1921, s 130-134; tills med G Ekman).  Villkoren för saltframställning i Sverige. Föredr vid ... årsmöte i Stockholm d. 26 april (Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor, årg 5, 1922, Sthlm, s 7386). Omtr: Försök med framställning av salt ur havsvatten genom fri avdunstning. Föredr hållet vid Kemiska industriförbundets årssam-mantr d 26 april 1922 ... [Rubr.] Gbg 1922. Fol. 5 s. (Ur Svenska ... skr 7 [: 7].) - Kosmiska orsaker till rörelserna uti hafvets och atmosfärens mellanskikt. [Rubr.] Gbg 1922. Fol. 23 s, 1 pl-bl. (Ibid [: 9].)  Innere Bewegungen in den Zwischenschichten des Meeres und der Atmosphäre. Upps 1923. 4:o. 43 s, 1 tab-bl. (VS, Nova acta, ser. 4, vol. 6, n:o 2.)  Från den internationella havsforskningens arbetsfält. Gbg 1923. 49 s. [Ur GHT]  Memorandum on an international expedition for sea research [även fr tit] (Conseil Rapports 32, Khvn 1923, s 60-71, eng-fr parallelltext; tills med C. F. Drechsel).  The Swedish saving-trawl. [Rubr.] Gbg 1925. Fol. 5 s. (Tilläggshäfte till G. Ridderstads avhandling i Svenska hydrogr-biol kommissionens skr 6 [omsl].)  Memorandum on or-ganisatory matters ... / ... on the international hydro-graphic research ... / Proposal. [Rubr.] Gbg 1925 [omsl]. 4:o. 5 s. [Undert.] ([Omsl:] Svenska hydrogr--biol kommissionens skr, N S, Hydrografi [onumr].) – Hydrography, climate and fisheries in dre transition area / Currents and fish-migrations in the transition area (Conseil... de la mer, Journal du Conseil, vol 1, 1926, Khvn, s 305-326).  Der Golfström und der Atlantische Ström. [Gåseberg, tr] Gbg 1927. 4:o. 7 s, 1 karta. (Svenska ... skr, 4.) - Apergu d'orientation vers la conception actuelle de la circulation océani-que dans l'Adantique. [Rubr.] Gbg 1927. 4:o. 20 s. (Ibid, 5.)  A new apparatus for die taking of bottom--samples (Ibid, 6. AR. Molander, Investigations in the vertical distribution of die fauna of the bottom depo-sits of the Gullmar fjord Gbg 1928, s 6, 1 pl; utvidgad version ibid, 3, 1929, se nedan). - Le but de la Commisssion hydrographique-biologique suédoise et son installation / Le systéme de courants de 1'Atlanti-que septentrional (Conseil Rapports 47, Khvn 1928, 4:o, s 250-271).  Appendix n:o 5 Memorandum / Appendice no. 5 Memorandum (ibid, 49, 1928, s 66-73, 2 pl, eng-fr parallelltext). - Appendix. Memorandum about an improvement in fishing-gear /Appendice. Memorandum sur le perfectionnement des engins de péche (ibid, s 102-105; tills med G. Ekman).  Methods for determination of the density and salinity of sea-water [även fr titel] (Svenska... skr,3. Hans & O P, Improvements in the hydrographic tech-nic, Gbg 1929,4:o, s 1-4, eng-fr parallelltext; tills med H P).  A new apparatus for the taking of bottom--samples (ibid, s 5-8; bearb från ibid, 6,1928).  Current-meter for determination of the direction and vel-ocity of the movement of the water at the bottom of the Ocean / Waterbottie with apparatus for current measurement and quantitadve catch of plankton [även fr titel] (ibid, s 9-15, eng-fr parallelltext). - Die warmen Strömungen im Nordatlantischen Ozean. Gbg 1928. (3) s.  A messieurs les membres du Bu-reau central de la recherche internationale de la mer. [Rubr.] Gbg 1929. 4:o. (3) s. [Undert.] - Changes in the oceanic circulation and their climatic consequen-ces (The Geographical review, vol 19, New York 1929, s 121131). – The Swedish saving-trawl. Gbg 1930. 4:o. 7 s. (Svenska... skr,7.)  Flodkraften och Vattenutbytet mellan de tropiska och de polära haven. En studie i geofysik o kosmisk fysik. Gbg 1930. 4:o. 18, 10 s. (Ibid, 8.) Overs: The tidal force. A study in geophysics (Geografiska annaler, bd 12, 1930, Sthlm, 4:o, s 261322).  Vattenombytet i Gullmarfjorden. Gbg 1930. 4:o. 6 s. [Sv-eng parallelltext, s 67 sv-fr d:o; anon.] (Ibid [onumr].)  Till mina kolleger och medarbetare i Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen. [Rubr.] Gbg 1930. 4:o. 8 s.  Cartes synopdques trimestrielles donnant la température et la salinité de l'eau de surface de 1'Océan Adantique Nord. Khvn [1930].Fol. (4) s,9kartbl. [Undert; tills med Vilhelm I. R] - GustafEkman. 1852-1930 (Conseil ...Journal du Conseil, 5, 1930, s 287289).  Vattenutbytet mellan Skagerak och Östersjön. [Rubr.] Gbg 1931.4:o. 13 s. (Svenska ... skr, 9.) - SF, calendarium över månkraftens växling 1931. [Gbg 1931.] Tv-8:o. 9 s, 12 dia-grambl. [Föret; även med texten på tyska men endast omslagstit ändrad till tyska, samt:] 2F, Calendarium. Der Wechsel der Mondkraft. The variation of the ver-tical component of the moons gravitation. [Omsl.] 1932. Gbg 1931. [Med eng resumé.] - Interne Gezei-ten-Wellen / Internal waves. [Rubr.] Gbg 1932. 4:o. 26, VIII s. [Tysk o eng parallelltext; omsl: Probedruck; ny utg:] Khvn (trGbg) 1933. (ConseilRapports 82.)  Snäckan, Mimers testamente och Konungen i Thule. [Titelrubr: En samhällssatir i en brytningstid.] Gbg 1933. 37 s. 2. tillök uppl 1934. 52 s.  Tidvattnets problem. 1-4. [Rubr.] Upps 193334. 1. 1933. 9 s. 2. Erfarenheter och experiment, en studie i geofysik. 1934. 16 s. 3. Teori, en studie ... 1934. 30 s. 4. Det interna parallaktiska tidvattnet, en studie ... 1934. Ils. ([VA,] Arkiv för matematik, astronomi och fysik, bd 23 A: n:o 23, 24 A: 17 o 16, 25 A: 1.)  Boken om Johan Fredrik Petterssons och hans hustrus Emilie Le-ontine Borgmans liv och släkt. På barnens anhållan förf av äldste sonen. Lund 1934. 35 s.  Ebb och flod i atmosfären. En studie i geofysik. Gbg 1934. 12 s, 1 pl-bl. (WSH, F 5, ser. B, bd 3: 9.)  La marée interne (James Johnstone memorial volume, Liverpool 1934, s 294309).  Klimatets rörlighet. En studie ... Gbg 1935. 64 s, eng resumé XL s; även 104 s. [Kortare version, 49 s, med annan resumé s 4177, finns i pre-print.]  Kan man förutse, huruvida en vinter blir varm eller kall? Referat av ett föredr vid K Vetenskapsakademiens ... sammantr d 13 nov 1935. Gbg 1935. 27 s.  Kan ... en sommar blir torr eller regnig? Ref... vid K Lantbruksakademiens ... sammantr d 18 nov 1935. Sthlm 1935. 23 s.  Note [rubr] / Réponse å une cri-tique [till M Brillouin]. U o [1935]. (2) s, 1 rikt pl. [Text till 2 tabeller från Nansens expedition 1894 resp Bornö 1931.]  The internal parallactic tide in the transitional area (ConseilRapports 94, partie 3. Appendices, Khvn 1935, 4:o, s 25-30).  Memorandum [om Le Bulletin hydrographique] (ibid, 100, p 1. Procés-verbaux, Khvn 1936, 4:o, s 34).  Klimatet beroende av solens och månens gravitation (SDS 1936. 7/2, s 10; svar på kritik av Klimatets rörlighet... 1935). - En självbiografi. Gbg 1938. 39 s.  A memorandum on the Gulfstream. [Rubr.] [Gbg 1938.] (3) s. [Utgör början av följ.] - A memorandum on die Gulfstream. [Rubr.] Gbg 1939. 16 s.  [Brev till S Ar-rhenius, odat o 28/6 1888] (VAÅ, 1959, Sthlm, s 24-28).  Som ordf avgivit Bericht uber die Wirksam-keit der Druckschriften Kommission in 1908-1909 (1913-14), Khvn 1909-14 [om Conseil permanent in-ternational...]; medv i: Report of the sixth international geographic congress held in London 1895, London 1896, Verhandlungen des siebenten interna-tionalen Geographen-Kongresses Berlin 1899, Berlin 1901, Report of the seventy-third meeting of the British Association for the advancement of science held at Southport in Sept 1903, London 1904, ... eighty-first meeting ... Portsmouth 1911 Aug 31  Sept 7, London 1912; bidrag i: Zeitschrift fur analytische Chemie, 1870,1873,1886,1893, Wiesbaden, Berichte der Deutschen chemischen Gesellschaft zu Berlin, 1876, 1878, 188082, 1884, 1887, 1889-90, 1895, Öfversigt af K sv Vetenskapsakademiens förhandlingar, 1876, 1878-81, 1884, 1887, 1892, 1899, Sthlm (vissa från 1876 o 1878-80 även sep som Upsala universitets Kemiska laboratorium, Meddelanden, nr 10, 34-35, 4041,4749,57), Proceedings of the Royal Society of London, vol 31, 1880-81 (2 st i n:r 207), Journal fur praktische Chemie, 188182,1886, Leipzig, Comptes--rendus hebdomadaires des séances de 1'Académie des sciences, 98,1884,107,1888,196,1933, Paris, 4:o, Annales de chimie et de physique, serie 6, tome 9, 1886,15,1888,19,1890, Paris, Zeitschrift fur physika-lische Chemie, Stöchiometrie und Verwandschafts-lehre, Bd 1,1887, 2,1888,4,1889, Leipzig, Svensk kemisk tidskrift, 1889, 1903, 1905, 1908, 1909, 1922, Sthlm, LA, Handlingar o tidskr, 1892, 1896, 1899, 1900, Sthlm, The Scottish Geographical magazine, 1894,1900,1909, Edinburgh, The Geographical journal, 1898, 1904, 1907, London, Annalen der Hydro-graphie und maritimen Meteorologie, 1898, 1900, 1906, 1914, 1923, Berlin, Ymer, 1898-1901, 1904, 190708, 191314, 1916, 192324, 192627, 1931, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o UU: D H Cushing, Climate and fisheries (1982); V W Ekman, O P ... (Sv geogr årsb 1941); G Eriksson, Kartläggarna (1978); H v Euler, nekr över P (Sv kemisk tidskr 1941); C Skottsberg, O P (Minnestal i WS, ser från 1938, 1, 1942); G Slettenmark, O P t (LA:s tidskr 1941); SMoK; T Söderqvist, The Ecologists (1986); A Ångström, O P död (DN 19jan 1941); dens, S O P (Ymerl941).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S Otto Pettersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7235, Svenskt biografiskt lexikon (art av Artur Svansson), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7235
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S Otto Pettersson, urn:sbl:7235, Svenskt biografiskt lexikon (art av Artur Svansson), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se