Åke Petzäll, Foto Studio Deux Soeurs

Åke Petzäll

Född:1901-07-03 – Borås Caroli församling, Älvsborgs län
Död:1957-08-23 – Råda församling (O-län), Västra Götalands län (kbf i Lund)

Filosof


Band 29 (1995-1997), sida 274.

Meriter

Petzäll, Åke, f 3 juli 1901 i Borås, d 23 aug 1957 i Råda, Göt (kbf i Lund). Föräldrar: fabrikören Claes Oscar P o Adolphine Charlotte Gustafsson. Studentex vid Gbg:s h latinlärov 25 maj 20, inskr vid GH 13 sept 20, FK 7 april 23, FL 15 sept 27, disp 29 sept 28, doc i teor filosofi 14 nov 28, FD 6 okt 29, tf prof i teor filosofi periodvis bl a 30 o 3537, allt vid GH, timlär i filosofi vid Gbg:s h latinlärov 3334, prof i praktisk filosofi vid LU från 1 juli 39, v luftskyddschef i Lund 4045, ordf i Akad fören där 1 okt 4553.  LVSL 40, LHVL 41, LWS 45.

G 14 mars 1931 i Råda m gymnastikdir Astrid Ekman, f 4 nov 1901 i Gbg, Karl Johan, dtr till industrimannen FD Fredrik Gustaf E (bd 13) o Gerda Elisabeth Gö-decke.

Biografi

Släkten Petzäll kom ursprungligen från Lübeck och har kallats Borås äldsta invandrarsläkt; P:s far var ägare av Borås presenningfabrik. P själv var yngst i en syskonskara på åtta. Hemmet skildras som lyckligt och glatt och som präglat av varm religiositet.

P disputerade för doktorsgraden på avhandlingen Begreppet medfödda idéer i 1600-talets filosofi med särskild hänsyn till John Lockes kritik. Avhandlingen behandlade ett viktigt problem i 1600-talets filosofi och var med sin humanistiskt-historiska inriktning och intresse för psykologiska problem karaktäristisk för P:s forskningsorientering. Den stod också väl i samklang med inriktningen hos Malte Jacobsson (bd 20), som var P:s främste filosofiske lärare. Problemställningen från doktorsavhandlingen vidareutvecklade han i senare studier, bl a Der Apriorismus Kants und die 'Philosophia pigrorum' (1933) och Ethics and epistemology in John Locke's Essay concering human understanding (1937). I arbetet Etikens sekularisering. Dess betingelser inom kristen spekulation med särskild hänsyn till Augustinus (1935) tog P upp ett annat filosofihistoriskt ämnesområde. I boken, som bygger på P:s djupgående beläsenhet i de medeltida tänkarnas skrifter, ville han visa hur den medeltida spekulationen kring "naturlig lag" och "naturlig rätt" berett vägen för den moderna tidens etiska uppfattningar.

P:s intresse var inte uteslutande inriktat mot gångna århundradens filosofi. Han företog flera studieresor, varvid han bl a sommarterminerna 1930 och 1931 i Wien kunde följa den s k Wienkretsens diskussioner. Om de filosofiska åskådningar som utmärkte denna krets publicerade han studien Logistischer Positivismus (1931), som även internationellt var en av de tidigaste presentationerna av den senare så inflytelserika sk logiska positivismen. Någon anhängare till de nya lärorna blev P likväl inte. Tvärtom framförde han i sin skrift kritiska synpunkter, som han senare försvarade gentemot företrädare för kretsen.

P innehade under sin karriär flera förordnanden på filosofiprofessurer i Gbg och Lund. 1937 uppfördes han av GH:s lärarråd enhälligt på andra förslagsrum till professuren i filosofi. Under dessa år tog P också i filosofiska sammanhang ett par viktiga organisatoriska initiativ. Vid den internationella filosofkongressen i Prag föreslog han inrättandet av en internationell informationsbyrå för filosofisk forskning. Initiativet resulterade i att P tillsammans med ett par franska filosofer 1937 grundade Institut International de Collaboration Philosophique i Paris och i att han från s å var med om att ge ut Bibliographie de la philosophie. 1935 tog P initiativ till vad som skulle bli hans kanske viktigaste insats i sv filosofi, nämligen grundandet av den första filosofiska facktidskriften i Sverige, Theoria, a Swedish journal of philosophy and psychology, vars ansvarige utgivare han var till sin död. – 1930-talets filosofiska klimat i Sverige präglades av de hårda motsättningarna mellan "uppsalafilosofin" och "lundafilosofin". P hörde avgjort till det sistnämnda lägret, men hans ambition med Theoria var fredsmäklarens. Tidskriften skulle bli "ett forum för diskussion mellan företrädare för olika metoder och åskådningar".

I och med att P utnämndes till professor i praktisk filosofi i Lund inleddes ett nytt skede i hans liv. Det präglades mindre av livligt filosofiskt författarskap än av engagemang i andra riktningar. P hade stora sociala talanger och ett vinnande umgängessätt. Hans utåtriktade sida gavs nu ett vidare verkningsfält än tidigare. Han var inte bara vice luftskyddschef i Lund utan även 1941–46 ordförande i Lunds studentkårs nordiska studentgästkommitté. Som sådan gjorde han viktiga insatser för norska och finländska studenter. Under denna tid blev också ett politiskt engagemang märkbart hos P. Han försvarade västerländska rättsidéer gentemot nazismen, bl a i skriften Rätt och individ (1943), och gentemot kommunismen, som han bl a kritiserade i sitt tal Stalin och studenterna på internationella studentdagen i Lund 17 nov 1950. I egenskap av ordförande för Akademiska föreningen i Lund höll han glänsande tal vid de årligen i okt återkommande s k Hälsningsgillena. Framför allt engagerade han sig i Akademiska föreningens byggnadsfrågor. Det var för honom en stolt stund då han 6 febr 1953 kunde ta till orda vid Akademiska föreningens taklagsfest i anledning av den fullbordade stora ombyggnaden av vad han vid tillfället helt enkelt benämnde "huset". Ombyggnaden av föreningens hus hade då pågått i tre år.

P:s vetenskapliga produktion avstannade inte under professorsåren, även om den minskade i omfång. Den problematik som rör skuld, straff och samvete fångade honom både på ett personligt och på ett vetenskapligt plan. Den ledde honom från de moralfilosofiska frågeställningarna till de kriminologiska. Under studieresor till Frankrike och Belgien 193738 samlade P in empiriskt stoff, bl a vid besök på fångvårdsanstalter. En del av materialet utnyttjade han i skriften The social function of punishment (Theoria, 1947).

P anlitades för många uppdrag både i Sverige och internationellt, bl a för Unesco. Han vann talrika utmärkelser och hade många vänner - hemmet i Lund utmärktes av en osedvanlig gästfrihet. Alltigenom lycklig eller tillfredsställd var han dock inte. P ägde en allmänt omvittnad charm och älskvärdhet, men han hade också ett häftigt temperament, som ibland orsakade honom svårigheter. Det fanns även hos P en inåtvänd sida, ett drag av grubbel. Minnestecknare har talat om "en inre oro och otillfredsställdhet" (Johansson) och om en "melankoli, som var djupare än många förstod" (Aspelin). Själv har P i en skönlitterär skiss som publicerades efter hans död, Den bedräglige tomten, talat om hur de glada förväntningarna på livet byts i "ihålighetens ångest" och i djup besvikelse. Ohälsa, särskilt under de sista åren, och en känsla av att inte räcka till bidrog till denna levnadsstämning. P våndades över att inte förmå fullborda det stora arbete kring skuld- och samvetsproblematiken som skulle ha blivit hans viktigaste verk. P hann likväl med mycket, både inom sin vetenskap och i fråga om praktiska uppgifter.

Författare

Svante Nordin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

P:s arkiv (22 vol: korrespondens, bl a ang Theoria) i LUB. Brev o PM m m ang försvarets personaluttagn:problem i KrA. – Brev från P i GUB (bl a flera till E Åkesson), KB (bl a till B Zachrisson) o i UUB (bl a till J Nordström).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Begreppet medfödda idéer i 1600-talets filosofi med särskild hänsyn till John Lockes kritik. Akad avh. Gbg 1928. 221 s. (Även: GHÅ, [bd] 34, 1928 [Festskrift tillägnad friherrinnan Louise Falkenberg ... ]: 3.) – Logistischer Positivismus. Versuch ei-ner Darstellung und Wiirdigung der philosophischen Grundanschauungen des sog. Wiener Kreises der wis-senschaftlichen Weltauffassung. Gbg 1931. 36 s. (Ibid, 37, 1931: 3.) – Benedikt Spinoza. Tre föredr (Röster i radio, en handledn för radiolyssnare hösten 1932, Sthlm 1932, s 88-90). – Zur Problematik der philo-sophiegeschichtlichen Methode (Ajatus, Filosofisen yhdistyksen vuosikirja, 6. Juhlajulkaisu ... / Festskrift tillägnad prof. emer. Arvi GrotenfeltPorvoo 1933, s 275–298). – Der Apriorismus Kants und die "Philo-sophia pigrorum". Gbg 1933. IV, 84 s. (GHÅ, 39, 1933: 3.) – Zum Methodenproblem der Erkenntnisforschung. Gbg 1935. 83 s. (Ibid, 41, 1935: 1.) – Etikens sekularisering. Dess betingelser inom kristen spekulation med särskild hänsyn till Augustinus. Gbg 1935. 132 s. (Ibid, 2.) – liktbegreppet i etikens och sociologiens belysning (Presens, årg 3, 1936, Upps, s 34–57). – Project of a bureau of philosophical research informadon (Actes du huitiéme congrés inter-national de philosophie å Prague 2-7 septembre 1934, Prague 1936, s 1089–95). – Ethics and episte-mology in John Locke's Essay concerning human un-derstanding. Gbg 1937. 83 s. (GHÅ, 43, 1937: 2.) Övers: John Locke, Selecciön de textos precedidos de un estudio de A Petzall, Buenos Aires 1940, s 11-150). – Filosofiens uppgift i moral- och samhällsforskningen (Samhällsvetenskapliga problem: sex föreläsningar utg av Statsvetenskapliga intresseföreningen i Lund, Lund 1941, s 63-89). – Samuel Pufendorf och den praktiska filosofien (OoB, årg 50, 1941, Sthlm, s 78–85). – "Renässansen" (Götheborgske spionen, årg 6, 1941, Gbg, 4:o, s 15-17). – Makt och rätt (VSLÅ, 1941, Lund 1942, s 49–78). – Rätt och individ. Sthlm 1943. 85 s. (GH, Forskningar och föreläsningar.) – Lund och den nordiska studentgemenskapen (GLEMS, gemensamt nr av Gaudeamus, Lundagård, Ergo, Medicinska föreningens tidskr o Götheborgske spionen, till förmån för internationella studenthjälpen, [Sthlm, tr] Gbg 1943, 4:o, s 10-12). – La philosophie et les sciences sociales (Revue philosophique de la France et de 1'étranger, [année 70,] 1945, Paris , s 118–139). – Straffverkställighet och allmänpreven-tion (SvJT, årg 31, 1946, Sthlm, s 264-274). – [Comment faut-il concevoir la philosophie? (enkätsvar)] (Revue de synthése, N S, Torne 21, Paris 1947, s 15–24). – Religionsfilosofi: några vetenskapssystematiska reflexioner (Svensk teologisk kvartalskrift, årg 24, 1948, Lund, 4:o, s 239–248). – The limitation of power (Feestbundel aangeboden ... aan prof. dr H. J. Pos Amsterdam 1948, s 188–207). – The individual as the basis of law (Library of the tenth international congress of philosophy, vol. 1. Proceedings of the ... philosophy (Amsterdam, Aug 11–18, 1948) Amsterdam 1949, s 130–132; sammanfattn ur A philoso-phical miscellany presented to Alf Nyman Lund 1949 = Theoria så). – Akademiska föreningens byggnad. [Rubr.] Lund 1950. (5) s. [Anon; Akademiska föreningens i Lund handlingar, 1950: 1.] – Om- och tillbyggnaden av Akademiska föreningens fastighet. [Rubr.] Lund 1950. (4) s. (Ibid, 1950: 2.) [Ny tr] s å. – Zur Dialektik der Strafdiskussion (Archiv fur Rechts-und Sozialphilosophie, Bd 38, 1949/50, Munchen, s 493-508). – Stalin och studenterna. Tal på internationella studentdagen i Lund d 17 nov 1950 (Verser och vetande. En vänbok ull Hans Ruin Malmö 1951, s 205-218). – Hieronymus' kommentar till Hesekiel i samvetsbegreppets historia (Svensk teol kvartalskr, 29, 1953, s 149-162). – Studenfhemsbyggen i Lund (Lunds dagblad, 1953, 7/3, s 10 f; även sep, 4:o, (4) s, med beteckn Göteborgs nations i Lund handlingar, 1953: 1). – La responsabilité individuelle et la société (Revue internationale de philosophie, T 11, 1957, Bruxelles, s 88-99). - Ironin som filosofiskt instrument (Studier utg av Hans Larsson samfundet, [2.] Insikt och handling, 2, Lund 1958, s 63–76). – Den kristna etikens dialektik såsom historiskt fenomen (Svensk teol kvartalskr, 34, 1958, s 299-313). – Den bedräglige tomten (Akademiska föreningens årsskrift, 1958, Lund, s 18-22). – Bidrag i Theoria, 1936–40,1943,1945,1947–51,1954-55, se nedan, recensioner ibid samt i Svensk tidskrift, Sthlm, o dagspressen; jfr LUM 1949-50, Lund 1951, s 429 f.

Utgivit: Theoria, tidskr för filosofi o psykologi / a Swedish journal of philosophy and psychology. Arg 1–23, 1935-57. (Tills med G Aspelin, K Marc-Wogau, T T Segerstedt.) - Institut international de collabora-tion philosophique / ... de la philosophie: Bibliographie de la philosophie. Année 1–10, 1937–39, 1946–1952/53. Paris 1937-58. [Föret; tills med flera.] 1. 1937-38. (11), (201), 343, IX s. 2. 1938-39. XII, 247, IX, 341, IX s. 3.1944. VI, 330 s. 4.1947. XII, 268, VIII, 306 s. 5. 1949. X, 322, X, 306 s. 6. 1950. X, 365, X, 387 s. 7. 1951. X, 307, 260 s. 8. 1953. X, 459 s. 9. 1954. X, 422 s. 10. [Även med eng tit.] 1958. 357 s. – Nature des problémes en philosophie (entretiens d'été -Lund 1947). 1-3. Paris 1949. [Anon.] (Actualités scientifiques et industrielles 1076–78 = Publications de ITnstitut international de philosophie, Paris, 4-6.) 1. Le probléme en philosophie contemporaine. 81 s. 2. Logique et science de la nature. 117 s. 3. Le probléme dans les sciences humaines. 121 s. – Library of theoria. 1–2. Lund. 1. H Törnebohm, Logical studies, 1955.83 s. 2. S Halidén, On the logic of 'better'. 1957. 111 s.

Källor och litteratur

Källor o litt ED:s konseljakter 15juni 1939, nr 24, RA. G Aspelin, Å P (HVL, Årsber 19571958, 1958); J Bengtsson, Den fenomenologiska rörelsen i Sverige (1991); G Hillerdal o E Starfelt, Akad fåren i Lund 1830-1953 (1953); J V Johansson, Minnestal hållna i WS ... 19581964 (1965); M Leroy, nekr över P (Revue de Synthése 1957); LUM 1949-1950 (1951); K Marc-Wogau, nekr över P (Theoria 1957); M Moritz, Minnesord, Å P (VSLÅ 1957, 1958); S Nordin, Från Hägerström dll Hedenius (1984); U-E Suhonen, Invandrare i Borås 1621-1990 (1990); B Åhsberg, Studenter o storpolitik (1995).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Åke Petzäll, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7237, Svenskt biografiskt lexikon (art av Svante Nordin), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7237
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Åke Petzäll, urn:sbl:7237, Svenskt biografiskt lexikon (art av Svante Nordin), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se