Joachim Fredrik Preis

Född:1667 – Estland (i Dorpat/Tartu)
Död:1759-12-22 – Nederländerna (i Haag)

Diplomat, Kansliråd, Hovråd


Band 29 (1995-1997), sida 491.

Meriter

Preis, Joachim Fredrik, f omkr 1667 i Dorpat, d 22 dec, begr 28 dec 1759 i Haag. Föräldrar: superintendenten Georg Preisius o Hedvig Schultz. Inskr vid lyceet i Riga 89, tjänstg vid k kansliet, sekr hos Johan Palmquist (bd 28) i Paris 95, kommissionssekr i Haag 9 febr 03 (Likv), resident hos Generalstaterna 16 april 1925, adl 22 aug 19 (diplom 25 nov 45), envoyé extraordinaire i Haag 31 okt 21 (avsade sig utnämn), hovråd 21 okt 23, kansliråd o envoyé extraordinaire hos Generalstaterna 16 aug 25 (erhöll nytt kreditivbrev 4 april 51), frih 18 okt 56.

G 17 dec 1726 (av sv präst) o 8 juni 1732 (genom magistratens föranstaltande av holländsk präst) i Haag m Maria Elisabeth Reinders, f 6 jan, dp 10 jan 1697 i Deventer, Overijssel, Nederländerna, d 15 juni, begr 19 juni 1745 i Haag, dtr till löjtnanten Adriaen R o Wibbelina Henriks.

Biografi

P var yngst i en syskonskara på 16 barn och blev faderlös redan 1675. Uppgifterna om hans ungdomsår är vaga. Han sägs ha uppfostrats i Riga hos generalguvernören över Livland och Riga greve Jacob Johan Hastfer (bd 18), först till präst och senare till ämbetsman. Säkert känt är, att han 1689 skrevs in vid lycéet i Riga. Han uppges också under en tid, tack vare förmedling av sin fadder Thomas Polus (se ovan) ha tjänstgjort vid kansliet i Sthlm och därefter företagit en utländsk resa med studier i bl a Leiden, Oxford och Cambridge, men säkra belägg härför saknas. 1695 trädde dock P i förbindelse med det sv sändebudet i Paris Johan Palmquist och anställdes av denne som privat avlönad sekreterare. P torde ha biträtt Palmquist vid handläggningen av de talrika kommersiella och finansiella tvistefrågorna mellan Sverige och Frankrike, vilket säkerligen har varit av stor betydelse för hans senare verksamhet.

När Palmquist 1702 förflyttades till Haag följde P honom till Nederländerna och utnämndes följande år till kommissionssekreterare. Under stora nordiska kriget var Haag ett centrum för nyhetsförmedling och sv propaganda. P var en god publicist och tog verksam del i utformandet av den propaganda som skulle bevisa den sv konungens fredsvilja och rättfärdighet och hans fienders trolöshet. Sedan ryssarna erövrat de sv hamnarna i Balticum, inriktades propagandan på att visa faran från Ryssland inom den internationella handeln och på försvar av den sv blockadpolitiken. Åtskilliga av dessa propagandaalster översattes till främmande språk och trycktes i olika gazetter, varvid P:s språkkunskaper kom till stor nytta.

Mot slutet av stora nordiska kriget blev P som diplomat alltmer indragen i den politiska verksamheten, inte minst i samband med att Goertz' diplomati och utrikespolitik till stor del kom att förläggas till Nederländerna. P synes ha varit väl insatt i dennes system att genom förhandlingar åt olika håll splittra Sveriges fiender. När Goertz febr–aug 1717 satt fängslad i Nederländerna kunde han med hjälp av P upprätthålla kontakter med yttervärlden. P bemyndigades också att själv föra förhandlingar i fredsfrågan med bl a Preussen och Ryssland, och han var livligt verksam vid förberedelserna inför den svenskryska kongressen på Åland 1718.

Under frihetstiden förlorade den sv beskickningen i Haag en stor del av sin politiska betydelse, medan den däremot blev ett centrum för Sveriges kommersiella och teknologiska kunskaparväsen. Genom sina förvånansvärt stora juridiska och praktiska kunskaper och sina vidsträckta förbindelser var P i stånd att ge sv regeringen liksom Kommers- och Bergskollegierna värdefulla upplysningar, och han hade också förmåga att kritiskt granska de ofta ganska fantastiska planer som dök upp. P ägnade fiskeri-frågorna stort intresse och bidrog med upplysningar vid tillkomsten av ett sv fiskerikompani. De regler som på 1750-talet utfärdades för den sv fiskerinäringen återgick delvis på av P förmedlade holländska förebilder. På samma sätt vidarebefordrade han till Sverige kunskap om ny teknik, bl a erhöll Bergskollegium genom P noggranna beskrivningar av den nya teknologi som syftade till att med hjälp av ångmaskiner pumpa vatten ur gruvorna. Emanuel Swedenborg torde vid en resa till Nederländerna på 1720-talet ha fört diskussioner med P i liknande frågor.

P:s långa diplomatiska tjänstgöringstid avsatte ett mycket stort arkiv. Hans beskickningsarkiv är Diplomadcasamlingens största. P:s berättelser och depescher, där stort och smått blandas, tenderade att bli alltmer vidlyftiga, vilket medförde att uppläsningen av dem i berörda instanser blev ytterst tidskrävande.

Författare

Gustaf Jonasson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från P i RA (bl a till E M v Nolcken o C Posse samt många till G H v Goertz, C G Tessin o M Vellingk) o i UUB (bl a till H G v Mullern samt många till C Rudenschöld o E Sparre).

Tryckta arbeten

Brev 171417, ofta till okänd eller fingerad adressat o delvis anon, tr i original eller övers i [L B T de] Lamberty, Mémoires pour servir å 1'liistoire du XVIII siécle T 8, Amsterdam 1730, s 831849, 9, 1731, s 219-228, 230246, 298 f, 628638, 647, 677 f, 681685, o 10, 1731, s 2729, 29 f, 4042, 6264, 68, 7880, 98102, alla på fr eller latin; delvis efter A A v Stiernman, Centuria anonymorum, 1, Sthlm 1724, s 3944, anför Warmholtz några av dem såsom även sep utg: i holländsk (5817), fr o eng (5808) eller tysk (5849, 5885) samt enbart fr version (5887, 5889, 5910, 5916), av vilka de flesta dock inte kunnat identifieras. Utdrag ur brev till svenskar 171617 i HSH, d 18, Sthlm 1833, s 398424.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica; Hollandica vol 340354 o 357899; Likv, Suppl, vol 54; allt i RA.

T Berg, J F P o hans beskickn:arkiv (MRA 195152); A Burius, Ömhet om friheten. Studier i frihetstidens censurpolitik (1984); H Danielson, Sverige o Frankrike 17271735 (1920) o 17361739 (1956); E Ekegård, Studier i sv handelspolitik under den tidigare frihetstiden (1924); Gbgs eskader o örlogsslation 15231870 (1924); E F Heckscher, Produktplakatet o dess förutsättmar (Hist studier tillägn prof Harald Hjärne 1908); A J v Höpken, Skrifter, 2 (1893); S Jägerskiöld, Sverige o Europa 17161718 (1937); S Lindqvist, Technology on trial (1984); H Rosman o A Munthe, Släkten Arfwedson (1945); C Tersmeden, Memoarer [, 2] (1915); Tessin o Tessiniana (1819); L Thanner, Revolutionen i Sverige efter Karl XII:s död (1953).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Joachim Fredrik Preis, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7404, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Jonasson), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7404
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Joachim Fredrik Preis, urn:sbl:7404, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Jonasson), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se