J Ulrik T Quensel

Född:1863-06-16 – Malmö Sankt Petri församling, Skåne län
Död:1934-05-13 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Kommunalpolitiker, Föreläsare, Patolog


Band 29 (1995-1997), sida 558.

Meriter

2 Quensel, Johan Ulrik Theodor, sonsons sonson till Q 1, f 16 juni 1863 i Malmö, S:t Petri, d 13 maj 1934 i Uppsala. Föräldrar: bankdirektören FD Johan Ulrik Q o Hilda Elfrida Teodora Grönvall. Mogenhetsex vid H a l i Malmö 13 juni 81, inskr vid LU 16 sept 81, med fil ex 20 maj 83, eo amanuens vid patologiska instit 21 dec 851 sept 87, ord amanuens läsåret 8788, MK 29 okt 87, allt vid LU, inskr vid Kl 88, amanuens vid patologiska instit 1 sept 8916 sept 90, tf laborator i patologisk anatomi periodvis 9093, ord laborator 9 dec 9330 april 02 (tjänstl från 1 okt 00), ML 31 maj 92, disp 4 okt 93, allt vid KI, MD vid LU 31 maj 94, obducent vid Maria sjukhus, Katarina sjukhus o Södra BB, Sthlm, 1 jan 9830 april 02 (tjänstl från 1 okt 00), tf eo prof i patologisk anatomi vid KI 1 jan 9831 maj 00, stipendiat för studier i bakteriologi o hygien vid univ i Halle, Tyskland, 15 okt 00-01, prof i patologi o allm hälsovård vid UU 25 april 0216 juni 28, prorektor där 1 juni 1522 april 26, led av stadsfullm i Uppsala 11, ordf där 15–32, led av Uppsala läns landsting 1230, av styr för SvD:s ab från 17, av komm ang den medicinska undervisn juni 18–dec 19, av styr för Statens inst för rasbiologi 24, av styr för Sv nationalfören mot tuberkulos från 27, v ordf där från 33, ordf i rusdryckslagstiftn:revisionen sept 28-juni 30, i styr för Upsala sparbank från 29.  LVS 21.

G 8 juli 1895 i Sthlm, Kungsh, m Thyra Ingeborg Key, f 1 april 1871 där, Klara, d 6 jan 1955 i Uppsala, Domk, dtr till prof Ernst Axel Henrik K (bd 21) o Selma Charlotta Godenius.

Biografi

Ulrik Q växte upp i ett hem präglat av intellektuell livaktighet och kom senare genom sitt äktenskap att förenas med en annan släkt med breda kulturella och sociala intressen. Vid Kl var Q lärjunge till Axel Key, vars professur han tidvis uppehöll. Q kom dock inte att efterträda sin svärfar i denna befattning; han utnämndes istället till professor i patologi och allmän hälsovårdslära vid UU, och på den posten stannade han till sin pensionering.

Q:s stora arbetskapacitet gav resultat på en rad områden. Han gjorde betydande insatser som forskare, lärare, administratör och kommunalpolitiker. Två viktiga socialmedicinska frågor engagerade honom: alkoholfrågan och kampen mot tuberkulosen. Redan 1904 tillkom på Q:s initiativ den första tuberkulosdispensären i Sverige och ett par år senare en av landets första specialanstalter för tuberkulosvård i Vattholma norr om Uppsala.

I ett stort och av Sv läkaresällskapet prisbelönt arbete, Alkolholfrågan från medicinsk synpunkt, 12 (1913), hävdade Q att den kroniska alkoholismen, tvärtemot vad som påstods i nykterhetspropagandan, saknade en karakteristisk patologisk-anatomisk symptombild. Några organförändringar som kunde sättas i tydligt samband med spritmissbruk kunde inte påvisas. Vid denna ståndpunkt höll Q fast genom åren, något som framgår av ett radioföredrag med efterföljande polemik från hans sista levnadsår. Förbudsvännerna hade inget stöd att hämta hos Q, som i detta liksom i andra avseenden intog en medlande hållning. I alkoholfrågan tycks han dock ha upplevt sin enda större motgång, då han 1930 avgick som ordförande i rusdryckslagstiftningsrevisionen till följd av starka motsättningar inom kommittén.

I andra sammanhang var Q:s talang för att sammanjämka stridiga viljor och intressen uppskattad och väl utnyttjad. Styrelseuppdragen var många. Anmärkningsvärd är hans långa tid  17 år  som stadsfullmäktiges ordförande i Uppsala. Hans efterträdare på professuren Robin Fåhraeus talar om "hans saklighet, hans oväld och skicklighet vid ärendenas handläggning", och i omdömen om Q återkommer ofta ord som beskriver hans lugn, objektivitet och "urbana väsen". Den medicinska fakultetens intressen tillvaratog han skickligt  honom ges bl a förtjänsten av att en ny professur i hygien och bakteriologi inrättades 1914  och som föredragande i sjukvårdsärenden i landstinget hade han avgörande inflytande över hela länets sjukvård. Q ledde framgångsrikt de besvärliga förhandlingarna mellan landstinget och universitetet i samband med Akademiska sjukhusets ny- och tillbyggnad. Till invigningen 1926 utgav han en historisk översikt över sjukvården i Uppsala. Intresse för medicinens historia visade han också genom en studie över Israel Hwasser (bd 19).

Som forskare förefaller Q ha varit flitig och ytterst noggrann men knappast banbrytande. Fåhraeus gör bedömningen att den vetenskapliga kvaliteten hos Q:s produktion beskrev en stigande kurva. Under ett antal år sysslade Q med studier av njursjukdomar och utarbetade en ny metod för urinmikroskopering med hjälp av blåfärgning, kallad Q-färgen och under en period tydligen allmänt i bruk. När han längre fram ägnade sig åt cancerforskning tillämpade han sin färgmetod för säkrare diagnos av cytologiska förändringar.

Omdömena om Q, som föreläsare och handledare är positiva. Visserligen fann Folke Henschen som student Q:s föreläsningar "urtråkiga och starkt sövande" men ändrade senare i livet helt uppfattning om Q:s långsamma ädelskånska (Henschen, s 83). Långsamheten är ett drag som återkommer i alla beskrivningar av Q, men den hade ingenting med tröghet och initiativlöshet att göra. Tvärtom är det förvånande hur öppen för nya kontakter Q var, såväl i vetenskapliga som i allmänt sociala sammanhang. Han var en av stiftarna av Sällskapet för medicinsk forskning och grundare av Patologföreningen; han blev också kontaktman och ordförande i den sv avdelningen av Sällskapet för geografisk patologi.

Som ledare av patologiinstitutionen vid UU visade Q prov på organisatorisk skicklighet, förmåga att delegera utan att tappa kontrollen och talang för att skapa trivsel och arbetsglädje. Någon strävan att bilda skola förefaller han inte ha haft utan var snarast mest positiv mot de lärjungar som visade störst självständighet i sin forskning. Q uppfattades varken som någon särbegåvning eller någon flygelman men ansågs oumbärlig genom sin sociala begåvning (Fåhraeus). Med sin ledarförmåga tycks han ha hamnat i centrum av varje sammanhang och uppfyllt de förväntningar som ställdes på honom. Hans styrka var inte så mycket den egna originella ståndpunkten som förmågan att samordna andras.  Q erhöll en festskrift på sin 65-årsdag 1928 (Upsala läkareförenings förhandl, N F, 34:1–2, 1928).

Författare

Margareta Åman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Q:s arkiv (ms, dagboksanteckn:ar, korrespondens mm) i UUB.  Brev från Q i LUB (bl a ull K Petrén) o i UUB (bl a till Sam Larsson).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ett fall af recidiverande sarcoma plexiforme hyalinum (endothelioma hyalinum, cylindrarna) från öfverkäken. [Rubr.] Sthlm 1890. 16 s, 1 pl. (Tills med H Boheman; Nordiskt medicinskt arkiv, bd 22, n:r 18.) – Enchondroma plexiforme (intra-vasculare) från öfverkäken. [Rubr.] Sthlm 1890. 8 s. (D:o; ibid, n:r 25.) – tt fall af dubbelsidig kancer i tuba: Fallopii. [Rubr.] Sthlm 1892. 14 s. (Tills med F. J. E. Westermark; ibid, [24 (N F, 2),] 1892, 2.) – Studier öfver den kroniska gastritens histologi. Sthlm 1893. 34 s, 53 s. (Ibid, [25 (3),] 1893, nr 24 resp 30 [titel-rubr] =31 [sidrubr].) Även: [Akad] Afhandling [Kl]. 87 s, 1 pl. – Om blödningar i pankreas samt s. k. multipel fettnekros. [Rubr.] Sthlm 1897. 31 s. (Ibid, [30 (8),] 1897. Festband [tillegnadt Axel Key...], n:r 12.) – Om en ny metod att konservera anatomiska preparat med bibehållande af de naturliga färgerna. Medd (Hygiea, bd 59, 1897, Sthlm, Halfåret 2, s 265 f). – Ytterligare några ord om ... (ibid, s 477-479). –Beiträge zur Kenntniss der angeborenen Darmgeschwulste. [Rubr.] Sthlm 1898. 48 s, 1 pl-bl. (Nordiskt medic arkiv, [31,] 1898, 30.) - Bidrag till kännedomen om den späda barnaålderns patologi. Bakteriol o patol-anat undersökn. Sthlm 1899. 264 s, 1 kana. (Direkdonens öfver Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm underdåniga berättelse ... år 1898, Bilaga n:r 7 a.) – Om maligna njurtumörer. Profföreläsn vid Karolinska inst d 11 febr 1899 (Hygiea, 61, 1899, 1, s 576–591). – Ein Fall von accessorischer, rudimentärer Lunge. [Rubr.] Sthlm 1900. 8 s. (Nordiskt medic arkiv, [33 (11),] 1900, 8.) – Om mortaliteten i kräfta i Sveriges städer under åren 1875–1899. [Rubr.] Sthlm 1900. 16 s. (Ibid, n:r 34.) – Ein neues Sedimentirverfahren zur Untersuchung von Sputum. [Rubr.] Sthlm 1902. 3 s. (Ibid, [34 (F3,bd 1),] 1901, afd 2 (Inre medicin), h 4, n:r 22.) – ntersuchungen uber das Vorkommen von Bakterien in den Lungen und bronchialen Lymph-drusen gesunderThiere (Zeitschrift fur Hygiene und Infecdonskrankheiten, Bd 40, Leipzig 1902, s 505-521). – Die pathologische Anatomie der syphilitischen Herzkrankheiten ([Nordiskt medic arkiv, F 3, 36, afd 2, 1903, [även tysk titel,] Anhang: Verhand-lungen des vierten nordischen Kongresses fur innere Medizin zu Helsingfors d. 4-6Juli 1902, Sthlm 1903, s 31–43). – Kampen mot tuberkulosen. Föredr om "Dis-pensaires antituberculeux" vid ... årsmöte i Stockholm d 7 maj 1905 (Tidskrift för hemmet... utg av Fackskolor för huslig ekonomi, 1905-06, Sthlm, s 115-123). -Bakterierna och smittosjukdomarna. Sthlm 1906. 113 s. ([Omsl:] Ur vår dds medicinska forskning. Populära skrifter, red af F. W. Warfvinge & A. Widstrand [5].) 2. uppl omarb under medv av C Näslund, 1921. 156 s, 2 pl-bl. [Ej i serien.] – Den experimentella kancer-forskningen (Allmänna svenska läkarddningen, årg 4, 1907, Sthlm, s 17–24, 34–39). – Utlåtande på grund af, enl uppdr från Medicinska fakulteten i Uppsala, verkställd granskn af Betänkande, afgifvet af den för revision af våra författningar ang rättsmedic undersökningar tillsatta k. kommittén (ibid, [5,] 1908, n:r 25, Bilaga: Medicinska fakultetens i Uppsala yttrande öfver Betänkande afgifvet af k. kommittén för revision af de för rättsmed undersökningar gällande stadgar jämte Utlåtande Sthlm 1908, s 8–41; tills med C T Mörner o A Vestberg). – lkoholfrågan från medicinsk synpunkt. Studier öfver alkoholismens patologi. Bd 1–2. Upps... 1913. X, 941 s. – etänkande angående rättsmedicinalväsendets ordnande, enl nådig be-falln avgivet av Medicinalstyrelsen jämte särskilt tillkallade sakkunnige. 1. Sthlm 1913. 4:o. VIII, 182 s. [Föret; tills med K Lindroth, ordf, m fl.] - Untersuchungen liber die Morphologie des organisierten Harnsediments bei Krankheiten der Nieren und der Harnwege und uber die Entstehung der Harnzylinder (Nordiskt medicinskt arkiv, 50, avd 2, Sthlm 1918, s 319–662, XVIII s, Taf. I-XX; även sep: ... des Harnsediments, 342, XVIII s, 20 pl). – Zur Frage der klini-schen Bedeutung der Zylindroide (ibid, 51, 2, 1919, s 211–213). – Svenska sällskapet för medicinsk forskning. Föredr vid sällskapets stiftande d. 18 okt 1919. Sthlm 1919. 7 s. – Minnesteckning. J Ragnar Friberger. Minnesord i Svenska läkaresällsk d 22 april 1919 (Hygiea,81,1919,1, s 513–519). – Tillkallade sakkunnigas till Ecklesiastikdepartementet avgivna betänkande och förslag angående vissa den medicinska undervisningen rörande frågor. Sthlm 1920. 244 s. [Föret; tills med J Berg, ordf, m fl.] – Uber die Mög-lichkeit Geschwulstzellen in den Ergussen der serösen Höhlen nachzuweisen (Forhandlingerne ved ni-ende nordisk Kongres for indre Medicin i Köbenhavn d. 18–20 August 1919 ... / Proceedings at the ninth Northern congress for internal medicine Sthlm 1920, s 181-186). – Zur Kenntniss des Vorkommens von Geschwulstzellen im zirkulierenden Blute. [Rubr.] [Upsalal92L] lOs, 1 pl. ([Upsalaläkareförenings förhandlingar, N F, bd 26. Arbetsåret 1920-1921, h 5-6.] Festskrift tillägnad professor J. Aug. Hammar ... 21 Aug 1921, Upsala 1921, 28.) – Uber das Vorkommen von Zellen mit Flimmer- bzw. Burstenbesatz in Magenkarzinomen (Beiträge zur pathologischen Anatomie und zur allgemeinen Pa-thologie, Bd 69. Festschrift fur Eugen Bostroem, Jena 1921, s 474–488). – Ein Fall von primären Lungen-karzinom mit akutem Verlauf unter dem Biide einer karzinomatösen Pleuritis (Acta medica Scandinavica vol. 59. Opus professori F. Lennmalm dedicatum Sthlm 1923, s 710–738, tills med G. Bergmark). – Den medicinska vetenskapen och dess uppgifter i det moderna kultur- och samhällslifvet (Socialmedicinsk tidskrift, årg 1,1924, Sthlm, 4:o, s 198–204, 214–219). – Zur Kenntnis des Vorkommens von Krebs im jugendlichen Alter (Acta pathologica et microbiologica Scandinavica, vol. 2, 1895, Khvn, s 193-233). – Några anteckningar om sjukvårdsanstalternas i Uppsala historia. Med anl av det nya akad sjukhusets i Uppsala in-vign d 10 sept. 1926. Upps 1926. 90 s. (UUA, 1926, [2.] Program 1.) [Medföljde inbjudningsskrift vid prof R Bårånys installation.] - Akademiska sjukhusets i Uppsala ny- och ombyggnad 1919–1926. Redogörelse på byggnadskommitténs uppdrag utarb. Upps 1926. 4:o. 148 s, 27 pl-bl. (Tills med G Nyström.) – Zur Frage der Zytodiagnosdk der Ergusse seröser Höhlen. Methodologische und pathol-anatomische Bemerk-ungen / Zytologische Untersuchungen von Ergtissen der Brust- und Bauchhöhlen mit besonderer Beriick-sichtigung der karzinomatösen Exsudate (Acta medica Scandinavica, vol. 68, Sthlm 1928, s 426–501, 26 pl-bl). – Zytologische Untersuchungen ... Exsudate. 2. Sthlm 1928. VI, 107 s. ([Omsl:] Ibid, Supplementum 23.) [Tills med föreg, med samma tit:] VI, 183 s, 26 pl-bl. - Some investigations concerning mast-cells (Acta pathologica et microbiologica Scandinavica, 5, 1928, [Supplement,] s 34–38,1 pl-bl). – Om organisationen av tuberkulosvården inom Uppsala län. Några ord till orientering. [Rubr.] Upps 1929. 25 s. ([Omsl:] Uppsala läns landstings tuberkulosutredning, 1.) – Om tuberkulosarbetets organisation (Svenska nationalföreningens mot tuberkulos utredning angående fortsatta åtgärder till tuberkulosens bekämpande i Sverige. Avlämnad till statsrådet o chefen för K socialdep d 12 april 1929, Sthlm 1929, s 193–207; tills med G. Stéenhoff). – Trenne Malmölektorer under 1870–80-talen (Minnen från svenska läroverk, 3. Malmö högre allmänna läroverk, en minneskrans till jubileet år 1929 ... under red av S Schartau, Lund 1929, s 84–94). – Spridda drag ur tuberkulosläran förr och nu. Några ord om teori o praktik i tuberkuloskampen. Föredr vid Sv nationalföreningens ... 25-års-jubileum d 12 april 1929 ... (Svenska nationalföreningens mot tuberkulos kvartalsskrift, årg 24,1929, Sthlm, s 80–94). -Multipla plasmacellsinfiltrat i tunntarmen. Egenartad mykotisk(?) sjukdomsform (Finska läkaresällskapets handlingar, bd 71, 1929, Hfors, s 661–671). – Om kräftsjukdomarna. Sthlm 1930. 228 s. (Tills med G Nyström & L Edling; Medicinskt folkbibliotek ... red av G Holmgren.) - [Inledningsföredrag vid sammanträde inför Medicinalstyrelsen 3–4 febr 1930] (Yttranden och diskussion över Svenska nationalföreningens mot tuberkulos den 12 april 1929 till statsrådet o chefen för k socialdep avlämnade utredning ang fortsatta åtgärder för tuberkulosens bekämpande i Sverige, Sthlm 1930, 4:o, s 18–39). – Tuberkulosnämndens utredning och förslag angående tuberkulosvården inom Uppsala län. [Omsl.] Upps 1931. 32 s. [Undert s 24.] – Tal vid styrelsens för Upsala sparbank sammanträde den 9 oktober 1930, 100-årsdagen av Sparbankens öppnande. Upps 1931. 27 s. – Om hälso- och sjukvårdens utveckling i Uppsala län. [Rubr.] Upps 1931. 48 s. (Meddelanden från Svenska landstingsförbundets byrå, n:r 4.) – Israel Hwasser och hans tid. Upps 1932. 40 s. (Karl Johans förbundets handlingar [för åren 1927–1930], Bihang.) – Alkoholen såsom orsak ull sjukdomar i de inre organen. Två radioföredr dec 1921 (Tirfing, tidskr för nykterhetsfrågans studium, årg 26,1932, Sthlm, s 161–170). – Tal för Karl Johans minne vid Karl Johans förbundets högtidssammankomst den 11 maj 1933 / ... 1934 (Karl Johans förbundets handl för åren 1931–1934, Upps 1935, s 96–98,99-101). – Bidrag i Upsala läkare--förenings förhandlingar, N F, bd 6, 1900/01, 8, 1902/03, 10–14, 1904/05–1908/09, 23, 1917/18, 26, 1920/21, 31, 1925/26, 35, 1929/30, 38, 1932/33, Upps; se ibid, 34. Arbetsåret 1928-1929, h 1–2: Festskrift tillägnad professor U Q Upps ... 1928, s XI–XVI.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 25 april 1902, nr 18, RA.

I Anderson, SvD:s hist, 1 (1960); H Bergstrand, nekr över Q (Nord med tidskr 1935); H Buhre o G Neander, Sv nationalfören mot tuberkulos 1904–1929 (1929); R Fåhrasus, nekr över Q (Hygiea 1934; även i Upsala läkareförems förhandl:ar, N F, 40, 1934–35); F Henschen, Min långa väg till Salamanca (1957); SLH 3:4 (1897) o 4:4 (1934); UUM ht 1926 (1927). – Nekr:er över Q i SvD 16 maj 1934.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Ulrik T Quensel, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7457, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margareta Åman), hämtad 2019-11-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7457
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Ulrik T Quensel, urn:sbl:7457, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margareta Åman), hämtad 2019-11-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se