Ragnhild

Född:troligen 1000-talet
Död:troligen 1100

Helgon


Band 29 (1995-1997), sida 613.

Meriter

Ragnhild, lokalhelgon. Sannolikt historisk person som bör ha levat i slutet av 1000- eller början av 1100-talet.

Biografi

R:s minne är knutet till kyrkan i Södertälje, som hon skall ha grundat, och där hon vördades som helgon. Hennes kult fick aldrig någon plats i de officiella stiftsliturgierna, men under senare delen av 1400-talet blev hon föremål för ökat intresse inom såväl kyrklig som världslig historieskrivning. Inga källor som omtalar R kan med säkerhet sägas vara äldre än från denna tid.

R:s grav fanns i Södertälje kyrka. Troligen under 1400- eller 1500-talet försågs graven med den av Elias Palmskiöld efter "gamble anteckningar" återgivna inskriptionen Hic Sepulta est S. Ragnilla, Suecorum, Norve: Regina. Medan även andra källor omtalar R som sv drottning är uppgiften om R som norsk drottning unik för denna gravinskrift. Graven var inte bevarad under 1600-talets senare del, möjligen förstördes den vid ärkebiskop Abraham Angermannus' visitation 1596. Trots detta, och trots kyrkans brand 1650, omtalas vid olika tillfällen mellan 1667-86 och 1830 ben som sägs härröra från R.

Ett epitafium över R har bevarats i en kortare och en längre variant i avskrift från 1400-talet, jämte en kommentar av avskrivaren. Epitafiet omtalar R som sv drottning, dock utan att ange hennes gemål. Hon nämns även som pilgrim till Rom och Jerusalem, och som skyddshelgon, "patrona", för Täljeborna. I den längre varianten sägs hon ha grundat Tälje (Södertälje) kyrka. Rörande hennes härkomst ges där upplysningen om att hon var "Halsteni filia", dotter till Halsten.

I det kommenterande partiet anger avskrivaren att R var gift med konung Inge d ä (bd 19). I Lilla rimkrönikan och i en handskrift av Prosakrönikan (1457) uppges hon i stället ha varit Inge d y:s (bd 19) gemål. Inget av dessa alternativ låter sig förenas med uppgiften om R som dotter till Halsten, åtminstone inte om man, som avskrivaren själv, utgår ifrån att det är konung Halsten (bd 18) som åsyftas. Uppgiften om R som hustru till Inge d y har hos Ericus Olai och Olaus Petri kombinerats med en i en 1300-talskälla mötande uppgift om Erik den heliges (bd 14) hustru Kristinas härstamning från Inge d y, för att göra R till Kristinas mor. Via Johannes Magnus har denna uppfattning vunnit betydande spridning i litteraturen. Den strider emellertid mot uppgifter om Kristinas härstamning som möter i källor av äldre datum (bd 21, s 570). I en längd över donatorer till Vreta kloster från omkr 1170 omtalas en R – mor till konung Kol och således änka efter jarlen Johan Sverkersson – som inträtt i klostret. Det har föreslagits att denna R skulle vara identisk med helgonet (Linderholm), något som dock är svårt att förena med uppgiften om R som dotter till Halsten.

Ragnhildsminnet i Södertälje fick ett nytt uppsving i och med publiceringen av Johannes Vastovius Vitis aquilonia 1623, vilket ledde till att stadens sigill omtolkades såsom föreställande R. Södertälje kyrka, möjligen tidigare en Olofskyrka (Olofsson), kom senast under denna tid att erhålla benämningen S:ta Ragnhilds kyrka. I Söderköping möter benämningen S:ta Ragnhilds källa 1642. Namnet torde ha föranletts av det medeltida "Ragnhildadiket", möjligen med Vitis aquilonia som avlägsen inspirationskälla. I övrigt har den ingenting med den medeltida Ragnhildskulten att skaffa.

Medeltida bildframställningar återger R som krönt pilgrim; 1400-talsmålningar av R finns i Enångers, Börje och Viksta kyrkor.

Författare

Anders Fröjmark



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o UU: Fragm ms lat 326 o Palmskiölds saml, vol 286, UUB. Fh 6 (J Peringskiöld, Monumenta per Sudermanniam), f 176, KB.J Linderholm, Sverkersättens östgötska godsinnehav (otr uppsats vid kursen Medeltidens samhälle o kultur i Vadstenabygdens spegel 1986).

N Ahnlund, Vreta klosters äldsta donatorer (HT 1945), s 324; H Alm, Drottn R o hennes gravskrift i Tälje (Sörmlandsbygden 1931); dens, Södertälje stads sigill under 400 år (Vår bygd 1933); B Broberg o M Hasselmo, Söderköping (1978); Ericus Olai, Chronica regni Gothorum, ed E Heuman oj Öberg (1993), s 63, 69; H Gillingstam, Ett nytt bidr till kunskapen om Vreta klosters äldsta hist (HT 1948); Johannes Magnus, Historia ... de omnibus Gothorum Sveonumque regibus (1554), s 587 f; M Lindgren, En k pilgrim (Ico 1977:3–4); T Lunden, Sankta R av Tälje (Credo 1944), s 184-189; dens, Sveriges missionärer, helgon o kyrkogrundare (1983), s 279–289; O Odenius, rec av T Lunden, Sv helgon (Fornv 1973), s 61 f; Olaus Petri, En swensk cröneka, ed J Sahlgren (1917), s 51; S I Olofsson, Medeltiden o nya tiden till 1860 (Södertälje stads hist, 1, 1968), s 141 ff; Rannsakningar efter antikviteter, 2 (1969), s 91; Småstycken på forn svenska, 1, ed G E Klemming (1868-81), s 234 f; Sv medeltidens rimkrönikor, 1, ed G E Klemming (SFSS 17, 1865), s 226; J Vastovius, Vitis aquilonia, ed E Benzelius (1708), s 60 f samt annotationes, s 47 f, 80.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ragnhild, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7498, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Fröjmark), hämtad 2019-07-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7498
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ragnhild, urn:sbl:7498, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Fröjmark), hämtad 2019-07-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se